The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 IDÉSTUDIER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 IDÉSTUDIER"

Transkript

1 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 EN REGION O R B E R ÖR TEGI FÖ A R T S S KLING UTVEC bilagor IDÉSTUDIER SÅ NÅR VI MÅLEN 2015

2

3 Innehåll Utvecklingsområde Kunskap och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet 1 Utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap Förvaltningsstaden Örebro 20 Innovativa miljöer 24

4 Idéstudie kunskapslyft i arbetslivet Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Kunskap och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet Anette Granberg Bilaga 1 Nuläget och etablerade samverkansformer Nedan följer den kartläggning som har genomförts inom ramen för kompetensplattformar. College Teknikcollege startade i Örebro län 2006 och är allt sedan dess en plattform för samverkan mellan länets teknikföretag och utbildningsanordnare. De har fokus på att säkerställa kompetensen för länets teknikföretag på lång och kort sikt. Teknikcollege är verksamma och aktiva inom flera utbildningsnivåer; grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen (yrkesvux), yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar. Vård och omsorgscollege startade 2008 i Örebro län och arbetar för att säkerställa att kompetensbehoven för arbetsgivarna inom vård och omsorg både för idag och för imorgon. Utbildningsanordnare och arbetsgivare, både från de privata och offentliga aktörer, finns med i ett nära samarbete för att kvaliteten och innehållet på utbildningarna ska motsvara behovet efter avslutade studier. Behoven inom denna bransch är mycket stora. Dessa båda plattformar arbetar i hela länet och har noder i kommunerna. Centrala styrgrupper håller ihop det strategiska arbetet. Nu tas initiativ till att genomföra en förstudie för att se över intresset och behov av att etablera Servicecollege. Servicecollege kommer att arbeta på motsvarande sätt för att säkerställa kompetensen inom tjänstesektorn, handel, finans och bank, samt hotell och restaurang. Tidplanen är att under hösten 2010 genomföra förstudien för att kunna starta utbildningar till hösten Samverkan med Region Värmland har inletts och eventuellt kommer även Region Östsam att vara med i samarbetet. Dessa tre college arbetar mot de tre största branscherna i länet. Statistik, andel sysselsatta 2008 Örebro län Tillverkningsbranschen sysselsatte, personer (ca 19%) Vård- och omsorg sysselsatte personer (ca 18 %) Service branschen sysselsatte personer. (ca 18%) Total andel sysselsatta personer Mer yrkesutbildningar I vår region har ett utvecklingsarbete pågått under flera år för att stärka länets lärcentra i deras mäklarroll. Mäklarrollen ska finnas mellan utbildningsanordnare på alla utbildningsnivåer och 1

5 näringslivet. Denna mäklande roll har kommunens medborgare som sin ena målgrupp och det lokala näringslivet som sin andra. Funktionen är olika utbyggd i olika delar av länet, men troligtvis kommer denna framöver även finnas regionalt och utgöra en ny dimension inom det regionala näringslivsarbetet. Just nu pågår LC-komp, ett socialfondsprojekt inom Östra Mellansverige, där den mäklande kompetensen stärks i cirka 25 kommuner. Nätverk för vuxnas lärande REKO (Regionalt kompetensforum) Samtliga lärcentra inom Örebro län samverkar i nätverket REKO för att kunna erbjuda alla vuxna i Örebro regionen goda möjligheter att hitta utbildningsmöjligheter. REKO samverkar inom en rad utvecklingsfrågor men under de senaste två åren har utbildningsformen yrkesvux tagit stor plats eftersom kommunerna nu har möjlighet att förutom den traditionella komvux också erbjuda yrkesvux. Yrkesvux är ett positivt inslag och kan utgöra ett viktigt komplement för att få arbetslivets behov av gymnasial yrkeskompetens tillgodosedd. Yrkeshögskoleutbildningar YH YH är en utbildningsform som på ett bra sätt kan fånga arbetslivets behov av kompetens och där stor andel av studenterna går direkt till arbete i branschen. Formen har många fördelar och kan utgöra ett flexibelt verktyg i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Vi har ansett den så viktig och strategisk att vi under 2009 genomförde en förstudie inom Östra Mellansverige där vi undersökt hur och om vi ska bygga upp en särskild plattform för den utbildningsformen. Förstudien visar att det finns behov av regionalt operativa resurs för att vara ett stöd för såväl utbildningsanordnare, arbetsliv och student. Vi går nu vidare med en ansökan till regionalfonden för ett genomförande tillsammans med Örebro kommun, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Västerås stad, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen Västmanland och Handelskammaren Mälardalen. Det pågår även samverkan kring uppbyggnaden av kompetensplattformarna över länsgränserna i hela Östra Mellansverige. Örebro universitet Universitet har en mycket viktig roll för regionens kompetensförsörjning. De erbjuder ett omfattande utbud; 90 program och 800 fristående kurser. Örebro universitet har under 2009 byggt upp ett helt nytt och unikt koncept med innovationsråd för att tillsammans med arbetslivet och externa aktörer få ökad kunskap om kompetensbehov och för att samverka med det omgivande samhället. De externa ledamöterna, som kommer från både organisationer, privat och offentlig sektor fungerar som omvärldsreferens för utvecklingsarbetet inom både utbildning och forskning. De hjälper universitetet att se vilka behov och utmaningar samhället står inför idag så att utvecklingen är i takt med tiden. Innovationsråden utgör en del av universitetets kompetensplattform. Branschsamverkan Det finns ett antal kluster, innovationssystem och branscher som samverkar aktivt med att säkerställa kompetens behoven idag och i framtiden. Robotdalen: Ett innovationssystem inom Västmanland, Sörmland och Örebro län, där robotiken utvecklas inom en rad områden. De arbetar även för att näringslivet ska få tillgång till den arbetskraft de behöver och för ökad samverkan mellan näringsliv, universitet/högskolor och offentlig sektor. Robotdalen engagerar sig i aktiviteter som främjar ett ökat teknikintresse hos barn och ungdomar. 2

6 Automation Region: Ett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra vår världsledande automationsindustri och vårt stora automations- och produktionskunnande. Automation är en svensk framtidsbransch av stor betydelse för konkurrenskraften och för de stora frågorna runt resursanvändning, energi och miljö. Samarbetet ska också stärka och säkra kompetensen inom de befintliga företagen. Logistikforum: En bransch och profil som har särskilt stor betydelse för vår region är logistik. Logistikforum samlar både företag och utbildningsanordnare för att behandla olika frågor som är centrala och viktiga för transport- och logistikbranschen som till exempel kompetensförsörjning. För att öka kunskapen om behoven inom denna bransch pågår just nu ett särskilt projekt, NeedL. En kartläggning av behoven av forskning och kvalificerad utbildning är genomförd. Tio gymnasieutbildningar är inriktade mot logistik eller transport, men det saknas utbildning på högre nivå. NeedL har tagit initiativ för att initiera nya utbildningar på högskolenivå. Andelen sysselsatt inom logistik var personer, ca 4 %. IT-gruppen: Inom företagarföreningen Örebro Promotion finns IT-gruppen som arbetar för att säkra kompetensen till branschen och även verka för att IT-branschens intressen och profil stärks. Branschen har expanderat och investerat under de sista åren och då främst mjukvaruföretag, främst i staden Örebro. Arbetsmarknads och kompetensdagar Sedan många år anordnas särskilda kompetensdagar för målgruppen studie- och yrkesvägledare från hela länet inom alla nivåer. Dagarna har olika teman och innehåller medverkan från företag som ger oss en nulägesbild av yrken och kompetensbehov. Arbetsgruppen består av representanter från Svenskt Näringsliv, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Örebro, Örebro universitet och Örebro kommun. Nyligen är även en kompetensanalys av studie- och yrkesvägledarna i Örebro kommun genomförd. Det pågår en process att låta samtliga studie- och yrkesvägledare i länet genomgå kompetensutveckling för att på ett bättre sätt stödja eleverna i deras framtida yrkes- och utbildningsval. En ansökan till socialfonden förbereds. Tre arbetsmarknadsråd Norr, Syd och Mitt Inom Örebroregion så finns tre arbetsmarknadsråd. Råden är kopplade till de tre arbetsförmedlingscheferna som är verksamma i länet och utgör en grupp för arbetsförmedlingarnas uppdrag. Idag arbetar de nära kommunerna arbetsmarknadsenheter. Lokala kompetensråd I Karlskoga finns det sedan några år ett lokalt kompetensråd. Det arbetar aktivt med att utgöra en lokal mötesplats för kommun och näringsliv, för att diskutera samverkan och ta initiativ och för att säkra näringslivets och offentlig sektors behov av kompetens på lång och kort sikt. Under det senaste året har ytterligare två lokala kompetensråd mellan kommun och näringsliv startats i Lindesberg och Örebro. Situationen med många varsel och kris som präglat stora delar av tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin och dess under leverantörer, har 3

7 snabbat på processen att bilda dessa kompetensråd. Det pågår också flera samlingsprojekt inom socialfonden för att stärka kompetensen i dessa tillverkningsföretag. Reglab en mötesplats för regional utveckling Reglab är ett forum för regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Vi driver gemensamma utvecklingsprojekt, vi fördjupar de regionala analyserna och vi lär av varandra. Mycket av Sveriges utvecklingskraft koncentreras i dag till den regionala nivån. Utmaningarna är många men också möjligheterna. Reglab är en plattform för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna. Som medlem i Reglab får man tillgång till alla medlemmars specialistkunskap. Man är en del av ett kompetensnätverk som ger omvärldsbevakning och benchmarking. Och deltar i framtidsdiskussionen kring utvecklingen av Sveriges regioner. Regionförbundet Örebro deltar både i lärprojektet Klusterutveckling och i lärprojektet Kompetensförsörjning. Mälardalsrådet Stjärnbildning Arbetet inom ramen för Stjärnbildning syftar till att synliggöra och utveckla Stockholm- Mälarregionen som internationellt konkurrenskraftig och attraktiv kunskapsregion - en lyskraftig galax bestående av många stjärnor. Under 2009/10 har ett antal seminarier ägt rum och i anslutning till dessa har rapporter tagits fram i syfte att synliggöra nuläge och skapa samhandling kring gemensamma utmaningar. Bilaga 2 Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Inriktningsmål Etappmål 2015 (om inte annat årtal anges) Indikator/mått Utgångsläge för indikator Källa Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Minst 90 procent av grundskoleeleverna har minst godkänt betyg i alla kärnämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan 82,5% (2008/09) Skolverket Meritvärde för pojkar och flickor i årskurs 9 Samtliga: 193,9; flickor: 206,8; pojkar: 183. (2009) Skolverket Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg 95% av gymnasieeleverna har godkänt betyg i alla kärnämnen Andel med grundläggande behörighet av de som fullföljt gymnasieskolan 89% Skolverket 4

8 Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning 45% av de som avslutat gymnasieskolan påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan, män/kvinnor 40% Skolverket Kunskapslyft i arbetslivet Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan År 2012 ska en regional handlingsplan påbörjats för breddad rekrytering till högskolan Andelen studerande från Örebro univerisitet som fått anställning inom 3 år efter examen ska vara bland de fem främsta i landet. Följs upp Etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Finns i Örebro kommun 18:e plats av 35 lärosäten i riket (77% etablerade 2007 för examinerade läsåret 2005/06.) Högskoleverket Alla företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare Systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer Personalutbildning per arbetsmarknadssektor 26 % (minst 3 dagar pers. utb). SCB (AKU) Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst 3-årig eftergymnasial utbildning 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentlig verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning Andel av befolkning (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning 21,9% kvinnor, 14,3% män, 18% totalt SCB Utvecklingsomåde 2: Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företag Antalet nystartade och växande företag ökar Minst 1500 nya företag startas varje år Antal nystartade företag 1406 år 2008 Tillväxtanalys Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från vår omvärld Ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etableras Antal börsnoterade företag som etableras i Örebroregionen SCB Antal arbetsställen som etablerar sig i Örebroregionen SCB År 2012 ska det finnas en professionell etableringsservice i vår region Följs upp. Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt Följs upp. 5

9 Logistikberoende företag väljer Örebroregionen som bästa lokaliseringen ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv Örebroregionen har den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn Sysselsättningsutveckling inom logistiksektorn scb (sni: 60100, 60240, 62100, 63110, 63120, 62210, 63230, 63400, 64110, 64120) Lokaliseringskvot inom logistiksektorn 1,05 scb (sni: 60100, 60240, 62100, 63110, 63120, 62210, 63230, 63400, 64110, 64120) Örebro stad har stärkt sin position som förvaltningsstad År 2015 har Örebroregionens andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med 2 procent Andel av rikets totala statliga sysselsättning 3,9 procent (2008) Scb (sni: 75112, 75113, 75114, 75122, 75132, 75133, 75134, 75211, 75231, 75232, 75233, 75240) Innovativa miljöer Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras Minst en innovativ miljö har funnit sina former, har en trygg grundfinansiering och är internationellt erkänd Erkända av internationella org av typen National Business Incubation Association eller Association of University Related Research Parks. 0 Fler kunskapsintensiva företag etablerar sig i vår region Regionens samlade utgifter för FoU per capita är på en nivå som placerar regionen på lägst 6:e plats i Sverige. FoU-utgifter per capita 9:e plats SCB Antal kunskapsintensiva arbetsställen (enligt branschnyckel Olsson- Vinell) SCB Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten Vi ska ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro om att bli Europas kulturhuvudstad Följs upp Regionens unika berättelse ska vara skriven Andelen av offentliga kulturfinansieringen till barn- och unga har ökat Följs upp Följs upp 6

10 Stora evenemang Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang Antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats Antal belagda rum till konferensgäster belagda rum år 2008 Antalet hotellgästnätter i regionen ligger på en nivå bland de 10 främsta regionerna i landet Antal övernattning på hotell gästnätter år :e län är 2008 SCB Örebroregionen ska tillhöra de mest framgångsrika regionerna inom elitidrotten Följs upp Rika naturupplevelser Örebroregionen är känd för ett spännande och omväxlande friluftsliv samt en hållbar naturturism Antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser har fördubblats Antal gästnätter i stugbyar år 2008 SCB Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Bästa grannen Örebroregionen är en aktiv part i funktionella samarbeten Örebroregionen ingår i minst 25 % fler funktionella länsöverskridande samarbeten med våra grannar Följs upp Örebroregionen har en tydlig roll som ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen Örebroregionen ingår i minst 25 % fler funktionella samarbeten med Stockholms stad och län Följs upp Örebroregionen beskrivs som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stocholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande Följs upp Fler boende i Örebroregionen Örebroregionens befolkning växer till minst invånare Örebroregionen har ökat sin befolkning till invånare Folkmängd ( ) SCB Fler som flyttar till länet än från länet (om vi räknar bort utrikes invandring) Inrikes flyttnetto (2008) SCB 7

11 Aktiv regionförstoring Inflyttningen ökar i alla länets kommuner Kollektivtrafikens andel av arbetspendlingsresor ska öka kraftigt 25 procent av pendlingsresorna sker med kollektivtrafiken Inflyttning (in- & utrikes) Andel arbetspendling med kollektivtrafik Ökar i Örebro, Kumla, Askersund, Nora, Lindesberg ( ) ca 18% SCB Trafikanalys Restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter och Örebro ska minska avsevärt Linjesystem med stomnät i de mest trafikerade ståken Restid med kollektivtrafik mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter i länet Uppföljning av stomnät Från Örebro till: Hällefors 90 min, Kopparberg 60 min, Lindesberg 30 min, Nora 40 min, Karlskoga 50 min, Degerfors 75 min, Fjugesta 45 min, Laxå 38 min, Askersund 55 min, Kumla 13 min, Hallsberg 20 min. (år 2010) Kollektivtrafiken inom vår region och storregionen är ett mönsterexempel ur både miljö- och effektivitetssynpunkt År 2020 drivs all kollektivtrafik av förnyelsebara drivmedel Idag drivs stadbussar och merparten av stadstaxi med biogas Goda kommunikation med omvärlden Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo är frekvent och smidig att nyttja Restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo har förkortats så att vi når Bålsta, Kristinehamn och Skövde på en timme Antal tåg- och bussavgångar till och från Stockholm, Göteborg och Oslo Till Stockholm: 33 avgångar/dygn, till Göteborg: 18 avg/dygn, till Oslo: 17 avg/dygn Restider med kollektivtrafik i stråken Göteborg, Stockholm, Oslo Kristinehamn: ~80min, Bålsta: ~80 min, Skövde: ~80 min Örebro flygplats utgör det självklara resealternativet för flygresor utomlands År 2020 är utrikestrafiken på Örebro flygplats minst dubbelt så stor som 2009 Antal passagerare Kastrup, Sturup (2008) Örebro airport 8

12 Bilaga 3 Etablera kompetensplattformar 1 Uppdraget Januari 2010 fick regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt 2. Detta ska leda till ökad kunskap och översikt, samordning av behovsanalyser och ökad kunskap om utbud och efterfrågan på utbildningsformer. Vidare gav regeringen i mars 2010 vissa centrala myndigheter i uppdrag att samverka för att öka samordningen på nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet 3. Syftet är att stärka förutsättningarna för att privat och offentlig verksamhet får tillgång till efterfrågad kompetens, och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar nationell och regional tillväxt. Uppdraget ska bidra till att skapa bättre planeringsförutsättningar och resursutnyttjande avseende insatser för kompetensförsörjning. Processen Kompetensplattformen utgör ett positivt uppdrag i linje med utvecklingsstrategin och här kan vi tillsammans med andra åstadkomma skillnad. Processen hittills har till stor del bestått i att kartlägga redan befintliga samverkansformer och att fundera kring hur uppdraget ska genomföras på bästa sätt. Regionförbundet har utsett en intern arbetsgrupp som ansvarar för uppdraget. Gruppen har träffat kolleger i angränsande län och deltagit i flera nationella nätverk för att diskutera uppdraget, men även fått ta del av andra läns processer vilket bidragit till både mer kunskap och inspiration. Under våren har aktörer träffats i dialogmöten. Dialogmötena har diskuterat vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand om och vad som saknas. Dialogmöten med följande aktörer har genomförts. Länsstyrelsen Örebro län (Robotdalen) Örebro läns landsting Örebro kommun Arbetsförmedlingen Vård- och omsorgscollege Teknikcollege Sydnärkes Utbildningsförbund Hällefors kommun Örebro universitet Regionförbundet Örebro Projektet SELF Handelskammaren Mälardalen Örebro Promotion Möckelnföretagen Örebro kommun 1 Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter. 2 Villkor m.m för budgetåret 2010 för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan Dnr: N2009/9378/RT 3 Uppdraget avser Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 9

13 Lindesbergs kommun Svenskt Näringsliv Företagarna Det vi redan kan se att vi saknar är regelbundna, branschvisa och kvalitativa behovsanalyser för hela Örebroregionen. I dessa analyser behöver vi separerar de idag fyra FA-regionerna som kommunerna i Örebro län ingår i: Örebro arbetsmarknadsregion, Hällefors lokala arbetsmarknadsregion, Karlskogas lokala arbetsmarknadsregion och Ludvikas arbetsmarknadsregion där Ljusnarsbergs kommun ingår. Vi följer noga andra regioners och de nationella myndigheternas arbete. Målet är att hitta ett gemensamt verktyg för sådana analyser för att det ska bli jämförbart mellan regionerna. Det pågår ett arbete med att ta fram en kunskapsöversikt om vilka aktuella analyser som genomförs på regional och nationell nivå. Denna kunskapsöversikt kommer att få formen av en rapport och som avser att ge en bild av hur situationen ser ut i Örebroregionen utifrån följande punkter: Aktuella nulägesbedömningar och prognoser för befolkningen i arbetsför ålder. Nulägesbilder och prognoser när det gäller det regionala behovet av arbetskraft. Närings- och arbetslivets behov av arbetskraft: Vilka branscher är dominerande i regionen, vilka förväntas växa/minska? Det behövs alltid mer kunskap och möjlighet att diskutera olika frågeställningar och därför har Regionförbundet Örebro utvecklat en uppskattad mötesplats som går under namnet Fredagsakademin. En eller flera personer delger åhörarna ny kunskap och alla bjuds in till dialog kring ämnet. Nu till hösten kommer vi att bjuda in till Fredagsakademier med tema som ger oss mer kunskap om kompetensförsörjningsfrågorna. En årlig kompetensdag för samtliga målgrupper kommer att genomföras i november Det är viktigt att vi bygger en självklar och naturlig mötesplats för samtliga utbildningsanordnare och arbetsliv. Dialog och samverkan pågår främst inom Östra Mellansverige. Med Västmanland och Sörmland har vi genomfört gemensamma möten och kommer inom kort också ha gemensamt projekt. Kompetensfrågorna är svåra och komplexa, men mycket viktiga. Stöd ifrån de statliga myndigheterna kommer att utgöra en viktig support i det kommande arbetet. Det känns ju inte effektivt om vi alla ska utveckla och genomföra egna behovsanalyser som sedan inte är jämförbara. Därför kommer vi avvakta att utveckla något helt eget istället försöka nyttja det som redan görs i större omfattning. Under september fortsätter processen, aktörer som vill vara aktiva i regionens arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna bjuds in till en workshop. Vilka aktörer som vill var aktiva och medverka är för tidigt att säga, men troligtvis kommer representanter från såväl näringsliv, utbildningsanordnare, lokala och regionala aktörer inom arbetsmarknad och utbildningsområdet att delta. 10

14 Bilaga 4 Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen i Östra Mellansverige 4. Utgångspunkten har varit att förutsättningslöst pröva om ett strukturerat samarbete mellan länen i regionen skulle kunna generera mervärden samt hur ett samverkansupplägg i så fall skulle kunna se ut. Inte minst den senare delen av frågeställningen har genererat ett antal besvärliga knäckfrågor och problemområden av typen; vilka ska i så fall samverka, på vilket sätt, utifrån vilka perspektiv och med vilka resurser? Sammanfattningsvis kan man säga att vår förstudie visat på tre saker. Det första är behovet av samordning och en effektivare struktur kring arbetet med YH. Erfarenheter från övriga Sverige och analysen i förstudien har visat att ett mer samlat arbete med kompetensförsörjningsfrågorna är en bra grund för att få fram de utbildningslösningar som arbetslivet efterfrågar och att oftare kunna gå från ord till handling. En vanlig uppfattning i flera av länen är också att en sådan lösning behöver komma på plats så fort som möjligt och att det nu i och med bildande av den nya Yrkeshögskolemyndigheten och regeringens satsningar på yrkesutbildning finns ett gyllene tillfälle att hitta en mer sammanhållen och effektiv modell för arbetet. Det andra är att förutsättningarna och utgångsläget vad gäller arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna skiljer sig åt mellan länen vilket betyder att respektive län har lite olika ingångar och behov i den här frågan. Östergötland har sedan flera år ett etablerat samarbete kring kompetensförsörjningsfrågorna och ett fungerande regionalt kompetensforum. Knutet till verksamheten finns också ett YH-råd. Uppsala län driver för närvarande ett regionalfondsprojekt, där huvudsyftet är att skapa förutsättningar för en tydligare koppling mellan branschernas behov av ny kompetens och vad utbildningsaktörer levererar. Örebro, Västmanland och Sörmland har idag ingen uppbyggd eller samlad struktur för kompetensförsörjnings- och YH-frågor. Arbetet sker på olika arenor och i parallella 4 NUTS II-regionen som innefattar Uppsala län, Västmanlands län, Sörmlands län, Östergötlands län och Örebro län 11

15 processer och i Västmanlands och Sörmlands fall också med ett delat och splittrat ansvar mellan olika regionala aktörer och myndigheter. Det tredje är att det inte finns någon enkel eller självklar modell/maskin som löser alla problem. Detta har att göra med flera saker. Dels naturligtvis det ovan nämnda förhållandet att länen har olika utgångslägen och handlingsförmåga kring denna typ av frågor. Dels att det sällan finns enkla lösningar på kvalificerade problem, vilket betyder att vägen till ett bättre kompetensförsörjningsarbete kan behöva gå över flera steg och med fler bollar i luften. Dessutom tillkommer att vår förstudie arbetat under relativt begränsad tid och med små resurser. Detta hindrar inte att förstudien resulterat i en del klargöranden om hur utmaningarna med den nya yrkeshögskolan skulle kunna mötas. Vår förstudie har, bl. a som ett resultat av att vi i projektgruppen haft tillgång till en kvalificerad praktikant, kunnat gå djupare i frågeställningarna, kartlagt fler omständigheter och fört fler resonemang med fler aktörer än vad vi ursprungligen beskrev i vår ansökan. Vi har därmed ett brett underlag att bygga på i vår sammanfattning av resultat och i vår analys. Vilka insatser har då förstudien bestått av? De viktigaste kartläggningarna och studierna vi gjort är följande: Sammanställning av utbildningsfakta och utbildningsanordnarna inom KY/YH i Östra Mellansverige. Rapporten visar bl. a antalet KY/YH-utbildningar, dess innehåll, vilka som är utbildningsanordnare samt vilka som deltar i ledningsgrupperna. En slutsats i rapporten är att flera av länen i Östra Mellansverige har jämförelsevis få utbildningar (Se bilaga 1) Översikt över samverkansstrukturer och samarbetsformer kring KY/YH i Sverige. Två av rapportens slutsatser är att det finns få exempel på samverkanslösningar på den strategiska nivån där näringslivet medverkar aktivt och där arbetet mer tydligt är kopplat till den regionala utvecklingsstrategin (Se bilaga 2) Sammanställning över vad utbildningsanordnarna i Östra Mellansverige tycker om företagens arbete med den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen samt behovet av en samverkansstruktur. Rapportens viktigaste resultat är att de flesta utbildningsanordnarna ser behovet av ett mer strukturerat och strategiskt samarbete samt att denna samverkan i första hand borde handla om samarbetsformerna med företagen och branscherna (Se bilaga 3) Rapport om högskolans roll i ledningsgrupperna inom KY/YH. Rapporten ger en övervägande positiv bild över högskolerepresentationen i utbildningarnas ledningsfunktion, en uppfattning som både utbildningsanordnarna och högskolorna själva delar (Se bilaga 4) Rapport om arbetslivets bild av KY/YH-verksamheten. Viktiga slutsatser här är att konceptet med kvalificerade yrkesutbildningar måste göras känt bland en bredare grupp av företag och offentliga verksamheter samt att de bransch- och 12

16 företagsrepresentanter vi intervjuade samtliga förespråkade någon form av samverkansstruktur kring KY/YH (Se bilaga 5) Karläggning av utbildningsanordnarnas arbete och strategiberedskap för att hantera frågor om jämställdhet, tillgänglighet, integration och miljöfrågor inom KY/YHverksamheten. En mycket låg svarsfrekvens (knappt 30 procent) indikerar att detta i allmänhet är områden som man saknar policies inom. Av de som svarade hade färre än hälften en policy inom något av områdena. Några få höll på att ta fram policies och resten var på diskussionstadiet eller hade inte tagit upp frågan ännu. För att undersöka frågan närmre tänker vi göra några kompletterande intervjuer samt en mindre bortfallsanalys (Se bilaga 6) Huvudsakliga aktiviteter som förstudien i övrigt innehållit: Vi har vid tre tillfällen haft överläggningar med förstudiens arbetsgrupp/styrgrupp. Diskussionerna har, mot bakgrund av bl. a kartläggningarnas resultat, handlat om vad som behöver göras för att stimulera fram fler YH-utbildningar samt hur dessa insatser är kopplade till det arbete med kompetensförsörjningsfrågor som respektive län bedriver på lokal och regional nivå. Naturligtvis har diskussionerna även gällt hur förutsättningarna ser ut för att bedriva ett interregionalt arbete i dessa frågor Vi har genomfört fyra workshops och varit deltagare i en femte. Workshopen i respektive län har samlat en mångfald av aktörer med intressen kring KY/YH-arbetet. Syftet har varit att fördjupa, problematisera och ge konkretion kring hur länets arbete med YH-frågor kan utvecklas och vilka aktörer och intressenter som mer tydligt måste upp på banan. Även här har en viktig diskussionsfråga varit hur man ser på behovet av ett bredare och interregionalt arbete kring YH Vi har kompletterat intervjudelen i kartläggningsarbetet med att också mer grundläggande prata med vissa nyckelpersoner kring framtida YH-möjligheter. Syftet med dessa samtal har varit att försöka ringa in hur de olika perspektiv och behov som växt fram i förstudiearbetet skulle kunna konkretiseras i en realistisk och verklighetsintressant samverkansmodell Vi har under en halvdag, tillsammans med förstudiens arbetsgrupp/styrgrupp träffat ansvarig tjänsteman för den nya Yrkeshögskolemyndigheten. Syftet med mötet var dels att få kännedom om myndighetens tankar och planering framöver, dels att diskutera hur en regional samverkanslösning skulle kunna samspela med den nya YHmyndigheten. Utgångspunkter och preliminära resultat En av förstudiens centralfrågor handlar om vad som behövs för att stimulera fram fler och bättre YH-utbildningar. Genom våra intervjuer, workshops och diskussioner med arbetsgruppen/styrgruppen har den frågan fått ett antal relativt tydliga svar: 13

17 Det behövs någon form av processtöd till utbildningsanordnarna. Ett processtöd kan vara ett stöd i arbetet med att ta fram en ansökan och hjälpa till att granska ansökan så att den inte faller på grund av bristande upplägg. Ett sådant processtöd måste stå neutralt i förhållande till utbildningsmarknaden och uppfattas som legitimt av olika intressenter Det behövs en tydligare regional ingång till YH-arbetet. Vem vänder man sig till för att diskutera en ansökan eller behov av en viss utbildning? Vem har överblicken och kan slussa vidare? YH som möjlighet och koncept måste synliggöras både mot arbetslivet och mot presumtiva studerande. Som förstudien visar är YH en relativt okänd utbildningsform och bland breda företagsgrupper en icke-fråga. Frågan om marknadsföring kan eventuellt också handla om att i någon form presentera existerande YH-utbildningar i samlad form Det krävs aktivare branscher och företag samt produktiva arenor för deras medverkan. Detta både för att dessa ska kunna mer direkt påverka utbildningsutbudet och för att stärka det strategiska samarbetet kring regionala kompetensförsörjningsfrågor Det behövs bättre analyser och omvärldsbevakning på lokal och regional nivå. Som ett komplement till Yrkeshögskolemyndighetens nationella omvärlds- och arbetsmarknadsanalyser har förstudien visat på behovet av mer förfinade lokala analyser av kompetensbehov och utvecklingsmöjligheter Det behövs mer av nätverk och samarbete mellan utbildningsanordnarna. Formerandet av dessa nätverk skulle kunna öka förutsättningarna för praktiskt utbildningssamarbete kring olika utbildningssatsningar, underlätta metodutvecklingen och erfarenhetsutbyte Det behövs en tydlig samarbetspartner, talesman och kanske påtryckarröst gentemot Yrkeshögskolemyndigheten Att undersöka förutsättningarna för att stimulera fram fler och mer träffsäkra yrkeshögskoleutbildningar är naturligtvis en av förstudiens nyckelfrågor, också den fråga som engagerat flest av förstudiens deltagare. Men huvudfrågan i förstudien är ändå att utreda behovet av en samverkansstruktur för ett bredare arbete med YH-frågor och i så fall hur den strukturen skulle kunna se ut. Innan vi går in på detta område kan det vara värt att peka på ett par av de frågeställningar som diskuterats livligt under förstudiearbetet och som också har bäring på organiseringsfrågorna för YH. En sådan fråga är hur utvecklingsstrategier och inriktningsmål för framtida kompetensbehov, exempelvis uttryckta i regionala utvecklingsstrategier (RUS) ska få ett tydligare genomslag i de initiativ och ansökningar som tas fram inom YH-verksamheten. Som det är idag har regionala myndigheter vanligtvis regionala samverkansorgan att yttra sig över inkomna ansökningar. Detta är ett tämligen passivt och reaktivt arbetssätt. I förstudien har framkommit starka önskemål om att ha ett mer proaktivt och processinriktat arbetssätt, där en kombination 14

18 av bättre behovsbedömningar, samsyn mellan intressenter och operativa mötesplatser skulle kunna innebära att man får mer av det man vill ha. Ett sådant arbetssätt kräver alltså att det finns goda processer på hemmaplan där näringsliv, offentliga aktörer, utbildningsanordnare och andra intressenter arbetar nära tillsammans. Denna fråga har bäring på hur väl olika län förmår bygga upp en regional plattform för kompetensförsörjning och hur arbetet med YHfrågorna kan länkas in till denna. En annan fråga är vilken kompetens, vilket stöd och vilka utvecklingsförutsättningar länen behöver för att bygga upp en stark kompetensplattform och ett proaktivt YH-arbete. Här ser som sagt förutsättningarna i länen lite olika ut. I målen för förstudien har vi angett att vi ska undersöka förutsättningarna för att i ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden utveckla, formera och testköra en samverkansmodell kring YH. I diskussionerna med framförallt de regionala företrädarna i förstudiens arbetsgrupp, har behovet av att arbeta med uppbyggandet av kompetensplattformar och YH-frågorna integrerat och parallellt lyfts fram gärna i ett större genomförandeprojekt. Vi återkommer till frågan under slutpunkten kring våra slutsatser och förslag. Fem vägar för det fortsatta arbetet med YH Utgångspunkten i förstudien har varit att förutsättningslöst diskutera och pröva olika idéer för hur en samverkan kring yrkeshögskoleprocessen skulle kunna organiseras. Under arbetet med förstudien och i våra diskussioner med regionernas företrädare har ett antal olika idéer till lösningar ventilerats och diskuterats. Dessa idéer kan grovt sett sorteras in i fem kategorier eller modeller för hur det framtida arbetet med YH-frågorna kan tas vidare. Fyra av de fem varianterna nedan har ett samarbete över länsgränserna som grund. De olika vägvalen representerar också olika ambitionsgrad vad gäller samarbetets omfattning och karaktär. Vi vill här översiktligt presentera de fem alternativen och också kort kommentera dessa i förhållande till de behov av förändring som förstudien visat. Operativ funktion En operativ funktion är en resurs som kan tillhöra ett län eller samägas av flera. Funktionen skulle kunna svara mot flera av de insatser som enligt förstudien behövs för att stimulera framtagandet av YH-utbildningar, exempelvis när det gäller att ge utbildningsanordnarna stöd i ansökningsprocessen och att utveckla samarbetet med näringslivet och olika branschorganisationer. Framförallt skulle en operativ resurs svara mot behovet att få till en tydligare handlingsdimension i arbetet med YH-frågor. En operativ funktion måste ha en tydlig förankring i och interagera med en fungerande plattform för kompetensförsörjning och i det regionala utvecklingssammanhanget i respektive län. Under vår avslutningspunkt kring förslag och slutsatser tänker vi presentera en sådan sammanhållen modell. Yrkeshögskolemyndigheten som nav Det går idag inte att exakt säga hur den nya myndigheten kommer att arbeta, särskilt inte vad gäller samarbetsformerna med den regionala nivån. Klart är ändå att myndigheten kommer att ha en ambitiös ansats kring arbetet med att ta fram nationella arbetsmarknadsanalyser och för kvalitetssäkring av utbildningarna. En variant är då att låta myndighetens agenda och initiativ styra arbetet lokalt/regionalt och mer fungera som referensgrupp till det arbete som bedrivs centralt. Nackdelen med detta arbetssätt är att det riskerar att bli reaktivt och passivt samt att man inte lika lätt kan åstadkomma den kraftsamling i regionen som ett mer eget kvalificerat arbete med kompetensförsörjnings- och YH-frågor tillsammans skulle kunna ge. 15

19 Nätverkande Idag sker det regionala samarbetet kring YH som en delmängd i det samarbete som bedrivs mellan de regionala samverkansorganen i Östra Mellansverige. Arbetsformen är informell och nätverksbaserad. Enligt den här varianten skulle då arbetet fortsätta som förut, möjligen med en starkare koppling till Mälardalsrådet, som skulle kunna vara en plattform för att ge YHfrågorna legitimitet och politisk tyngd. Allmänt sett visar forskning att nätverksformen är bra för att initiera idéer och utbyta erfarenheter men sämre på att generera praktiska resultat. Ett nätverk har ofta svårt med styrningen av de insatser man vill göra och dess implementering i hemmaorganisationen. Dessutom kan nätverket uppfattas som diffust och otydligt av intressenter och samverkansparter. Samverkan med utgångspunkt i regeringens uppdrag med att bygga regionala plattformar för kompetensförsörjning En förutsättning för att kunna arbeta fram en samverkansstruktur kring YH-frågor mellan två eller flera län i Östra Mellansverige är troligen att det finns en bra plattform för kompetensförsörjningsarbetet på hemmaplan. En sådan plattform skulle samla regionens nyckelaktörer i kompetensförsörjningsarbetet och kunna initiera strategiska utvecklingssatsningar. En sådan plattform finns i Östergötland och är under uppbyggnad i Uppsala län. I de övriga länen har olika initiativ tagits, men där är vägen till ett samlande forum eller en kompetensförsörjningsplattform längre. En kompetensförsörjningsplattform kan sannolikt hantera flera av de strategiska frågor som rör kompetensförsörjning. De mer specifika och operativa YH-frågorna måste dock troligen tas om hand för sig. Detta gäller de områden där det behövs specifik kompetens, specifika relationer och specifika resurser processtöd till utbildningsanordnare, direkta branschkontakter och operativa samarbeten med företag och arbetsplatser Soloregioner Ett förslag skulle vara att respektive län fortsätter att arbeta var för sig med frågor som rör YH. Argumentet här skulle kunna vara att det är poänglöst att skapa en samverkansstruktur mellan län som har svaga egna strukturer och processer, otydliga eller splittrade uppdrag och saknar den grundläggande arenan för ett samlat och operativt arbete ihop med näringsliv och branscher. Ett annat sätt att se det är att ett samarbete kring YH skulle ge draghjälp och konkretion till byggandet av kompetensförsörjningsplattformar och att dessa båda utvecklingsområden kan integreras ett synsätt som också har ett visst stöd i förstudiens resultat och diskussioner. Slutsatser och förslag Slutsatser Den slutsats vi har dragit av förstudiens arbete är att det finns mycket att vinna på att arbeta med YH-frågor på ett mer strukturerat vis och i samverkan. Vi tycker också att förstudiens intervjuer, workshops, dialog med styrgrupp m.m visat att det finns en del mervärden i att denna samverkan sker över ett större geografisk område och mellan flera län. Frågan om vilka län som ska ingå i en sådan samverkan måste besvaras av regionernas företrädare och förstudiens styrgrupp. Vi kan föra ett mer översiktligt resonemang kring vilka premisser en sådan diskussion kan utgå ifrån. Vi menar då att man bör skilja mellan en strategisk och en operativ nivå och att det handlar om att hitta en balans mellan struktur och process. 16

20 På en strategisk nivå är frågor kring yrkeshögskoleutbildning en delmängd i ett större system för kompetensförsörjning. Yrkeshögskolans utbildningar utgör här ett av flera verktyg för att säkerställa att regionen har tillgång till rätt kompetenser och kunskapsförmåga att utvecklas. Grunden för ett bra kompetensförsörjningsarbete byggs i lokala miljöer bland aktiva människor, företag och spännande verksamheter. Men detta arbete kan ges stimulans, riktning och framdrift på regional och strategisk nivå. Att säkra upp att det på länsnivå finns goda strukturer och processer kring kompetensförsörjningsarbetet är en första uppgift. Den strategiska nivån måste bygga på två fungerande pelare. Den första pelaren är aktiva regionala organ med tydliga uppdrag inom kompetensförsörjningsområdet. Den andra pelaren är fungerade plattformar för kompetensförsörjningsfrågor, exempelvis liknande det kompetensforum som finns i Östergötland. Denna plattform skulle samla regionens nyckelaktörer i kompetensförsörjningsarbetet, skapa genomslag för regionens utvecklingsmål och kunna initiera strategiska utvecklingssatsningar. En regional kompetensförsörjningsplattform kan knappast konstrueras vid ett ritbord risken är då att man endast bygger en formell struktur och ett dött skal. Snarare bör plattformen växa fram i en process och som resultat av en utvecklingssatsning. På så sätt är det lättare att skapa nödvändigt engagemang och aktivt deltagande. Detta är inte minst viktigt för att säkerställa att näringsliv och branscher ges förutsättningar att spela en aktiv roll i arbetet och för att tillsammans med dem utveckla bra samarbetsformer. Vi tror att arbetet och processen med att utveckla starka kompetensförsörjningsplattformar skulle kunna göras i form av ett större utvecklingsprojekt mellan flera län, kanske t.o.m. som ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden för hela Östra Mellansverige. Vilka delar ett sådant projekt mer exakt skulle byggas kring har vi varken mandat eller underlag att avgöra. Vi ser dock att den centrala frågan kommer att bli att utveckla former och processer för samarbetet med arbetsliv, företagande och branscher. Utvecklingsarbetet med regionala kompetensplattformar tror vi med fördel kan kombineras med att utveckla förutsättningarna för en operativ resurs för YH-frågor. Vi har förstått utifrån förstudien att yrkeshögskolans problem och möjligheter kräver sin egen resa och sina egna lösningar. Det handlar om att bygga upp specifika kunskaper, relationer och sammanhang just kring detta utbildningskoncept. Framförallt handlar det om att få något gjort. En plattfrom kring kompetensförsörjningsfrågor kan ge strategiskt stöd men garanterar inte att frågor tas om hand och effektueras. Handlingsdimensionen måste säkras och en hel del av de behov som synliggjorts i förstudien är av handpåläggningstyp. Som förstudien indikerar skulle en operativ resurs kunna samägas av flera län. Dock finns här vissa begränsningar av geografiskt slag som hänger ihop med funktionens operativa karaktär. För det första kan den geografiska begränsningen förstås ur ett studerandeperspektiv. Är utbildningarna distansbaserade är frågan mindre aktuell, men bygger utbildningarna på studenternas fysiska deltagande begränsas rekryteringsbasen till vad som är ett hanterbart pendlingsavstånd. Ett annat perspektiv handlar om vad som är en fungerande arbetsmarknadsregion och var likheterna finns vad gäller näringslivsstruktur och övrig arbetsmarknad. Eftersom YH förutsätter samarbete mellan företag och en viss närhet till liknande verksamheter talar detta också för en viss geografisk begränsning. Till detta kommer det praktiska perspektivet. En operativ funktion ska samla intressenter, göra besök, ha lokal kännedom och finnas till hands. En del av detta arbete kan säkert klaras av på distans och med 17

21 användning av modern teknik medan andra uppgifter är direkt beroende av fysiska möten och rimlig geografisk närhet. Vårt förslag En möjlig slutsats av detta resonemang, men också utifrån tidigare redogörelser kring de olika länens förutsättningar och mognadsgrad i det egna kompetensförsörjningsarbetet, är att en operativ funktion skulle få sitt bästa genomslag i en samverkan mellan Örebro län, Västmanlands län och Sörmlands län. Denna tanke hindrar naturligtvis inte att Uppsala län och Östergötlands län, som kommit längre i sitt arbete med kompetensförsörjningsfrågorna, skulle kunna delta i ett samlat utvecklingsprojekt i de delar av utvecklingsprocesserna kring YH och kompetensförsörjningsplattformen som tillför mervärden. Hur skulle då denna operativa funktion kunna se ut? Nedan ger vi en översiktsbild av vårt förslag till modell för att därefter i några korta punkter kommentera eller förtydliga denna. Regionalt samverkansorgan RKP Ägarskap Styrfunktion Regional kompetensförsörjnings plattform RKP Operativ Funktion Aktiebolag? RKP Eventuella YH råd RKP Processtöd till utbildningsanordnare Samordna nätverk för utbildningsanordnare Aktiv kontakt med näringslivet Tydliggöra och marknadsföra YH Bevaka omvärld synliggöra behov Kontaktyta mot YH myndigheten RKP Regionala sammanhang Ägarskap I vårt förslag skulle ägarskapet byggas upp kring en samverkan mellan tre län Som ägare bör bl. a finnas representanter för näringslivet och dess organisationer Ägarskapet ska vara aktivt sätta ramar, följa utvecklingen, ta hand om resultat Ägarskapet måste vara långsiktigt och inte i längden beroende av projektpengar Det ska finnas en stark koppling till de olika regionala utvecklingsstrategierna och processerna Organisationsformen kan vara aktiebolag 18

22 Styrfunktionen Styr den operativa funktionen med direktiv från ägarna Majoriteten kommer från arbetslivet Till styrfunktionen kan knytas en referensgrupp av utsedda utbildningsanordnare Den operativa funktionen Förfogar över ekonomiska resurser motsvarande ca 2 tjänster Samarbetar med de regionalt ansvariga för kompetensförsörjningsfrågor Arbetar huvudsakligen med följande uppgifter; o Processtöd till utbildningsanordnare o Samordnar nätverk av utbildningsanordnare o Arbetar aktivt med företags- och arbetslivskontakter o Samlar in underlag, gör analyser och synliggör behov o Marknadsför konceptet YH, eventuellt också utbudet av kurser i regionen o Samarbetar och driver frågor visavi YH-myndigheten Slutord Vi tror att utvecklandet av en plattform för kompetensförsörjning och en samverkansmodell för YH-frågor kan gå hand i hand och göras integrerat. Vissa delar i dessa funktioner kan relativt snabbt tas fram via beslutsfattande och lösningar av administrativ art. Andra kräver längre tid och måste växa fram i en utvecklingsprocess. Processen behöver innefatta kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte, processtöd, relationsskapande, experiment och att pröva i praktiken. Till detta kommer behovet av kritisk analys i form av följeforskning. En sådan utvecklingsresa kan göras i projektform och i ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden. Vissa inslag av socialfondskaraktär kan också vara lämpligt då utvecklingsarbetet kan behöva stärkas upp med kompetensutvecklingsinsatser för nyckelpersoner. 19

23 Idéstudie förvaltningsstaden Örebro Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Innovationer och entreprenörskap Förvaltningsstaden Örebro Marianne Karlsson/Catharina Centerfjäll Bilaga 1 Argumentationslista Förvaltningscentrum Örebro Syftet - vidareutveckla Örebro som förvaltningscentrum, dvs en ort för lokalisering av statliga och kommunala verksamheter. Det är en strategiskt viktig fråga för länets utveckling inom en nisch där vi har en stabil grund och goda förutsättningar genom Örebro universitets kompetens och forskning inom flera relevanta ämnen och vetenskapsområden. En förvaltningsstad attraherar inte bara offentliga verksamheter utan även privata och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat god kompetensförsörjning, hög kompetens och service. Örebro har många offentliga verksamheter och ungefär personer i Örebro kommun är idag anställda i den offentliga sektorn. Den samlade kompetensen är en styrka. Demografi och befolkning. Örebroregionen finns i Sveriges demografiska mittpunkt, inom en radie av 30 mil bor drygt sex miljoner människor. Örebro är Sveriges 7:e största kommun med drygt invånare och 150 olika nationaliteter. Örebro kommuns befolkning ökar med personer per år. Arbetsmarknadsregionen Örebro jämfört med övriga residensstäder har Örebro den sjätte största arbetsmarknadsregionen. Inom en timmes restid når individer i arbetsför ålder Örebro. Geografiska läget. Det centrala läget i landet i form av vägar, järnvägar och flygplats gör Örebro och regionen till ett centrum med ett strategiskt läge mitt emellan Skandinaviens huvudstäder vilket gör Örebro till en mötesplats. Kommunikationer Örebro har goda tåg- och bussförbindelser och kan lätt nås från hela landet. Örebro är ett nav i vägnätet och har en flygplats. Rättsvårdande myndigheter. De rättsvårdande myndigheterna tillsammans med Universitet, Länsstyrelsen och Örebro kommun har ett etablerat samarbete kring bl a lokalfrågor, kompetensutveckling och rekrytering av personal etc. Samhällsråd T resp Samhällsråd SWT brottsförebyggande arbete (läns resp länsövergripande med Värmland, Dalarna). Tingsrätten är specialdomstol avseende ärenden om omvandling av fängelse på livstid. Kampsportsdelegationen är förlagd till Örebro. Kriminalvården Region Mitt med regionkontor i Örebro (Örebro, Sörmlands, Västmanlands, Uppsala, Värmlands län) har omfattande utbildningar såväl regionalt som nationellt. Ca 4500 genomgår årligen grundutbildning, fortbildning samt vidareoch fördjupningsutbildning med varierande omfattning upp till 12 veckor. 20

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

Analys, slutsatser och förslag

Analys, slutsatser och förslag Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Sveriges demografiska mittpunkt Cirka 280 000 invånare Gränsar till 6 andra län Delar av 5 stift Örebro län ett län, men 6 landskap Närke, Västmanland, Värmland,

Läs mer

Mall Idéstudie Så når vi målen 2015

Mall Idéstudie Så når vi målen 2015 Delområde Kunskapslyft i arbetslivet Datum 2010-09-08 Version 2 sida 1(10) Mall Idéstudie Så når vi målen 2015 Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Kunskap och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utgångspunkter Primärt syfte: Hur ligger regionen till i förhållande till målen i rusen? Bidrag till att bättre förstå regionens utveckling

Läs mer

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september Processen Kartläggning av aktörer/etablerade samverkansformer/branscher/utbildningsanordnare Dialog, april juni Dialogmötena i syfte att diskutera vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Minnesanteckningar Regionalt kompetenskansli, 2011-06-20

Minnesanteckningar Regionalt kompetenskansli, 2011-06-20 Anette Granberg 2011-06-20 1(5) Närvarande Stefan Ask - Arbetsförmedlingen Anders Bro Örebro läns landsting Lena Nyquist Handelskammaren Mälardalen YHM Henrik Arenvang - Masugnen, Lindesberg kommun Sören

Läs mer

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Välkomna Presentation Dagens agenda Kort om Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland,

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Medverkan i nationell strategi för regional tillväxt.

Medverkan i nationell strategi för regional tillväxt. Medverkan i nationell strategi för regional tillväxt. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2012 1 (6) Datum: 2012-03-13 Dnr YH 2012/327 Redovisning av regeringsuppdrag Britt-Inger Stoltz 1

Läs mer

Regional kompetensplattform i Västerbottens län

Regional kompetensplattform i Västerbottens län Regional kompetensplattform i Västerbottens län Konferens om vuxnas lärande den 25 februari 2011 Disposition 1. Uppdraget att etablera en regional kompetensplattform 2. Hur vi tänker och vad vi gör just

Läs mer

Minnesanteckningar Regionalt kompetenskansli 27 augusti 2012

Minnesanteckningar Regionalt kompetenskansli 27 augusti 2012 Anette Granberg 2012-08-27 1(5) Närvarande Magnus Sjöberg Masugnen Lindesbergs kommun Maria Svensson Hallberg Regionförbundet Örebro Ulf Skoog Yrkesvux Örebro kommun Lars Pettersson Arbetsförmedlingen

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Integration & tillväxt. Välkommen!

Integration & tillväxt. Välkommen! Integration & tillväxt Välkommen! Dagens program Framtid Dåtid Förmiddag Projekt Kompetensplattform BD Eftermiddag Integration & tillväxt Nutid Projekt Kompetensplattform Norrbotten Bakgrund Innehåll Resultat

Läs mer

Tankar och idéer om Kompetensplattform Västerbotten

Tankar och idéer om Kompetensplattform Västerbotten PM Barbro Lundmark, 2012-02-09 Dnr: 10RV155 Tankar och idéer om Kompetensplattform Västerbotten 1. Uppdrag och förutsättningar Region Västerbotten fick uppdraget att etablera en regional kompetensplattform

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Örebro län kraftsamlar

Örebro län kraftsamlar Örebro län kraftsamlar 2010-04-30 Dnr: 08-488 Till Statssekreterare Jöran Hägglund Nationell samordnare Näringsdepartementet Lägesrapport Örebro län Vi vill här lämna svar på frågorna om vilka initiativ

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College!

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! Välkommen till Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa startar Planering för utvecklingsarbetet Under september genomförs tre dialogmöten norra, mellersta

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017 Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsdagarna 26-27 april 2017 Ett av de största problemen för tillväxt i SMF 23 procent av de svenska småföretagen anger att

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund. Uppsala 2010-04-29. Näringsdepartementet

Sammanfattning. Bakgrund. Uppsala 2010-04-29. Näringsdepartementet Uppsala 2010-04-29 Näringsdepartementet Regeringen har begärt en nulägesrapport beträffande etablering av en regional kompetensplattformar till den 30 april 2010. Här följer en rapport för läget i Uppsala

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Processmöte 25 maj Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län

Processmöte 25 maj Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län Processmöte 25 maj 2016 Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län TEMA: Verktyg för att nå resultat, vi studerar ett case. TEMA Avsikten Syftet

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning

Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning Delrapport VO-College kansli Anders Axelsson 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Tillvägagångssätt/metod... 3 Resultat... 4 Analys...

Läs mer

Status. Kvalitet. Matchning

Status. Kvalitet. Matchning = Status Kvalitet Matchning Bakgrund Ökande kompetenskrav på personal inom teknikintensiva branscher Konkurrenskraftiga företag behöver tillgång på välutbildad personal 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

En samverkansform för utbildning

En samverkansform för utbildning En samverkansform för utbildning Bakgrund Generationsväxling Personalbrist 2015 2020 Över 20% går i pension Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg med utbildning både på gymnasial nivå kommer att

Läs mer

Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare

Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare Anna Dyhre pratade under kompetensdagen om hur man blir en attraktiv arbetsgivare. Anna var tidigare chef för Universum Sverige och är numera rådgivare och föreläsare

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund Syftet med analysarbetet Bedöma vilka yrken och kompetenser som efterfrågas av arbetslivet Planera omfattning

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Sammanställning av Utveckling regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildning

Sammanställning av Utveckling regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildning Sammanställning av Utveckling regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildning Hösten 2016 Bakgrund Regionala VO-College har en stor utvecklingspotential då det gäller samarbetet

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer