Kursledare: Carl-Johan Månsson. FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla!

Transkript

1 Kursledare: Carl-Johan Månsson FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla!

2 Planering för kurs Fiskeentreprenörer Idag: Bakgrund, förvaltning, vattenekologi och vattenresurser. Fiskemetoder och fiskeregler. Egna vattenresurser. Träff 2: Entreprenörskap och marknadsföring. Träff 3: Fiskepaket, fiskevård, deltagarnas egna vatten.

3 Foto: Carl-Johan Månsson En spegelblank sjö en tidig sommarmorgon. Ut på sjön för att vittja kräftburar. Vatten betyder olika för oss alla.

4 God anpassad service så återkommer han/hon Är kunden nöjd så återkommer han/hon Visar man upp ett hållbarighetstänk/ god kunskap så återkommer han/hon KUNDPERSPEKTIV ÄR VIKTIGT

5 Vatten potential? Turism vi har fantastiska fiskevatten i vårt land och fin natur I Sverige finns runt 1 miljon sportfiskare! Sportfisket omsätter 2 miljarder kr årligen God förvaltningsform >> bl.a. genom FVOF Stort engagemang kring vattenfrågor men det behövs en kickstart Även små åtgärder ger resultat

6 Olika behov Olika förutsättningar och behov: FVOF Mer kunskap om vattnen Entreprenörer Utvecklingsprocess, paketering Kommuner Informationsbehov för turism samt mer kunskap om vattnen. Kommuner är också ofta stora markägare. Sportfiskare Inte en sportfiskare utan det finns flera olika grupper: specialister, familj mm Vill hitta relevant info, gärna omfattande. Klubbar som arrenderar fiskevatten och säljer fiskekort Informationsbehov.

7 Fisket är en resurs som: 1-2 miljoner svenskar bedriver någon gång per år Engagerar många i olika miljöfrågor Bidrar till välbefinnande Ökar gemenskapen Bidrar till jobbtillfällen Ökar turismen på landsbygden

8 Fisket har förändrats Fram till 1950-talet ett omfattande husbehovsfiske genom nät, ryssjor, ålkistor, revar, not mm. Fiskutsättningar av olika arter fram till 1960-talet med syfte att öka fiskavkastningen. Från 1970-tal och fram till idag ett omfattande sportfiske, ofta riktat efter specifika arter; gädda, lax, öring, id, sutare, karp mm Mer fokus på miljön under vattenytan - > vattendirektivet, miljömål osv Fler gränsöverskridande samarbeten på 2000-talet - > vattenråd mm Myndigheter har idag ett större fokus på vatten kopplat till fisketurism Men än idag är fiske i stor utsträckning en landsbygdsfråga!!

9 Potential i detta område Stor potential i dessa kommuner: många olika vatten (åar, kust, stora och mindre sjöar), ostörd natur Många besökare i och med andra turistmål och evenemang Finns många etablerade föreningar mm som idag säljer fiskekort och hyr ut båtar Boende finns på olika håll

10 Fiskeinformation är viktigt

11 Exempel från fiskeguider Rödfena Stenlöja Mal Svartmunnad smörbult

12 Svar från sportfiskare i Holland och Belgien Information angående fiske i Sverige * % 25 0 Internet Resebyrå Fiskemagasin TV, radio Erfarenhet vänner och bekanta Inga, jag har fasta kontakter Övriga * Inventering av sportfisketurism i Belgien och Nederländerna, Hushållningssällskapet Kalmar, 2010.

13 Läs och begrunda Sida 4, 10-11

14 Vattenekologi

15 Tänk vattensystem

16 Viktiga delar att känna till om det egna vattnet Surheten - ph, kalkas vattnet? Färg partiklar, humus, hur mörkt är vattnet? Näringsstatus Siktdjup Max- och medeldjup Bottnar Omsättningstid på vattnet, en vecka, en månad eller ett år spelar stor roll

17 Våtmarker - förr & nu Våtmarkerna har minskat mycket om man jämför vattenlandskapet idag mot för 200 år sedan.

18 Kantzoner

19

20 Bra fungerande miljöer

21 Grävda dammar kan bli bra miljöer för kräftor

22 Statusen i vattnen - Vattendirektivet Internet:

23 Fiskarter och fiskemetoder

24 Vilka fiskarter finns och vilka arter kan vara intressanta målarter för fisketurism Abborre Gädda Gös Karpfisk karp, sutare, ruda, mört, braxen m.fl. Kustarter: havsöring, sik, skrubbskädda m.fl. arter

25 Abborre (Perca fluviatilis) Abborren finns i nästan alla typer av vatten. Kan fiskas året runt med spinn, mete och pimpel. Leker på våren (april-maj) då honans rom fästs på ris och grenar. Bra fiskevård för abborre är att anlägga risvasar. Visste du att abborren är fiskätande vid en längd av 15 cm?

26 Gädda (Esox lucius) Blir stor, därav en av våra mest populära fiskar. Vattnen med de största gäddorna är skärgårdsvatten och stora sjöar med gott om bytesfisk. Leker tidigt på året, mars-maj. Bra fiskevård för gädda är att införa maximimått och anlägga våtmarker. Visste du att man ska vara mest rädd om de största gäddorna?

27 Gös (Sander lucioperca) Gösen är en av våra bästa matfiskar. Gösen lockar sportfiskare till vattnet. Om det finns förutsättningar kan man sätta ut gös, välj då stor gös runt 1 kg. Leker på våren. Bra fiskevård är att anlägga lekvasar. Visste du att man kan bestämma åldern på gös genom att räkna årsringar på fiskens gällock?

28 Karpfisk- sutare, braxen, mört, färna, id, karp, sarv, ruda m.fl. arter Idag metas dessa arter inriktat av många Bra vatten är vegetationsrika sjöar och dammar samt åar Leker på våren, främst i maj-juni. Blir gamla.. I vissa fall 50 år Visste du att flera arter av karpfiskarna ofta vandrar flera km till sina lekplatser? Det är inte bara laxfisk som behöver fria vandringsvägar

29 Havsöring (Salmo trutta trutta) Förekommer längs hela Sveriges kust Storlek: upp till 18 kilo (vanligen mellan 2-7 kilo) Anadrom, lekvandrar från havet upp i åar/bäckar under senhöst/vinter Leker på grusbottnar Havsöringen som sportfisk Fiskas vid både kust och å (Emån,Hossmoån, Alsterån, Marströmmen) Säsong för Kalmar läns kust: Kustfiske tillåtet hela året, bäst fiske under våren. Fiskemetoder: spinnfiske, flugfiske, mete Minimimått: 50 cm i Östersjön Svenskt sportfiskerekord: 15,26 kg Äter småfisk, kräftdjur och borstmaskar

30 Skrubbskädda (Platichthys flesus) Olika bestånd i Skagerak, Kattegat, Södra resp. Norra Östersjön Kan söka föda uppe i åar Upp till 60 cm (oftast <40) Leker pelagiskt på meters djup Trivs på sandbottnar Skrubbskäddan som sportfisk Fiskas på grunda sandbottnar (pirar, hamnbassänger) Äter musslor, ormstjärnor, borstmaskar, kräftdjur och mindre fiskar Metoder: främst mete (spinn & fluga) Säsong: Hela året Svenskt sportfiskerekord: 2,23 kg

31 Sik (Coregonus lavaretus) Förekommer längs ostkusten samt nära åmynningar längs västkusten Storlek: max ca 6 kg Vissa bestånd leker längs stränder, andra vandrar upp i åar under december Finns i flera olika ekologiska former, stationär/vandrande Födoval, plankton/bottendjur olika storlek & utseende Gillar kallt och syrerikt vatten Siken som sportfisk Fiskas främst med mete (pimpel/fluga) Bete: mask, maggot, räka Vårfiske på kusten, höstfiske i åar Ömtålig fisk Svenskt sportfiskerekord: 5,394 kg

32 Torsk (Gadus morhua) En av våra viktigaste arter för både yrkes-, sport- och husbehovsfisket Kan leva uppåt 40 år* Djup mellan m Leker normalt på våren (jan-apr) Äter fisk, kräftdjur mm. Kan vara både stationär och vandrande Torsken som sportfisk Fiskas mest från båt med pilk, jigg eller mete Fångsterna från kust har minskat senaste decennierna Nyfiken fisk som sällan är kräsen Blir ofta tryckskadad vid upptagning från djupa vatten svår att återutsätta Positiv trend i södra Östersjön Svenskt sportfiskerekord: 32,42 kg

33 Sill/Strömming (Cluphea harengus) Kallas strömming norr om Kristianopel Blir mindre än sill pga. Östersjöns lägre salthalt Oftast >20 cm Sedan 60-talet oftast vårlekande i Östersjön Strömmingen som sportfisk Fiskas ofta med sillhäcklor med flera krokar Kan lätt bli stora fångster viktigt att sluta i tid! Svenskt sportfiskerekord: 0,66 kg Nyfiken (lättlurad) Perfekt fisk för familjefiske Äter plankton och små kräftdjur

34 Ål (Anguilla anguilla) Mytomspunnen fisk Är katadrom lekvandrar från sötvatten till Sargassohavet Kan ej odlas i fångenskap yngel importeras från England Haft stort ekonomiskt värde Utvandringen minskat kraftigt sedan 80-talet (70-80%) Förbud mot fritids- husbehovseller sportfiske idag Ålen som sportfisk Metas med mask, räka eller fiskbitar Får sportfiskas ovanför 3:e definitiva vandringshindret (enligt lista för s.k. undantagsvatten). Svenskt sportfiskerekord: kg Undantag för vissa näringsidkare

35 Kräftor Stort intresse bland markägare Årlig fisketradition Kan locka nya grupper av turism Stora variationer i fångster mellan områden inom samma vatten och mellan olika år Tydligt sämre fångster under 2000-talet i många sjöar

36 Fiskeregler

37 Fiskeregler INTE till för att försvåra för fiskaren Behövs för att förvalta och skydda bestånd och skapa ordning vid vattnen.

38 Kusten har egna regler: Studera länsstyrelsens hemsidor kring fiskeregler :

39 I insjövatten gäller specifika regler för varje område. Detta ställer krav på att regler nås av fiskare. Hur gör man det på bästa sätt?

40 Var kan reglerna visas? Hemsida På fiskekorten Anslagstavlor På faktablad

41 För att reglerna ska följas är tillsyn viktig. Tillsyn ska ske kontinuerligt Dokumentation ska göras om tillsynen Helst 2 personer Tillsynsutbildning är viktigt Man ska visa att man är ute och gör tillsyn (exempelvis genom att bära västar) Tillsynspersonal ska vara serviceminded = ge råd, tips till fiskare, vänligt bemötande

42 Regler är viktigt för god förvaltning Ett exempel Barn (t.o.m.12 år) fiskar på målsmans fiskekort. Tillåtna redskap: Mete - ismete - trolling - pimpel - spinn - haspel flugfiske - angeldon Vintertid gäller fiskekortet för högst 5 angeldon Vid ismete är det tillåtet att använda max 4 spön per fiskekort. Gädda under 40 cm ska återutsättas. Gädda över 90 cm ska återutsättas. Gös under 50 cm ska återutsättas. Gös över 80 cm ska återutsättas. Max 2 gäddor och 2 gösar per kort och dygn får behållas, samma gäller årskort. Vid fiske från båt (mete och trolling) är högst 4 spön/båt tillåtet. Den som bryter mot gällande regler avstängs från vidare fiske. Utfärdat fiskekort är personligt och får inte överlåtas. Det är viktigt att utöva tillsyn så att reglerna efterlevs.

43 Vilka vattenresurser finns här inne?

44 Uppgift börja tänka som en fiskeentreprenör

45 Till nästa gång, försök ta reda på, svara på följande: Vattenkvalitet? Vilket fiske bör man rikta in sig på? Hur är tillgängligheten kring vattnen? Var köper man fiskekort? Finns det båtar att hyra, fiskeguide? Vad vill ni locka gästen med? Hur marknadsförs vattnen idag? När fiskas det och vilka fångster görs i vattnen? Sjörekord för olika arter? Annan information för området. Naturupplevelser, evenemang osv Finns det andra verksamheter som kan utvecklas? Var finns det grillplatser, parkeringar, vindskydd, båtramper mm?

46 Till nästa gång: -Svara på frågorna samt läs eget valda avsnitt på sidorna Kolla fiskeregler på Länsstyrelsens i Kalmar hemsida: -Studera Vattenkartan Avrundning och reflektioner Jag finns på mejl: carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se Här läggs presentationen ut: gå in på sidorna rådgivning fisk, vatten och fisketurism