MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90p vt Videokonferensen. Bra för miljön men vad tycker användaren? Virtual meetings

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90p vt 2008. Videokonferensen. Bra för miljön men vad tycker användaren? Virtual meetings"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90p vt 2008 Teknik och samhälle Examensarbete på C-nivå 15 hp Miljövetarprogrammet - Människa, Miljö, Samhälle 180 p Videokonferensen Bra för miljön men vad tycker användaren? Virtual meetings Good for the environment but what does the user think? Författare: Jonas Wehlin Rydquist Examinator: Ebba Lisberg Jensen Handledare: Per Lindquist

2 Förord Denna uppsats är tänkt som en fördjupning av en uppsats som jag skrev 2007 vid namn Videokonferensen En ersättare till fysiska möten. Denna uppsats inriktade sig huvudsakligen på hur användarna av videokonferensen uppfattar tekniken och vad de trodde om dess framtid. Uppsatsen blev en språngbräda in i hur pass stort ämnet videokonferensen var samt vilka olika sätt jag kunde se på tekniken. Något som jag blev allt mer nyfiken att undersöka var att jämföra videokonferensen och ett fysiskt möte för att få en bild av dess fördelar respektive nackdelar. Från min föregående uppsats framkom även att miljöfördelarna som videokonferensen har var svåra för användarna att se. Detta var klart en intressant upptäckt som jag i denna uppsats även ska försöka få ett bättre svar på. 2

3 Sammanfattning Målet med mitt arbeta är att belysa vilken syn användare av videokonferensen har till tekniken. Med utgångspunkt från detta har jag undersökt vilka skillnader användarna ser på videokonferensen och det fysiska mötet. Vidare har jag undersökt vilken syn användarna har på det virtuella mötet och dess miljöfördelar. Slutligen har jag undersökt vad arbetsgivarna gör för att uppmuntra till användandet av videokonferensen. För att uppnå bästa möjliga resultat har jag genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer med personer med nära koppling till videkonferensen. Av resultatet framkom att användarna av videokonferensen ser stora skillnader i hur mötesdeltagarna upplevs med videokonferensen i kontrast till det fysiska mötet. Användarna såg även miljöfördelar med videokonferensen, dock var det svårt för användarna att uppleva den miljöbesparing som videokonferensen ger. Slutligen gjorde arbetsgivarna inget eller väldigt lite för att uppmuntra till mer användande av videokonferensen. Abstract The main purpose with this essay is to highlight the users of virtual meeting and their thoughts about this technical equipment. With this in mind, I began by investigating which differences the users could see between a virtual meeting and a regular physical meeting. Secondly, I investigated the users thoughts about virtual meeting and its environmental benefits. Thirdly, I investigated what the employers do to encourage the use of virtual meetings. I based my essay on three quality interviews. The subjects of these interviews all had strong connection to virtual meetings. My results show that the users of virtual meetings saw big differences in their meeting experience between a virtual meeting and a physical meeting. The users also saw environmental benefits with virtual meetings. Furthermore, it was hard for the users to feel or see the results that the environmental benefits created. Finally, the results indicate that employers did very little or nothing to encourage the use of virtual meetings. 3

4 Innehåll 1. INLEDNING INTRODUKTION SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING DISPOSITION UTVECKLING AV PROBLEMSTÄLLNING BAKGRUND AFFÄRSRESAN Syftet med affärsresor Affärsresan, individen och status VIDEOKONFERENSEN MILJÖBESPARING BEGREPP OCH TEORI Ahrnell och Wildhuss om möten mellan människor Lennart Lindberg om Aktiva möten Anna-Lisa Lindén om Människa och miljö Rogers teori om innovationen METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE VAL AV METOD INTERVJUER URVAL FÖRBEREDELSER INSPELNING ANALYSMETOD ETISKA FRÅGOR KORT PRESENTATION AV INTERVJUTILLFÄLLENA Intervjuperson Peter Intervjuperson Sven Intervjuperson Johanna ANALYS VILKA SKILLNADER FINNS DET MELLAN FYSISKA MÖTEN OCH VIDEOKONFERENSEN? MÖTETS INNEHÅLL Bild är silver, ljudet är guld Den mänskliga delen av mötet... 30

5 4.3 VAD ANSER ANVÄNDARNA AV VIDEOKONFERENSEN OM DESS MILJÖFÖRDELAR? Fördelen för individen FÖREBILDER OCH INCITAMENT SLUTSATS

6 1. Inledning Jag kommer i denna inledande del av undersökningen att presentera en kort introduktion av ämnet videokonferensen. Därefter kommer jag att presentera undersökningens syfte samt dess problemställning. Slutligen redogör jag kortfattat för dispositionen i undersökningen. 1.1 Introduktion Videokonferensen som sådan har funnits i över 30 år. Den tekniska utvecklingen som skett under de senaste 10 åren har medfört att videokonferensen har gått från en utopi till en realitet. Under de senaste åren har miljöfrågan blivit en allt större del av vårt liv vilket videokonferens- och teleleverantörerna inte har varit sena att hoppa på. Dessvärre har videokonferensen inte fått det genomslag som många hoppades på. Hur grön tekniken än är i jämförelse med det fysiska mötet, så är det viktigaste hur videokonferensen används, implementeras och uppfattas av dem som använder det. Är videokonferensen här för att stanna eller är det fysiska mötet fortfarande bäst? 1.2 Syfte och problemställning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skillnader det finns mellan ett fysiskt möte och ett möte som genomförs med videokonferenssystem. Undersökningen vill särskilt problematisera hur användarna ser på videokonferensen som en miljöbesparande åtgärd. Vidare analyserar undersökningen arbetsgivarnas roll kopplad till videokonferensen och dess användare. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer av personer inom företag och myndigheter med nära anknytning till användandet och implementering av videokonferensen. Undersökningen har genomförts genom att dela in problemområdet i tre problemställningar. 6

7 Vilka skillnader finns det mellan fysiska möten och videokonferensen ur användarens ögon? Vad anser användarna av virtuella möten om dess miljöfördelar? Vad gör arbetsgivarna för att uppmuntra till användandet av videokonferensen? Den första problemställningen är vald för att undersöka vilka skillnader det finns mellan ett för oss traditionellt möte och ett virtuellt möte. Därmed kommer min nästa problemställning, vad användarna anser om videokonferensen och dess miljöfördelar. Den sista frågeställningen går ut på att se vad ledningen inom organisationerna i min undersökning gör för att uppmuntra till användning av videokonferensen. 1.3 Disposition Denna uppsats är indelad i totalt fem kapitel. I det första kapitlet presenterar jag syftet med uppsatsen samt dess problemställning. I det andra kapitlet utvecklar jag min problemställning genom att skriva om affärsresans roll och resans miljöbelastning. För att problematisera problemställningen har jag valt att använda mig av olika teoretiska resonemang om innovationen. Dessa resonemang har jag vidare fördjupat med ytterligare resonemang från andra författare för att ge de teoretiska resonemangen mer djup. I det tredje kapitlet resonerar jag kring mitt val av kvalitativ metod och intervjuer. Här skriver jag vidare om hur jag gick till väga när jag genomförde intervjuerna samt mina tankar kring dessa. Mitt insamlade material och de teoretiska resonemangen kommer samman i min analys som finns i kapitel fyra. Slutligen i kapitel fem sammanfattar och diskuterar jag det resultat som framkom genom analysen. 7

8 2. Utveckling av problemställning I denna del av undersökningen kommer jag först att beskriva en bakgrund till de transporter och dess utsläpp av växthusgaser. Därefter kommer jag att utveckla affärsresan och dess olika roller. Videokonferensen och olika transportmedel jämförs därefter med hänvisning till utsläpp av växthusgasen koldioxid. Slutligen introducerar jag de teorier och resonemang jag valt att använda mig av för att tolka mitt material. 2.1 Bakgrund Den globala uppvärmningen blir allt mer uppenbar för oss och denna uppvärmning kan härledas till det ökande användandet av fossila bränslen. 1 En stor källa till utsläpp av koldioxid är transportsektorn som till största delen drivs av fossila bränslen såsom olika raffinerade varianter av olja. År 1999 stod transporterna i Sverige för cirka 29 % av utsläppen av växthusgaser. 2 I EU har utsläpp av koldioxid kopplade till transporter ökat med 40 % sedan Till år 2010 beräknas utsläppen ha ökat med ytterligare 30 % vilket skulle göra transportsektorn i EU till den största procentuella bidragsfaktorn till växthusgaser. Dessa allt mer ökande utsläpp kan visa sig problematiska när länder ska nå upp till utsläppsmängderna enligt Kyoto-avtalet. 3 Den bidragande orsaken till dessa ökade utsläpp från transportsektorn kan är en ökning av transportvolymen. Den ökade trafikvolymen har visat sig vara kopplad till ett lands ökande BNP. Samtidigt som man vill ha fortsatt ekonomiskt välstånd, har de nackdelar som transporterna för med sig blivit allt mer uppenbara. Något som därmed har blivit uppenbart är att transporterna måste koppla loss från den kedja som driver vår välfärd. För att göra detta 1 Björndahl, Gunnar, Borg, Jan & Thyberg Michel. Miljökunskap. Stockholm, 2003 sid Björndahl, Borg & Thyberg, 2003, sid Pamlin, Dennis. Sustainability at the speed of light sid. 81 8

9 måste man undersöka vad transporterna innebär för ekonomin samt dela upp dem i olika bitar. 4 Skulle en bit i denna kedja kunna vara dagens informationsteknologi som ett alternativ till den fysiska transporten? Inom IT och telecombranchen har detta länge varit ett faktum och allt fler inom de politiska kretsarna har börjat hålla med. Samtidigt finns det från andra håll kritik mot IT som den drivande faktorn till vår ökande BNP och därmed en drivande faktor till ökandet av transporter. IT anses även vara en bidragande orsak till den ökande hastigheten i vårt samhälle, det globala samhällets framväxt och vår mobilitet. Värt att ha i åtanke är att IT som den existerar idag inte kommit till för att bidra till ett hållbart samhälle utan för att öka de ekonomiska vinsterna och ge konkurrensfördelar. 5 I takt med att IT har blivit till en allt större del av vår vardag måste man dock börja se på dess potential med andra glasögon. Det synd att inte använda IT och den infrastruktur som den fört med sig, till att minska på de förorenande transporterna. Ett sätt att använda denna infrastruktur är genom så kallade videokonferenssystem. 2.2 Affärsresan Affärsresandet har globalt haft en stark tillväxt under många år. I Sverige görs enligt en undersökning gjord av Vägverket närmare 235 miljoner affärsresor varje år. Huvuddelen eller 75 % av affärsresorna sker med bil. Reslängden varierar stort, men cirka 60 % av resorna är 10 kilometer eller kortare. 6 Affärsresenärerna är även stor kund hos flygbolagen där 41 % av resenärerna reser med affärsmässiga ändamål. 7 4 European Environment Agency. Transport and environment: Facin a dilemma. TERM 2005: indicators tracking transport and environment in the European Union. Nr 3/06. Köpenhamn, 2006 sid. 9 5 Pamlin, 2002 sid Vägverket. Hållbart resande. Borlänge, Arnfalk, 2002, sid. 86 Stockholmsyndromet är ett lånat begrepp som är mer etablerat som ett syndrom uppkallat efter det så kallade Norrmalmstorgsdramat

10 2.2.1 Syftet med affärsresor Anledningen till att affärsresor görs är olika beroende på vilken typ av företag eller organisation som reser. Arnfalk menar att den absolut vanligaste anledningen till affärsresande i Sverige, sker med anledning till närvaro på ett affärsmöte. Den andra vanligaste anledningen till affärsresa var träning så som kurser samt konferenser. En intressant teori som Arnfalk nämner är något han refererar som Stockholms-syndromet. Detta syndrom går ut på att större företag i huvudsak har sina huvudkontor i någon av Sveriges tre största städer. Då mötet ofta var planerat av någon på huvudkontoret blev oftast mötet av på huvudkontoret. Detta innebar för de mindre kontoren som ligger utspridda i Sverige att de anställda i dessa kontor fick resa mer och oftare till huvudkontoret. Arnfalk nämner även att intresset för virtuella möten är betydligt högre för kontoren med långa avstånd till huvudkontoret Affärsresan, individen och status Arnfalk menar att resan historiskt sätt varit en ekonomisk motor i samhället. Resan har stimulerat utveckling, produktion och konsumtion. I takt med att det blivit enklare och bekvämare att resa har längre och fler resor blivit tillgängliga för vanligt folk. Affärsresan ses ofta som något positivt som kan ge en personlig fördel. Arnfalk menar till och med att vissa företag använder affärsresemöjligheter som ett sätt att rekrytera nya medarbetare. Vidare menar Arnfalk att det finns ett visst skimmer av glamour och status trots att det idag inte är något privilegium för enbart de högsta cheferna. En annan aspekt är att individen kan känna sig uppskattad och känna sig behövd när företaget vill lägga stora belopp på en affärsresa där individen ska medverka. Detta kan enligt Arnfalk stärka ett ego och visa signaler så som professionalism och framgång för utomstående. 9 8 Arnfalk, Peter. Virtual Mobility and Pollution Prevention. Lunds Universitet, 2002 sid Arnfalk, 2002, sid

11 2.3 Videokonferensen Videokonferensen går enkelt förklarat ut på att träffa andra människor via en elektronisk koppling utan att fysiskt träffa dem. För att en videokonferens skall kunna fungera krävs en kamera, en bildskärm, en mikrofon och ett kodek per deltagare eller grupp. Kodek är en förkortning för kodning och dekodning. Kodningen fungerar förenklat genom att packa ihop bild samt ljud i ett paket så att det tar mindre plats att skicka. När mottagaren tar emot paketet används dekodning för att packa upp paketet. När paketet är uppackat kan bilden och ljudet spelas upp för mottagaren. Dessa paket skickas konstant mellan alla parter i videkonferensen. 10 Det vanligaste sättet idag är att använda Internet för att distribuera paketen då detta nätverk är lättillgängligt och tillfredställande hög överföringshastighet samt svarstider. Telekonferensen är mycket lik videokonferensen men saknar möjligheten till rörliga bilder av mötesdeltagarna. Denna teknik är betydligt enklare och kräver som enklast enbart två mötestelefoner för att fungera. Tekniken har därmed väl utbyggd infrastruktur, är billig att komma igång med samt lätt att använda Miljöbesparing Enligt Arnfalk finns det tre olika sätt att se på miljöpåverkan kopplad till videokonferensen. Den första typen är den negativa miljöbelastning som videokonferensen under sin livscykel. I denna räknas även den negativa miljöpåverkan som utvinning av råvaror, tillverkning och deponering eller återvinning som innovationen i slutändan ger. Arnfalk menar att videokonferensen har låg miljöpåverkan under användandet, med undantag från den höga energiförbrukningen vid användandet. Den höga energiförbrukningen kan beroende på hur energin är framställd leda till lägre eller högre mängd utsläpp av växthusgaser. Arnfalk väljer att titta på hela elektronikindustrin, som videokonferensen är en del av. Elektronikindustrin 10 Läärä, Tiina. Teldok 97 Våga vara visionär. Stockholm, 1995 sid Arnfalk, 2002, sid

12 har stor miljöpåverkan med stor materialåtgång samt stort energibehov. Elektronik innehåller även enligt Arnfalk stora mängder ovanliga och giftiga ämnen. För att göra detta ännu sämre är levnadstiden på elektronik kort vilket leder till hög konsumtion. 12 Värt att notera är dock att levnadstiden inte är kort på grund utav att produkten går sönder, utan för att användaren väljer att kassera den till förmån för nyare utrustning. Den andra typen av effekt kallar Arnfalk för applikationseffekt. Detta liknas vid de konsekvenser som innovationen för med sig. Detta exemplifieras genom att användande av videokonferensen kan leda till högre energiförbrukning för organisationen. Samtidigt kan denna ökade energiförbrukning vägas mot en minskning av fysiska resor. Den sista effekten kallar Arnfalk för systemeffekt. Med denna menar författaren att en innovation kan leda till indirekta förändringar på andra plan. Detta exemplifierar han som att minskat resande leder till mindre trafik, vilket leder till mindre underhåll på vägarna och så vidare. 13 Enligt Arnfalk har det gjorts studier där videokonferensen jämfördes med resor gjorda med flyg samt tåg. Resorna skedde mellan Göteborg och Stockholm och slutsatsen blev att flyget var sämst ur miljösynpunkt. Resorna med tåg hade en något högre eller liknande miljöpåverkan som videokonferensen. En intressant detalj som Arnfalk nämner är att videokonferensen, om de används i liten utsträckning, blir sämre ur miljöperspektiv än tåget. Anledningen till detta var att videokonferensutrustningen om den inte kopplades ur korrekt utan stod i standby, förbrukade små mängder energi under en lång tid. Dessa små mängder energi blev sett ur ett länge perspektiv ackumulerade till stora mängder energi. Användes inte videokonferensutrustningen i någon högre grad, blev tiden som utrustningen stod i standby längre, vilket medför att den totala energiförbrukningen per använd timme blev högre. 14 Då huvuddelen av affärsresorna i Sverige sker med bil är en jämförelse med denna transportform mest intressant. Ett sätt att beskriva hur pass miljövänliga videokonferensen är att titta på koldioxidutsläppen från olika typer av transportsätt. 12 Arnfalk, 2002, sid Arnfalk, 2002, sid Arnfalk, 2002, sid

13 Nyckeltal för resor Transportmedel Till fots Cykel Tåg Buss Samåkning Bil/taxi Tvåtaktsmotor Gram koldioxid / personkilometer 0 g koldioxid 0 g koldioxid 6,7g koldioxid 56 g koldioxid 63 g koldioxid 190 g koldioxid 107 g koldioxid Flygplan 160 g koldioxid 15 Detta kan jämföras med den el som vi får ut i våra svenska eluttag som utan att vara grön el släpper ut cirka 290 gram koldioxid per KWh. 16 De videokonferenssystem som jag kommit i kontakt med i denna undersökning förbrukade ungefär 0,5 KW per timme. Då det krävs två stycken system för att videokonferensen skall kunna genomföras resulterar deras totala energiförbrukning i 290 gram koldioxid i timmen. Med andra ord har en timmes videokonfererande mindre koldioxidutsläpp än två kilometers bilresa för en person. Värt att notera är att dessa siffror är mycket ungefärliga men visar ändå på videokonferensens lägre miljöpåverkan. 15 Västra götalandsregionen. (Hämtad ) 16 Natur och Miljö. (Hämtad ) 13

14 2.5 Begrepp och teori I denna del kommer jag att presentera de begrepp och teorier som jag ska använda mig av i analysen som kommer i ett senare kapitel. Jag kommer först att redogöra för de begrepp jag valt att använda mig av för att tolka mitt material. För att knyta ihop dessa begrepp kommer jag att använda mig av en teori med tre olika teoretiska begrepp Ahrnell och Wildhuss om möten mellan människor Britt-Marie Ahrnell och Rikard Wildhuss skriver i sin bok Möten med mening om vad det fysiska mötet innehåller förutom bara det talade ordet. De presenterar djupgående att vi människor inte enbart lyssnar på en talare utan tar in så många fler intryck. Vi människor använder oss av flera olika intryck såsom ansiktsuttryck, kroppsspråk, rörelser, ögonkast och dofter för att tyda det ordlösa samtalet. 17 Författarna kopplar även dessa intryck till innerbörden av kommunikation för att problematisera begreppet kommunikation. 18 Boken används för att beskriva de bakomliggande intrycken i ett möte mellan människor. Genom att använda mig av dessa intryck hoppas jag kunna fördjupa Rogers teoretiska begrepp med innovationens kompatibilitet till videokonferensen. Rogers teoretiska begrepp kommer jag att behandla i slutet av kapitlet. Då mötet enligt Ahrnell och Wildhuss innehåller mycket mer än enbart ord blir dessa inressant att se om dessa intryck återfinns hos videokonferensen. Finns dessa intryck även hos videokonferensen eller är detta en avsaknad hos tekniken Lennart Lindberg om Aktiva möten Lennart Lindberg delar i boken Aktiva Möten in fysiska möten i fem olika huvudgrupper. Han liknar dessa som det fysiska mötets störningsfält. Störningsfälten delar Lindberg in i 17 Ahrnell, Britt-Marie & Wildhuss, Rikard. Möten med mening. Det nya sättet att leda, kommunicera och förändra. Uppsala, 1999 sid Ahrnell & Wildhuss, 1997, sid

15 språkliga, psykologiska, fysiologiska, tekniska samt sociala fält. Språkliga störningsfält är exempelvis främmande språk som en talare inte behärskar. Till språkliga störningar räknar även Lindberg in fackspråk, dialekter och slang. Psykologiska störningar ligger i individens inre plan, till detta räknas exempelvis familjeproblem. Detta är problem som vi alla konfronteras med men håller inom oss. Syn och hörselskador räknar Lindberg som fysiologiska störningar. En annan vanlig fysiologisk störning är stamning, som kan bli ett stort obehag för samtliga deltagare om inte miljön är vänskaplig och lugn. Till tekniska störningar räknar Lindberg som buller, krånglande utrustning och så vidare. En vanlig teknisk störning är en krånglande overheadmaskin. Slutligen behandlar Lindberg sociala störningar. Med detta menar författaren roller och relationer mellan deltagare. 19 Denna teori är i likhet med föregående teori en fördjupning på Rogers teorier kring innovationen. Genom att undersöka hur mötets störningsfält upplevs samt återfinnes i videokonferensen, vill jag se om kompatibilitetsskillnader uppkommer Anna-Lisa Lindén om Människa och miljö Anna-Lisa Lindén skriver i sin bok Människa och miljö om bland annat hur attityden gentemot en handling är uppbyggd. Attityder består enligt Lindén av tre delar: känsla, kunskap samt handlingsberedskap. Attityden är riktad mot attitydobjektet. Attitydobjektet är i detta fall videokonferensen. Dessa tre komponenter måste vara samstämmiga för att man ska nå konsonans respektive harmoni och därmed vara nöjd med sitt handlande. Är någon av dessa komponenter däremot olik de övriga uppstår en kognitiv dissonans och som regel försöker då individen påverka den komponenten som är olik de övriga, så att det slutligen blir konsonans/harmoni. För individen är kognitiv dissonans något obehagligt som individen försöker att undvika genom att ta bort eller ändra de komponenter som bidrar till dissonansen. Om det hos individen råder konsonans respektive harmoni undviker individen händelser som kan orsaka dissonans. 20 Med hjälp utav dessa begrepp hoppas jag kunna se ifall det dessa kan kopplas till videokonferensen och ge en djupare bild av varför vissa användare har en viss attityd gentemot en handling. Leder dissonans hos användare av videokonferensen till att de 19 Lindberg, Lennart. Aktiva möten. Solna 1983 sid Lindén, Anna-Lisa. Människa och miljö. Om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Stockholm, 1994 sid

16 använder tekniken mindre? Vad skulle i sådana fall kunna göras för att få användarna att använda videokonferensen mer? Rogers teori om innovationen Everett M Rogers är en amerikansk forskare som bland annat har undersökt hur en innovation påverkar användarna. Varför blev vissa innovationer succé hos användarna medan andra försvann lika snabbt som de kom? I denna uppsats har jag valt att använda mig av tre av Rogers totalt fem teoretiska begrepp. Dessa fem är innovationens karaktär, innovationens kompatibilitet, innovationens komplexitet, innovationens provbarhet samt innovationens observerbarhet. Jag har valt att rikta in mig på användarna av videokonferensen och har därmed valt att tolka Rogers teori ur ett användarperspektiv. En karaktär är den relativa fördelen med innovationen. Denna kan visa sig i form av ekonomiska termer eller i form av social status. 21 Behovet av att använda en innovation har en stark koppling till innovationens fördel, något Rogers utvecklar i sin teori. Ett sätt att förklara en innovations fördel kan liknas vid två olika par skor. Båda fyller samma ursprungliga behov, att ha något på fötterna när man går, dock är löparskorna bättre att springa med. Detta ger löparskorna en fördel gentemot vanliga gångskor vid löpning. Den andra av Rogers dimensioner är innovationens kompatibilitet. Med kompatibilitet menas innovationens förmåga att möta de existerande värdena, före detta erfarenheter och att fylla användarnas behov. En innovation som är komparbibel passar användaren bättre och är lättare att ta till sig. 22 Enligt Rogers är viktigt att videokonferensen är så lik det riktiga mötet som möjligt för att den ska bli kompatibel. I denna undersökning kommer jag att använda detta begrepp för att undersöka vilka skillnader som finns mellan videokonferensen och fysiska möten. Bryter videokonferensen mot de existerande värdena samt fyller den verkligen användarnas krav och behov? 21 Rogers, M, Everett. Diffusion of Innovations. New York sid Rogers, 1995, sid

17 Den tredje sista dimensionen är innovationens observerbarhet. 23 Fördelarna med en hög observerbarhet är att det blir lättare att visa på fördelarna med innovationen. Rogers exemplifierar detta genom att mena på att skydd mot HIV/AIDS har en låg observerbarhet, eftersom de fördelarna som skyddet ger, inte märks för individen. Individen uppmärksammar inte heller att denna är smittad förrän det är för sent och de som är smittade syns inte. Hade HIV/AIDS synts som exempelvis bölder i ansiktet hade observerbarheten hos sjukdomen varit betydligt högre. 24 Genom att applicera detta begrepp på videokonferensen vill jag undersöka om det finns något samband mellan låg observerbarhet hos videokonferensen samt dess miljöfördelar. Kan detta vara en anledning till att färre vill använda videokonferensen? 23 Rogers, 1995, sid Rogers, 1995, sid

18 3. Metod, material och genomförande I denna del kommer jag att redovisa för mitt val av metod, valet av att använda intervjuer, urval, förberedelserna innan intervjuerna, valet att använda inspelning, analysmetod, en diskussion om de etiska aspekterna i undersökningen och slutligen en kort presentation av intervjupersonerna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av personliga kvalitativa intervjuer. 3.1 Val av metod Enligt Trost finns det två olika metoder vid datainsamling, dessa är kvantitativa och kvalitativa. 25 Den kvantitativa metoden är användbar när man statistiskt skall undersöka något exempelvis undersöka hur många som köper ekologiskt mjölk i en matbutik. Den kvantitativa metoden är användbar när man vill försöka förstå människors på ett djupare plan. 26 Då jag var intresserad av hur människor tänker angående videokonferensen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Något som är viktigt att ha i åtanke när man undersöker något är ifall man vill arbeta induktivt, deduktivt eller abduktivt. När man forskar induktivt studerar man något utan att ha baserat undersökningen på tidigare forskning och teorier. Vid deduktiv forskning använder man sig av allmänna principer och teorier för att dra slutsatser. Slutligen så vid abduktiv forskning används en kombination av de tidigare nämnda sätten. undersökning använda mig av ett abduktivt undersökningssätt där jag utgår ifrån redan kända teorier för att finna samband. Därefter kommer valet av frågemetoder. Enligt Ekholm och Fransson finns det tre olika typer av frågemetoder. Dessa är observationer, enkäter samt intervjuer. Observationer har den fördelen att man kan studera någon eller något under en längre tid. Denna typ av metod är 27 Jag valde att vid min 25 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund, 1997 sid Trost, 1997, sid Patel, Runa, Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Lund, 2003 sid

19 användbar i exempelvis skolan där nya utlärningsmetoder provas. Nackdelen med denna metod är att den tar lång tid samt att observatören måste ha goda kunskaper i vad han eller hon observerar. Enkätmetoden går på korta drag ut på att olika undersökningspersoner fyller i ett frågeformulär med svarsalternativ som i förvägs formulerats. Denna metod kräver liksom observationsmetoden stor kunskap kring det som skall undersökas samt att människorna som deltar kan särskiljas. Är däremot dessa förutsättningar uppfyllda är enkäten en billig och enkel metod där ett stort antal personer kan involveras i en undersökning Slutligen har vi intervjumetoden, där den som intervjuar enbart styrs av vilka frågor han eller hon vill ställa. Intervjumetoden är flexibel, underlättar uppgiftslämnaren att lämna egna svar och värderingar. 28 Jag valde i min undersökning att använda mig av intervjuer då jag huvudsakligen var ute efter svar, värderingar och tankar från olika undersökningspersoner. 3.2 Intervjuer Enligt Trost utmärks kvalitativa intervjuer genom att man bland annat ställer enkla och raka frågor, på vilka man får komplexa och innehållsrika svar. När intervjun är klar är resultatet ett stort material som man kan undersöka ur flera olika perspektiv. 29 Trost fortsätter med att kvalitativa intervjuer är att föredra när undersökningen går ut på att se hur människor resonerar eller reagerar samt att urskilja olika typer av handlingsmönster. 30 Dessa aspekter av den kvalitativa intervjun medför att denna metod passar min undersökning väl. Då undersökningen går ut på att undersöka människor och deras tankar kring en innovation är den kvalitativa intervjun att föredra. Trost presenterar även Kvales indelning av kvalitativa intervjustudier. Kvale delar in intervjuprocessen i sju steg vilka kan ses som en ordningsföljd man bör följa för att genomföra en kvalitativ intervju. Det första steget är tematisering där man formulerar syftet och problemområdet. Nästa steg är att designa intervjun. Enligt Trost skall man vid kvalitativa intervjuer med fördel välja att göra en intervjuguide. Därefter kommer själva intervjuandet där 28 Ekholm, Mats & Fransson, Anders. Praktisk intervjuteknik. Stockholm, 1992 sid Trost, 1997, sid Trost, 1997, sid

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun. RESVANOR NU OCH FÖRR Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om människors resvanor, nu och i tidigare generationer, när det gäller reslängd, val av färdmedel och miljöpåverkan. Eleverna lär sig beräkna

Läs mer

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar

Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Tidigare uppdrag nr.2: Framförandets olika delar Ändamål: Effektiv utbildning i presentationsförmåga är inte bara att lära sig att stå upp och presentera. Det innehåller skickligheter som är utomordentligt

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1

Marknadsundersökning. Mälardalens Högskola Handledare: Rolf Lövgren Produkt och processutveckling, KPP306 Individuell inlämningsuppgift, INL1 Marknadsundersökning 2010 Denna essä behandlar marknadsundersökningar ur ett produktutvecklingsperspektiv för att försöka finna en lämplig process för att ta reda på kundernas behov och önskemål. Mälardalens

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

SMARTARE SÄTT ATT MÖTAS Så kan ny teknik ge effektivare möten, sänkta reskostnader och minskad miljöpåverkan

SMARTARE SÄTT ATT MÖTAS Så kan ny teknik ge effektivare möten, sänkta reskostnader och minskad miljöpåverkan SMARTARE SÄTT ATT MÖTAS Så kan ny teknik ge effektivare möten, sänkta reskostnader och minskad miljöpåverkan Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 7 BAKGRUND Att resa och att mötas är för de flesta människor

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet Anteckningsstöd Pedagogiskt stöd, Lunds universitet 2 3 Information till dig som ger anteckningsstöd ATT FÖRBEREDA FÖRELÄSNINGARNA Både som student och anteckningsstöd är det bra om du alltid förbereder

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma PRESSMEDDELANDE Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma Svenskarna är inte lika miljö- och klimatsmarta på kontoret som hemma. Enligt senaste Kontorsbarometern svarar bara 7 procent att de agerar

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

When meetings really matter

When meetings really matter When meetings really matter Webbmöte Pratar du med kunder och kollegor via Skype, Microsoft OSC eller andra kommunikationsverktyg i datorn? Använd Konftel som ljudkälla. Möte via mobilen Anslut din mobiltelefon

Läs mer