kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1"

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika Harris Skrift 2011:1

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika Harris Skrift 2011:1

4 Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona 2011 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Ulrika Harris KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2011 Skrift 2011:1 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 Sammanfattning Den samordnade vårdplaneringen är till för att förbättra för patienten, göra vårdplaneringsarbetet effektivare och skapa ett bra samarbete och övergång mellan landsting och kommun. Det fasta vårdplaneringsteamet i Karlskrona har funnits sedan I Karlshamn fanns ett fast vårdplaneringsteam Denna utvärdering av samordnad vårdplanering utgår från dessa team. Utvärderingen har genomförts med hjälp av en enkät och intervjuer. Enkäten har distribuerats till all personal som deltar i vårdplaneringsarbetet i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn: slutenvårdens vårdavdelningar, primärvård/hemsjukvård och kommunernas biståndshandläggare. Intervjuer har genomförts med representanter för ovan nämnda grupper. Sammanlagt inkom 143 enkätsvar och intervjuer har genomförts med ett 40-tal personer. Resultatet av enkäter och intervjuerna visar på en till största delen positiv uppfattning om de fasta vårdplaneringsteamen. Mest positiva är hemsjukvårdens personal och kommunernas biståndshandläggare, som menar att ett fast team sparar tid för dem. Inom slutenvården upplever man inte någon direkt tidsbesparing, men uppskattar samarbetet med vårdplaneringsteamen och deras erfarenhet. En del förbättringsförslag framkom i enkätsvaren men framförallt i intervjuerna: En vårdplaneringskoordinator bör finnas på varje vårdavdelning. Detta skulle innebära en prioritering av vårdplaneringsarbetet, mindre stress för berörd sjuksköterska och större patientkännedom. Varje vårdavdelning bör ha ett särskilt samtalsrum där man kan sitta ostört och ha vårdplaneringsmöten. Läkare bör delta på vissa vårdplaneringar, särskilt de palliativa. Se över palliativa vårdplaneringar eftersom brister framkom i flera av intervjuerna. Undersöka möjligheten till en mellanavdelning för färdigbehandlade äldre patienter. Undersöka möjligheten att ha en längre vårdplanering i hemmet när patienten har blivit utskriven. Vårdplanering på avdelningen kan kortas ner och genomföras via videokonferens om det finns möjlighet. Det behövs större förståelse mellan olika yrkesgrupper och arbetsplatser för att samarbetet med vårdplaneringar ska fungera optimalt. I enkätsvar och intervjuer 2

6 framkom en viss irritation som verkar grunda sig i en brist på förståelse för varandras yrkesområden och arbetsvillkor. En lösning på detta kunde vara hospitering där möjlighet finns att arbeta en kortare tid på annan arbetsplats. 3

7 Innehåll Sammanfattning 2 Innehåll 4 Bakgrund och syfte 5 Metod och genomförande 5 Resultat 7 Vilka svarade på enkäten? 7 Helhetsintryck från enkätresultat 8 Tankar om ett fast vårdplaneringsteam 10 Vad som kan bli bättre i vårdplaneringsarbetet 12 Avdelningar med vårdplaneringskoordinator 17 Det optimala vårdplaneringsmötet 17 Attityder kring videokonferens 18 Prator 19 Palliativ vårdplanering 19 Patient och anhörigas upplevelser 21 Jämförelse med 2005 års utvärdering 22 Diskussion 23 Förbättringsförslag 24 4

8

9 Bakgrund och syfte För att trygga vårdtagarens rätt till en god och säker vård krävs samverkan mellan Blekingesjukhuset, psykiatrin, primärvården och kommunerna vilket sker genom vårdplaneringsrutiner. Ovanstående mening är hämtad från Landstinget Blekinges Gemensamma blekingerutiner för samordnad vårdplanering. Den samordnade vårdplaneringen är till för att förbättra för patienten, göra vårdplaneringsarbetet effektivare och skapa ett bra samarbete och övergång mellan landsting och kommun. I övrigt är det Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27, som styr vårdplaneringsarbetet. Det finns dessutom uttalade målsättningar i de två projektplaner som ligger till grund för de fasta vårdplaneringsteamen i Karlshamn och Karlskrona. År 2005 startade arbetet med ett fast vårdplaneringsteam i Karlskrona. Teamet arbetade först med patienter boende i Karlskrona kommun men kom senare även att omfatta patienter från Ronneby kommun. År fanns ett fast vårdplaneringsteam i Karlshamn. Dessa två team är och var delvis finansierade genom stimulansmedel från Socialstyrelsen för Äldres hälsa och ingår som delprojekt i detta som koordineras från Kompetenscentrum på Landstinget Blekinge. Detta är en av anledningarna till att en utvärdering görs. En annan anledning är att få veta hur vårdplaneringsarbetet fungerar i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn, och hur det eventuellt kan förbättras. Senaste utvärderingen var 2005 och omfattade endast Karlskrona. Då hade projektet pågått ett halvår och jämförde med hur det var före och efter det fasta vårdplaneringsteamet infördes. Vårdplaneringsteamen är inte med på vårdplaneringar för patienter med palliativ diagnos, patienter på psykiatrisk avdelning eller vårdtagare inom kommunernas särskilda boenden. Dessa vårdplaneringar görs av ordinarie personal. Metod och genomförande Syftet med utvärderingen var att få veta hur vårdplaneringsarbetet fungerar utifrån det fasta vårdplaneringsteamet i Karlskrona, och det team som fanns i Karlshamn fram till årsskiftet 5

10 2009/2010. Utvärderingen gav en möjlighet till all personal som är involverade i vårdplaneringar att uttrycka vad som fungerar bra och vad som skulle kunna fungera bättre. En enkät skickades ut till all berörd personal inom slutenvård, primärvård/hemsjukvård och kommunens biståndshandläggare. Enkäten var en något modifierad version av 2005 års enkät. I slutet av resultatdelen kommer 2010 års enkätresultat att jämföras med de äldre resultaten, för de arbetsplatser där svarsfrekvenserna är jämförbara. Av totalt 326 stycken enkäter kom 143 tillbaka, så svarsfrekvensen blev 43%. En förklaring till den relativt låga svarsfrekvensen kan vara att vissa avdelningar på Blekingesjukhuset (BLS) har vårdplaneringskoordinator eller annan särskilt avsatt sjuksköterska som genomför samtliga vårdplaneringar. Detta gör att övriga sjuksköterskor inte sitter med alls eller mycket lite på vårdplaneringar och därför kan ha upplevt svårigheter med att svara på enkäten. Även personal som är relativt ny kan ha upplevt att vissa frågor var svåra att svara på eftersom de inte har möjlighet att jämföra med hur det var innan det fanns ett fast vårdplaneringsteam. Även 23 intervjuer, i grupp och enskilt, genomfördes som ett komplement till enkäterna. Sammanlagt intervjuades över 40 personer i Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommun. Sjuksköterskor på 11 avdelningar intervjuades: den som är ansvarig vårdplaneringskoordinator eller den sjuksköterska som sitter med på flest vårdplaneringar. Gruppintervjuer med biståndshandläggare genomfördes i de tre aktuella kommunerna, och ett urval intervjuer genomfördes även med 1-2 personer ur sex hemsjukvårdsteam i de tre kommunerna. Även föreståndare för ett korttidsboende intervjuades. Det fanns en önskan om att intervjua ett urval patienter som nyligen varit med om en vårdplanering för att få veta deras upplevelse. Regler kring patientsekretess omöjliggjorde tyvärr genomförandet inom utvärderingens tidsplan. Utvärderingen hade underlättats om det hade funnits ett pågående utvärderingsarbete som hade utgått från de mål som beskrivs i projektplanerna för de två fasta teamen i Karlshamn och Karlskrona. Vissa av målen är statistiskt mätbara, som till exempel färre återinskrivningar inom en vecka, medan andra som ökad trygghet för patienten kräver en genomarbetad kvalitativ mätmetod. Inom den tidsram som sattes för aktuell utvärdering fanns tyvärr inte möjlighet att följa upp samtliga projektmål. 6

11 Resultat Här beskrivs vad som framkommit i enkätsvaren och i de intervjuer som genomförts med personal från slutenvård, hemsjukvård och biståndshandläggare i Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. Intervjumaterialet är indelat efter olika teman. De figurer som förekommer är hämtade från enkätsvaren och används för att illustrera intervjumaterialet. Citaten kommer från enkätsvaren och har varsamt justerats när det gäller förkortningar som istället skrivits ut i sin helhet för att underlätta förståelsen. Vilka svarade på enkäten? Antal svar per arbetsplats. PV står för Primärvården. Medicin 17 Ortoped 11 Kirurg 19 Infektion 9 Rehab 3 Thorax 19 PV Lyckeby/Jämjö 7 PV Rödeby/Nättraby 2 PV Centrala K-na 9 PV Ronneby 9 PV Kallinge/Bräkne-Hoby 4 PV Karlshamn 9 Myndighetskontoret (kommun) 22 Annan arbetsplats 3 Totalt 143 Tabell 1 7

12 Följande yrkesgrupper svarade på enkäten: Fördelning av enkätsvar efter yrkeskategori (%) Annat Avdelningschef Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Distriktssköterska Sjuksköterska BLS 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 1 Helhetsintryck från enkätresultat Enkäten visar en övervägande positiv attityd till ett fast vårdplaneringsteam (Figur 2). Enkätsvaren visar dock stora skillnader mellan olika arbetsplatser, främst mellan slutenvård och primärvård. Slutenvården är mer negativt inställda, medan primärvården och kommunerna är betydligt mer positiva. Helhetsintrycket är att vårdplaneringsteamet innebär att vårdplaneringsarbetet fungerar bra. Nej, inte nämnvärt; 10% Nej, absolut inte; 1% Ja, absolut; 41% Ja, i viss mån; 46% Figur 2 8

13 En övervägande majoritet anser att vårdplaneringsteamet underlättar vårdplaneringsarbetet (Figur 3). Detta gäller framförallt primärvårdens personal och kommunernas biståndshandläggare; bara en person svarar nej på påståendet. På kirurgen och thorax däremot svarar nästan hälften nej, inte nämnvärt på påståendet om vårdplaneringsteamet underlättar deras arbete med vårdplanering. Ortopeden är den avdelning som är mest positiv inom slutenvården när det gäller samma påstående; 82% svarar ja, i viss mån, och 9% ja, absolut. Rehab har för få svar för att det ska kunna dras några slutsatser. Vårdplaneringsteamet underlättar ditt arbete med vårdplanering. Nej, absolut inte; 3% Vet ej; 5% Nej, inte nämnvärt; 17% Ja, absolut; 43% Ja, i viss mån; 30% Figur 3 Ungefär hälften av de som besvarade enkäten upplever inte att vårdplaneringsteamet innebär att de får mer tid över för annat i sitt arbete (Figur 4). Även här märks en skillnad mellan olika arbetsplatser; hemsjukvårdens team är mest positiva där % svarar ja på frågan. Inom slutenvårdens avdelningar är det 5-33% som svarar ja. Innebär vårdplaneringsteamet en omfördelning av resurser så att du i ditt arbete får mer tid över för annat? Vet ej; 14% Ja; 35% Nej; 50% Figur 4 9

14 Tankar om ett fast vårdplaneringsteam Detta avsnitt berör i första hand vårdplaneringsteamet i Karlskrona, eftersom det har funnits i flera års tid och därför satt sin prägel på vårdplaneringsarbetet. En stor del av de som intervjuats anser att teamet: - är lätta att få tag på - innebär en tidsbesparing - är välkända - har rutin på vårdplaneringsarbetet - är pålästa om patienten - kan ställa de rätta frågorna - gör en enhetligare bedömning - gör det tydligt vem som gör vad - gör vårdplaneringsarbetet tryggt och effektivt - förstår hur biståndshandläggarna jobbar - medverkar till att patienten får en bra upplevelse av vårdplaneringar Enligt flera av de intervjuade upplevdes situationen kring vårdplaneringsarbetet för fem år sedan som förvirrat ; ingen visste vem som gjorde vad eller vem man skulle vända sig till. Uppfattningen är att det var långa väntetider för patienter, och medicinskt färdigbehandlade patienter fick ligga inne flera dagar längre än nödvändigt. Personal på avdelningarna upplevde svårigheter att hitta tider för vårdplaneringar då primärvården kunde och det var inte alltid som både distriktssköterska och arbetsterapeut var med på vårdplaneringsmötet. Vissa anser att det är teamets förtjänst att vårdplaneringsarbetet på avdelningarna har blivit bättre, och att teamet har jobbat hårt för detta. Man menar att teamet har utbildat avdelningarna eftersom få förstod syftet med samordnad vårdplanering när teamet startades upp Det framkom i en del intervjuer att de avdelningar som har en vårdplaneringskoordinator har haft lättare för att hitta ett smidigt samarbete med teamet. Det råder delade uppfattningar om det är en fördel eller nackdel att de som representerar primärvården på vårdplaneringsmötet känner patienten: 10

15 Vårdplaneringsteamet gör ett bra jobb, men det hade nog ändå varit bättre om distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast hade fått vara med som känner patienten från början och vet hur det fungerar i hemmet. Det är inte alltid vårdplanen är klar innan patienten åker hem, då får distriktssköterska ändå ringa och få rapport från avdelning. (Från enkät, Distriktssköterska) Vissa föredrar att det är ordinarie distriktssköterska eller arbetsterapeut som är med på vårdplaneringsmötet eftersom patienten då har ett känt ansikte, medan andra menar att det är en fördel att teamet kan se patienten med nya ögon. En sjuksköterska inom slutenvården påpekade även att det blir mindre småprat som drar ut på tiden om teamet inte känner patienten. Personal från hemsjukvård och kommun anser att de har en bra dialog med teamet och att de får bra information från dem. En stor del av de intervjuade som arbetar i hemsjukvården tror att det skulle bli mycket svårt att hinna med vårdplaneringar om inte det fasta teamet fanns, i alla fall skulle det inte hinnas med inom tre dagar från kallelsen. Risken är, menar man, att man inte skulle hinna med alla patienter utan att vissa skulle hamna mellan stolarna. Vissa anser att arbetsterapeutens arbete har lyfts fram mer i och med teamet. Upplevelsen är att det är mer fokus på hemmiljön idag jämfört med tidigare och att målet är att de flesta ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Några av de intervjuade från hemsjukvården anser att vårdplaneringsteamet har medverkat till att fler palliativa diagnoser ställs. Det är främst slutenvården som uttrycker en del negativ kritik mot vårdplaneringsteamet: Tycker att teamet ska bytas ut årligen för att få mera verklighetsanknytning. Mycket går på rutin och vårdplanerna drar ändå ut på tiden. Respektera varandras yrken och ha en ödmjuk attityd. (Från enkät, sjuksköterska, BLS) 11

16 Tror att primärvården har större nytta av vårdplaneringsteamet. På BLS måste man ändå kontakta ordinarie distriktssköterska med mera så det ger ingen tidsbesparing. Vårdplaneringstiderna är ofta mitt i ronden, de i vårdplaneringsteamet borde därför vara bättre pålästa om patienten. (Från enkät, sjuksköterska, BLS) Upplever ofta att man redan innan vårdplaneringen har bestämt vad som är bäst för patienten. Varken biståndshandläggare eller vårdplaneringsteamet verkar tycka att det vi har att säga är relevant. Vårdplaneringsteamet lyssnar endast på biståndshandläggare och stöder varken patient eller anhöriga! (Från enkät, sjuksköterska, BLS) Uppfattningen i slutenvården är att det går snabbare i och med teamet men att det fortfarande kan dröja mer än de föreskrivna tre dagarna innan vårdplaneringsmötet sker. På ett par avdelningar anser man att avdelningen saknar inflytande när det gäller att bestämma tidpunkt för vårdplaneringsmötet. Man menar att vårdplaneringsmötet ofta är mitt i ronden då det istället hade varit bättre på eftermiddagen eftersom det då är mer personal på avdelningen. I Karlshamn upplevde den större delen av de intervjuade på avdelningarna och bland biståndshandläggarna att arbetsbördan är ungefär likadan med eller utan team. Även om tidsbesparingen inte märkts uppskattades dock att teamet utgjort kända ansikten och haft väl fungerande rutiner i vårdplaneringsarbetet. Vad som kan bli bättre i vårdplaneringsarbetet Det råder oenighet mellan å ena sidan slutenvården som anser att patienten är färdigbehandlad och bör bli utskriven fortast möjligt för att ge plats åt väntande patienter, medan primärvård och kommun å andra sidan tycker att det går lite för fort ibland och att patienten skulle behöva några dagar till för att hämta sig inför utskrivning. Enligt vissa avdelningar händer det att färdigbehandlade patienter som vårdplanerats ligger kvar och väntar på plats på korttidsboende, och att det kan ta upp till en vecka. Ett förslag som kom upp var att det skulle finnas en mellanavdelning för dessa färdigbehandlade patienter, som oftast är äldre och multisjuka. Det skulle då lätta trycket på avdelningarna samtidigt som 12

17 patienter kan få vänta på hemkomst i lugn och ro och att hemtjänsten ska få igång det som behövs i hemmet. Det framkom under intervjuer med slutenvårdspersonal att det råder stor tidspress på vissa avdelningar. En sjuksköterska uttryckte att patienter idag är äldre och mer allvarligt sjuka än tidigare, samtidigt som vårdplatserna på avdelningarna är färre. Biståndshandläggarna upplever svårigheter att göra sin bedömning om patienten anses färdigbehandlad på avdelningen, men väntar på remiss till vidare instans. De anser att korttidsboende inte ska fungera som väntrum för remiss. Hemsjukvårdspersonal och biståndshandläggare upplever att bemötandet på avdelningarna och hur vårdplaneringsarbetet prioriteras skiljer sig väsentligt. Vissa upplever att sjuksköterskan ofta är stressad, inte alltid är påläst om patienten och ibland inte ens sitter med på vårdplaneringsmötet. Istället har det hänt att man står som i en bardisk och hänger och får medicinsk information, som en person uttryckte det. Många av de intervjuade anser att det skulle underlätta om varje avdelning hade en särskilt avsatt vårplaneringskoordinator som kan fokusera på vårdplaneringsarbetet. Ett annat önskemål från hemsjukvård och kommuner är att varje avdelning har ett särskilt mötesrum där man kan sitta ostört för att undvika vårdplaneringar i matsalar och korridorer. Några sjuksköterskor menade att de inte har möjlighet att styra över vilka patienter de träffar på grund av schemaläggningen, och att det inte känns bra att sitta med på en vårdplanering utan att känna patienten. Från slutenvårdens håll uttrycktes även en viss frustration över att man förväntas sitta med på en timme långa vårdplaneringsmöten när man har andra patienter som väntar: Det krävs mycket av oss sjuksköterskor på vårdplaneringar. De förstår ej vår arbetsbelastning. De vill att vi skall vara med under hela vårdplaneringen som vi ej hinner. (Från enkät, sjuksköterska, BLS) En av de intervjuade från hemsjukvården föreslog att vårdplaneringar på sjukhuset bör vara kortare och helst använda videokonferens för att spara restid. Istället ska fokus läggas på en vårdplanering i hemmet där distriktssköterska och arbetsterapeut kan göra en full bedömning. Palliativa vårdplaneringar, menar hon, bör dock göras på sjukhuset med personlig kontakt. 13

18 Det är många yrkesgrupper som är inblandade i vårdplaneringsarbetet: I sin helhet fungerar vårdplaneringar på BLS mycket bra, och vi i primärvården blir kontaktade vid behov. Dock önskar vi i hemsjukvården att det blir mer diskussion om hemgången redan vid vårdplaneringsmötet. Är det en patient som behöver hjälpmedel/miljööversyn/genomgång av förflyttningar i hemmet kan inte hemgången ske efter 14, då Sjukgymnast/Arbetsterapeut/Distriktssköterska har slutat och inte kan genomföra en trygg hemgång för patient, anhöriga och eventuell hemtjänst. (Från enkät, sjukgymnast, PV) En checklista/manual för vårdplaneringsmötet vore bra. Önskar att det görs en bedömning från varje profession som mynnar ut i en samlad bedömning. Jag tycker var och en gör sin bedömning men ingen sammanfattning. (Från enkät, biståndshandläggare, kommunen) Vårdplaneringsteamet innebär att samarbetet mellan BLS, primärvård och kommunen fungerar bra. Vet ej; 6% Ingen uppgift; 1% Nej, inte nämnvärt; 15% Ja, absolut; 27% Ja, i viss mån; 50% Figur 5 Samarbetet mellan de tre huvudparterna upplevs som väl fungerande (Figur 5). En viss irritation framkom dock när man upplever att andra yrkesgrupper inkräktar på ens eget yrkesområde. En sjuksköterska menade att arbetsterapeuten inte ska fråga om det medicinska utan att det är distriktssköterskans roll. Några biståndshandläggare menade att avdelningspersonal ibland har lovat patienten lite för mycket när det gäller exempelvis 14

19 korttidsboende och därmed sätter biståndshandläggaren i en svår situation eftersom patienten då har vissa förväntningar som kanske inte kan uppfyllas. Behandlande läkare BLS medverkar i vårdplanering i den utsträckning som är lagstadgad. Ja, absolut; 1% Ja, i viss mån; 6% Vet ej; 20% Nej, inte nämnvärt; 24% Nej, absolut inte; 48% Figur 6 Är det någon yrkesgrupp eller särskild kompetens som du saknar i vårdplaneringen? Ingen uppgift; 13% Vet ej; 16% Nej; 52% Ja; 19% Figur 7 1 Även om 72% svarade nej på frågan om behandlande läkare medverkar i vårdplaneringar (Figur 6) så är det endast 7% (av 19%) som säger sig sakna dem i vårdplaneringsmötet (Figur 7). Närmare en femtedel av de som besvarat enkäten efterfrågar en viss kompetens vid vårdplaneringar. Förutom läkare efterfrågas även sjukgymnast, medan andra önskar att dietist 1 Denna fråga inkluderades när en grupp redan hunnit besvara enkäten. Därför saknas uppgift för dessa. 15

20 eller kurator kunde sitta med ibland. Samtidigt kan vissa ibland uppleva att det är för många yrkesgrupper inblandade i vårdplaneringen: Ibland känns det överflödigt att alla (distriktssköterska, biståndshandläggare och distriktsarbetsterapeut) skall gå på alla vårdplaneringar. Ofta händer det att patienten skall till korttidsboende eller ej behöver insatser av distriktsarbetsterapeut/distriktssköterska i hemmet. Vore bra om samarbetet mellan BLS och PV/kommunen blev bättre gällande detta. Kanske genom att personal på BLS meddelar vilka professioner som behöver medverka på vårdplaneringar?? (Från enkät, arbetsterapeut, PV) Vissa av biståndshandläggarna skulle uppskatta om det gjordes en aktuell ADL-bedömning på avdelningen och att detta uppdaterades i Prator. Eftersom mycket kan hända på bara några dagar är det viktigt, anser man, att känna till patientens aktuella förmåga att förflytta sig, klä sig etc. Övriga åsikter som framkom om vad som kan förbättras i vårdplaneringsarbetet: - Alla behöver bli bättre och tänka vem är det vi planerar för? - Hemtjänstpersonal skulle behöva känna att de lyfts upp. - Äldrelotsar en bra idé, men skulle även behövas för yngre som kanske saknar anhöriga och behöver extra stöd. - Vårdplaneringar skulle ibland behövas även för patienter som inte ska ha hemtjänst. - Slutenvården har inte förstått den nya organisationen med hemsjukvården. - Rehab i hemmet -projektet saknas: numera finns ingen träning i hemmet. - Patienter blir återinlagda för att anhöriga märker att det inte funkar hemma. Bör istället skötas av kommunen. - Vårdplaneringsteamet bör stämma av och informera ansvarig sjuksköterska om vad som bestämts innan de lämnar avdelningen. - Svårt att få tag på ansvariga inom kommunen, tar mycket tid för avdelningar när kontaktuppgifter inte stämmer. - En avdelning använder OVP (omvårdnadsplan) där man kan skriva in känslig info, till exempel om att hustrun inte orkar ta hem maken. 16

21 Avdelningar med vårdplaneringskoordinator Av de 12 avdelningar i Karlshamn och Karlskrona som deltog i utvärderingen har tre stycken en särskild vårdplaneringskoordinator. Dessa uttryckte enbart positiva åsikter om sitt uppdrag: - Tiden! Att kunna fokusera enbart på vårdplaneringar. - Har hunnit läsa på om patienten och har möjlighet att sitta med i lugn och ro. Kan sitta med även mitt i ronden. - Har hunnit förbereda patienten på vad som ska hända under vårdplaneringsmötet. Speciellt viktigt för hjärnskadade. - Känner de som sitter med på vårdplaneringsmötet; teamet och biståndshandläggarna. - Har kunskapen som behövs för ett bra vårdplaneringsmöte. - Ingen bit glöms, vilket gör det lättare vid utskrivning. En koordinator förklarade att det krävs en viss finkänslighet i vårdplaneringsmötet gentemot patienten och de delar som rör intimhygien eller familjesituation. Fördelen med koordinator och team, menar hon, är att man får in en viss rutin och kan till exempel ta reda på känslig information innan mötet så att man slipper sitta och diskutera alla detaljer inför anhöriga. Detta kräver, menar hon vidare, att man skriver utförligt i Prator så att all väsentlig information finns där. På detta sätt skyddas patientens integritet samtidigt som viktig information inte försvinner. Koordinatorn menar att bra vårdplaneringar är ett lagarbete och att det har arbetats in de senaste åren. Det optimala vårdplaneringsmötet Hur ser då det perfekta vårdplaneringsmötet ut? - Sker inom 3 dagar från kallelsen (eller så snabbt som möjligt). - Att sjukhuset inte kallar för tidigt. - Alla är pålästa och insatta. - Sjuksköterska känner patienten, det är förankrat hos läkaren och vårdplanen är känd. - Rätt människor som kommer. - Anhöriga deltar. - Alla professioner deltar i mötet. - Alla vet vad de ska göra och vad som ska hända. - Snabbt och effektivt. 17

22 - Ett tillgängligt rum att hålla mötet i. - Att kunna sitta ned i lugn och ro och delta i mötet. - Allt är ordnat när patienten ska komma hem; anhöriga hämtar, hemtjänsten möter upp hemma, medicin på plats etc. - Tillåter sjuksköterska att avlägsna sig efter minuter när den medicinska delen är avklarad eftersom man ändå inte har inflytande över hur det blir hemma med hemtjänst etc. - Sjuksköterska är med hela tiden, för patientens skull, och ger tid och trygghet. Sjuksköterska argumenterar för patientens bästa. De två sista punkterna är egentligen de enda som direkt motsäger varandra och de är båda sagda av sjuksköterskor på två olika avdelningar. I övrigt är samtliga yrkesgrupper överens om vad som måste finnas för att en vårdplanering ska fungera på bästa sätt. Attityder kring videokonferens De intervjuade tillfrågades om hur de upplevt vårdplanering på distans med hjälp av videokonferens. Inte alla hade haft möjlighet att prova tekniken i ett verkligt vårdplaneringsmöte, men de flesta hade ändå en stark uppfattning i ämnet: - Det har talats mycket om det, men inget har hänt. - Kan inte göras spontant eftersom den tekniska utrustningen inte finns på plats på varje avdelning. - Borde vara IT-supportens jobb att känna till vilken teknisk utrustning som behövs. - Beror på patientens tillstånd om man kan använda videokonferens. - Svårt att använda med dementa patienter. - Snabbare och effektivare möten utan massa småprat. - Slipper resor på halkiga vägar på vintern. - Jätteskoj!, tyckte en patient som trodde hon var på tv. - Patienten förstår inte riktigt vad som pågår. - Mer opersonligt. - Missar information om patienten som baseras på kroppsspråk och rörelse och därför risk för felbedömningar. - Tekniken funkar inte eller går inte att lita på. - Används så sällan att man inte känner sig bekväm med tekniken. 18

23 - Känns konstlat. - Har funkat bra de gånger som det använts. Patienter har upplevt det positivt; himla spännande! - Viktigt att förklara för patienten vad som kommer att hända. - Sparar restid för biståndshandläggarna. - Bra ur miljöperspektiv. Prator Det nya systemet Prator, som ersätter OVK, är ett datoriserat system för informationsöverföring mellan landsting och kommun angående patienters planerade vård och omsorg. Prator infördes samtidigt som utvärderingen inleddes i september Därför hade de flesta vid intervjutillfället inte ännu hunnit vänja sig helt vid det nya systemet. Utifrån det utgångsläget var åsikterna följande: - Man får ett namn på patienten och det är lättare att få överblick. - Hela hälsosituationen står med. - Intagningsorsaken skrivs inte in, utan det får man ta reda på själv eller veta först vid vårdplaneringsmötet. - Ser inte datum för själva vårdplaneringsmötet, utan bara datum för kallelsen. - Lättare att följa patienten i Prator. - Prator funkar bra, man kan bocka i vad patienten klarar och inte klarar. - Det står inte vilket korttidsboende som patienten kommit till vilket gör att man (distriktssköterska och arbetsterapeut) får ringa runt vilket tar tid. - Svårt att se, man ser bara namnet. Just nu känns det knapphändigt. - Man ser inte alltid alla diagnoser som går längre tillbaks i tiden. - Lättare att missa grejer, mycket information men man måste gå in och plocka fram det. Palliativ vårdplanering Palliativ vård inträffar i livets slutskede när det inte finns någon bot för sjukdomen. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Det fasta vårdplaneringsteamet sitter inte med på palliativa vårdplaneringar, men eftersom många av de intervjuade deltar i dessa så kom ämnet upp ett flertal gånger. Framförallt de brister som finns i nuläget lyftes fram i samtalen. 19

24 Jag vet inte vad lagen säger om läkare på vårdplaneringar, men har flera gånger saknat en sådan! Ofta när det gäller palliativa patienter. Läkaren behövs som sakkunnig och den som kan lämna besked om palliativ diagnos. Patienten måste veta om sin diagnos innan vårdplaneringsmötet. (Från enkät, arbetsterapeut, PV) Flera av de intervjuade hade upplevt att patienten inte hunnit få veta sin diagnos av läkaren innan vårdplaneringsmötet. I några fall hade man också varit med om att patienten fått sin diagnos strax innan mötet och därför befann sig i ett chocktillstånd. I intervjuerna beskrevs hur viktigt det är att patienten får tid att smälta informationen och komma över första chocken innan man har en palliativ vårdplanering. Många ansåg att läkaren bör sitta med på palliativa vårdplaneringar eftersom patient och anhöriga ofta har frågor. Flera ansåg även att det ibland saknas en kurator som kan hjälpa patienten att bearbeta situationen. En arbetsterapeut ansåg att hennes yrkesgrupp ibland glöms bort och blir inte kallade till palliativa vårdplaneringar. Vissa uppfattade det som att läkaren ibland drar sig för att sätta palliativ diagnos. Detta baserades på att man vid vissa tillfällen under pågående vårdplaneringar upplevt att patienten borde haft en palliativ diagnos men saknat det. En sjuksköterska på BLS saknade klara riktlinjer för när man ska kalla till en palliativ vårdplanering. Hon efterlyste även tydlighet vad gäller syftet med en palliativ vårdplan. Hon upplyste om att det händer att patienter med en palliativ diagnos får åka ut och in på sjukhuset, vilket hon menar visar på brister i genomförandet av den palliativa vårdplan som man arbetat fram tillsammans med primärvård och kommun. Några efterlyste ett palliativt team i Karlskrona liknande det som finns i Karlshamn. De som varit i kontakt med det palliativa teamet hade bara positivt att säga om det och menade att det har stor betydelse för patienten. 20

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun

kompetenscentrum Blekinge Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Webbkollen Hemma Perioden 130130 130617 Karin Nedfors Skrift 2016:3

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Teamets namn Datum Ljungby

Teamets namn Datum Ljungby Teamets namn Datum 060410 Ljungby Deltagare: Siv Ewers distriktsläkare, närsjukvården Lisbeth Svensson undersköterska, Ljungby kommun Ann-Christin Karlsson sjuksköterska avd 3 Ljungby Lasarett Margareta

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Vårdplaneringsteam i Örebro kommun

Vårdplaneringsteam i Örebro kommun Vårdplaneringsteam i Örebro kommun Karin Johansson - Distriktssköterska Maria Hultman Isaksson - Arbetsterapeut Ann-Katrine Jondelius - Biståndshandläggare Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering

Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering Gemensamma Blekingerutiner för Samordnad Vårdplanering UVO Gäller från 28 September 2010 Version 1 1(21) För att trygga vårdtagarens rätt till en god och säker vård krävs samverkan mellan Blekingesjukhuset,

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Bilaga 1. Lokal rutin för vad som åligger Uppsala kommun Kontoret för hälsa vård och omsorg gällande kommunikation i Prator somatik

Bilaga 1. Lokal rutin för vad som åligger Uppsala kommun Kontoret för hälsa vård och omsorg gällande kommunikation i Prator somatik Huvudprojekt LEAN- Vårdkedjeprocesser mellan Uppsala kommun och landstinget somatik & psykiatri Delprojekt inom Somatik Lokal rutin för vad som åligger Uppsala kommun Kontoret för hälsa vård och omsorg

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument 1(10) Styrdokument 2(10) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 112 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-11-27 Reviderad 2013-12-16,

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

PAL Alvesta Väckelsång

PAL Alvesta Väckelsång Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Utformad av BAL och samverkansgruppen i Kalmar län Godkänd av Styrgruppen 2011-09-26 Reviderad 2014-10-20 Upplaga 2 COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Ett Link-ärende öppnar du genom att

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Rolf Samuelsson (MP) 2011-02-04 ordförande Till socialnämnden Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt

Läs mer

Samordnad vårdplanering

Samordnad vårdplanering Samordnad vårdplanering En rapport om vårdtagares upplevelse av vårdplaneringsmötet utifrån begreppen information, delaktighet och trygghet December 2007 Ewa Hjerpe Kerstin Johannesson Inledning Vi som

Läs mer

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen! Nytorps gård, gården revs cirka 1973 för att ge plats åt Sollentuna sjukhus. Sammanfattning: I den givna organisationen

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef ALN

Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef ALN upp19,13 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef 2017-02-02 ALN-2017-0192 Trygg hemgång m.m. Förslag till beslut Äldreförvaltningen föreslår äldrenämnden besluta

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer