Fiber- och polymervetenskap

Transkript

1 Fiber- och polymervetenskap Studieplan för ämne på forskarnivå Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Ämnesnamn Fiber- och polymervetenskap (Fibre and Polymer Science) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Gemensamma föreskrifter och riktlinjer för forskarstudier vid KTH finns i regelverket för KTHs utbildning på forskarnivå ( Denna studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet fiber- och polymervetenskap kompletterar gemensamma föreskrifter och riktlinjer med följande ämnesspecifika anvisningar. Definition av eventuella inriktningar Ämnet har inga inriktningar. Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås Utbildning på forskarnivå i fiber- och polymervetenskap (Fibre and Polymer Science) kombinerar grundläggande kunskaper i kemi, fysik och matematik med tillämpade ingenjörsämnen i syfte att ge den studerande en omfattande teknisk/vetenskaplig kompetens inom ämnen av industriell relevans. Målet för utbildningen på forskarnivå i fiber och polymervetenskap är att ge den studerande goda kunskaper inom ämnesområdet och förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Målet för doktorsexamen är därutöver att ge den studerande förmåga att kritiskt och självständigt initiera, planera och leda sådant arbete. Detta innebär att doktorander efter utbildningen ska kunna: beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom sitt specialiseringsområde formulera konkreta forskningsfrågor inom området fiber och polymervetenskap använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället kommunicera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang bedöma etiska aspekter kring forskning inom området fiber och polymervetenskap och agera utifrån dessa samt identifiera behov av ny kunskap och ha kunskap om att initiera och leda forskning Samtliga av de ovan uppräknade färdigheterna bör på ett naturligt sätt utvecklas under handledningsprocessen. Kurser bör bidra till att utveckla färdigheterna beskrivna i 1, 3, 6 och 7. Att delta i seminarier och att undervisa samt delta i konferenser bidrar till att utveckla färdigheterna beskrivna i 1, 4 och 5. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 1 av 5

2 Aktuell forskning Forskning och utbildning på forskarnivå vid Institutionen för Fiber och Polymerteknologi bedrivs inom sex avdelningar: Biokompositer, Fiberteknologi, Polymerteknologi, Polymera material, Träkemi och massateknologi samt Ytbehandlingsteknik. Ämnesområdet omfattar polymersyntes, polymerernas fysikaliska kemi, polymerfysik, polymermekanik och reologi. Detta innebär också särskild vikt vid relationen mellan makromolekylär struktur, fysikaliska egenskaper och produktens slutliga egenskaper. Särskild hänsyn tas till polymerernas framställning, syntes, modifiering och användning dels som material i form av plast, gummi, fiber, lim samt bindelmedel i färg och lack och dels som hjälpkemikalier. Här ingår t ex molekylär struktur (syntes och karakterisering), nedbrytning, långtidsegenskaper och polymera materials miljöinteraktion. Ämnesområdet omfattar vidare biofibrernas kemiska sammansättning, fibrernas fysikaliska kemi, fiberfysik, fibermekanik, biofiberkompositer och fibrernas egenskaper i tredimensionella fibernätverk. Stor vikt läggs i att klarlägga hur fibrernas sammansättning och deras fysikaliska egenskaper påverkar fibrernas växelverkan med varandra och med andra material. Vidare betonas inverkan av fiberfriläggningsprocessen och papperstillverkningsprocessen på massa- och pappers-egenskaper. Utbildningens upplägg Utbildning på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursmoment kan bestå av föreläsningar, litteraturstudier och problemlösning samt aktivt deltagande i seminarier förutsatt att ett tydligt examinationsmoment ingår. Kurser kan studeras inom institutionen eller i samverkan med andra svenska eller utländska forskningsinstitutioner. Utbildning på forskarnivå bedrivs under ledning av en huvudhandledare, tillsammans med en eller flera biträdande handledare, i enlighet med en individuell studieplan som godkänts av den forskarutbildningsansvarige. Den studerandes individuella studieplan ska anpassas till förkunskaperna samt till avhandlingsarbetets inriktning. Doktorandens framsteg ska bedömas minst en gång per år i samband med revision av den individuella studieplanen som ska göras av studerande och huvudhandledare samt fastställande av forskarutbildningsansvarig. I utbildningen ingår aktivt deltagande i forskningsseminarier vid institutionen. Doktoranden ska själv presentera sina resultat vid forskningsseminarier, gärna ett flertal gånger under studietiden. Doktoranden ska också delta i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. Obligatoriska och rekommenderade kurser Licentiatexamen består av en kursdel omfattande minst 30 hp och en uppsatsdel omfattande 90 hp så att summan uppgår till 120 hp. Av den totala kursdelen ska minst hälften vara på forskarnivå. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande minst 60 hp och en avhandlingsdel omfattande 180 hp vilket sammanlagt ger 240 hp. Av den totala kursdelen ska minst 60 procent vara på forskarnivå. Kursdelen för både licentiat- och doktorsexamen består av en obligatorisk kurs i Forskaretik, rekommenderade kurser samt valfria kurser. Kurserna ska studeras i enlighet med den överenskommelse mellan studerande och huvudhandledare som gjorts i den individuella studieplanen. Obligatorisk kurs Forskaretik motsvarande minst 1,5 hp Rekommenderade kurser Det rekommenderas att doktoranderna läser en allmän kurs om vetenskapsfilosofi och forskningsmetodik, samt avancerade- och doktorandkurser med inriktning som motsvarar inriktning på forskningsprojektet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 2 av 5

3 Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl a väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Valfria kurser Kurser lämpliga för utbildning på forskarnivå kan bl a väljas ur listan på skolans för Kemivetenskap websida, adress " Kurser kan med fördel också väljas ur utbudet vid andra lärosäten, t ex Stockholms universitet och Karolinska institutet. Kurser från andra kunskapsfält kan inkluderas beroende på avhandlingsarbetets inriktning. Se KTHs regelverk för tillgodoräknanden. Kurser från grundnivå och avancerad nivå får bara medräknas om de behandlar för forskarutbildningen relevanta kunskapsfält samtidigt som de inte utgör förkunskapskrav eller ger särskild behörighet för antagning inom forskarutbildningsämnet fiber och polymerteknologi. Ytterligare kursmoment som huvudhandledare och studerande gemensamt bedömer viktiga för avhandlingsarbetet får också medräknas i kursdelen av licentiat- respektive doktorsexamen. Sådan poänggivande verksamhet kan vara enskilda litteraturkurser med tydligt examensmoment. För att sådan verksamhet ska få tillgodoräknas fordras överenskommelse i förväg mellan ämnesföreträdare och studerande med poäng som fastställs i individuell studieplan. Övrig poänggivande verksamhet får ingå med maximalt 7,5 hp för licentiatexamen och 15 hp för doktorsexamen. Krav på kurser i högskolepedagogik ska ingå ifall undervisning inom grundläggande och avancerad nivå ska ske. Kurslista: Biomaterial Biomaterial och vävnadsteknik Bioplast och relaterade material Cellulosapolymerer - Karakterisering och tillämpningar De cellulosatekniska processernas kemi Ekonomiska drivkrafter vid massa- och papperstillverkning Enhetsprocesser för kemisk massa Enhetsprocesser för kemisk massa Fiberflockning och formning Fiberpolymerer - struktur och egenskaper Fiberteknologi, läskurs Fiberteknologi, mindre läskurs Forsknings- och utvecklingsfronten inom polymerområdet Forskningsfronten inom papperskemi Framställning av ultratunna polymerfilmer Grundläggande principer för ringöppningspolymerisation Introduktion till polymerkemi Introduktionskurs i reologi Karakteriseringsmetoder för Fiber- och polymervetenskap Kemisk modifiering av biofibrer Kromatografi för analys av polymerers interaktion med miljö Kromatografi och masspektrometri för polymeranalys Körbarhet, konverterbarhet och produktivitet vid tryckning Massakarakterisering Massatekniska enhetsoperationer Massateknologi, läskurs Mikrobiologi inom polymervetenskap Mikroskopi av polymerer Mikroskopi för polymer material Monomerer och polymerer från förnyelsebara råvaror Mäldberedning vid papperstillverkning Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 3 av 5

4 Nedbrytbara polymerer Ny skogsindustriell analysteknik Organisk ytbehandlingskemi Papper - Vatten interaktion Pappersteknik, läskurs Pappersytor - karaktärisering och egenskaper Pappersytor- tryckbarhet och tryckkvalitet Polymer fotokemi Polymer- och fibervetenskap Polymera läkemedel Polymerer och masspektrometri Polymerer och masspektrometri II Polymerer på 2000-talet Polymerers bearbetning Polymerers nedbrytning och stabilisering Polymerers strukturer och egenskaper Polymerfysik med polyelektrolyter I Polymerfysik med polyelektrolyter II Polymerkemi Polymerkemi II Polymermekanik Produktorienterad vedförsörjning och fiberprocessning Senaste framstegen inom nanokompositmaterial Skogsindustriell företagsekonomi Specialpolymerer Teknikutveckling som drivkraft vid massa- och papperstillverkning Trends in Polymer Science for Applications in Thin Films Trädets kemi Träteknisk materialvetenskap Utformning och publicering av vetenskapliga artiklar Ytbehandlingskemi Ytbehandlingsteknik Obligatoriska fördjupningskurser 3B5219 Forskaretik 1.5 hp. Avhandling Behörighet och urval Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Grundläggande behörighet har enligt högskoleförordningen 7 kap 39 den som har 1. avlagt examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Särskild behörighet Utbildningen bygger på förutsättningen att den studerande förvärvat kunskaper motsvarande kurser på avancerad nivå inom ämnesområdet fiber och polymervetenskap men han/hon kan ha annan bakgrund som är relevant för den individuella studieplanen. Doktorander förväntas kunna läsa och skriva engelska samt kunna tala engelska obehindrat. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 4 av 5

5 Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 ) Antagning till utbildning på forskarnivå beslutas av skolchefen vid skolan för Kemivetenskap efter beredning av huvudhandledare och i förekommande fall av forskarutbildningsansvarig (vid behörighetsprövning). Förutom att den sökande prövats vara behörig är det graden av kunskap, färdighet, mognad och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urval. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk utbildning på grundläggande och avancerad nivå eller självständigt utförda vetenskapliga arbeten. För att få ett allsidigt beslutsunderlag intervjuas de sökande av huvudhandledaren. Kontakt tas normalt med lärare vid den utbildning sökande tidigare genomgått. Urval bland sökande till utbildning på forskarnivå görs av huvudhandledare i samband med antagningen. Examina och prov i utbildningen Licentiat- och doktorsexamen Licentiatexamen består av en kursdel omfattande 30 hp och en uppsatsdel omfattande 90 hp. Uppsatsen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande 60 hp och en avhandlingsdel om 180 hp. Avhandlingen ska framläggas och försvaras i enlighet med KTHs allmänna föreskrifter. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i en doktorsexamen. Prov som ingår i utbildningen I kurser på forskarnivå ska ingå ett skriftligt eller muntligt kunskapsprov. Utformningen av examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet. Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 30 november Giltig fr o m VT11. Sida 5 av 5