Dyster bild (utbildning, försörjning, etablering)

Transkript

1 Dyster bild (utbildning, försörjning, etablering) Sedan 1990-talet allt svårare att etablera sig Finanskrisen - fler unga arbetslösa i Sverige än i Skandinavien Andelen fattiga fördubblats 1980-talets andra hälft , 20% till över 40% Åldersgruppen % av samtliga som uppbär socialbidrag % av socialbidragstagarna i åldrarna saknar gymnasiekompetens Under sjunkande arbetslöshet (25 74) utvecklas ungdomsarbetslösheten ogynnsamt ( & 2007) Ökad psykisk ohälsa (fler unga kvinnor)

2 ca 25 % fullföljer ej gymnasieutbildningen ca 35 % når inte målet för grundläggande högskolebehörighet Växande antal unga utanför (7,3 % % 2012) Hög ungdomsarbetslöshet 24-27% våren 2014 Arbetslösheten dubbelt så hög för ung. utan gymnasiekompetens jämfört med gymnasieutbildade Arbetande fattiga %, % (absolut fattigdom minskar, relativ ökar)

3 Etableringsåldern har ökat: cirka 21 år, 2007 cirka 27 år, år (29 år för män år för kvinnor) Växande antal unga vuxna (19-29) med aktivitetsersättning (förtidspension) Ej krav på permanent nedsättning av arbetsförmågan (under 1 år); omprövas inom 3 år + delta i aktiviteter åldersgruppen ökat med 80 % (2008- stramare regler har dämpat ökningen) F 5, D 10, N fick aktivitetsersättning febr 2011: bland 19-åringar bland år (2%) ( en 79 % ökning) praktiskt lösning

4 Vad är problemet? Unga i underlägga i konkurrens om jobb: Ungdomar har mindre arbetslivserfarenhet och därmed lägre produktivitet jämfört med mer erfaren arbetskraft Arbetsgivare ovilliga ta risker, mer benägna att anställa personer med erfarenhet av liknande arbetsuppgifter Arbetsgivare har svårt att värdera yngres arbetsförmåga. Utbildningsmeriter säger inte allt om kompetens & färdigheter Ju mer den generella utbildningsnivån i samhället höjs desto starkare stigmatiseringen av den som inte lever upp till normen (fullbordad gymnasieutbildning)

5 Vad är problemet? Ungas attityder uppfattas som ett problem bortskämda ungdomar? det löser sig attityd inte intresserade av yrkeskarriär har alltid föräldrarna satstsar endast på vad de tycker är kul både utbildningsmässigt & på arbetsmarknaden Institutionerna ger ett bristande stöd: bristande samverkan (stuprörstänkande) + stort tolkningsutrymme (SoL, informationsansvar, AF-arbetsduglig, SYV)

6 Allt mer osäkra övergångar mellan skola & arbetsliv obligatorisk gymnasiekompetens Gymnasiekompetens ett måste olika aktörer medverkar inte till att förmedla okvalificerade jobb ( 15 man helst igår ) återhållsamma med åtgärder för ung. som hoppar av gymnasiestudier, är pantade redan från början, de kommer ingenstans

7 Allt mer osäkra övergångar mellan skola & arbetsliv - mismatch Lösning? yrkes- och lärlingsutbildning bör leda till lägre ungdomsarbetslöshet Intentioner (politiska arenan) tillgodose arbetskraftsförsörjning till yrken där det råder brist på arbetskraft en möjlighet för elever som inte klarar av en skolförlagd yrkesutbildning en kvalificerad & attraktiv utbildningsform både för eleven & arbetsgivaren

8 Positiva aspekter med lärlingsutbildning Socialisering i en yrkesroll, kontakt med arbetsgivare AF, socialtjänsten: m bra lösning! perfekt insats, skolan är för långt från verkligheten Arbetslivsperspektiv utbildningen följer arbetsmarknadens behov erbjuda skoltrötta mer av samma utbildning? istället mer av praktik eller arbete skolan kan inte lösa alla problem lärlingsutbildningen kan vara en lösning varför allmän högskolebehörighet?

9 Negativa aspekter med lärlingsutbildning sekunda utbildning - saknar bredd/nischinriktad kunskap, inlåsning genom specialiserad kontextbunden kunskap & därmed osäker utbildningsinvestering resurssvaga, skoltrötta, icke motiverade, lågpoängare dränera skolan på kompetens skolan en ö i samhället (deliberativ medborgare kontra produktiv medborgare) reproducerar klasskillnader ungdomar utnyttjas som billig arbetskraft

10 Den svenska yrkesutbildningsmodellens akilleshäl Ett politiskt konceptuellt glapp - yrkesutbildning som arbetsmarknadspolitiskt instrument mot ungdomsarbetslöshet, ej utbildningspolitik Yrkesutbildning B-utbildning, överensstämmer med synen på lokal nivå (t ex reproducerar klasskillnader?) MEN hög arbetslöshet? Mer av yrkesutbildning (skoltrötta, svag studieförmåga kandidater). Handlingskraft i arbetslöshetspolitiken genom skolreformer i yrkesutbildningssystemet

11 Ett ideologiskt-institutionellt glapp - skolpolitisk retorik följs inte upp av erforderliga institutionella förändringar & förändringsmotstånd bland skolor på lokal nivå Systemskifte: klassisk lärlingsutbildningsmodell Tyskland & Österrike. Ett dualt system: tydliga riktlinjer & regleringar gällande yrkesindelning & utbildningsinnehåll, riktlinjer för lärandet på arbetsplatserna, organiserad uppföljning, tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer, branscher & företag stort inflytande Vad görs? Ökar det ekonomiska stödet dock ej grundläggande institutionella förändringar. Lärandet på arbetsplatsen vilar på företag & den lokala skolan. Branschernas & företagens relation till utbildningen mindre formaliserad, ej operativt ansvar för utbildningen. Lokala & nationella programråd diskuterar utbildningarnas förutsättningar men det är ytterst skolmyndigheten & enskilda skolor som har avgörande makten Den duala yrkesutbildningsmodellen (arbetslivet betydande utbildningsansvar) men förändringar befäster den statsreglerade-byråkratiska modellen (avreglerat system, skolmyndigheten och enskilda skolor är huvudaktörer) Beredskapen för lösningen på ungdomsarbetslöshet genom yrkesutbildning? Lågt!

12 Pilotstudie med Region Skåne & Bromölla som uppdragsgivare Studera ungas och föräldrars attityder till arbetslöshet & arbetsmarknadsetablering arbetslösa (18-24) inskrivna på Af i Bromölla

13 Förhållningssätt till arbetslöshet? Väldigt frustrerade & ledsna över sin situation: det är mig det är fel på, deprimerade, ett personligt nederlag, en ständig klump i magen, identitetskris när man får leva på en väldigt lågt budget, så känns varje dag som en kamp livskvalitet skulle förbättras, både ekonomiskt och känslomässigt (flytta hemifrån) + bättre självförtroendet + struktur i vardagen då har man en röst

14 Förhållningssätt till arbetssökande? Villiga att ta vilket arbete som helst Det är bättre att ha ett jobb som jag hatar än inget jobb alls. Så, jo, jag hade tagit vilket jobb som helst Arbetslösheten är i sig jobbigare än att jobba Vara realistiskt, inte tänka på drömjobbet Söker aktivt jobb utan framgång (inte ens kallade till intervju) frustrerade (ej utannonserade jobb + ej tillräckligt med arbetslivserfarenhet) Moralisering: jag är duktig men inte de andra ungdomarna som inte tar sitt ansvar

15 Attityder gällande arbetsmarknadsetablering negativ bild av arbetsmarknadsläget i Bromölla (hopplöshet). Knappt ngt ledigt jobb (endast gymnasiekompetens & utan arbetslivserfarenhet) Vad finns det att söka? Vad finns det för jobb? Det finns ju typ inga jobb Etablera sig på en arbetsmarknad som knappast har lediga jobb? För riktiga jobb krävs bl a kontakter vecka fyra i januari 2013 endast 13 anmälda jobb på Af i Bromölla varav 3 utan krav på arbetslivserfarenhet och eftergymnasial utbildning

16 Vem bär ansvaret för arbetsmarknadsetablering? tveklöst att ansvaret ytterst ligger på ungdomarna själva men mer stöd: Skolan - lärare som inspirerar till studier & motiverar till yrkesval utifrån elevernas önskemål och förutsättningar Af mer hjälp & stöd, viktigt att inte vara ensam i sin arbetslöshet viktigt att bli sedd, respektfullt bemött, medvetenhet om strukturella aspekter framgångsfaktorer i kontakter med myndigheter? Mindre relevant fråga då det knappast finns jobb

17 Vilka faktorer anses vara betydelsefulla för en arbetsmarknadsetablering? Mycket viktigt med gymnasiekompetens & arbetslivserfarenhet Få chansen att visa vad man kan Få erfarenhet från ett arbete (räcker ej med kunskaper från skolan) Jobb, inte praktikplats Lön är viktig

18 Problembild (individuellt & strukturellt) (individuellt) Gymnasiekompetens mycket viktigt hälften saknar denna kompetens (individuellt/strukturellt) Yrkesval viktigt - majoritet ej tydlig bild av vad de vill göra Yrkesval - de intervjuade utifrån egna önskemål & förutsättningar Betydelsen av arbetskraftsefterfrågan? (strukturellt) Få lediga jobb i Bromölla

19 Lösningar? Nationell nivå tydligare reglering av lärlingsutbildning (reglera samverkan, kvalitetssäkring, programråd med operativt ansvar, studie- och yrkesvägledare, föreställningar om utb.) lagstadgad utbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder motsvarande gymnasial nivå. Ansvaret på kommunerna i samverkan med det lokala arbetslivet Regional/lokal nivå låt arbetslivets parter ta ett större ansvar gällande ungas utbildning & sysselsättning (statsbidrag) effektivisera matchningen - färre elever söker utbildningar med starkt efterfrågetryck på arbetsmarknaden. Inventera behovet av arbetskraftsförsörjning + tydligare uppdrag/resurser SYV för att stödja elever till genomtänkta utbildningsval samverkan via en dörr in-konceptet i form av särskilda utbildnings- & jobbcenter Arbete med arbetslösa ungdomar utifrån faktiska förhållanden, medvetenhet om strukturella prob Gymnasiekompetens Individnivå Välja gymnasieprogram även utifrån efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden

20 Tack för mig!