kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1"

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika Harris Skrift 2011:1

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika Harris Skrift 2011:1

4 Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona 2011 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Ulrika Harris KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2011 Skrift 2011:1 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 Sammanfattning Den samordnade vårdplaneringen är till för att förbättra för patienten, göra vårdplaneringsarbetet effektivare och skapa ett bra samarbete och övergång mellan landsting och kommun. Det fasta vårdplaneringsteamet i Karlskrona har funnits sedan I Karlshamn fanns ett fast vårdplaneringsteam Denna utvärdering av samordnad vårdplanering utgår från dessa team. Utvärderingen har genomförts med hjälp av en enkät och intervjuer. Enkäten har distribuerats till all personal som deltar i vårdplaneringsarbetet i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn: slutenvårdens vårdavdelningar, primärvård/hemsjukvård och kommunernas biståndshandläggare. Intervjuer har genomförts med representanter för ovan nämnda grupper. Sammanlagt inkom 143 enkätsvar och intervjuer har genomförts med ett 40-tal personer. Resultatet av enkäter och intervjuerna visar på en till största delen positiv uppfattning om de fasta vårdplaneringsteamen. Mest positiva är hemsjukvårdens personal och kommunernas biståndshandläggare, som menar att ett fast team sparar tid för dem. Inom slutenvården upplever man inte någon direkt tidsbesparing, men uppskattar samarbetet med vårdplaneringsteamen och deras erfarenhet. En del förbättringsförslag framkom i enkätsvaren men framförallt i intervjuerna: En vårdplaneringskoordinator bör finnas på varje vårdavdelning. Detta skulle innebära en prioritering av vårdplaneringsarbetet, mindre stress för berörd sjuksköterska och större patientkännedom. Varje vårdavdelning bör ha ett särskilt samtalsrum där man kan sitta ostört och ha vårdplaneringsmöten. Läkare bör delta på vissa vårdplaneringar, särskilt de palliativa. Se över palliativa vårdplaneringar eftersom brister framkom i flera av intervjuerna. Undersöka möjligheten till en mellanavdelning för färdigbehandlade äldre patienter. Undersöka möjligheten att ha en längre vårdplanering i hemmet när patienten har blivit utskriven. Vårdplanering på avdelningen kan kortas ner och genomföras via videokonferens om det finns möjlighet. Det behövs större förståelse mellan olika yrkesgrupper och arbetsplatser för att samarbetet med vårdplaneringar ska fungera optimalt. I enkätsvar och intervjuer 2

6 framkom en viss irritation som verkar grunda sig i en brist på förståelse för varandras yrkesområden och arbetsvillkor. En lösning på detta kunde vara hospitering där möjlighet finns att arbeta en kortare tid på annan arbetsplats. 3

7 Innehåll Sammanfattning 2 Innehåll 4 Bakgrund och syfte 5 Metod och genomförande 5 Resultat 7 Vilka svarade på enkäten? 7 Helhetsintryck från enkätresultat 8 Tankar om ett fast vårdplaneringsteam 10 Vad som kan bli bättre i vårdplaneringsarbetet 12 Avdelningar med vårdplaneringskoordinator 17 Det optimala vårdplaneringsmötet 17 Attityder kring videokonferens 18 Prator 19 Palliativ vårdplanering 19 Patient och anhörigas upplevelser 21 Jämförelse med 2005 års utvärdering 22 Diskussion 23 Förbättringsförslag 24 4

8

9 Bakgrund och syfte För att trygga vårdtagarens rätt till en god och säker vård krävs samverkan mellan Blekingesjukhuset, psykiatrin, primärvården och kommunerna vilket sker genom vårdplaneringsrutiner. Ovanstående mening är hämtad från Landstinget Blekinges Gemensamma blekingerutiner för samordnad vårdplanering. Den samordnade vårdplaneringen är till för att förbättra för patienten, göra vårdplaneringsarbetet effektivare och skapa ett bra samarbete och övergång mellan landsting och kommun. I övrigt är det Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27, som styr vårdplaneringsarbetet. Det finns dessutom uttalade målsättningar i de två projektplaner som ligger till grund för de fasta vårdplaneringsteamen i Karlshamn och Karlskrona. År 2005 startade arbetet med ett fast vårdplaneringsteam i Karlskrona. Teamet arbetade först med patienter boende i Karlskrona kommun men kom senare även att omfatta patienter från Ronneby kommun. År fanns ett fast vårdplaneringsteam i Karlshamn. Dessa två team är och var delvis finansierade genom stimulansmedel från Socialstyrelsen för Äldres hälsa och ingår som delprojekt i detta som koordineras från Kompetenscentrum på Landstinget Blekinge. Detta är en av anledningarna till att en utvärdering görs. En annan anledning är att få veta hur vårdplaneringsarbetet fungerar i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn, och hur det eventuellt kan förbättras. Senaste utvärderingen var 2005 och omfattade endast Karlskrona. Då hade projektet pågått ett halvår och jämförde med hur det var före och efter det fasta vårdplaneringsteamet infördes. Vårdplaneringsteamen är inte med på vårdplaneringar för patienter med palliativ diagnos, patienter på psykiatrisk avdelning eller vårdtagare inom kommunernas särskilda boenden. Dessa vårdplaneringar görs av ordinarie personal. Metod och genomförande Syftet med utvärderingen var att få veta hur vårdplaneringsarbetet fungerar utifrån det fasta vårdplaneringsteamet i Karlskrona, och det team som fanns i Karlshamn fram till årsskiftet 5

10 2009/2010. Utvärderingen gav en möjlighet till all personal som är involverade i vårdplaneringar att uttrycka vad som fungerar bra och vad som skulle kunna fungera bättre. En enkät skickades ut till all berörd personal inom slutenvård, primärvård/hemsjukvård och kommunens biståndshandläggare. Enkäten var en något modifierad version av 2005 års enkät. I slutet av resultatdelen kommer 2010 års enkätresultat att jämföras med de äldre resultaten, för de arbetsplatser där svarsfrekvenserna är jämförbara. Av totalt 326 stycken enkäter kom 143 tillbaka, så svarsfrekvensen blev 43%. En förklaring till den relativt låga svarsfrekvensen kan vara att vissa avdelningar på Blekingesjukhuset (BLS) har vårdplaneringskoordinator eller annan särskilt avsatt sjuksköterska som genomför samtliga vårdplaneringar. Detta gör att övriga sjuksköterskor inte sitter med alls eller mycket lite på vårdplaneringar och därför kan ha upplevt svårigheter med att svara på enkäten. Även personal som är relativt ny kan ha upplevt att vissa frågor var svåra att svara på eftersom de inte har möjlighet att jämföra med hur det var innan det fanns ett fast vårdplaneringsteam. Även 23 intervjuer, i grupp och enskilt, genomfördes som ett komplement till enkäterna. Sammanlagt intervjuades över 40 personer i Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommun. Sjuksköterskor på 11 avdelningar intervjuades: den som är ansvarig vårdplaneringskoordinator eller den sjuksköterska som sitter med på flest vårdplaneringar. Gruppintervjuer med biståndshandläggare genomfördes i de tre aktuella kommunerna, och ett urval intervjuer genomfördes även med 1-2 personer ur sex hemsjukvårdsteam i de tre kommunerna. Även föreståndare för ett korttidsboende intervjuades. Det fanns en önskan om att intervjua ett urval patienter som nyligen varit med om en vårdplanering för att få veta deras upplevelse. Regler kring patientsekretess omöjliggjorde tyvärr genomförandet inom utvärderingens tidsplan. Utvärderingen hade underlättats om det hade funnits ett pågående utvärderingsarbete som hade utgått från de mål som beskrivs i projektplanerna för de två fasta teamen i Karlshamn och Karlskrona. Vissa av målen är statistiskt mätbara, som till exempel färre återinskrivningar inom en vecka, medan andra som ökad trygghet för patienten kräver en genomarbetad kvalitativ mätmetod. Inom den tidsram som sattes för aktuell utvärdering fanns tyvärr inte möjlighet att följa upp samtliga projektmål. 6

11 Resultat Här beskrivs vad som framkommit i enkätsvaren och i de intervjuer som genomförts med personal från slutenvård, hemsjukvård och biståndshandläggare i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. Intervjumaterialet är indelat efter olika teman. De figurer som förekommer är hämtade från enkätsvaren och används för att illustrera intervjumaterialet. Citaten kommer från enkätsvaren och har varsamt justerats när det gäller förkortningar som istället skrivits ut i sin helhet för att underlätta förståelsen. Vilka svarade på enkäten? Antal svar per arbetsplats. PV står för Primärvården. Medicin 17 Ortoped 11 Kirurg 19 Infektion 9 Rehab 3 Thorax 19 PV Lyckeby/Jämjö 7 PV Rödeby/Nättraby 2 PV Centrala K-na 9 PV Ronneby 9 PV Kallinge/Bräkne-Hoby 4 PV Karlshamn 9 Myndighetskontoret (kommun) 22 Annan arbetsplats 3 Totalt 143 Tabell 1 7

12 Följande yrkesgrupper svarade på enkäten: Fördelning av enkätsvar efter yrkeskategori (%) Annat Avdelningschef Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Distriktssköterska Sjuksköterska BLS 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 1 Helhetsintryck från enkätresultat Enkäten visar en övervägande positiv attityd till ett fast vårdplaneringsteam (Figur 2). Enkätsvaren visar dock stora skillnader mellan olika arbetsplatser, främst mellan slutenvård och primärvård. Slutenvården är mer negativt inställda, medan primärvården och kommunerna är betydligt mer positiva. Helhetsintrycket är att vårdplaneringsteamet innebär att vårdplaneringsarbetet fungerar bra. Nej, inte nämnvärt; 10% Nej, absolut inte; 1% Ja, absolut; 41% Ja, i viss mån; 46% Figur 2 8

13 En övervägande majoritet anser att vårdplaneringsteamet underlättar vårdplaneringsarbetet (Figur 3). Detta gäller framförallt primärvårdens personal och kommunernas biståndshandläggare; bara en person svarar nej på påståendet. På kirurgen och thorax däremot svarar nästan hälften nej, inte nämnvärt på påståendet om vårdplaneringsteamet underlättar deras arbete med vårdplanering. Ortopeden är den avdelning som är mest positiv inom slutenvården när det gäller samma påstående; 82% svarar ja, i viss mån, och 9% ja, absolut. Rehab har för få svar för att det ska kunna dras några slutsatser. Vårdplaneringsteamet underlättar ditt arbete med vårdplanering. Nej, absolut inte; 3% Vet ej; 5% Nej, inte nämnvärt; 17% Ja, absolut; 43% Ja, i viss mån; 30% Figur 3 Ungefär hälften av de som besvarade enkäten upplever inte att vårdplaneringsteamet innebär att de får mer tid över för annat i sitt arbete (Figur 4). Även här märks en skillnad mellan olika arbetsplatser; hemsjukvårdens team är mest positiva där % svarar ja på frågan. Inom slutenvårdens avdelningar är det 5-33% som svarar ja. Innebär vårdplaneringsteamet en omfördelning av resurser så att du i ditt arbete får mer tid över för annat? Vet ej; 14% Ja; 35% Nej; 50% Figur 4 9

14 Tankar om ett fast vårdplaneringsteam Detta avsnitt berör i första hand vårdplaneringsteamet i Karlskrona, eftersom det har funnits i flera års tid och därför satt sin prägel på vårdplaneringsarbetet. En stor del av de som intervjuats anser att teamet: - är lätta att få tag på - innebär en tidsbesparing - är välkända - har rutin på vårdplaneringsarbetet - är pålästa om patienten - kan ställa de rätta frågorna - gör en enhetligare bedömning - gör det tydligt vem som gör vad - gör vårdplaneringsarbetet tryggt och effektivt - förstår hur biståndshandläggarna jobbar - medverkar till att patienten får en bra upplevelse av vårdplaneringar Enligt flera av de intervjuade upplevdes situationen kring vårdplaneringsarbetet för fem år sedan som förvirrat ; ingen visste vem som gjorde vad eller vem man skulle vända sig till. Uppfattningen är att det var långa väntetider för patienter, och medicinskt färdigbehandlade patienter fick ligga inne flera dagar längre än nödvändigt. Personal på avdelningarna upplevde svårigheter att hitta tider för vårdplaneringar då primärvården kunde och det var inte alltid som både distriktssköterska och arbetsterapeut var med på vårdplaneringsmötet. Vissa anser att det är teamets förtjänst att vårdplaneringsarbetet på avdelningarna har blivit bättre, och att teamet har jobbat hårt för detta. Man menar att teamet har utbildat avdelningarna eftersom få förstod syftet med samordnad vårdplanering när teamet startades upp Det framkom i en del intervjuer att de avdelningar som har en vårdplaneringskoordinator har haft lättare för att hitta ett smidigt samarbete med teamet. Det råder delade uppfattningar om det är en fördel eller nackdel att de som representerar primärvården på vårdplaneringsmötet känner patienten: 10

15 Vårdplaneringsteamet gör ett bra jobb, men det hade nog ändå varit bättre om distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast hade fått vara med som känner patienten från början och vet hur det fungerar i hemmet. Det är inte alltid vårdplanen är klar innan patienten åker hem, då får distriktssköterska ändå ringa och få rapport från avdelning. (Från enkät, Distriktssköterska) Vissa föredrar att det är ordinarie distriktssköterska eller arbetsterapeut som är med på vårdplaneringsmötet eftersom patienten då har ett känt ansikte, medan andra menar att det är en fördel att teamet kan se patienten med nya ögon. En sjuksköterska inom slutenvården påpekade även att det blir mindre småprat som drar ut på tiden om teamet inte känner patienten. Personal från hemsjukvård och kommun anser att de har en bra dialog med teamet och att de får bra information från dem. En stor del av de intervjuade som arbetar i hemsjukvården tror att det skulle bli mycket svårt att hinna med vårdplaneringar om inte det fasta teamet fanns, i alla fall skulle det inte hinnas med inom tre dagar från kallelsen. Risken är, menar man, att man inte skulle hinna med alla patienter utan att vissa skulle hamna mellan stolarna. Vissa anser att arbetsterapeutens arbete har lyfts fram mer i och med teamet. Upplevelsen är att det är mer fokus på hemmiljön idag jämfört med tidigare och att målet är att de flesta ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Några av de intervjuade från hemsjukvården anser att vårdplaneringsteamet har medverkat till att fler palliativa diagnoser ställs. Det är främst slutenvården som uttrycker en del negativ kritik mot vårdplaneringsteamet: Tycker att teamet ska bytas ut årligen för att få mera verklighetsanknytning. Mycket går på rutin och vårdplanerna drar ändå ut på tiden. Respektera varandras yrken och ha en ödmjuk attityd. (Från enkät, sjuksköterska, BLS) 11

16 Tror att primärvården har större nytta av vårdplaneringsteamet. På BLS måste man ändå kontakta ordinarie distriktssköterska med mera så det ger ingen tidsbesparing. Vårdplaneringstiderna är ofta mitt i ronden, de i vårdplaneringsteamet borde därför vara bättre pålästa om patienten. (Från enkät, sjuksköterska, BLS) Upplever ofta att man redan innan vårdplaneringen har bestämt vad som är bäst för patienten. Varken biståndshandläggare eller vårdplaneringsteamet verkar tycka att det vi har att säga är relevant. Vårdplaneringsteamet lyssnar endast på biståndshandläggare och stöder varken patient eller anhöriga! (Från enkät, sjuksköterska, BLS) Uppfattningen i slutenvården är att det går snabbare i och med teamet men att det fortfarande kan dröja mer än de föreskrivna tre dagarna innan vårdplaneringsmötet sker. På ett par avdelningar anser man att avdelningen saknar inflytande när det gäller att bestämma tidpunkt för vårdplaneringsmötet. Man menar att vårdplaneringsmötet ofta är mitt i ronden då det istället hade varit bättre på eftermiddagen eftersom det då är mer personal på avdelningen. I Karlshamn upplevde den större delen av de intervjuade på avdelningarna och bland biståndshandläggarna att arbetsbördan är ungefär likadan med eller utan team. Även om tidsbesparingen inte märkts uppskattades dock att teamet utgjort kända ansikten och haft väl fungerande rutiner i vårdplaneringsarbetet. Vad som kan bli bättre i vårdplaneringsarbetet Det råder oenighet mellan å ena sidan slutenvården som anser att patienten är färdigbehandlad och bör bli utskriven fortast möjligt för att ge plats åt väntande patienter, medan primärvård och kommun å andra sidan tycker att det går lite för fort ibland och att patienten skulle behöva några dagar till för att hämta sig inför utskrivning. Enligt vissa avdelningar händer det att färdigbehandlade patienter som vårdplanerats ligger kvar och väntar på plats på korttidsboende, och att det kan ta upp till en vecka. Ett förslag som kom upp var att det skulle finnas en mellanavdelning för dessa färdigbehandlade patienter, som oftast är äldre och multisjuka. Det skulle då lätta trycket på avdelningarna samtidigt som 12

17 patienter kan få vänta på hemkomst i lugn och ro och att hemtjänsten ska få igång det som behövs i hemmet. Det framkom under intervjuer med slutenvårdspersonal att det råder stor tidspress på vissa avdelningar. En sjuksköterska uttryckte att patienter idag är äldre och mer allvarligt sjuka än tidigare, samtidigt som vårdplatserna på avdelningarna är färre. Biståndshandläggarna upplever svårigheter att göra sin bedömning om patienten anses färdigbehandlad på avdelningen, men väntar på remiss till vidare instans. De anser att korttidsboende inte ska fungera som väntrum för remiss. Hemsjukvårdspersonal och biståndshandläggare upplever att bemötandet på avdelningarna och hur vårdplaneringsarbetet prioriteras skiljer sig väsentligt. Vissa upplever att sjuksköterskan ofta är stressad, inte alltid är påläst om patienten och ibland inte ens sitter med på vårdplaneringsmötet. Istället har det hänt att man står som i en bardisk och hänger och får medicinsk information, som en person uttryckte det. Många av de intervjuade anser att det skulle underlätta om varje avdelning hade en särskilt avsatt vårplaneringskoordinator som kan fokusera på vårdplaneringsarbetet. Ett annat önskemål från hemsjukvård och kommuner är att varje avdelning har ett särskilt mötesrum där man kan sitta ostört för att undvika vårdplaneringar i matsalar och korridorer. Några sjuksköterskor menade att de inte har möjlighet att styra över vilka patienter de träffar på grund av schemaläggningen, och att det inte känns bra att sitta med på en vårdplanering utan att känna patienten. Från slutenvårdens håll uttrycktes även en viss frustration över att man förväntas sitta med på en timme långa vårdplaneringsmöten när man har andra patienter som väntar: Det krävs mycket av oss sjuksköterskor på vårdplaneringar. De förstår ej vår arbetsbelastning. De vill att vi skall vara med under hela vårdplaneringen som vi ej hinner. (Från enkät, sjuksköterska, BLS) En av de intervjuade från hemsjukvården föreslog att vårdplaneringar på sjukhuset bör vara kortare och helst använda videokonferens för att spara restid. Istället ska fokus läggas på en vårdplanering i hemmet där distriktssköterska och arbetsterapeut kan göra en full bedömning. Palliativa vårdplaneringar, menar hon, bör dock göras på sjukhuset med personlig kontakt. 13

18 Det är många yrkesgrupper som är inblandade i vårdplaneringsarbetet: I sin helhet fungerar vårdplaneringar på BLS mycket bra, och vi i primärvården blir kontaktade vid behov. Dock önskar vi i hemsjukvården att det blir mer diskussion om hemgången redan vid vårdplaneringsmötet. Är det en patient som behöver hjälpmedel/miljööversyn/genomgång av förflyttningar i hemmet kan inte hemgången ske efter 14, då Sjukgymnast/Arbetsterapeut/Distriktssköterska har slutat och inte kan genomföra en trygg hemgång för patient, anhöriga och eventuell hemtjänst. (Från enkät, sjukgymnast, PV) En checklista/manual för vårdplaneringsmötet vore bra. Önskar att det görs en bedömning från varje profession som mynnar ut i en samlad bedömning. Jag tycker var och en gör sin bedömning men ingen sammanfattning. (Från enkät, biståndshandläggare, kommunen) Vårdplaneringsteamet innebär att samarbetet mellan BLS, primärvård och kommunen fungerar bra. Vet ej; 6% Ingen uppgift; 1% Nej, inte nämnvärt; 15% Ja, absolut; 27% Ja, i viss mån; 50% Figur 5 Samarbetet mellan de tre huvudparterna upplevs som väl fungerande (Figur 5). En viss irritation framkom dock när man upplever att andra yrkesgrupper inkräktar på ens eget yrkesområde. En sjuksköterska menade att arbetsterapeuten inte ska fråga om det medicinska utan att det är distriktssköterskans roll. Några biståndshandläggare menade att avdelningspersonal ibland har lovat patienten lite för mycket när det gäller exempelvis 14

19 korttidsboende och därmed sätter biståndshandläggaren i en svår situation eftersom patienten då har vissa förväntningar som kanske inte kan uppfyllas. Behandlande läkare BLS medverkar i vårdplanering i den utsträckning som är lagstadgad. Ja, absolut; 1% Ja, i viss mån; 6% Vet ej; 20% Nej, inte nämnvärt; 24% Nej, absolut inte; 48% Figur 6 Är det någon yrkesgrupp eller särskild kompetens som du saknar i vårdplaneringen? Ingen uppgift; 13% Vet ej; 16% Nej; 52% Ja; 19% Figur 7 1 Även om 72% svarade nej på frågan om behandlande läkare medverkar i vårdplaneringar (Figur 6) så är det endast 7% (av 19%) som säger sig sakna dem i vårdplaneringsmötet (Figur 7). Närmare en femtedel av de som besvarat enkäten efterfrågar en viss kompetens vid vårdplaneringar. Förutom läkare efterfrågas även sjukgymnast, medan andra önskar att dietist 1 Denna fråga inkluderades när en grupp redan hunnit besvara enkäten. Därför saknas uppgift för dessa. 15

20 eller kurator kunde sitta med ibland. Samtidigt kan vissa ibland uppleva att det är för många yrkesgrupper inblandade i vårdplaneringen: Ibland känns det överflödigt att alla (distriktssköterska, biståndshandläggare och distriktsarbetsterapeut) skall gå på alla vårdplaneringar. Ofta händer det att patienten skall till korttidsboende eller ej behöver insatser av distriktsarbetsterapeut/distriktssköterska i hemmet. Vore bra om samarbetet mellan BLS och PV/kommunen blev bättre gällande detta. Kanske genom att personal på BLS meddelar vilka professioner som behöver medverka på vårdplaneringar?? (Från enkät, arbetsterapeut, PV) Vissa av biståndshandläggarna skulle uppskatta om det gjordes en aktuell ADL-bedömning på avdelningen och att detta uppdaterades i Prator. Eftersom mycket kan hända på bara några dagar är det viktigt, anser man, att känna till patientens aktuella förmåga att förflytta sig, klä sig etc. Övriga åsikter som framkom om vad som kan förbättras i vårdplaneringsarbetet: - Alla behöver bli bättre och tänka vem är det vi planerar för? - Hemtjänstpersonal skulle behöva känna att de lyfts upp. - Äldrelotsar en bra idé, men skulle även behövas för yngre som kanske saknar anhöriga och behöver extra stöd. - Vårdplaneringar skulle ibland behövas även för patienter som inte ska ha hemtjänst. - Slutenvården har inte förstått den nya organisationen med hemsjukvården. - Rehab i hemmet -projektet saknas: numera finns ingen träning i hemmet. - Patienter blir återinlagda för att anhöriga märker att det inte funkar hemma. Bör istället skötas av kommunen. - Vårdplaneringsteamet bör stämma av och informera ansvarig sjuksköterska om vad som bestämts innan de lämnar avdelningen. - Svårt att få tag på ansvariga inom kommunen, tar mycket tid för avdelningar när kontaktuppgifter inte stämmer. - En avdelning använder OVP (omvårdnadsplan) där man kan skriva in känslig info, till exempel om att hustrun inte orkar ta hem maken. 16

21 Avdelningar med vårdplaneringskoordinator Av de 12 avdelningar i Karlshamn och Karlskrona som deltog i utvärderingen har tre stycken en särskild vårdplaneringskoordinator. Dessa uttryckte enbart positiva åsikter om sitt uppdrag: - Tiden! Att kunna fokusera enbart på vårdplaneringar. - Har hunnit läsa på om patienten och har möjlighet att sitta med i lugn och ro. Kan sitta med även mitt i ronden. - Har hunnit förbereda patienten på vad som ska hända under vårdplaneringsmötet. Speciellt viktigt för hjärnskadade. - Känner de som sitter med på vårdplaneringsmötet; teamet och biståndshandläggarna. - Har kunskapen som behövs för ett bra vårdplaneringsmöte. - Ingen bit glöms, vilket gör det lättare vid utskrivning. En koordinator förklarade att det krävs en viss finkänslighet i vårdplaneringsmötet gentemot patienten och de delar som rör intimhygien eller familjesituation. Fördelen med koordinator och team, menar hon, är att man får in en viss rutin och kan till exempel ta reda på känslig information innan mötet så att man slipper sitta och diskutera alla detaljer inför anhöriga. Detta kräver, menar hon vidare, att man skriver utförligt i Prator så att all väsentlig information finns där. På detta sätt skyddas patientens integritet samtidigt som viktig information inte försvinner. Koordinatorn menar att bra vårdplaneringar är ett lagarbete och att det har arbetats in de senaste åren. Det optimala vårdplaneringsmötet Hur ser då det perfekta vårdplaneringsmötet ut? - Sker inom 3 dagar från kallelsen (eller så snabbt som möjligt). - Att sjukhuset inte kallar för tidigt. - Alla är pålästa och insatta. - Sjuksköterska känner patienten, det är förankrat hos läkaren och vårdplanen är känd. - Rätt människor som kommer. - Anhöriga deltar. - Alla professioner deltar i mötet. - Alla vet vad de ska göra och vad som ska hända. - Snabbt och effektivt. 17

22 - Ett tillgängligt rum att hålla mötet i. - Att kunna sitta ned i lugn och ro och delta i mötet. - Allt är ordnat när patienten ska komma hem; anhöriga hämtar, hemtjänsten möter upp hemma, medicin på plats etc. - Tillåter sjuksköterska att avlägsna sig efter minuter när den medicinska delen är avklarad eftersom man ändå inte har inflytande över hur det blir hemma med hemtjänst etc. - Sjuksköterska är med hela tiden, för patientens skull, och ger tid och trygghet. Sjuksköterska argumenterar för patientens bästa. De två sista punkterna är egentligen de enda som direkt motsäger varandra och de är båda sagda av sjuksköterskor på två olika avdelningar. I övrigt är samtliga yrkesgrupper överens om vad som måste finnas för att en vårdplanering ska fungera på bästa sätt. Attityder kring videokonferens De intervjuade tillfrågades om hur de upplevt vårdplanering på distans med hjälp av videokonferens. Inte alla hade haft möjlighet att prova tekniken i ett verkligt vårdplaneringsmöte, men de flesta hade ändå en stark uppfattning i ämnet: - Det har talats mycket om det, men inget har hänt. - Kan inte göras spontant eftersom den tekniska utrustningen inte finns på plats på varje avdelning. - Borde vara IT-supportens jobb att känna till vilken teknisk utrustning som behövs. - Beror på patientens tillstånd om man kan använda videokonferens. - Svårt att använda med dementa patienter. - Snabbare och effektivare möten utan massa småprat. - Slipper resor på halkiga vägar på vintern. - Jätteskoj!, tyckte en patient som trodde hon var på tv. - Patienten förstår inte riktigt vad som pågår. - Mer opersonligt. - Missar information om patienten som baseras på kroppsspråk och rörelse och därför risk för felbedömningar. - Tekniken funkar inte eller går inte att lita på. - Används så sällan att man inte känner sig bekväm med tekniken. 18

23 - Känns konstlat. - Har funkat bra de gånger som det använts. Patienter har upplevt det positivt; himla spännande! - Viktigt att förklara för patienten vad som kommer att hända. - Sparar restid för biståndshandläggarna. - Bra ur miljöperspektiv. Prator Det nya systemet Prator, som ersätter OVK, är ett datoriserat system för informationsöverföring mellan landsting och kommun angående patienters planerade vård och omsorg. Prator infördes samtidigt som utvärderingen inleddes i september Därför hade de flesta vid intervjutillfället inte ännu hunnit vänja sig helt vid det nya systemet. Utifrån det utgångsläget var åsikterna följande: - Man får ett namn på patienten och det är lättare att få överblick. - Hela hälsosituationen står med. - Intagningsorsaken skrivs inte in, utan det får man ta reda på själv eller veta först vid vårdplaneringsmötet. - Ser inte datum för själva vårdplaneringsmötet, utan bara datum för kallelsen. - Lättare att följa patienten i Prator. - Prator funkar bra, man kan bocka i vad patienten klarar och inte klarar. - Det står inte vilket korttidsboende som patienten kommit till vilket gör att man (distriktssköterska och arbetsterapeut) får ringa runt vilket tar tid. - Svårt att se, man ser bara namnet. Just nu känns det knapphändigt. - Man ser inte alltid alla diagnoser som går längre tillbaks i tiden. - Lättare att missa grejer, mycket information men man måste gå in och plocka fram det. Palliativ vårdplanering Palliativ vård inträffar i livets slutskede när det inte finns någon bot för sjukdomen. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Det fasta vårdplaneringsteamet sitter inte med på palliativa vårdplaneringar, men eftersom många av de intervjuade deltar i dessa så kom ämnet upp ett flertal gånger. Framförallt de brister som finns i nuläget lyftes fram i samtalen. 19

24 Jag vet inte vad lagen säger om läkare på vårdplaneringar, men har flera gånger saknat en sådan! Ofta när det gäller palliativa patienter. Läkaren behövs som sakkunnig och den som kan lämna besked om palliativ diagnos. Patienten måste veta om sin diagnos innan vårdplaneringsmötet. (Från enkät, arbetsterapeut, PV) Flera av de intervjuade hade upplevt att patienten inte hunnit få veta sin diagnos av läkaren innan vårdplaneringsmötet. I några fall hade man också varit med om att patienten fått sin diagnos strax innan mötet och därför befann sig i ett chocktillstånd. I intervjuerna beskrevs hur viktigt det är att patienten får tid att smälta informationen och komma över första chocken innan man har en palliativ vårdplanering. Många ansåg att läkaren bör sitta med på palliativa vårdplaneringar eftersom patient och anhöriga ofta har frågor. Flera ansåg även att det ibland saknas en kurator som kan hjälpa patienten att bearbeta situationen. En arbetsterapeut ansåg att hennes yrkesgrupp ibland glöms bort och blir inte kallade till palliativa vårdplaneringar. Vissa uppfattade det som att läkaren ibland drar sig för att sätta palliativ diagnos. Detta baserades på att man vid vissa tillfällen under pågående vårdplaneringar upplevt att patienten borde haft en palliativ diagnos men saknat det. En sjuksköterska på BLS saknade klara riktlinjer för när man ska kalla till en palliativ vårdplanering. Hon efterlyste även tydlighet vad gäller syftet med en palliativ vårdplan. Hon upplyste om att det händer att patienter med en palliativ diagnos får åka ut och in på sjukhuset, vilket hon menar visar på brister i genomförandet av den palliativa vårdplan som man arbetat fram tillsammans med primärvård och kommun. Några efterlyste ett palliativt team i Karlskrona liknande det som finns i Karlshamn. De som varit i kontakt med det palliativa teamet hade bara positivt att säga om det och menade att det har stor betydelse för patienten. 20

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Samordnad vårdplanering

Samordnad vårdplanering Samordnad vårdplanering En rapport om vårdtagares upplevelse av vårdplaneringsmötet utifrån begreppen information, delaktighet och trygghet December 2007 Ewa Hjerpe Kerstin Johannesson Inledning Vi som

Läs mer

Bilaga 1. Lokal rutin för vad som åligger Uppsala kommun Kontoret för hälsa vård och omsorg gällande kommunikation i Prator somatik

Bilaga 1. Lokal rutin för vad som åligger Uppsala kommun Kontoret för hälsa vård och omsorg gällande kommunikation i Prator somatik Huvudprojekt LEAN- Vårdkedjeprocesser mellan Uppsala kommun och landstinget somatik & psykiatri Delprojekt inom Somatik Lokal rutin för vad som åligger Uppsala kommun Kontoret för hälsa vård och omsorg

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Personalens uppfattningar och erfarenheter

Personalens uppfattningar och erfarenheter FoU-rapport 2012/2 REHABILITERINGSKEDJAN MELLAN AKADEMISKA SJUKHUSET OCH UPPSALA KOMMUN Personalens uppfattningar och erfarenheter Gunhild Hammarström Professor em Sociologi 2 Förord Vid rehabilitering

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Samordnad vårdplanering för sjuka äldre

Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Dnr: Rev 42-2014 Genomförd av: Revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Behandlad av Revisorskollegiet den 24 mars 2015 Samordnad vårdplanering

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Trygg Hemgång 2012. Annika Svahn projektledare Ronneby kommun. Carina Ström Blekinge kompetenscentrum

Trygg Hemgång 2012. Annika Svahn projektledare Ronneby kommun. Carina Ström Blekinge kompetenscentrum Trygg Hemgång 2012 Annika Svahn projektledare Ronneby kommun Carina Ström Blekinge kompetenscentrum 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Syfte och mål... 5 Metod och genomförande...

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer