PROVTAGNINGSPLAN FEM IMPREGNERINGSANLÄGGNINGAR

Transkript

1 Avsändare Maria Carling Kund Länsstyrelsen i Västmanlands län PROVTAGNINGSPLAN FEM IMPREGNERINGSANLÄGGNINGAR Statens geotekniska institut (SGI) har av Länsstyrelsen i Västmanlands län fått i uppdrag att utföra en förstudie vid fem olika impregneringsanläggningar i Västmanland. Uppdraget utförs inom ramen för befintligt ramavtal. En inledande rekognoscering vid de olika objekten gjordes augusti 2010, där Maria Carling (SGI) och Emilia Scherlund (Länsstyrelsen) deltog. 1. Televerkets impregnering, Jungfrubo i Sala kommun Bakgrund Under perioden skedde vid Jungfrubo utanför Sala impregnering av stolpar i Televerkets regi. Impregneringsmedlet utgjordes av kopparsulfat och ev. CCA-medel. Impregneringen skedde troligen genom den s.k. Boucheri-metoden då träskyddsmedel tillfördes de obarkade råa stockarna genom slangar som var fastsatta i rotändan. Efter impregneringen barkades stockarna. Detta innebär att både dropp vid själva impregneringsplatsen samt upplag med bark/trärester kan ha orsakat förorening. Verksamhet har bedrivits inom två närliggande parallella områden Objektet är beläget på en myr i direkt anslutning till sjön Alten, se figur 1. Flera hushåll tar sitt dricksvatten från brunnar i anslutning till den bäck som avvattnar impregneringsområdet. 1 (14)

2 Impregneringsplats Figur 1. Televerkets tidigare impregnering vid Jungfrubo Följande potentiella föroreningskällor och skyddsobjekt har identifierats inledningsvis: Föroreningskällor (Riskobjekt) Förorenad jord Förorenat grundvatten Förorenat ytvatten Skyddsobjekt Ytvatten (bäck, sjö) Människor som tillfälligt vistas på området Människor och djur boende i närområdet Markekosystem Ytvattenekosystem Provtagning utförande Jord o Provtagning av ytlig jord (0-0,3 m u my) med hjälp av spade i ca 10 provpunkter. XRF-mätning direkt i fält i de ytliga provgroparna. o Manuell provtagning av jord 0-1 m u my med hjälp av auger/skruv i 5 provpunkter, i syfte att erhålla några prov från djupare nivåer. Provtagningen utförs under förutsättning att det går att använda en manuell skruv. Provtagning i minst två skikt (0-0,5 m u my; 0,5-1,0 m u my) XRF-mätning direkt i fält på upptagna jordprov. o Provtagning av referensprov i närområdet. Samlingsprov (5 delprov) från ytlig jord. Provtagning sker med hjälp av spade 2 (14)

3 Ytvatten Prov av ytvatten tas dels i sjön Alten i anslutning till impregneringsplatsen, dels i bäcken som rinner österut. Fältmätning av ph och el. kond. Markvatten Om markvatten finns på myren vid provtagningstillfället provtas även detta. Fältmätning av ph och el. kond. På gården Kvarnbyn finns en grävd brunn nära bäcken. Brunnen används för dricksvatten. Ett grundvattenprov från denna (tappkran i ladugården) tas. Fältmätning av ph och el. kond. I detta skede görs ingen ytterligare grundvattenprovtagning. Sediment Sediment provtas i strandkanten av sjön Alten. Provtagning sker med hjälp av Ekmanhuggare och vadarbyxor. Placering av provpunkter Placering av provpunkter för ytlig jord och manuell skruv görs direkt i fält. Provpunkterna placeras så att de täcker in båda verksamhetsområdena. Ytvatten i bäcken provtas nedströms impregneringsplatsen. Provpunktsnumrering: 100-serie. Analys Ett urval av jordproven skickas på laboratorieanalys. Urvalet görs utifrån XRF-mätning och observation i fält. Följande analyser föreslås: JORD Jungfrubo Metaller (M1c) 11 PAH (OJ1) 5 GRUNDVATTEN Metaller (V3a) 2* PAH (OV1) 1 Fyskem (DV3) 1 YTVATTEN (inkl. markvatten) Metaller (V3a) 3 PAH (OV1) 3 SEDIMENT Metaller (M1c) 1 PAH (OJ1) 1 * både filtrerat och ofilterat prov 3 (14)

4 Analys av metaller görs både på filtrerat och ofiltrerat prov på grundvattenprovet, eftersom vattnet utnyttjas som dricksvatten. Inmätning Provpunkternas läge i x,y-led kommer att bestämmas med hjälp av en enkel handhållen GPS. Noggrannheten (±4-8 m) bedöms vara tillräcklig i detta skede. 2. Televerkets impregnering, Rosshyttan i Sala kommun Bakgrund Under perioden skedde impregnering av stolpar i Televerkets regi vid Rosshyttan i Sala kommun. Impregneringsmedlet utgjordes av kopparsulfat och ev. CCA-medel. Impregneringen skedde troligen genom den s.k. Boucheri-metoden då träskyddsmedel tillfördes de obarkade råa stockarna genom slangar som var fastsatta i rotändan. Efter impregneringen barkades stockarna. Detta innebär att både dropp vid själva impregneringsplatsen samt upplag med bark/trärester kan ha orsakat förorening. Impregneringen skedde på en myr, belägen mellan järnvägen och sjön Gårbarken, se figur 2. Verksamheten bedrevs vid två närliggande områden på myren. Ca 1,5 km från området finns en enskild vattentäkt. Objektet är beläget i otillgänglig skogsmark och en del av fastigheten ingår i ett av Länsstyrelsen beslutade stora opåverkade naturområden i Västmanland. Ett jakttorn är placerat på impregneringsplatsen, vilket tyder på att människor (och djur) åtminstone tillfälligt vistas på området. Impregneringsplats Figur 2. Televerkets impregneringsplats utanför Rosshyttan Följande potentiella föroreningskällor och skyddsobjekt har identifierats inledningsvis: 4 (14)

5 Föroreningskällor (Riskobjekt) Förorenad jord Förorenat grundvatten Förorenat ytvatten Skyddsobjekt Ytvatten (bäck, sjö) Människor som tillfälligt vistas på området Markekosystem Ytvattenekosystem Provtagning utförande Jord o Provtagning av ytlig jord (0-0,3 m u my) med hjälp av spade i ca 10 provpunkter. XRF-mätning direkt i fält i de ytliga provgroparna. o Manuell provtagning av jord 0-1 m u my med hjälp av auger/skruv i 5 provpunkter, i syfte att erhålla några prov från djupare nivåer. Provtagningen utförs under förutsättning att det går att använda en manuell skruv. Provtagning i minst två skikt (0-0,5 m u my; 0,5-1,0 m u my) XRF-mätning direkt i fält på upptagna jordprov. o Provtagning av referensprov i närområdet. Samlingsprov (5 delprov) från ytlig jord. Provtagning sker med hjälp av spade Ytvatten Prov av ytvatten tas dels i sjön Gårbarken i anslutning till impregneringsplatsen, dels i den bäck som avvattnar sjön åt nordväst. Vid provtagning i Gårbarken måste antagligen vadarstövlar användas. Fältmätning av ph och el. kond. Markvatten Om markvatten finns på myren vid provtagningstillfället provtas även detta. Fältmätning av ph och el. kond. Placering av provpunkter Placering av provpunkter för ytlig jord och manuell skruv görs direkt i fält. Provpunkterna placeras så att de täcker in båda verksamhetsområdena. Ytvatten i bäcken provtas nedströms impregneringsplatsen. Provpunktsnumrering: 200-serie 5 (14)

6 Analys Ett urval av jordproven skickas på laboratorieanalys. Urvalet görs utifrån XRF-mätning och observation i fält. Följande analyser föreslås: JORD Rosshyttan Metaller (M1c) 11 PAH (OJ1) 5 YTVATTEN (inkl. markvatten) Metaller (V3a) 3 PAH (OV1) 3 Inmätning Provpunkternas läge i x,y-led kommer att bestämmas med hjälp av en enkel handhållen GPS. Noggrannheten (±4-8 m) bedöms vara tillräcklig i detta skede. 3. F d Hedins sågverk i Västanfors, Fagersta kommun Bakgrund Vid objektet bedrevs sågverksamhet från tidigt 1930-tal till Doppning i natriumpentaklorfenolat (Santo Bright) pågick från ca I anslutning till sågverksområdet har en handelsträdgård funnits. I området finns utfyllnad av slaggmaterial från järnbruksverksamhet i regionen. Även bark och spån har använts som utfyllnad. Det gamla verksamhetsområdet utgör idag ett välbesökt grönområde med promenadstråk, fotbollsplaner och en småbåtshamn i närområdet, Figur 3. Objektet är beläget på delvis utfyllt strandnära område vid sjön Stora Aspen inom ett område som är av riksintresse för friluftslivet. En bäck rinner rakt igenom området. 6 (14)

7 Impregneringsplats Figur 3. Impregneringsplats vid f d Hedins i Västanfors. Följande potentiella föroreningskällor och skyddsobjekt har identifierats inledningsvis: Föroreningskällor (Riskobjekt) Förorenad jord Förorenat grundvatten Förorenat ytvatten Förorenade sediment Skyddsobjekt Ytvatten (sjö) Människor som tillfälligt vistas på området Närboende Markekosystem Ytvattenekosystem Provtagning utförande Jord o Provtagning av ytlig jord (0-0,15 m u my) med hjälp av spade. 3 samlingsprov (5 delprov i varje) från olika delområden. Delområdena utgörs av A fotbollsplanen, B-söder om stigen, C-norr om stigen. Labanalys av metaller och dioxin. o Provtagning av jord med hjälp av skruvborr (geoteknisk borrbandvagn) i ca 8 provpunkter. Borrning sker ner till max 2 m u my eller till naturlig jord alternativt grundvattenytan. Jordproverna tas ut som samlingsprov för varje halvmeter. I de fall där särskilda skikt noteras, provtas dessa separat. Jordlagerföljd etc noteras i 7 (14)

8 Ytvatten fältprotokoll. Labanalys av ett urval prover på metaller, klorfenoler, dioxin, bekämpningsmedel. Ytvatten från den bäck som rinner genom området provtas. Fältmätning av ph och el. kond. Labanalys av metaller och klorfenoler. Tre grundvattenrör (PEH63) installeras i området. Installation sker i skruvborrhål. Ca en vecka efter installation sker provtagning av grundvatten. Innan provtagning sker nivåmätning och omsättning av rören. Fältmätning av ph och el. kond i samband med provtagning. Labanalys av metaller (filtrerat prov), klorfenoler, dioxin, bekämpningsmedel. Sediment Strandnära sediment i sjön Stora Aspen provtas med hjälp av Ekmanhuggare. Provtagning sker direkt från strandkanten antingen med hjälp av vadarbyxor, eller från liten brygga. Labanalys av metaller och dioxin. Även eventuellt sediment i bäcken provtas. Labanalys av metaller och dioxin. Placering av provpunkter Preliminär placering av provpunkterna görs i enlighet med bilaga A. Provpunkterna kan flyttas utifrån bedömningar i fält (t ex tillgänglighet). Provpunktsnumrering: 300-serie. Ytliga provpunkter: Område A ; område B ; område C Skruvborrprovpunkter runt doppningsplatsen och i övriga området. Gv-rör sätts preliminärt i provpunkt 305, 308 oh 311 eller där vatten påträffas. Sedimentprovtagning i provpunkt Ytvattenprovtagning i provpunkt (14)

9 Analys Ett urval av jordproven skickas på laboratorieanalys. Urvalet görs utifrån observation i fält. Följande analyser föreslås: JORD Hedins, Västanfors Metaller (M1c) 18 Dioxiner (OJ22) 8 Klorfenoler (OJ7) 5 Pesticider (OJ3e) 2 YTVATTEN Metaller (V3a) 1 Klorfenoler (OV7) 1 GRUNDVATTEN Metaller (V3a) 3 Dioxiner (OV22) 3 Klorfenoler (OV7) 3 Pesticider (OV3e) 3 SEDIMENT Metaller (M1c) 2 Dioxiner (OJ22) 2 Inmätning Provpunkterna mäts in med hjälp av nätverks-gps (förutsatt tillräckligt god mottagning), vilket ger en nogrannhet på ett par cm. 4. Snickerifabriken i Valstalund, Hallstahammars kommun Bakgrund Vid snickerifabriken i Valstalund (Figur 4) förekom impregnering med CCA-medel och kreosot. Verksamhetens omfattning är okänd. I dag finns inga byggnader eller dylikt kvar från verksamheten (brann ner på 1970-talet) kvar på området. Däremot syns gropar i marken. Branden kan eventuellt ha gett upphov till en diffus dioxinförorening. På platsen lagrades även virke och träprodukter, vilket innebär att även bekämpningsmedelanvändning kan misstänkas. Området används idag för rekreation, en hundklubb använder området för sin verksamhet. Hundklubben tar sitt dricksvatten från enskild vattentäkt. Vid det intilliggande torpet finns en grävd brunn, som eventuellt är den brunn som används av hundklubben. Andra enskilda brunnar finns på ca 300 m avstånd. En bäck finns i närområdet. 9 (14)

10 Impregneringsplats Figur 4. Impregneringsplats vid Valstalund, Hallstahammar Följande potentiella föroreningskällor och skyddsobjekt har identifierats inledningsvis: Föroreningskällor (Riskobjekt) Förorenad jord Förorenat grundvatten Förorenat ytvatten Skyddsobjekt Ytvatten (bäck) Människor som tillfälligt vistas på området Markekosystem Ytvattenekosystem Provtagning utförande Jord o Provtagning av ytlig jord (0-0,15 m u my) med hjälp av spade. Samlingsprov från ca 5 provpunkter. Samlingsprovet analyseras med avseende på dioxin och bekämpningsmedel. o Ytlig provgropsgrävning (diken på nivån 0-0,5 m u my) med hjälp av grävmaskin. Totalt ca 200 m. Dikena läggs i anslutning till trolig plats för impregnering. I dikena görs XRF-mätning i fält i ca 30 punkter, vilket kompletteras med provuttag av 8 jordprov som analyseras på lab (metaller, PAH). o Provtagning av referensprov i närområdet. Samlingsprov (5 delprov) från ytlig jord. Provtagning sker med hjälp av spade. Analys av metaller. 10 (14)

11 Ytvatten Om vatten påträffas i den närbelägna bäcken provtas den. Fältmätning av ph och el. kond. Labanalys av metaller (filtrerat prov) och PAG provtas dels från tappkran vid klubbhuset, dels i den grävda brunnen invid torpet. Fältmätning av ph och el. kond. Labanalys av metaller (både filtrerat och ofiltrerat prov), PAH och fys-kem parametrar. Om grundvatten påträffas i samband med dikesgrävningen provtas även detta vatten. Placering av provpunkter Preliminär placering av dikena görs i enlighet med skissen i bilaga B (bra underlagskarta saknas). Dikenas läge bestäms mer noggrant i fält, beroende på eventuella ledningar, resultat från XRF-mätning etc. Provpunktsnumrering: 400-serie. Analys Ett urval av jordproven skickas på laboratorieanalys. Urvalet görs utifrån XRF-mätning och observation i fält. Följande analyser föreslås: JORD Valstalund Metaller (M1c) 9 PAH (OJ1) 8 Dioxiner (OJ22) 1 Pesticider (OJ3e) 1 YTVATTEN Metaller (V3a) 1 PAH (OV1) 1 GRUNDVATTEN Metaller (V3a) 4* PAH (OV1) 2 Fyskem (DV3) 2 * både ofiltrerat och filtrerat Inmätning Provpunkternas läge i x,y-led kommer att bestämmas med hjälp av en enkel handhållen GPS. Noggrannheten (±4-8 m) bedöms vara tillräcklig i detta skede. 11 (14)

12 5. Vansjö snickeri i Hedåker, Sala kommun Bakgrund Objektet är beläget centralt i samhället Hedåker (Figur 5). Fastigheten har hyst flera olika snickeriföretag. Under några år på 1980-talet förekom impregneringsverksamhet. Huvudsakligen skedde tryckimpregnering med TBOT-preparat (tributyltennoxider). Även CCA-medel och kreosot kan ha använts. Omfattningen på impregneringsverksamheten är osäker. På ett närbeläget objekt (söder om Vansjö snickeri) har kvarnverksamhet, möjligen med betning, förekommit tidigare, idag finns där pågående sågverksamhet. Bostadshus finns i direkt anslutning till det tidigare verksamhetsområdet för Vansjö snickeri. Objektet är beläget på en ås, vars grundvattenmagasin utgör dricksvattentäkt för flera samhällen. Den primära grundvattenströmningen i åsen bedöms vara söderut. Det finns en kommunal vattentäkt i samhället Hedåker som ligger söder om den aktuella fastigheten. Ett par hundra meter sydväst om den aktuella fastigheten finns också Gångars källa, som utnyttjas som enskild vattentäkt av ett par fastigheter i närheten. Impregneringsplats Figur 5. Impregnering vid Vansjö snickeri i Hedåker 12 (14)

13 Impregneringsplats Enskild vattentäkt Kommunal vattentäkt Figur 6. Impregneringsplats samt kommunal och enskild vattentäkt i Hedåker. Följande potentiella föroreningskällor och skyddsobjekt har identifierats inledningsvis: Föroreningskällor (Riskobjekt) Förorenad jord Förorenat grundvatten Förorenade byggnader Skyddsobjekt Boende på fastigheten Människor som tillfälligt vistas på området Markekosystem Provtagning - utförande Jord o Provtagning av ytlig jord (0-0,2 m u my) med hjälp av spade i ca 10 provpunkter (om möjligt eventuellt är marken för hård för manuell provtagning). Jordproven slås ihop till 3 samlingsprov. Labanalys av metaller, tennorganiska föreningar, PAH. o Provtagning av jord med hjälp av skruvborr (geoteknisk borrbandvagn) i ca 5 provpunkter. Borrning sker ner till max 2 m u my eller till naturlig jord alternativt grundvattenytan. Jordproverna tas ut som samlingsprov för varje halvmeter. I de fall där särskilda skikt noteras, provtas dessa separat. Jordlagerföljd etc noteras i fältprotokoll. Labanalys av ett urval prover på metaller, tennorganiska föreningar, PAH. 13 (14)

14 Ett grundvattenrör (PEH63) installeras på området. Installation sker i skruvborrhål. röret placeras utanför köryta för att möjliggöra vinterväghållning. Ca en vecka efter installation sker provtagning av grundvatten. Innan provtagning sker nivåmätning och omsättning av röret. Provtagning av grundvatten också i den kommunala vattentäkten, samt i Gångars källa. Fältmätning av ph och el. kond i samband med provtagning. Labanalys av metaller (filtrerat prov, samt ofiltrerat på prov från vattentäkterna), klorfenoler, dioxin, bekämpningsmedel. Placering av provpunkter Preliminär placering av provpunkterna görs i enlighet med bilaga C. Provpunktsnumrering: 500- serie. Skruvborrpunkterna numreras Preliminärt sätts gv-rör i provpunkt 501. Placering av ytliga punkter för ytlig jordprovtagning bestäms direkt i fält, och numreras prov från Gångars källa och den kommunala vattentäkten betecknas med Gångars källa respektive kommunal vattentäkt. Analys Ett urval av jordproven skickas på laboratorieanalys. Urvalet görs utifrån XRF-mätning och observation i fält. Följande analyser föreslås: JORD Vansjö snickeri Metaller (M1c) 13 PAH (OJ1) 10 Tennorganiska (OJ19a) 10 GRUNDVATTEN Metaller (V3a) 5* PAH (OV1) 3 Fyskem (DV3) 2 Tennorganiska (Ov19a) 3 * både ofiltrerat och filtrerat Inmätning Provpunkterna mäts in med hjälp av nätverks-gps (förutsatt tillräckligt god mottagning), vilket ger en nogrannhet på ett par cm. 14 (14)

15

16 SGI BILAGA 3 Fältundersökning Vansjö snickeri, Hedåker, Sala kommun Uppdragsnummer Uppdragsnamn Metod (t ex skr) Referensyta (t ex my) rör Fältinstrument Provtyp Övrigt (t.ex. väder) Signatur Förstudie fem impregneringsanläggningar 30/ för jordprover, 19/10 för vattenprover skr (jordprover) my Nej, inget vatten påträffades. --- jord, vatten 30/9 frost på morgonen sol och varmt på dagen. 19/10 duggregn. Cti Djup under markytan 501, gräs och buskar Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Till analys From (m) Tom (m) 0,0 0,1 F/my 0,1 0,5 Sa M1c, OJ1, OJ19a 0,5 1,0 Sa 1,0 1,5 Sa 1,5 2,0 Sa 2,0 2,5 Sa 2,5 3,3 Sa Djup under markytan 502, gräsområde Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Till analys From (m) Tom (m) 0,0 0,1 F/grSa OJ1, OJ19a 0,1 0,5 F/mylla sand 0,5 1,0 Sa 1,0 1,5 Sa 1,5 2,0 Sa 503, utanför impregneringsbyggnad Djup under markytan Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Till analys From (m) Tom (m) 0,0 0,4 F/grSa My OJ1, OJ19a 0,4 1,0 Sa OJ1, OJ19a 1,0 1,5 Sa 1,5 2,0 Sa 504, utanför impregneringsbyggnad Djup under markytan Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Till analys From (m) Tom (m) 0,0 0,2 F/grSa bark M1c, OJ1, OJ19a 0,2 0,5 Sa M1c, OJ1, OJ19a 0,5 1,0 Sa 1,0 1,5 Sa 1,5 2,0 Sa 505, närmare vägen, vid rund gräsplätt Djup under markytan Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Till analys From (m) Tom (m) 0,0 0,1 F/grSa 0,1 0,5 Sa M1c, OJ1, OJ19a 0,5 1,0 Sa 1,0 1,5 Sa 1,5 2,0 Sa 1 (2)

17 SGI BILAGA 3 Samlingsprov 520 av 510, 511, 512, område A, närmast vägen Djup under markytan Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Analys From (m) Tom (m) 0,0 0,2 F/grSa 510 0,0 0,2 F/grSa 511 0,0 0,2 F/grSa 512 0,0 0,2 Samlingsprov av 510, 511, 512, området närmast vägen 520 M1c, OJ1, OJ19a Samlingsprov 521 av 513, 514, 517, område B, delvis gräsbeväxt område Djup under markytan Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Analys From (m) Tom (m) 0,0 0,2 F/grSa 513 0,0 0,2 F/grSa 514 0,0 0,2 F/grSa 517 0,0 0,2 Samlingsprov av 513, 514, 517 delvis gräsbeväxt område 521 M1c, OJ1, OJ19a Samlingsprov 522 av 515, 516, 518, område C, närmast tidigare impregneringsbyggnad Djup under markytan Prel. bedömn. jordart Anmärkning (lukt, färg etc.) Analys From (m) Tom (m) 0,0 0,2 F/grSa 515 0,0 0,2 F/grSa 516 0,0 0,2 F/grSa 518 0,0 0,2 Samlingsprov av 515, 516, 518 närmast fd impregneringsbyggnad 522 M1c, OJ1, OJ19a Provtagning vattentäkter Kommunal vattentäkt Hedåker Djup uppumpat från 7 m djup i vattentäkt ph 7,04 Konduktivitet 149,1 µs Temperatur 8,7 C Analyser V3a, OV1, DV3, OV19a Anmärkning Råvatten tas från 2 djup i akviferen, ca 7 m och ca 14 m. Vattnet behandlas med UV-ljus innan det distribueras. ph-justering har inte behövts hittills. ph på utgående vatten brukar enl uppgift ligga runt 7,7 på lab. Mättes här till 7,4. Temperaturmätaren visade 1 grad lägre temperatur vid konduktivitetsmätning än vid ph-mätning. Gångars källa Djup Öppen damm, dricksvattentäkt. Prov taget vid dammens utlopp. ph 7,41 Konduktivitet 187,8 µs Temperatur 7,3 C Analyser V3a, OV1, DV3, OV19a Anmärkning Temperaturmätaren visade 1 grad lägre temperatur vid konduktivitetsmätning än vid ph-mätning. 2 (2)