Dags att tjäna lite pengar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags att tjäna lite pengar!"

Transkript

1 Marcus Cehlin Christian Uggla Dags att tjäna lite pengar! En studie om möjligheten att generera överavkastning genom att imitera insynspersoner inom den svenska oljebranschen Time to make some money! A study about the possibility to earn abnormal return by mimicking the insiders in the Swedish oil industry Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2014 Handledare: Per-Ola Maneschiöld

2

3 Förord Våren 2014 skrevs den här C-uppsatsen vid Handelshögskolan, Karlstads universitet. Studien behandlar möjligheten att tjäna pengar genom att imitera insynspersoner inom oljebranschen. Den icke vetenskapliga anledningen till valt ämne är till stor del vårt gemensamma intresse för aktiemarknaden och möjligheten att tjäna pengar. Då våra tidigare erfarenheter på börsen kantats av misslyckanden ser vi fram emot att fördjupa oss i börsens värld för att börja vår resa fylld av framgångar och rikedom. Ett stort tack till alla som kommit med tips och råd, samt svarat på mail under studiens gång. Ett extra stort tack till vår handledare Per-Ola Maneschiöld som har passat som handen i handsken för vårt ämnesval. Med kloka ord och konstruktiv kritik har han alltid funnits till hands. Karlstad, maj Marcus Cehlin Christian Uggla 3

4 Sammanfattning Vi har studerat möjligheten om det går att tjäna pengar på kort sikt genom att imitera insidertransaktioner efter det att information om transaktionen har publicerats offentligt. Studien begränsades till att endast undersöka köp- och säljtransaktioner för oljebolag som kan handlas på Stockholmsbörsens huvudlistor samt First North. Studien genomfördes i form av en eventstudie där vi med hjälp av statistiska tester undersökte om det existerar en signifikant skillnad i den dagliga avkastningen före och efter en viss insidertransaktion ägt rum. Detta visade sig inte vara fallet utan de fluktuationer som påvisades var ej enhetliga och kunde inte bevisas bero på insynstransaktionerna. Abstract We have studied whether or not it is possible to earn money by mimicking insider trading after the transaction has been published publicly. The study has been limited to only include buy and sell transactions of the oil companies that can be traded on the Stockholm stock exchange main market listings and First North. The study was made as an event study where we used statistical tests to examine if there are significant differences in daily returns before and after the insider transaction was made public. This turned out not to be the case, since the fluctuations that were found were not consistent and it couldn t be proved that the differences were due to the insider trading at all. Nyckelord: Insynsperson, insiderhandel, oljebolag, aktier, effektiva marknadshypotesen, eventstudie 4

5 Disposition Introduktion I denna del introduceras läsaren till uppsatsens innehåll och får en introduktion till ämnet. Här presenteras även uppsatsens syfte och forskningsfrågor. Insynshandel Här förklaras några av de grundläggande begrepp och teoretiska utgångspunkter som läsaren antas ha förståelse för i efterföljande delar. Teoretisk referensram Här presenteras de teorier som behandlas i uppsatsen samt de tidigare studier och resultat som finns om ämnet. Innehåller även en sektion om tidigare uppsatser. Metod Detta avsnitt beskriver den metodik och de modeller som använts i studien. Även alternativa metoder och modeller presenteras i detta avsnitt. Empiri I kapitlets inledande del kommer studiens empiriska resultat presenteras i tabellform. Därefter följer analys samt en diskussion av studiens resultat. Figur 1. Egen figur över dispositionen. Slutsats Här redovisas en slutsats som ämnar svara på forskningsfrågorna. I kapitlets sista del ges förslag på framtida forskning. 5

6 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Abstract... 4 Disposition Introduktion Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsningar Forskningsfrågor Insynshandel Marknadsmissbruk Insynspersoner och insiderinformation Olaglig insiderhandel Insiders motiv Teoretisk referensram Effektiva marknadshypotesen Tidigare argumentationer Random-walk hypotesen Behavioral finance Tidigare forskning Metod Undersökningsmetodik Motivering av undersökningsmetod Datainsamling Begränsningar Genomgång av modeller Ekonomiska modeller Statistiska modeller Motivering av modellval Genomgång av signifikanstester Parametriska tester Icke-parametriska tester Motivering för val av signifikanstest Eventstudie

7 Våra hypotestester Normalfördelning Förslag till arbetsgång i Excel Empiri Bolag Empirisk data Tabell 5.1. Köptransaktioner Tabell 5.2. Säljtransaktioner Resultat/analys Köptransaktioner Säljtransaktioner Diskussion Slutsats Förslag på framtida forskning Referenser Bilagor Marknaden, Köp 30 dagar Marknaden, Köp 7 dagar Marknaden, Försäljning 30 dagar Marknaden, Försäljning 7 dagar

8 1. Introduktion I denna del introduceras läsaren till uppsatsens innehåll och får en introduktion till ämnet. Här presenteras även uppsatsens syfte och forskningsfrågor Inledning Den en gång så lugna marknadsplatsen för aktiehandel har numera förändrats till ett sammelsurium av girighet där misstankarna för brott ökar varje år. Under det första tertialet i år registrerades så mycket som 1820 stycken insidertransaktioner 1 till Finansinspektionen (Finansinspektionen 2014a). Vad signalerar dessa transaktioner? Det är lätt att acceptera antagandet om att insynspersoner borde realisera de bästa aktieaffärerna, då mer information leder till bättre beslutsgrund. Kan man då imitera insynspersoners transaktioner för att tillgodogöra sig överavkastning 2 på sina investeringar? Tidigare forskningsresultat är inkonsekventa i sina slutsatser 3, detta medför en öppning för oss att göra en liknande studie och motivera en slutsats. Redogörelser av teorier relevanta för vår studie såsom den effektiva marknadshypotesen och finansiell beteendeanalys kommer förklaras Vi kommer också att diskutera de regleringar som finns för insiderhandel. Teorier kommer att leda fram till uttömmande statistiska undersökningar för att testa våra hypoteser. Vi vill inte bara undersöka om man kan generera överavkastning genom att imitera insynspersoner, vi vill även undersöka fluktuationer på överavkastningen beroende på typ av transaktion och storlek på företaget Bakgrund Med dagens låga ränteläge är det för privatpersoner ofta aktiemarknaden man i första hand vänder sig till för att få högre avkastning på sitt sparande. Detta kan göras både direkt genom att investera i specifika aktier eller indirekt med hjälp av fonder. Syftet med denna form av frivilligt risktagande är att man 1 En insidertransaktion är en transaktion som genomförts av en person med tillgång till icke-publik information, en så kallad insynsperson. 2 Överavkastning är den extra avkastningen man kan tillgodogöra sig utöver den av marknaden förväntade avkastningen. 3 Se exempelvis: Lin och Howe (1990), Seyhun (1986) samt Alvén och Antbacke (2010). 8

9 hoppas kunna uppnå en så kallad överavkastning. Överavkastning är den avkastning en investering lyckas uppnå utöver den av marknaden förväntade avkastningen. Köper man aktier förväntar man sig en uppgång, d.v.s. tillgången ökar i värde. Om man vill tjäna pengar på att en kurs går ner så kan man blanka aktien (på engelska: short sell). Avanza (2014) beskriver blankning som att man säljer aktier som man inte själv är ägare av. Att blanka kan flyktigt beskrivas som motsatsen till att köpa en aktie. Man lånar aktier för att sälja dem, man tror alltså att aktiepriset kommer att falla. Förhoppningen är att man kan köpa tillbaka de lånade aktierna man har sålt till ett lägre pris en senare tid. Om priset samt kostnaderna för återköpet är lägre än försäljningspriset så har man vid återlämningstillfället gjort en vinst. Det går alltså att tjäna pengar även på kursnedgång. Detta är en förutsättning för att man ska kunna dra nytta av den tes som Atallah och El-Amrani (2005) framlägger, nämligen att det spelar roll om det är en köp- eller säljtransaktion som genomförts. De motiverar sin tes genom att förklara att det finns fler anledningar till att insynspersoner säljer än köper, om en insynsperson säljer aktier kan det bero på andra anledningar än att aktien är undervärderad till exempel behöver denne sälja av innehav för att kunna inhandla en bil. Författarna menar att det endast finns en anledning till att insynspersoner införskaffar aktier inom det egna bolaget, aktien är undervärderad. Enligt den här logiken menar de att det borde bli större kursrörelser vid ett insiderköp än en insiderförsäljning. Fokuset på denna uppsats ligger inte i att analysera i varför en insynsperson genomför transaktioner utan mer på att få fram en generell regel för hur pengar tjänas. Det är bra att ha med sig inför fortsatt forskning att insidertransaktioner kan bero på olika grunder, därför är det viktigt att vara kritisk till data. Det finns ytterligare en stor mängd mer eller mindre tillförlitliga teorier kring aktiemarknaden och dess beteende, vilket kommer behandlas mer ingående senare i uppsatsen. En utav de teorier som legat till grund för frågeställningen i den här uppsatsen är teorin om att marknaden skulle vara fullständigt effektiv. Denna teori läggs fram av Fama (1970) där han argumenterar för att samtliga aktörer på en fullt effektiv marknad har all prisrelaterad information till sitt förfogande (publik information och icke-publik information). Om detta skulle vara sant innebär det i sin tur att prissättningen på aktiemarknaden alltid kommer vara fullständigt korrekt, det vill säga att alla tillgångar värderas till sitt sanna värde. Att samtliga aktier alltid värderas till sitt rättmätiga värde skulle innebära att den enda kursrörelse som sker är när ny oförväntad information når marknaden. Om det inte råder full effektivitet på en marknad så finns chans att generera överavkastning och därigenom tjäna pengar (Malkiel 2003). 9

10 Om en person skulle vilja ha tillgång till icke-publik information så skulle det med största sannolikhet kräva en kraftansträngning för honom att få tag på den informationen, speciellt om han är utomstående företaget i fråga. Tankarna förs naturligt till teorin om informationsekonomi. Saylor (2014) förklarar att människor kommer att fortsätta utföra en gärning så länge värdet (marginalnyttan) för den utförda gärningen är större än uppoffringen (marginalkostnaden). Exemplifierat: Människor fortsätter köpa kakor så länge det smakar godare än vad de kostar. Detta kommer enligt Saylor (2014) pågå ända tills den punkt då marginalnyttan är lika med marginalkostnaden (jämvikt), då är det inte värt att utföra gärningen ytterligare en gång. Vi tar ansats i att koppla informationsekonomin till vår studie: Vill man få information så kräver detta ansträngningar av olika nivåer, en enkel ansträngning för mycket information kan vara att snabbt förse sig med årsredovisningen från företaget. Marginalnyttan är hög (ger mycket information) och marginalkostnaden är låg (lättillgängligt). Vill man däremot få tillgång till mer information kan nästa steg vara att förhöra sig med utomstående personer som är bättre insatta i företaget än dig själv. Denna aktion kan tänkas vara en större kraftansträngning då man måste höra sig för och möjligen ringa runt. Marginalkostnaden blir högre och jämvikten närmas. Vid stark form av effektivitet på marknaden så har alla tillgång till icke-publik information. För att få tillgång till insiderinformation om ett företag krävs det antagligen väldigt stora ansträngningar. Vi antar att det inte är speciellt troligt att alla intressenter skulle vara villiga att genomföra en sådan stor uppoffring för ytterligare värde, det kanske inte ens är möjligt att erhålla insiderinformation. Enligt vårt resonemang skulle marginalkostnaden i det sistnämnda fallet vara högre än marginalnyttan. Detta skulle enligt teorin om informationsekonomi inte kunna hända då man slutar vid jämvikt. Om inte alla har tillgång till icke-publik information så råder inte stark form av effektivitet på marknaden, i bästa fall semistark form. Två författare som bekräftar vår tankegång om att marknaden inte är fullt effektiv är Grossman och Stiglitz (1980). De baserar sin slutsats i att människor inte alltid är rationella. Om människor inte alltid är rationella så kommer tillgångar vid olika tidpunkter att felprissättas. Författarna menar att om marknaden skulle vara fullt effektiv så skulle det inte finnas incitament till att studera felprissättningar. Viktigt att nämna är att Fama (1970) som var bland dem första med teorin om marknadseffektivitet nämner att stark form av effektivitet bara skall användas som referensram, då det inte är troligt förekommande. Det finns flertalet studier som visar att marknader kan vara 10

11 ineffektiva ibland men oftast är effektiva. 4 År 2005 bevisade Afanou et al. (2005) att marknaden för de 30 största företagen i Sverige var svagt effektiv. Detta skulle innebära att det finns möjligheter till överavkastningen på den svenska marknaden för stora företag. Om möjligheten finns att generera överavkastning på en svensk marknad kan det vara intressant om det går att generera överavkastningen på någon annan svensk marknad. Afanou et al. (2005) berättar också om hur teorin om Random-walk bekräftas på samma marknad. Random-walk förklarar att aktiekurser bara speglar kursdagens nyheter (Malkiel 2003). Flera studier har kommit fram till att den svenska aktiemarknaden i stort sett är en effektiv marknad. 5 Studiernas resultat påvisar dock inte att marknaden har en stark form av effektivitet, vilket gör det möjligt att erhålla överavkastning och stämmer överens med flertalet studier om insynstransaktioner. 6 Man kan fråga sig varför det finns så mycket lagstiftning emot insidertransaktioner om det i själva verket inte finns någon extra information för insynspersoner att utnyttja. Detta kan bidra till en motivering i linje med den Chang et al. (2007) framlägger, det vill säga att den svenska marknaden inte är starkt effektivt. Författarna framlägger i sitt resultat indirekt att den svenska marknaden är ineffektiv och att det går att tjäna pengar baserat på historisk prisinformation. Med resultaten och observationerna i bakhuvudet ska vi undersöka om det är möjligt att imitera insidertransaktioner för att ta del av den eventuella överavkastningen Problemformulering Med bakgrund i tidigare formuleringar om att den svenska aktiemarknaden inte kan vara fullt effektiv på grund av alla de regleringar som finns och de resultat flertalet studier 5 har kommit fram till så borde det finnas möjlighet för överavkastning. Ovissheten om effektiviteten på marknaden ger utrymme för empiriska tester. Inom insiderhandeln finns mängder med studier som behandlar möjligheten att tjäna pengar på börsen 7, men studiernas slutsatser är inkonsekventa. Vi har 4 Se exempelvis Jiang et al. (2014) och Claesson (1987). 5 Se exempelvis Claesson (1987) och Afanou et al. (2005). 6 Se exempelvis Finnerty (1976) och Edvardsson & Ruthberg (2012). 7 Se exempelvis Lin och Howe (1990), Seyhun (1986) samt Alvén och Antbacke (2010). 11

12 hittat en sektor som icke blivit exploaterad och vi har kommit fram till följande syfte Syfte Vi vill undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med insidertransaktioner på aktiemarknaden, för att försöka urskilja en vinstgenererande strategi genom att imitera insynspersoners transaktioner. Vi vill även kartlägga skillnader i överavkastning beroende på typ av transaktion och vilken lista 8 företaget tillhör Avgränsningar För att undersökningen inte ska bli alltför omfattande för en kandidatuppsats har vi bestämt oss för att begränsa oss till en specifik bransch. Det finns flertalet studier på Stockholmsbörsen som helhet samt några branschspecifika ansatser. Vi väljer att avgränsa våra studier till oljebranschen på den svenska marknaden, en bransch som aldrig blivit studerad förut. Oljebranschen är en perfekt matchning för vårt syfte med motiveringen att det finns stora förväntningar på bolagen och insynspersoners transaktioner borde få större genomslagskraft i en sådan riskfylld och förväntansfylld bransch och därmed generera stora kursrörelser vilket skulle kunna ge oss en högre överavkastning. Vi kommer endast att undersöka köp- och säljtransaktioner och därmed helt utesluta andra transaktioner såsom optionstransaktioner. Anledningen till detta är att vi anser att det kan finnas fler tänkbara anledningar till varför en optionstransaktion genomförs, till exempel kan optioner ibland ingå som löneförmån. Data kommer att undersökas för de senaste två åren då vi endast kommer att undersöka om en kortsiktig överavkastning kan uppnås. Vi anser heller inte att äldre data nödvändigtvis tillför relevans till vår studie. På Nasdaq OMX Stockholm delas bolagen in i tre olika listor baserat på deras börsvärde. Kraven för att få tillhöra den största listan Large Cap, är att börsvärdet ska uppgå till 1 miljard euro. För att få tillhöra den näst största listan Mid Cap, måste börsvärdet vara mellan 150 miljoner och 1 miljard euro. Den minsta listan är till för mindre bolag med ett börsvärde lägre än 150 miljoner euro. (Nasdaq 2014a). Tack vare att bolagen delas in på de olika 8 Vilken lista ett bolag tillhör bestäms utav börsvärdet. Se nästa avsnitt. 12

13 listorna efter börsvärde borde vi från undersökningen erhålla tillräcklig information för att kunna dra slutsatser om hur ett bolags storlek kan tänkas påverka den eventuella överavkastningen som kan erhållas. Förutom bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har vi även valt att inkludera de oljebolag som handlas på den oreglerade handelsplatsen First North. Nasdaq (2014a) förklarar att då kraven för en notering på en reglerad börs såsom Nasdaq OMX Stockholm är mycket höga, kostar förarbetet inför börsnoteringen mycket pengar för företagen. Detta gör att en notering på dessa marknader ofta är en omöjlighet för mindre bolag. För att lösa denna problematik finns mindre marknadsplatser såsom First North. Skillnaden mellan First North och Nasdaq OMX Stockholms huvudlistor är framförallt att First North har ett mindre strängt regelverk. Marknadsplatsen First North är en s.k. MTF (Multilateral Trading Facility), det vill säga att den inte har samma juridiska status som en reglerad börs (Nasdaq 2014a). First North är främst lämpad för mindre tillväxtbolag, vilket vi anser tillför utrymme för slutsatser över hur insynspersoners transaktioner kan tänkas skilja mellan dess motsvarighet i de reglerade marknaderna då rapportering på denna handelsplats inte sker direkt till Finansinspektionen utan istället sköts av företagen själva. En annan aspekt som kan undersökas tack vare att First North inkluderas är hur börsomsättning kan tänkas påverka resultatet av studien då handelsvolymen på mindre listor som First North generellt är lägre (SvD Näringsliv 2010) Forskningsfrågor 1. I vilken mån går det att tjäna pengar som utomstående genom att imitera insidertransaktioner inom den svenska oljebranschen? 2. Hur speglas överavkastningen beroende på om bolaget härrör från en reglerad marknad eller en oreglerad marknad (som First North)? 3. Vilka likheter och skillnader i överavkastning observeras mellan köp- och säljtransaktioner? 13

14 2. Insynshandel Här förklaras några av de grundläggande begrepp och teoretiska utgångspunkter som läsaren antas ha förståelse för i efterföljande delar Marknadsmissbruk På alla typer av marknader där det finns möjlighet att erhålla avkastning kommer det alltid finnas de som trotsar lagen för egen vinning. Paralleller till sport kan förenkla förståelsen för marknadsmissbruk och insiderhandel. Det kan röra sig om allt ifrån uppgjorda fotbollsmatcher, vilket flertalet gånger varit fallet i italienska Serie A, till uppgjorda cricketmatcher i Indien (Expressen 2013 ; The Telegraph 2010). Vad nämnda händelser har gemensamt med olaglig insiderhandel är att vissa personer har mer information om framtiden än andra, vilket de utnyttjar för egen vinning. När brott liknande dessa sker på finansiella marknader brukar det gemensamt kallas för olika former av marknadsmissbruk. Marknadsmissbruk på den svenska marknaden behandlas av Lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (SFS 2005:377) och enligt lagen finns det fyra olika former av marknadsmissbruk: (Finansinspektionen 2014b) Insiderbrott (4, SFS 2005:377). Obehörigt röjande av insiderinformation (7, SFS 2005:377). Otillbörlig marknadspåverkan (8, SFS 2005:377). Utebliven rapportering av misstänkt marknadsmissbruk (10, SFS 2005:377) Insynspersoner och insiderinformation Då många personers erfarenhet av insideraffärer inte sträcker sig längre än att de sett Oliver Stones legendariska film Wall Street från 1987 kan det vara en bra början med en genomgång av de begrepp och de teorier som resten av uppsatsen är baserad på. Under 1 i Marknadsmissbruksförordningen (SFS 2000:1101) kan man hitta följande definition för insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrumentet. Det finns många olika tänkbara anledningar till varför en viss person kan klassas som en insynsperson. Kortfattat beskrivet är det en person som endera 14

15 har tillgång till information som ännu inte är offentlig eller en person som själv har möjlighet att påverka aktiepriset (Finansinspektionen 2014c). Enligt lag måste varje transaktion som görs av en insynsperson eller någon annan med anmälningsskyldighet redovisas till Finansinspektionen, senast fem arbetsdagar efter att affären ägt rum. Därefter kommer affären redovisas i Finansinspektionens offentliga insynslista, som visar en sammanställning av aktuella insideraffärer (Finansinspektionen 2014d) Olaglig insiderhandel Först och främst måste man bena isär skillnaden mellan insiderhandel, vilket denna uppsats baseras på, och olaglig insiderhandel. För att förstå hur det kan anses olagligt att utnyttja den unika information som en insynsperson har tillgång till måste man först förstå de regler och den praxis som råder på den svenska marknaden. Detta går hand i hand med den rådande eftersträvan att åtminstone delvis uppnå en effektiv marknad, ett begrepp som kommer behandlas djupare i ett senare avsnitt. 9 Om vi utgår ifrån lagboken under 2 i avsnittet: Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (SFS 2005:377) påträffar vi följande om insiderbrott: Den som får insiderinformation och som för egen eller någon annans räkning, genom handel på värdepappersmarknaden, förvärvar eller avyttrar sådana finansiella instrument som informationen rör döms för insiderbrott till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla den som får insiderinformation och som med råd eller på annat sådant sätt föranleder någon annan att förvärva eller avyttra finansiella instrument som informationen rör genom handel på värdepappersmarknaden. Många har svårt att se insiderbrott som ett verkligt brott då det är svårt att peka ut vem som egentligen blir drabbad. Studier har visat att gemene man har svårt att se insiderhandel som ett brott och tillika är man osäker på om det verkligen borde vara olagligt. Man menar att enda anledningen till att det inte är accepterat är just att lagen säger att det är ett brott (Hansen 2004, 2011). Faktum är att det var så sent som år 1985 som det infördes ett straffbart förbud i den svenska lagen. Sedan dess har lagen reviderats och skärpts flertalet gånger (Bonnier 2014). 9 Se kapitel

16 Det finns två typer av insiderhandel: dels den typ som var vanligt förekommande på Wall Street under 1980-talet där man drog nytta av olaglig insiderinformation innan positiva nyheter. Den andra typen av insiderhandel är den som sker innan dåliga nyheter offentliggörs och är också den form som är vanligast under 2000-talet (Hansen 2004). Ett av de största problemen med insiderbrott är de svårigheter som finns kring bevisandet av att det faktiskt är ett brott som har begåtts. Kanske ansåg insynspersonen helt enkelt att aktiekursen var övervärderad och valde därför att sälja utan att veta att det skulle komma dåliga nyheter några veckor senare. Exempel på annan rådande problematik kan ges i form av ryktesspridning och utbyte av ej ännu publik information då detta ofta sker mun-till-mun, därmed saknas det fysiska bevis på att informationsutbytet ägt rum vilket kan förhindra en fällande dom. Enligt författarinnan sker insiderbrott oftare under perioder med mycket fusioner och förvärv. Även statliga avregleringar kan påverka i den mån att det kan ge insynspersoner fler möjligheter att utnyttja den ytterligare information de besitter och på så vis indirekt öka insiderhandeln (Hansen 2014) Insiders motiv Atallah och El-Amrani (2005) förklarar i sin studie skillnader som kan vara underliggande för om en insider köper eller säljer aktier i sitt egna företag. De menar att insynspersoner fyller på med aktier i sitt egna företag för att deras subjektiva åsikt är att aktien helt enkelt är undervärderad. En säljtransaktion förklaras som mer komplicerad och kan ha åtskilliga motiv, som ett exempel kan en insider behöva sälja på grund av privat likvidbrist då denne kanske måste betala en bil eller dylikt. Författarna ser inga liknande skäl för insynspersoner att köpa aktier. Med det sagt kanske det kan tänkas att en säljtransaktion i teorin inte borde rubba priset lika mycket som en köptransaktion. Cohen et al. (2012) menar att det i huvudsak finns två typer av insynspersoner som författarna själva definierar som opportunistiska insynspersoner och rutinmässiga insynspersoner (fritt översatt från författarnas två kategorier opportunistic insider och routine insider ). En opportunistisk insynsperson är en individ som aktivt gör köp/försäljningar baserat på det aktuella läget i det specifika bolaget, medan en rutinmässig insynsperson istället gör sina affärer helt oberoende från bolaget i sig utan det kan istället röra sig om periodiska affärer. De påvisar också att överavkastning kan uppnås så mycket som sex 16

17 månader efter en insideraffär gjord av en opportunistisk insynsperson och att framtida information ofta går i samma tecken som affären. Däremot tyder deras studier på att det inte finns någon överavkastning överhuvudtaget att hämta genom att imitera den rutinmässiga insynspersonen, med andra ord gäller det att göra en djupare analys av tänkbara motiv till respektive affär. 17

18 3. Teoretisk referensram Här presenteras de teorier som behandlas i uppsatsen samt de tidigare studier och resultat som finns om ämnet. Innehåller även en sektion om tidigare uppsatser Effektiva marknadshypotesen Fama (1970) beskriver i allmänna termer att den effektiva marknadshypotesen behandlar huruvida priset på en tillgång vid någon tidpunkt, reflekterar tillgänglig information fullt ut. Det mesta av hans arbete har gjorts med antagandet om att det råder economic equilibrium, bäst översatt till marknadsjämvikt. Fama (1970) redogör för tre kriterier som bör vara infriade för att marknadsjämvikt skall kunna råda på den effektiva marknaden: 1. Transaktionskostnader existerar inte inom värdepappershandeln. 2. Prisreglerande information är fritt tillgänglig och kostnadsfri för samtliga aktörer. 3. Priser reflekterar all information. Fama (1970) har fullgjort empiriska tester och funnit att det finns tre former av marknadseffektivitet: svag form av effektivitet, semistark form av effektivitet och stark form av effektivitet. Svag form av effektivitet innebär att informationen som speglar priset är tidigare priser. Den svaga formen framställer teknisk analys 10 som en omöjlighet att tjäna pengar på, eftersom man inte kan förutspå morgondagens priser baserat på historisk information då informationen redan skulle vara inprisad i dagens kurs (Fama 1970 ; Malkiel 2003). Tester av semistark form av effektivitet återger att man observerar huruvida priser effektivt anpassar sig till publik tillgänglig information, såsom nyheter om utdelning. Inom semistark form av en effektiv marknad skulle en fundamental analys 11, som grundar rekommendationer i årsrapporter och 10 Analys som försöker förutspå framtida kurser baserat på historiska kursrörelser (Aktiespararna 2014). 11 Analys som försöker förutspå framtida kurser baserat på fundamental fakta såsom rapporter (Aktiespararna 2014). 18

19 dylikt, vara onödig då priset redan speglar all tillgänglig publik information. Nyttan skulle därför vara obefintlig (Fama 1970 ; Malkiel 2003). Stark form av effektivitet förklarar att investerare förfogar över full tillgång till alla nyheter som är relevanta för priset, det vill säga all publik information samt ej publik information (insiderinformation). Fama (1970) klargör som en slutsats i hans artikel att den här teorin är extrem och bör eventuellt inte användas som en exakt redogörelse, utan i högre grad som en referensmodell (Fama 1970) Tidigare argumentationer Två kritiker som argumenterar emot att marknaden skulle vara fullt effektiv (stark form) är Grossman och Stiglitz (1980) som skriver att människor alltid kommer att göra misstag så länge som aktiemarknader existerar. Som ett resultat i att människor inte alltid är rationella på marknaden, så förekommer det felprissättningar och förutsägbara mönster. De menar att marknaden inte kan vara fullt effektiv eftersom det inte då skulle finnas några incitament för professionella att studera aktiekursernas felprissättningar. Som tidigare nämnts så speglas all information i aktiepriserna när det råder full marknadseffektivitet, ergo inga felprissättningar. Jiang et al. (2014) testade svag form av effektivitet på marknaden för råolja i Texas. Slutsatsen som motiverades fram var att marknaden mestadels var effektiv men det tog ett tag för priserna att spegla ny information. Mobarek (2014) konkluderade att marknaden för BRIC-länderna 12 närmast är ineffektiv. Claesson (1987) studerade Stockholms fondbörs för att undersöka dess effektivitet. Resultatet som författarinnan visar är att marknaden på det stora hela är effektiv men ibland råder ineffektivitet. Avvikelser från teorin om den effektiva marknaden kallas för anomali. En tidigare studie i Sverige gjord av Afanou et al. (2005), bevisar att marknaden för de 30 största företagen i Sverige är svagt effektiv och drar slutsatsen att det inte går att generera systematisk överavkastning enbart med hjälp av historiska data. Författarna till studien visar också resultat som överensstämmer med hypotesen att OMX 30 följer Random-walk teorin. 12 Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. 19

20 3.2. Random-walk hypotesen Malkiel (2003) som är författare till boken A Random Walk Down Wall Street, beskriver Random-walk som en term som används för att förklara att morgondagens priser bara reflekterar morgondagens nyheter och inte är sammankopplade till dagens priser som direkt speglat dagens information. Nyheter är oförutsägbara och därför är också aktiekurser (som speglar nyheter) oförutsägbara. Det existerar teorier om att tekniska analyser kan användas för att förutspå framtida aktiekurser. Antagandet man gör är att historiska priser är rika på information och man ser till tidigare kursbeteenden för att förutspå framtida priser på marknaden. Man kan alltså genom noggrann analys av aktiediagram finna trender och dra nytta av dem. En motsättning till dessa teorier är hypotesen om Random-walk. Hypotesen säger att de successiva prisförändringarna är oberoende av varandra. Prisförändringar har enligt teorin inte något minne, man kan inte erhålla meningsfull information om framtiden genom att studera det förflutna. De framtida priserna är inte förutsägbara då de bara följer ett slumpmässigt mönster. Det går alltså inte att veta morgondagens priser (Fama 1965). Malkiel (2003) utförde ett experiment där han tog hjälp av en teknisk analytiker för att rekommendera aktieaktioner från ett diagram över aktiepriser. Analytikern motiverade honom till ett köp varpå han förklarade att alla priserna var bestämda med hjälp av slantsingling. Att kursen skulle gå upp nästkommande dag var alltså lika stor som att den skulle falla och ändå rekommenderade analytikern köp. Med detta experiment ville Malkiel (1970) visa att man inte kan förutspå morgondagens kurser med hjälp av tidigare information Behavioral finance Ett alternativt synsätt inom finans som har växt fram på senare tid är finansiell beteendeanalys (egen översättning). Finansiell beteendeanalys ser till de psykologiska faktorer som påverkar individer när det kommer till investeringsval i finansiella situationer. Forskning inom finansiellt beteende försöker förklara och förbättra förståelsen om den psykologiska processen som sker vid investeringar på den finansiella marknaden (Ricciardi och Simon 2000). Författarna åsyftar att finansiellt beteende är ett samspel mellan tre faktorer: psykologi, sociologi och finans. Svenska Akademien (2014) beskriver 20

21 dessa begrepp: psykologi är vetenskapen om beteende och upplevelse, sociologi är vetenskapen om sociala beteenden (hur man agerar i grupper för exempel) och finans visar det förmögenhetsförhållande man har. Det är alltså nämnda faktorer som skall förklara hur individer agerar på den finansiella marknaden (Ricciardi och Simon 2000). Finansiellt beteende har länge setts som en egen instans och inte integrerad med de vanliga finanstankarna, men det finns alldeles för många situationer där finansiella beteenden har betydelse för att teorin skall kunna ignoreras (Riepe 2013). Banbrytande inom området för beslutsfattande blev Kahneman och Tversky (1972) som visade att människor inte alltid tar rationella beslut. Detta gjorde de genom att förklara flertalet anomalier med hänvisningar till det psykiska beteendet. De förklarade bland annat hur de flesta skulle välja klave, då det vid tre av fyra gånger varit krona. De förklarade också att om en fondförvaltare slagit index tre år i rad, så skulle de flesta säga att han var bättre än index trots att det bara var ett urval på tre observationer. Detta bevisar hur människans psyke har en påverkan i finansiella situationer Tidigare forskning Två av de första framstående studierna som verkställts omkring insiderinformation är gjorda av Jaffe (1974) och Finnerty (1976). Jaffe når fram till slutsatsen att insynspersoner har speciell information gentemot utomstående. Finnerty (1976) förespråkar i sin slutsats att insynspersoner kan tillgodogöra sig överavkastning, i synnerhet på kort sikt. Lin och Howe (1990) granskar avkastningen för insynspersoner som handlar med värdepapper på marknaderna OTC/NASDAQ. Lin och Howe (1990) konstaterar i sin slutsats att höga transaktionskostnader gör att chanserna till överavkastning vid aktiv trading är eliminerade, vilket medför att utomstående som imiterar insynspersoner inte kan tjäna överavkastning genom detta beteende. Insynspersoner med högre befattning agerar på mer pålitlig information än lägre befattningshavare bevisar författarna. Seyhun (1986) utförde en studie där denne kritiskt granskade de oregelbundna slutsatserna som föregående insiderstudier framfört. Seyhun (1986) testade bland annat om det finns möjlighet till överavkastning för insynspersoner samt om en taktik att imitera dem skulle vara möjlig. Bevisen som presenteras i dennes studie demonstrerar att insynspersoner kan förutspå onormala kursförändringar. Seyhun (1986) skriver även att högre befattningsmän bidrar 21

22 till högre kvalitet på informationen. För utomstående som vill imitera insynspersoner så krävs diverse avgifter såsom courtage, vilket han menar gör imiteringsstaktiken oanvändbar. Alvén och Antbacke (2010) har i sin uppsats beskrivit att de ville se ifall det var möjligt att erhålla onormalt fördelaktig avkastning genom att härma insynspersoner inom företag på OMX Stockholm och Nordic Growth Market. De ser till insynspersoner på olika nivåer inom företaget och använder data som insamlats mellan åren 2005 och Slutsatsen de kommer fram till är att den avkastningen man kan erhålla beror till stor del på vilken befattning insynspersonen har och vilken transaktionstyp som genomförs. Det konstateras också att de onormalt stora avkastningarna kommer ifrån aktieanalyser och inte ofta genom att härma insynspersoner på kort sikt. Lindqvists (2007) syfte går ut på att undersöka om utomstående kan generera överavkastning baserat på transaktioner som insynspersoner inom den svenska banksektorn gör. Lindqvist (2007) kommer fram till i sin studie att detta inte är möjligt. Han drar slutsatsen att insiders inte är så bra på att förutsäga framtiden, vilket enligt honom betyder att det finns starkare faktorer än insidertransaktioner som avgör framtida aktiekurser. Edvardsson och Ruthberg (2012) ser om insynspersoner kan tillgodogöra sig överavkastning genom handel på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar att insynspersoner tillgodogör sig överavkastning genom att handla med aktier inom det egna företaget. Den största överavkastningen uppkommer när det sker säljtransaktioner över fem miljoner kronor inom en tidshorisont på 240 dagar. 22

23 4. Metod Detta avsnitt beskriver den metodik och de modeller som använts i studien. Även alternativa metoder och modeller presenteras i detta avsnitt Undersökningsmetodik När man gör en undersökning finns det framförallt två olika varianter man kan använda sig av, kvalitativ och kvantitativ. En kvalitativ underökning baseras vanligtvis på observationer eller intervjuer där forskaren till exempel själv kan be respondenter besvara frågor som denne tolkar, sammanställer och sedan grundar sin undersökning på. Vid en kvalitativ studie läggs värde i varje svar som därmed analyseras i detalj. Kvalitativ data kännetecknas av att den ej är numerisk och kan därmed inte sammanställas på samma sätt som vid en kvantitativ. För att komma runt detta problem brukar kvalitativ data ofta tilldelas numeriska värden med hjälp av kodning (Dahmström 2011). Dahmström (2011) förklarar att den alternativa metoden till detta är att genomföra en kvantitativ undersökning där forskaren istället för att göra ingående intervjuer vänder sig till en bredare urvalsgrupp. Istället för att analysera respektive svar i detalj är forskaren mer intresserad av undersökningsurvalets medelvärden för att på så vis kunna dra slutsatser om hela populationen. För att data ska betecknas som kvantitativ krävs det att denna har ett numeriskt ursprung (Dahmström 2011). Vid genomförandet av en undersökning måste man även bestämma om studien ska baseras på data man själv samlar in, så kallad primärdata, eller om den ska baseras på data som redan finns tillgänglig, så kallad sekundärdata. Fördelen med att använda primärdata är att man då själv får insikt hur data har hämtats och därmed får en större förståelse för till exempel möjliga felkällor. Nackdelen med att använda sig av primärdata är att det är mer tidskrävande samt att det kan kräva mer efterbehandling och tolkning. Alternativet till detta, att använda sig av sekundärdata är enklare och bekvämare för forskaren men genom detta förloras den insikt och den förståelse för datainsamling som fås vid användning av primärdata. Detta gör att osäkerheten i en studie baserad på sekundärdata blir högre. Vid användandet av sekundärdata som undersökningsobjekt bör man alltid vara kritisk till datas riktighet även när det handlar om till synes officiell information (Dahmström 2011). 23

24 Motivering av undersökningsmetod Då vår studie baseras på en eventstudie där aktiekurser före och efter en viss händelse används som undersökningsobjekt kommer det röra sig om en kvantitativ studie. Då historiska aktiekurser finns att erhålla från offentliga källor kommer vi därmed att använda oss av sekundärdata. Som nämndes tidigare kan tillförlitligheten i en studie normalt sett minska när sekundärdata används men då aktiekurser finns att tillgå från offentliga källor ser vi ingen risk i detta Datainsamling I vårt fall använde vi oss av historisk kursinformation från Nasdaqs egna databas och data över historisk insynshandel hämtades i den mån det var möjligt från Finansinspektionen. Då vi även har inkluderat bolag som är listade på First North där det inte finns krav på att insynstransaktionerna ska rapporteras till Finansinspektionen så har vi i dessa fall använt oss av information publicerad på respektive bolags hemsida, vilket är i linje med listans regelverk. För bolagen Africa Oil Corp. och ShaMaran Petroleum Corp. som båda primärt handlas på den kanadensiska börsen TSX (Toronto Stock Exchange) hämtades insynstransaktionerna från Kanadas motsvarighet till Finansinspektionens insynslista, SEDI (The System for Electronic Disclosure by Insiders). För EnQuest hämtades insynstransaktionerna från Stockopedia (2014), som i sin tur hämtar data från Thompson Reuters och The Financial Express. Anledningen till detta är att bolaget primärt handlas på London Stock Exchange (LSE) och att officiell information om insynstransaktioner inte har hittats. Att hämta data från många olika källor är inte optimalt men har för oss varit nödvändigt för att kunna genomföra denna studie som inkluderar både svenska och utländska bolag som är listade på den svenska aktiemarknaden Begränsningar Då vi har valt att begränsa vår studie till att se om det är möjligt att få en kortsiktig överavkastning har vi valt att samla in data över totalt två år ( till och med ). Anledningen till att vi inte har valt att se över en längre period är att vi vill hitta en generell metod i dagens marknadsläge vilket gör att vi inte anser att äldre, mer inaktuell data nödvändigtvis skulle öka tillförlitligheten i studien. 24

25 Vi har valt att enbart inkludera köp- och säljtransaktioner i vår undersökning och därmed valt att exkludera optionstransaktioner. Detta eftersom det finns så många olika tänkbara motiv till varför en sådan transaktion görs, till exempel kan det ibland vara inkluderat i lönen för en anställd. Till skillnad från många tidigare studier om insidertransaktioner har vi helt valt att bortse från vad insynspersonen ifråga har för befattning. Detta eftersom syftet med studien är att försöka hitta generella mönster där behovet av mänsklig tolkning av transaktionen är så liten som möjligt. Av samma anledning har vi också valt bort att undersöka hur transaktionens storlek påverkar den eventuella överavkastning som kan uppnås. Av de ursprungligen 12 oljebolag vi hittat på den svenska aktiemarknaden har vi valt att sortera bort oljebolaget Ginger Oil då företaget endast varit noterat på börsen i ett drygt halvår. Även Göteborgsbaserade bolaget Misen Energy har exkluderats då data över insidertransaktioner inte har hittats på företagets hemsida trots att detta är ett krav från listans regelverk. Vi har även kontaktat företaget, men har ej mottagit svar Genomgång av modeller MacKinlay (1997) menar att det existerar två grupperingar av modeller som man kan använda för att uppskatta den normala prestationen: en ekonomisk samling och en statistisk samling Ekonomiska modeller De ekonomiska modellerna är beroende av antaganden gällande investeringsbeteende och är alltså inte bara baserade på statistik, även om man oftast använder statistiska antaganden. Inom den ekonomiska gruppen kan man nämna modeller som Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Arbitrage Pricing Theory (APT). Damodaran (2002) skriver att CAPM är den ekonomiska modell som används mest i ekonomiska analyser. De antaganden CAPM gör är: 1. Inga transaktionskostnader existerar. 2. Varje tillgång är bytbar. 3. Möjlighet finns att köpa fraktioner av tillgångar. 25

26 CAPM antar också att alla har tillgång till samma information, alltså stark form av effektivitet inom den effektiva marknadshypotesen, och att det råder marknadsjämvikt (market equilibrium). : Den förväntade avkastningen för tillgången i. : Den riskfria räntan beskrivs som den avkastning man vet att man med säkerhet kan få inom den givna tidshorisonten. : Betavärdet för den givna tillgången. Betavärdet är definierad som kovariansen för tillgången dividerat med marknadsportföljens varians. Beta kan betraktas som den extra risk en tillgång genererar gentemot marknadsrisken. : Marknadsriskpremien är den premie som investerarna kräver för att de skall investera i marknadsportföljen istället för i en riskfri tillgång Statistiska modeller Det finns två statistiska modeller för att räkna ut den normala avkastningen som MacKinlay (1997) nämner med extra betoning. De är Constant Mean Return Model och Market Model. Constant Mean Return Model är väldigt enkel att använda då man räknar ut ett medelvärde på tidigare observationer och använder det som den förväntade avkastningen. : Avkastningen på tillgången i under tidsperioden t. : Medelavkastningen för tidigare observationer för tillgången i. : slumptermen för tillgången i under tidsperioden t. Det förväntade felet ( ) förväntas vara noll, ergo: (E( ) = 0). Trots sin enkelhet så ger ofta resultaten liknande resultat som mer sofistikerade modeller (MacKinlay 1997). Ett exempel på en sådan modell är Market Model. MacKinlay (1997) förklarar att modellen i jämförelse med tidigare nämnd är en potentiell förbättring. Market Model relaterar avkastningen på given tillgång till avkastningen på marknaden. 26

27 : Avkastningen på tillgången i under tidsperioden t. : Avkastningen på tillgången under tiden t relaterat till marknadens avkastning. : Feltermen för tillgången i under tidsperioden t Motivering av modellval Då vi har valt att göra en statistisk undersökning med statistiska tester så sållar vi bort de ekonomiska modellerna. En bieffekt som kan ses som en fördel är att vi inte behöver göra de ekonomiska antagandena som krävs för att utföra en sådan modell, när man gör många antaganden är risken större att resultatet blir snedvridet. När det kommer till de statistiska modellerna så finns det två anledningar till att vi kommer att använda Constant Mean Return Model när vi uppskattar den normala avkastningen för våra oljeaktier. Den första anledningen är att modellen är enkel att använda och ger bra uppskattningar, det skulle inte vara mödan värd att lägga ner extra tid för att få uppskattningar som nödvändigtvis inte är precisare. Den andra anledningen till att vi väljer bort Market Model är att vi har avgränsat oss till oljebranschen och vi anser att det är bättre att kolla hur det har presterats historiskt på oljemarknaden istället för att använda hela börsen som benchmark Genomgång av signifikanstester För att testa om det finns signifikanta skillnader i överavkastningen på oljebranschen kommer vi att genomföra statistiska tester. MacKinlay (1997) nämner två typer av tester: Parametriska tester och icke-parametriska tester Parametriska tester MacKinlay (1997) beskriver ett test där han använder den genomsnittliga kumulativa överavkastningen, CAAR t-test (egen översättning från crosssectional distribution). I artikeln beskrivs hur man dividerar CAAR med standardavvikelsen för CAAR, för att erhålla teststatistikan ( ). Värdet vi får 27

28 används för att förkasta/behålla vår hypotes. Förkastningszonen för köp respektive sälj ser ut som följer: c(x): normal kumulativ fördelning : signifikansnivå, i vårt fall 0,05 Ett av de vanligaste parametriska testerna som används i praktiken är t-testet. Montgomery och Runger (2011) beskriver stegen på följande sätt: 1. Subtrahera medelvärdet för stickprovet med det uppskattade medelvärdet för populationen. 2. Dividera med (standardavvikelsen för den uppskattade population dividerat med kvadratroten av observationerna). 3. Jämför detta t-värde med t-värdet för ett 95 % test. 4. Ligger t-värdet i förkastningszonen? 5. Förkasta/behåll Icke-parametriska tester Motsatsen till de parametriska testerna är icke-parametriska tester, där skillnaden i stort ligger i att man måste anta parametriska fördelningar i det föregående. MacKinlay (1997) redogör för ett icke-parametriskt test i sin artikel: teckentestet (egen översättning från sign test). Teckentestet behandlar tecken, man urskiljer om överavkastningen är positiv eller negativ. I vårt fall skulle vi testa mot ingen överavkastning, då skulle tal över noll i överavkastning märkas med + och tal under noll skulle märkas med -. Stegen som följer är att man summerar antal tecken och gör hypotestester utifrån minsta antalet tecken och summan av tecken, med hjälp av tabell och signifikansnivå så finner man slutsatser om. Ofta används inte ickeparametriska tester ensamt när man gör eventstudier utan används mer som en komplettering för att styrka slutsatser som kommer från parametriska tester Motivering för val av signifikanstest Vi kommer att använda det signifikanstest som vi redogjorde för först, CAAR t-testet. Vi har alla överavkastningar samlade i Excel och det blir enkelt och rättvisande med ett parametriskt test. Skillnaden med CAAR t-testet över det andra parametriska testet (t-testet) är att vi ser till om överavkastningen är skild från noll istället för att se till medelvärden vilket skulle vara fallet med t-testet. 28

29 Nackdelen med testet vi valt är att det är högre svårighetsgrad på genomförandet, vi anser dock att fördelen med ett mer precist resultat överväger nackdelen med att testet tar längre tid att genomföra. CAAR t-testet är även det testet som MacKinlay (1997) motiverade att använda för att testa överavkastningen i sitt exempel i artikeln om eventstudier. Det är också detta test flertalet andra studier 13 använder sig av vilket gör oss trygga med vårt val Eventstudie En eventstudie är en vanligt förekommande metod inom den ekonomiska forskningen och går ut på att man observerar två tidsperioder, före och efter en viss händelse, och jämför dem med varandra. Teorin bakom en eventstudie inom ekonomin bygger i sin tur på teorin om den effektiva marknaden i den mån att all nytillkommen information prisas in i aktiekursen (värdet på företaget) mer eller mindre omgående. Tack vare detta kan man studera hur en viss händelse eller aspekt påverkar värdet på företaget (MacKinlay 1997). Eventstudier lämpar sig mycket väl till att studera händelser vars tidpunkt enkelt kan fastställas, vilket är fallet när det gäller vår studie av insidertransaktioner. I vårt fall kommer vi att studera hur en insidertransaktion påverkar utvecklingen av aktiekursen. Under genomförandet av vår studie kommer vi huvudsakligen att följa den generella metodik MacKinlay (1997) beskriver i sin artikel Event Studies in Economics and Finance. Där kan man läsa att det totalt är tre olika tidsperioder man behöver definiera och undersöka när man genomföra en eventstudie. Först måste man komma fram till vilket eventfönster man vill använda, som motsvaras av den händelse man vill undersöka. Vi använder dagen då transaktionen bokförs på Finansinspektionens insynslista som vårt eventfönster då detta är datumet då allmänheten får reda på det. I verkligheten finns det en teoretisk risk att information om till exempel en stor försäljning av en huvudägare kan komma ut innan den publiceras offentligt då det finns bevis på att den svenska marknaden inte är fullt effektiv (Chang et al. 2007). Detta faktum skulle motsäga Famas (1970) teori om en effektiv marknad. 13 Se exempelvis Alvén & Antbacke (2010), Atallah & El-Amrani (2006), Gustafsson & Johansson (2011) och Lindqvist (2012). 29

30 Estimationsfönster Eventfönster Examinationsfönster Figur 2. Egen figur över undersökningsperioden När eventfönstret har definierats är nästa steg att bestämma över hur lång tid man ska göra jämförelsen. Då vår studie framförallt kommer att handla om att försöka hitta kortsiktiga mönster kommer vi välja en relativt kort undersökningsperiod. Vi kommer att göra två undersökningar, en på sju börsdagar och en på 30 börsdagar. Den totala undersökningsperioden består förutom av eventfönstret utav ett estimationsfönster och ett examinationsfönster. Estimationsfönstret kommer att användas för att beräkna instrumentets normala kursutveckling, som senare används som en referens när man ska beräkna den eventuella överavkastning som uppstår i perioden efter eventet. Vi använder ett estimationsfönster på 120 dagar innan eventfönstret för att räkna ut den förväntade avkastningen för aktien. 120 dagar är i paritet med den rekommendation MacKinlay (1997) framhåller. Vid beräkning av daglig avkastning har vi använt oss av den logaritmiska formeln för kontinuerligt sammansatt ränta som är: : naturliga logaritmen * Priset för tillgången i period n+1 : naturliga logaritmen * Priset för tillgången i period n MacKinlay (1997) förklarar att för att räkna ut överavkastning så subtraherar man den verkliga avkastningen för dagen med den förväntade avkastningen. Den förväntade avkastningen redogjorde vi för tidigare i kapitlet. Han förklarar vidare att man kan summera överavkastningarna för att räkna ut den kumulativa överavkastningen (CAR). Ett genomsnitt av den kumulativa överavkastningen ger oss CAAR som vi använder i vår teststatistika. Det sista steget i metodiken för en eventstudie är att testa om den eventuella överavkastningen i examinationsfönstret är signifikant skild från noll eller om det lika gärna kan bero på slumpen. Vi kommer att testa hypotesen genom att använda det signifikanstestet som tidigare nämnts, nämligen teststatistikan som är CAAR t-testet där man dividerar CAAR med standardavvikelsen för CAAR (MacKinlay 1997). 30

31 Våra hypotestester Våra hypoteser kommer att testas med 95 % sannolikhet, alltså kommer vårt att vara 0,05. Vår hypotes kommer att vara: Vi ser inget samband mellan insidertransaktioner och kursrörelser. Om vi får en signifikant skillnad från hypotesen kan vi förkasta den och lita till hypotesen istället: Det finns ett samband mellan insidertransaktioner och kursrörelser. Om det finns ett samband kan vi dra slutsatsen att vi som utomstående kan dra nytta av denna vetskap för att tjäna pengar. Vi kommer att använda teststatistikan som nämndes tidigare och jämföra med t-tabeller för att se om vi kommer tillräckligt långt ut i svansarna för att kunna förkasta. Vi kommer att använda oss av ensidiga tester med motiveringen att vi vill se om aktiekursen stiger tillräckligt mycket vid nyheter om insiderköp och vice versa för nyheter för insiderförsäljning. Figur 3. Bell curve (Custominsight 2014) Normalfördelning Fama (1976) beskriver att en möjlig problemkälla när man använder sig av daglig avkastning är att denna har en tendens att skilja sig mer från en 31

32 normalfördelning än vad som är fallet vid användandet av månatlig data. Enligt den centrala gränsvärdessatsen (Montgomery & Runger 2011) kommer en datamängd i takt med att antalet observationer ökar 14, närma sig formen utav en normalfördelning. Som en första åtgärd för att testa om våra data kan tänkas följa en normalfördelning används histogram. Histogram är en mycket förenklad metod men kan utgöra en lämplig utgångspunkt innan mer raffinerade metoder övervägs % -32% -16% 0% 16% Figur 4. Histogram över daglig överavkastning. Som synes i vårt histogram påvisas det att data för samtliga undersökta transaktioner vid en första anblick kan anses approximativt normalfördelade, om än något spetsigare vilket ofta kan vara fallet när man använder daglig avkastning (Mandelbrot 1963). Nästa steg skulle kunna vara att med hjälp av till exempel Jarque-Beras normalitetstest testa om detta resultat är statistiskt signifikant. Istället för att göra detta kommer vi istället nöja oss med histogrammets resultat då vi utöver det väljer att förlita oss på studier av Brown och Warner (1985) som visat att en avvikelse från normalfördelning inte har någon påverkan när man genomför en eventstudie likt denna. Med stöd i denna teori känner vi oss 14 Minst 30 stycken (Mongomery & Runger 2011) 32

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

Den svenska aktiemarknadens effektivitet

Den svenska aktiemarknadens effektivitet Nationalekonomiska Institutionen C-uppsats Handledare: Erik Norrman 2010-01-25 Den svenska aktiemarknadens effektivitet - En eventstudie av publiceringen av Insynsregistret Av: Jens Gustafsson 840821-2713

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30

En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30 Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT-2012 En undersökning om veckodagsanomalier existerar på OMXS-30 Handledare: Författare: Frederik Lundtofte Andreas Högberg 861008-7598 Sammanfattning

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward Three Monkeys Trading Tärningar och risk-reward I en bok vid namn A random walk down Wall Street tar Burton Malkiel upp det omtalade exemplet på hur en apa som kastar pil på en tavla genererar lika bra

Läs mer

E. Öhman J:or Fonder AB

E. Öhman J:or Fonder AB E. Öhman J:or Fonder AB Godkänd av Styrelsen Dokumentnamn 2013-08-29 Instruktion för utförande av order och placering av order hos tredje part m.m. Upprättad av Dokumentnummer Version Compliancefunktionen

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert Et nødskudd. 1888. Beskuren. Av Christian Krohg, en av en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Globala Utblickar i en turbulent värld SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009 Presentation av Charlotta

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Insynshandel på den svenska aktiemarknaden

Insynshandel på den svenska aktiemarknaden Magisteruppsats VT2005 Företagsekonomiska institutionen Lunds Universitet Insynshandel på den svenska aktiemarknaden genererar insynspersoner abnormala avkastningar? Handledare: Göran Andersson Författare:

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Insiders vs. Outsiders: En empirisk studie om determinanterna för insynshandelns lönsamhet och informationsvärde på Stockholmsbörsen.

Insiders vs. Outsiders: En empirisk studie om determinanterna för insynshandelns lönsamhet och informationsvärde på Stockholmsbörsen. Insiders vs. Outsiders: En empirisk studie om determinanterna för insynshandelns lönsamhet och informationsvärde på Stockholmsbörsen Marko Moshtaghi < Institutionen för finansiell ekonomi och ekonomisk

Läs mer

Vi tar rygg på insiders

Vi tar rygg på insiders Insidertracker Vi tar rygg på insiders Hur kan vi hjälpa dig? Vill du handla enligt aktietips av Sveriges bästa analytiker? Då skall du följa insiders. Insiders sitter på ledande poster i börsnoterade

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Ekonomihögskolan. Lunds Universitet. Titta ut från insidan Kan insynshandel följas för att förutspå framtida aktiekursutveckling?

Ekonomihögskolan. Lunds Universitet. Titta ut från insidan Kan insynshandel följas för att förutspå framtida aktiekursutveckling? Lunds Universitet Ekonomihögskolan Titel: Titta ut från insidan Kan insynshandel följas för att förutspå framtida aktiekursutveckling? Kurs: Examensarbete kandidatnivå (FEKK01) 15 ECTS Namn: Hanna Backman

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Positiva effekter av aktiesplit Myt eller verklighet?

Positiva effekter av aktiesplit Myt eller verklighet? Företagsekonomiska institutionen FEKH89 Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 hp VT 2014 Positiva effekter av aktiesplit Myt eller verklighet? Författare: Malin Lovén Caroline Ekdahl Victor

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014

EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014 EXCEED CAPITAL SVERIGE AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT FASTSTÄLLD AV STYRELSEN DEN 22 SEPTEMBER 2014 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. DEN RELATIVA VIKT SOM TILLMÄTS OLIKA FAKTORER

Läs mer

IG Trader DMA Manual

IG Trader DMA Manual IG Trader DMA Manual IG Trader DMA Manual Innehåll Innehåll 01 En introduktion till DMA-handel i IG Trader IG Trader DMA Fördelar med DMA 02 Komma igång Aktivera DMA i IG Trader Realtidsdata Ditt DMA-orderfönster

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Finns ungefär 500 bolag i Hitta Kursvinnare. I detta ingår även bolag på de mindre listorna såsom exempelvis AktieTorget och First North

Finns ungefär 500 bolag i Hitta Kursvinnare. I detta ingår även bolag på de mindre listorna såsom exempelvis AktieTorget och First North Portföljhantering m.h.a. HK Finns ungefär 500 bolag i Hitta Kursvinnare I detta ingår även bolag på de mindre listorna såsom exempelvis AktieTorget och First North Vi väljer/koncentrerar oss på bolag från

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Sverige (Indexfond

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Vilken effekt har varsel på aktiekursen?

Vilken effekt har varsel på aktiekursen? Uppsala universitet 2010-06-07 Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT-2010 Handledare: Katerina Hellström Vilken effekt har varsel på aktiekursen? - En studie av svenska aktiemarknadens respons

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2005:382 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005.

Läs mer

Rapport över AktieTorgets marknadsövervakning 2014. Innehåll

Rapport över AktieTorgets marknadsövervakning 2014. Innehåll 1 Rapport över AktieTorgets marknadsövervakning 2014 Innehåll 1. Inledning 2. Marknadsövervakningen organisation och arbetssätt 3. Nya noteringar och avnoteringar 4. Kursutveckling 5. Utredningar m m rörande

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Utvecklingen på aktiemarknaden, insiderbrott och FI:s marknadstillsyn

Utvecklingen på aktiemarknaden, insiderbrott och FI:s marknadstillsyn 22-1-25 Utvecklingen på aktiemarknaden, insiderbrott och FI:s marknadstillsyn 1. Perspektiv på reglering av uppträdande på aktiemarknaden Frågorna kring insiderbeteenden på aktiemarknaden handlar om informationsspridning

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009

www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 www.handelsbanken.se/certifikat Certifikat BEAR HM H Avseende: Hennes & Mauritz B Med emissionsdag: 17 april 2009 Slutliga Villkor Certifikat Fullständig information om Handelsbanken och erbjudandet kan

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

EXAMENSARBETE INSYNSHANDEL

EXAMENSARBETE INSYNSHANDEL EXAMENSARBETE 2005:196 SHU INSYNSHANDEL En empirisk studie av sambandet mellan insynshandel med aktier och aktiekursutvecklingen Johan Boström Johan Nilsson Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Tillägg 2014:1 till Grundprospekt avseende emissionsprogram för utfärdande av warranter, turbowarranter och certifikat

Tillägg 2014:1 till Grundprospekt avseende emissionsprogram för utfärdande av warranter, turbowarranter och certifikat E. J:or Capital AB Tillägg 2014:1 till Grundprospekt avseende emissionsprogram för utfärdande av warranter, turbowarranter och certifikat Detta dokument ( Tilläggsprospektet ) utgör ett tillägg till E.

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Prospekt och öppenhet... 7. Takeover... 393. Marknadsmissbruk... 417. Börser och clearinginstitut...

Alfabetisk förteckning... 5 Prospekt och öppenhet... 7. Takeover... 393. Marknadsmissbruk... 417. Börser och clearinginstitut... Alfabetisk förteckning... 5 Prospekt och öppenhet... 7 Takeover... 393 Marknadsmissbruk... 417 Börser och clearinginstitut... 527 Associationsrätt... 689 Aktiemarknadsnämnden... 875 Börser... 967 MTFer...

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Prissättning av optioner

Prissättning av optioner TDB,projektpresentation Niklas Burvall Hua Dong Mikael Laaksonen Peter Malmqvist Daniel Nibon Sammanfattning Optioner är en typ av finansiella derivat. Detta dokument behandlar prissättningen av dessa

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Lanserade den första börshandlade fonden i Norden, redan år 2000 Först i världen med negativ exponering och hävstång Förvaltar ca 20 000 mkr fördelat på 10 fonder

Läs mer

Stockholms Univ., Statistiska Inst. Finansiell Statistik, GN, 7,5 hp, VT2009 Inlämningsuppgift (1,5hp)

Stockholms Univ., Statistiska Inst. Finansiell Statistik, GN, 7,5 hp, VT2009 Inlämningsuppgift (1,5hp) Stockholms Univ., Statistiska Inst. Finansiell Statistik, GN, 7,5 hp, VT009 Inlämningsuppgift (1,5hp) Nicklas Pettersson 1 Anvisningar och hålltider Uppgiften löses i grupper om -3 personer och godkänt

Läs mer

Föränderlig marknadseffektivitet

Föränderlig marknadseffektivitet Föränderlig marknadseffektivitet En studie av storleksbaserade segment på Nasdaq OMX Nordic. Författare: Erik Olofsson Mikael Rönnbäck Umeå Universitet Civilekonomprogrammet Vårterminen 2013 Examensarbete,

Läs mer

SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT

SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT Innehåll 3 1. INLEDNING 3 2. DEN RELATIVA VIKT SOM TILLMÄTS OLIKA FAKTORER VID UTFÖRANDE/VIDAREBEFORDRAN

Läs mer

Hyresfastigheter Holding II AB

Hyresfastigheter Holding II AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Hyresfastigheter Holding II AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

Bästa orderutförande samt sammanläggning och fördelning av order, riktlinjer

Bästa orderutförande samt sammanläggning och fördelning av order, riktlinjer Bästa orderutförande samt sammanläggning och fördelning av order, riktlinjer Dessa riktlinjer, som ersätter tidigare utfärdade riktlinjer, är fastställda av styrelsen i Avanza Fonder AB (Fondbolaget) 2015-02-13.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Policy för Projektengagemang i Stockholm AB:s information till kapitalmarknaden Denna informationspolicy godkändes av Projektengagemang i Stockholm AB den 1 oktober 2015

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Uppgift 1 (14p) lika stor eller mindre än den förväntade poängen som efterfrågades i deluppgift d? Endast svar krävs, ingen motivering.

Uppgift 1 (14p) lika stor eller mindre än den förväntade poängen som efterfrågades i deluppgift d? Endast svar krävs, ingen motivering. Uppgift 1 (14p) I en hockeymatch mellan lag A och lag B leder lag A med 4-3 när det är en kvart kvar av ordinarie matchtid. En oddssättare på ett spelbolag behöver bestämma sannolikheten för de tre matchutfallen

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

Existerar överavkastning på aktierekommendationer?

Existerar överavkastning på aktierekommendationer? Beteckning: FE1: 82/2013 Avdelningen för ekonomi Existerar överavkastning på aktierekommendationer? En studie av Börsveckans analyser 20072012 Andreas Mattsson Marcus Nilsson Juni 2013 Examensarbete på

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 2015-02-26 BESLUT Fingerprint Cards AB FI Dnr 14-14352 Verkställande direktören Jörgen Lantto Delgivning nr 2 Box 2412 403 16 Göteborg Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

En introduk+on +ll värdering. Magnus Blomkvist

En introduk+on +ll värdering. Magnus Blomkvist En introduk+on +ll värdering Magnus Blomkvist Agenda Begrepp Verktyg för värdering Lagen om e= pris Effek+va marknader Begrepp Blankning (Short sale): Man kan sälja en +llgång man inte äger och därigenom

Läs mer

NORDEA BANK AB (PUBL):S OCH NORDEA BANK FINLAND ABP:s EMISS- IONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT

NORDEA BANK AB (PUBL):S OCH NORDEA BANK FINLAND ABP:s EMISS- IONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT NORDEA BANK AB (PUBL):S OCH NORDEA BANK FINLAND ABP:s EMISS- IONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT SLUTLIGA VILLKOR FÖR CERTIFIKAT SERIE BULL VESTAS 2 II För Instrument skall gälla Allmänna Villkor

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående Independent Analysis Catella Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående år Ambitionerna för framtiden är dock högre vad gäller lönsamhet då Catella vill uppnå en

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer