Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 2016

Transkript

1 Rapporterade utredningsresultat av misstänkta matförgiftningar 206 Sammanställda av Anton Andreasson och Mats Lindblad (Livsmedelsverket) Februari 208 Obs! Rättad version augusti 208 Bakgrund Denna sammanställning är baserad på till Livsmedelsverket inrapporterade resultat av matförgiftningsutredningar (benämns nedan rapporter ). Resultaten har rapporterats av landets kommuner samt, för nationella utbrott, av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i samråd. Ett av kriterierna för att rapportera är att det misstänks eller har visats att symptomen hos de insjuknade beror på intag av mat. Rapporter räknas till år 206 om den först insjuknade blev sjuk under 206. Om det inte finns någon uppgift om tid för insjuknande gäller istället att anmälan till myndighet ska ha skett under 206. Det bör noteras att ingen uppföljning har gjorts av hur konsekvent resultat av utredningar har rapporterats in till Livsmedelsverket. Det finns även data som pekar på att endast en mindre andel av de personer som drabbas av matförgiftning anmäler detta till aktuell kommun. Sammanställda resultat om bland annat antal insjuknade, antal utbrott och antal enstaka fall bör därför tolkas med försiktighet. I denna sammanställning ingår inte dricksvattenburna utbrott eller allergi- och överkänslighetsreaktioner Ett utbrott räknas normalt till det år då det första fallet insjuknade. Campylobacterutbrottet med 4000 fall ska således räknas till 206. Uppskattningsvis var det 2000 fall som insjuknade 206. Därför presenteras alternativa diagram i figur c, 4c, 5c och 6c som då baseras på siffran 2000 istället för []

2 rapporter och antal insjuknade 44 rapporter från 206 som använts i denna rapport har kommit från 7 (24%) av landets 290 kommuner. Två rapporter av de 44 var för nationella utbrott.0 rapporter har också kommit från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i samråd. Fyrarapporter av de0 rapporterna var för nationella utbrott. Av rapporterna var 326 sådana där det angavs att två eller fler personer smittats genom en gemensam smittkälla och 2 var enstaka fall. Figur b visar det årliga antalet inrapporterade utbrott och antalet enstaka fall för åren 995 till och med Totalt antal fall Figur a. Totalt antal insjuknande av matförgiftning i Sverige per år för perioden utbrott Enstaka fall Figur b. rapporterade utbrott respektive enstaka fall av matförgiftning i Sverige per år för perioden [2]

3 rapporter Kumulativ procent Totalt antal fall - justerat antal Totalt antal fall Figur c. Totalt antal insjuknande av matförgiftning i Sverige per år för perioden Justerad figur då bara de fall i campylobacterutbrottet som insjuknade under 206 räknas med % 97 % 99 % 00 % 9 % 95 % > insjuknade per rapport rapporter i respektive grupp Kumulativ procent Figur 2a. Frekvensen av enstaka fall och utbrott av olika storlek enligt rapporter 206. På x-axeln antal insjuknade per rapport. På y-axeln till vänster antal rapporter. På y-axeln till höger den kumulativa (adderade) procenten av antalet rapporter. [3]

4 sjuka % % % 47 % % 4 % >00 insjuknade per rapport sjuka i respektive grupp Kumulativ procent Figur 2b. Frekvens av antal sjuka i grupp enstaka fall och i utbrott av olika storlek enligt rapporter 206. På x-axeln antal insjuknade per rapport. På y-axeln till vänster antal sjuka. På y- axeln till höger den kumulativa (adderade) procenten av antalet sjuka. Årstidsvariation et insjuknade var enligt diagrammet som störst i april. Det beror på ett utbrott av sapovirus på en skola med 400 sjuka. Det stora campylobacterutbrottet med 4000 sjuka är inte med i detta diagram Årstidsvariation sjuka utbrott Figur 3. rapporter och antalet insjuknade per månad under 206. Månaden är från när första fallet började visa symptom eller anmälan skedde till kontrollmyndighet. Månad väljs i nämnd ordning utifrån vilka uppgifter som finns tillgängliga [4]

5 Vilka agens pekades i rapporterna ut som orsak till matförgiftningarna? I de flesta, 8,8% av de 424 inskickade rapporterna benämns agens okänt. Bakterier eller toxiner angavs som orsak i,8% av rapporterna och virus i 6,%(figur 4a). En agens kan ha angetts som orsak även om det inte isolerats. Detta om det finns andra rimliga skäl att misstänka ett visst agens som orsak till matförgiftningen. Sådana skäl kan till exempel vara konsumtion av tonfisk tillsammans med symptom som överensstämmer med histaminförgiftning. rapporter Parasit 0,2% Virus 6,% Okänt 8,8% Bakterie/toxin,8% Figur 4a. Andel rapporter 206 som anger respektive grupp av agens. För mer än hälften av de insjuknade, 68% var agens bakterie/toxin. Det beror på det stora antal insjuknade i ett enskilt utbrott av campylobacter med 4000 sjuka. [5]

6 sjuka Parasit % Virus 6% Okänt 5% Bakterie/toxin 68% Figur 4b. Andel insjuknade på grund av respektive grupp av agens enligt rapporter 206. sjuka- justerat antal Virus 23% Parasit % Okänt 22% Bakterie/toxin 54% Figur 4c. Andel insjuknande på grund av respektive grupp av agens enligt rapporter 206 här räknas bara de campylobacterfall som insjuknade under 206. Familjen Calicivirus omfattar både noro- och sapovirus, men norovirus är vanligast i matförgiftningsutbrott. I nedanstående text används familjenamnet Calicivirus. Calicivirus var det agens som angavs i flest rapporter (26 stycken) som orsak till matförgiftning (figur 5a). Därefter följt av Campylobacter som angavs i rapporter. Histamin angavs i rapporter och salmonella angavs i 7 rapporter. [6]

7 Okänt Calicivirus Campylobacter Histamin Salmonella STEC Staphylococcus aureus Clostridium perfringens Bacillus cereus ETEC Diarrhetic shellfish poison Cryptosporidium parvum Streptococcus Shigella flexneri Koagulaspositiva stafylokocker Stafylokockenterotoxin Patulin Listeria monocytogenes utbrott 346 Figur 5a. Andel rapporter som angav respektive agens. Campylobacter är det agens som orsakat flest insjuknade fall. Nästan alla av dessa (4000) är kopplade till ett utbrott orsakat av en felkoppling i en tvättanläggning på landets största kycklingslakteri. insjukande Okänt Campylobacter Calicivirus Salmonella ETEC Clostridium perfringens Diarrhetic shellfish poison (DSP) Cryptosporidium parvum STEC Histamin Staphylococcus aureus Bacillus cereus8 Streptococcus8 Shigella flexneri 7 Koagulaspositiva stafylokocker3 Stafylokockenterotoxin2 Patulin Listeria monocytogenes Figur 5b. Andel insjuknade per angivet agens. [7]

8 insjukande- justerat antal Okänt Campylobacter Calicivirus Salmonella ETEC Clostridium perfringens Diarrhetic shellfish poison (DSP) Cryptosporidium parvum STEC Histamin Staphylococcus aureus Bacillus cereus Streptococcus Shigella flexneri Koagulaspositiva stafylokocker Stafylokockenterotoxin Patulin Listeria monocytogenes Figur 5c. Andel insjuknade per angivet agens- här räknas bara de campylobacterfall som insjuknade under 206. Vilka livsmedel utpekades som smittkälla? I 5 rapporter 206 utpekades något livsmedel av rapporterande myndighet som misstänkt smittkälla. De rapporter där skälet för att peka ut ett livsmedel endast anges vara klagandes misstanke eller motsvarande ingår inte i dessa 5 rapporter. De utpekade livsmedlen i de 5 rapporterna tillhörde oftast livsmedelskategorin sammansatta måltider. (tabell ). [8]

9 Tabell. Livsmedelskategori för de livsmedel som utpekats som smittkällor i rapporter 206. Livsmedelskategori för de livsmedel som pekats ut som smittkälla Sammansatt måltid tillbehör kan ingå (ej buffé) Nötkött och nötköttsprodukter (inkluderat delar som t ex inälvor och blod) Kött och köttprodukter från blandat eller okänt djurslag. Kycklingkött och kycklingköttprodukter Kräftdjur och blötdjur T ex räkor, kräftor, ostron, musslor Grönsaker och grönsaksprodukter rapporter sjuka Vanligaste livsmedel (antal rapporter) Hamburgare (2) Kebab/kebabliknande (5) Kyckling (3) Pizza (exklusive tonfiskpizza) (9) Sushi (7) Övriga sammansatta måltider (39) Vanligaste smittämne (antal rapporter) Okänt (58) Salmonella () Bacillus cereus () Clostridium perfringens () Calicivirus (2) Histamin () Staphylococcus aureus () 3 6 Nötfärs () Tillagad flankstek () Oxfilé () STEC () Clostridium perfringens () Okänt () 6 90 Cacciatore på fläskkött () Hamburgare (5) Kebab/kebabliknande (6) Rökt korv () Salami (2) Ankbröst () 4029 Gryta med kyckling och ananas () Kyckling (5) Kycklinggryta med pasta samt salladsbuffé () Kycklingrulle () Pasta med kyckling () Rå kyckling () Stekt kyckling () 4 96 Blåmusslor () Ostron () Kokt krabba () Skaldjursbuffé () 7 57 Grönsallad () Romansallad () Sallad () Sallad till tacofärs () Salladsbuffé (2) Svamp () Okänt (0) Salmonella (4) Campylobacter () Staphylococcus aureus () Campylobacter (2) Staphylococcus aureus () Okänt (8) Diarrhetic shellfish poison (DSP) () Calicivirus () Okänt (2) Calicivirus (3) Cryptosporidium parvum () Streptococcus () Okänt (2) Frukt och bär 3 Hallon () Calicivirus () Fisk och fiskprodukter 4 30 Black marlin/fisk () Blåmusslor () Fiskgryta () Hemgravad lax () Sauterad tonfisk () Tonfisk (5) Tonfisk i olja () Tonfisk på konserv () Laxkudde (rå lax med ris) () Buffé 6 55 Julbord/jullunch (5) Mongolisk buffé (2) Salladsbuffé (3) Övrig buffé (6) Bageri- och konditoriprodukter (inkluderat bröd) 9 99 Färska hallon och blåbär på hembakade tårtor () Hallonsorbet () Toast Skagen () Vaniljsemlor () Smörgåstårta/smörgås (3) Tårta/bakelse (2) Annat 5 2 Bearnaisesås () Dillsås () Milkshake () Sås () Äppeljuice () Histamin (0) Listeria monocytogenes () Okänt (3) Okänt (2) Campylobacter () Calicivirus (3) Okänt (6) Calicivirus (3) Staphylococcus aureus () Patulin () Okänt (3) [9]

10 Hur fördelas olika livsmedelskategorier på olika agens? I 28 rapporter 206 utpekades både ett livsmedel som misstänkt smittkälla och en misstänkt agens. En beskrivning av hur de olika livsmedelskategorierna fördelades på olika agens ges i tabell 2. Som exempel på beskrivna utbrott kan nämnas: Campylobacterutbrottet : STEC från köttfärs: Utbrottet med salmonella från salamisticks: Tabell 2. Olika livsmedelskategoriers fördelning på olika agens från 28 rapporter 206. Vidare antal rapporter som pekat ut ett livsmedel inom livsmedelskategorin samt för dessa rapporter totalt antal sjuka. Agens Bacillus cereus Calicivirus Livsmedelskategori för de livsmedel som pekats ut som smittkälla Sammansatt måltid tillbehör kan ingå (ej buffé) Bageri- och konditoriprodukter (inkluderat bröd) Vanligaste livsmedel (antal rapporter) rapporter Fisk & chips, ett glas öl 2 sjuka Färska hallon och blåbär 8 på hembakade tårtor Hallonsorbet 24 smörgåstårta/smörgås 54 Buffé [0] Julbord, troligtvis 48 ägghalvor m majonnäs å räka/rom Jullunch 0 Salladsbuffé 5 Frukt och bär Hallon 3 Grönsaker och grönsaksprodukter Grönsallad 23 Sallad till tacofärs 30 Salladsbuffé 400 Kräftdjur och blötdjur t.ex. Ostron 42 räkor, kräftor, ostron, musslor Sammansatt måltid tillbehör Köttfärssås och spagetti. 6 kan ingå (ej buffé) Rostbiff, potatissallad, 5 sallad Campylobacter Buffé Bufféservering med bland 33 annat helstekt kyckling Kycklingkött och Kyckling kycklingköttprodukter Kött och köttprodukter från blandat eller okänt djurslag. Ankbröst 9

11 Clostridium perfringens Nötkött och tillagad flankstek 33 nötköttsprodukter (inkluderat delar som t ex inälvor och blod) Sammansatt måltid tillbehör Orientalisk gryta nedkyld 4 kan ingå (ej buffé) och uppvärmd Cryptosporidium parvum Grönsaker och grönsaksprodukter Romansallad 50 Diarrhetic shellfish poison (DSP) Kräftdjur och blötdjur T ex Blåmusslor 50 räkor, kräftor, ostron, musslor Histamin Fisk och fiskprodukter Black marlin/fisk 3 Sauterad tonfisk 2 Tonfisk 6 2 Tonfisk i olja 2 Tonfisk på konserv Sammansatt måltid tillbehör Sushi 2 kan ingå (ej buffé) Listeria monocytogenes Fisk och fiskprodukter Hemgravad lax Patulin Annat Äppeljuice Salmonella Kött och köttprodukter från blandat eller okänt djurslag. Cacciatore på fläskkött Rökt korv 2 Salami 2 45 Sammansatt måltid tillbehör Tonfisk 2 kan ingå (ej buffé) Stafylokockenterotoxin Sammansatt måltid tillbehör Lax, hollandaise, potatis, 2 kan ingå (ej buffé) färsk dill, vatten ur kar Staphylococcus aureus Annat Bearnaisesås 3 STEC Streptococcus A Kycklingkött och kycklingköttprodukter Kött och köttprodukter från blandat eller okänt djurslag. Nötkött och nötköttsprodukter (inkluderat delar som t ex inälvor och blod) Grönsaker och grönsaksprodukter Kycklingrulle 4 Kebab/kebabliknande 4 Nötfärs 26 Sallad 8 []

12 Sista beredningsplats för utpekat livsmedel Restauranger och andra storhushåll angavs som sista beredningsplats för de utpekade livsmedlen i 3 (87 procent) av de 5 rapporter där något livsmedel utpekades som misstänkt smittkälla. För de 5373 insjuknade i de 5 rapporterna rapporterades okänt som den största andelen. Detta beror på campylobacterutbrottet som går in som okänt eftersom sista beredningsplats är okänd även om smittkällan bedöms komma från producenten. (figur 6a, 6b, 6c). Figur 6c visar justerat antal, alltså beräknat på de antal fall ur campylobacterutbrottet som insjuknade under 206. rapporter Okänt/ej angivet 3% Enskilt hushåll 4% Industri 5% Storhushåll 87% Livsmedelsbutik % sjuka Okänt/ej angivet 82% Storhushåll 6% Enskilt hushåll % Industri % Livsmedelsbutik 0,% [2]

13 sjuka - justerat antal Enskilt hushåll,3% Industri,9% Livsmedelsbutik 0,2% Okänt/ej angivet 7,3% Storhushåll 25,2% Faktorer som rapporterats som trolig bidragande orsak till matförgiftningarna I 77 av de 5 rapporter där något livsmedel utpekades som misstänkt smittkälla så angavs även en eller flera faktorer som troligen bidragit till utbrottet. Rapporter där det angivits A. Okänt, ingen trolig faktor kan utpekas (t.ex. för få eller osäkra uppgifter) räknas inte med i dessa 77. För de faktorer som angavs 5 eller flera gånger se tabell 3. Tabell 3. Hur ofta olika troliga bidragande faktorer angivits i de rapporter där ett livsmedel pekats ut. Angiven trolig bidragande faktor A2. Allmänt dålig rengöring, inga enskilda faktorer kan särskilt pekas ut. rapporter där faktorn angivits 5 A3. Bristande/ej uppdaterade hygienkunskaper hos personer som hanterat maten. K. Patogen i livsmedlet (rå produkt eller ingrediens förorenad av patogen från människor, djur eller miljö [3]

14 K2. Toxin i livsmedlet (t.ex. mögel-, alg- eller svamptoxin; histamin). 6 K9. Dålig handhygien hos person som hanterat maten. Används när smittbärare enligt K8 inte har kunnat påvisas men dålig handhygien är en trolig bidragande faktor. T. Livsmedlet stått i rumstemperatur för länge. T3.A För långsam nedkylning - Nedkylningsutrustning saknas. 5 T4. För hög kylförvaringstemperatur. 7 SUMMA 77 Konsekvenser av matförgiftningarna Uppgifter om att insjuknade fått sjukhusvård är inte alltid tillgängliga för den rapporterande myndigheten. I 7 rapporter uppgavs det dock att insjuknade fått sjukhusvård och det rörde totalt 27 personer. Av dessa hade fyra drabbats av Campylobacter, en av Cryptosporidium Parvum, en av patulin, fyra av Salmonella, sju av Shigella flexneri. Vidare var orsaken okänd för tretton av fallen. [4]

15 Bilaga Tabell bilaga: rapporter och insjuknade per kommun, Kommun rapporter 206 rapporter 205 rapporter 204 rapporter 203 sjuka 206 insjuknade 205 insjuknade 204 insjuknade 203 Ale Alingsås Alvesta kommun 2 3 Arboga 2 2 Arvidsjaur 2 6 Arvika Avesta kommun Bjuv 4 Boden Bollnäs kommun 4 5 Borgholm 5 Borlänge kommun 0 20 Borås kommun 2 Burlövs kommun Degerfors kommun 0 Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Falkenberg 4 Falköpings kommun Falu kommun Filipstads kommun 4 Forshaga Gnesta kommun 4 Gotlands kommun Gävle kommun 7 Göteborgs stad Götene kommun Hagfors kommun 4 Hallsbergs kommun Halmstads kommun 2 32 Hammarö kommun 4 3 Haninge kommun Helsingborg Herrljunga kommun Hjo kommun 5 2 [5]

16 Huddinge 7 2 Hultsfred 2 8 Håbo kommun Härjedalens kommun 2 Härnösands kommun 20 Härryda kommun 5 Hässleholms kommun Höganäs 0 Hörby Höörs kommun 2 7 Jönköpings kommun Kalmar Karlsborg Karlshamns kommun 39 Karlskoga 7 23 Karlskrona kommun Karlstad Katrineholm Klippans kommun Kramfors 2 Kristinehamn 2 Kungsörs kommun Kungälv Köpings kommun 2 Laholms kommun 39 Landskrona kommun Lekeberg 200 Lessebo kommun 5 Lidingö Lidköpings kommun Lindesberg 22 6 Linköpings kommun Ljungby kommun 65 Lomma 2 3 Luleå Malmö Malungs kommun Malå 20 Marks kommun Mora 48 Motala 5 4 Mönsterås kommun 3 6 [6]

17 Mörbylånga kommun 2 4 Nacka Nordmalings kommun 3 Norrköpings kommun 2 20 Norrtälje Nybro 40 Nynäshamns kommun 5 Nässjö kommun 7 37 Ockelbo Orust 2 7 Osby kommun 2 Oskarshamn 30 9 Ovanåkers kommun 3 2 Partille kommun Perstorps kommun 2 Piteå 2 2 Ragunda kommun Ronneby kommun Rättvik 28 Sala kommun Sigtuna kommun 92 6 Skara kommun 3 3 Skellefteå kommun 5 Skurup Skövde Sollentuna Solna kommun Stockholms stad Strängnäs Sundbybergs kommun Sundsvall Sunne kommun Säffle kommun 2 Sävsjö kommun Söderhamns kommun Söderköping Södertälje 35 Tibro 2 3 Timrå kommun 33 0 Torsby kommun 5 Tranås Trelleborg [7]

18 Tyresö kommun 70 Täby kommun Uddevalla kommun 50 Uppsala Vadstena kommun 8 2 Valdemarsvik 2 Varbergs kommun Vilhelmina kommun 2 Vingåker 3 7 Värmdö kommun Västerås Växjö kommun 2 5 Årjängs kommun 2 Älmhults kommun 5 Ödeshög 26 Örebro Örkelljunga 4 Örnsköldsviks kommun 2 74 Östersunds kommun Österåker Region* Nationell ** kommuner med minst en rapport under året kommuner med minst en rapport under året *Dessa utbrott är inte nationella men har rapporterats från ett län, vilken/vilka kommuner framgick inte. **Berör mer än ett län [8]