MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90p vt Videokonferensen. Bra för miljön men vad tycker användaren? Virtual meetings

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 61-90p vt 2008 Teknik och samhälle Examensarbete på C-nivå 15 hp Miljövetarprogrammet - Människa, Miljö, Samhälle 180 p Videokonferensen Bra för miljön men vad tycker användaren? Virtual meetings Good for the environment but what does the user think? Författare: Jonas Wehlin Rydquist Examinator: Ebba Lisberg Jensen Handledare: Per Lindquist

2 Förord Denna uppsats är tänkt som en fördjupning av en uppsats som jag skrev 2007 vid namn Videokonferensen En ersättare till fysiska möten. Denna uppsats inriktade sig huvudsakligen på hur användarna av videokonferensen uppfattar tekniken och vad de trodde om dess framtid. Uppsatsen blev en språngbräda in i hur pass stort ämnet videokonferensen var samt vilka olika sätt jag kunde se på tekniken. Något som jag blev allt mer nyfiken att undersöka var att jämföra videokonferensen och ett fysiskt möte för att få en bild av dess fördelar respektive nackdelar. Från min föregående uppsats framkom även att miljöfördelarna som videokonferensen har var svåra för användarna att se. Detta var klart en intressant upptäckt som jag i denna uppsats även ska försöka få ett bättre svar på. 2

3 Sammanfattning Målet med mitt arbeta är att belysa vilken syn användare av videokonferensen har till tekniken. Med utgångspunkt från detta har jag undersökt vilka skillnader användarna ser på videokonferensen och det fysiska mötet. Vidare har jag undersökt vilken syn användarna har på det virtuella mötet och dess miljöfördelar. Slutligen har jag undersökt vad arbetsgivarna gör för att uppmuntra till användandet av videokonferensen. För att uppnå bästa möjliga resultat har jag genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer med personer med nära koppling till videkonferensen. Av resultatet framkom att användarna av videokonferensen ser stora skillnader i hur mötesdeltagarna upplevs med videokonferensen i kontrast till det fysiska mötet. Användarna såg även miljöfördelar med videokonferensen, dock var det svårt för användarna att uppleva den miljöbesparing som videokonferensen ger. Slutligen gjorde arbetsgivarna inget eller väldigt lite för att uppmuntra till mer användande av videokonferensen. Abstract The main purpose with this essay is to highlight the users of virtual meeting and their thoughts about this technical equipment. With this in mind, I began by investigating which differences the users could see between a virtual meeting and a regular physical meeting. Secondly, I investigated the users thoughts about virtual meeting and its environmental benefits. Thirdly, I investigated what the employers do to encourage the use of virtual meetings. I based my essay on three quality interviews. The subjects of these interviews all had strong connection to virtual meetings. My results show that the users of virtual meetings saw big differences in their meeting experience between a virtual meeting and a physical meeting. The users also saw environmental benefits with virtual meetings. Furthermore, it was hard for the users to feel or see the results that the environmental benefits created. Finally, the results indicate that employers did very little or nothing to encourage the use of virtual meetings. 3

4 Innehåll 1. INLEDNING INTRODUKTION SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING DISPOSITION UTVECKLING AV PROBLEMSTÄLLNING BAKGRUND AFFÄRSRESAN Syftet med affärsresor Affärsresan, individen och status VIDEOKONFERENSEN MILJÖBESPARING BEGREPP OCH TEORI Ahrnell och Wildhuss om möten mellan människor Lennart Lindberg om Aktiva möten Anna-Lisa Lindén om Människa och miljö Rogers teori om innovationen METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE VAL AV METOD INTERVJUER URVAL FÖRBEREDELSER INSPELNING ANALYSMETOD ETISKA FRÅGOR KORT PRESENTATION AV INTERVJUTILLFÄLLENA Intervjuperson Peter Intervjuperson Sven Intervjuperson Johanna ANALYS VILKA SKILLNADER FINNS DET MELLAN FYSISKA MÖTEN OCH VIDEOKONFERENSEN? MÖTETS INNEHÅLL Bild är silver, ljudet är guld Den mänskliga delen av mötet... 30

5 4.3 VAD ANSER ANVÄNDARNA AV VIDEOKONFERENSEN OM DESS MILJÖFÖRDELAR? Fördelen för individen FÖREBILDER OCH INCITAMENT SLUTSATS

6 1. Inledning Jag kommer i denna inledande del av undersökningen att presentera en kort introduktion av ämnet videokonferensen. Därefter kommer jag att presentera undersökningens syfte samt dess problemställning. Slutligen redogör jag kortfattat för dispositionen i undersökningen. 1.1 Introduktion Videokonferensen som sådan har funnits i över 30 år. Den tekniska utvecklingen som skett under de senaste 10 åren har medfört att videokonferensen har gått från en utopi till en realitet. Under de senaste åren har miljöfrågan blivit en allt större del av vårt liv vilket videokonferens- och teleleverantörerna inte har varit sena att hoppa på. Dessvärre har videokonferensen inte fått det genomslag som många hoppades på. Hur grön tekniken än är i jämförelse med det fysiska mötet, så är det viktigaste hur videokonferensen används, implementeras och uppfattas av dem som använder det. Är videokonferensen här för att stanna eller är det fysiska mötet fortfarande bäst? 1.2 Syfte och problemställning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skillnader det finns mellan ett fysiskt möte och ett möte som genomförs med videokonferenssystem. Undersökningen vill särskilt problematisera hur användarna ser på videokonferensen som en miljöbesparande åtgärd. Vidare analyserar undersökningen arbetsgivarnas roll kopplad till videokonferensen och dess användare. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer av personer inom företag och myndigheter med nära anknytning till användandet och implementering av videokonferensen. Undersökningen har genomförts genom att dela in problemområdet i tre problemställningar. 6

7 Vilka skillnader finns det mellan fysiska möten och videokonferensen ur användarens ögon? Vad anser användarna av virtuella möten om dess miljöfördelar? Vad gör arbetsgivarna för att uppmuntra till användandet av videokonferensen? Den första problemställningen är vald för att undersöka vilka skillnader det finns mellan ett för oss traditionellt möte och ett virtuellt möte. Därmed kommer min nästa problemställning, vad användarna anser om videokonferensen och dess miljöfördelar. Den sista frågeställningen går ut på att se vad ledningen inom organisationerna i min undersökning gör för att uppmuntra till användning av videokonferensen. 1.3 Disposition Denna uppsats är indelad i totalt fem kapitel. I det första kapitlet presenterar jag syftet med uppsatsen samt dess problemställning. I det andra kapitlet utvecklar jag min problemställning genom att skriva om affärsresans roll och resans miljöbelastning. För att problematisera problemställningen har jag valt att använda mig av olika teoretiska resonemang om innovationen. Dessa resonemang har jag vidare fördjupat med ytterligare resonemang från andra författare för att ge de teoretiska resonemangen mer djup. I det tredje kapitlet resonerar jag kring mitt val av kvalitativ metod och intervjuer. Här skriver jag vidare om hur jag gick till väga när jag genomförde intervjuerna samt mina tankar kring dessa. Mitt insamlade material och de teoretiska resonemangen kommer samman i min analys som finns i kapitel fyra. Slutligen i kapitel fem sammanfattar och diskuterar jag det resultat som framkom genom analysen. 7

8 2. Utveckling av problemställning I denna del av undersökningen kommer jag först att beskriva en bakgrund till de transporter och dess utsläpp av växthusgaser. Därefter kommer jag att utveckla affärsresan och dess olika roller. Videokonferensen och olika transportmedel jämförs därefter med hänvisning till utsläpp av växthusgasen koldioxid. Slutligen introducerar jag de teorier och resonemang jag valt att använda mig av för att tolka mitt material. 2.1 Bakgrund Den globala uppvärmningen blir allt mer uppenbar för oss och denna uppvärmning kan härledas till det ökande användandet av fossila bränslen. 1 En stor källa till utsläpp av koldioxid är transportsektorn som till största delen drivs av fossila bränslen såsom olika raffinerade varianter av olja. År 1999 stod transporterna i Sverige för cirka 29 % av utsläppen av växthusgaser. 2 I EU har utsläpp av koldioxid kopplade till transporter ökat med 40 % sedan Till år 2010 beräknas utsläppen ha ökat med ytterligare 30 % vilket skulle göra transportsektorn i EU till den största procentuella bidragsfaktorn till växthusgaser. Dessa allt mer ökande utsläpp kan visa sig problematiska när länder ska nå upp till utsläppsmängderna enligt Kyoto-avtalet. 3 Den bidragande orsaken till dessa ökade utsläpp från transportsektorn kan är en ökning av transportvolymen. Den ökade trafikvolymen har visat sig vara kopplad till ett lands ökande BNP. Samtidigt som man vill ha fortsatt ekonomiskt välstånd, har de nackdelar som transporterna för med sig blivit allt mer uppenbara. Något som därmed har blivit uppenbart är att transporterna måste koppla loss från den kedja som driver vår välfärd. För att göra detta 1 Björndahl, Gunnar, Borg, Jan & Thyberg Michel. Miljökunskap. Stockholm, 2003 sid Björndahl, Borg & Thyberg, 2003, sid Pamlin, Dennis. Sustainability at the speed of light sid. 81 8

9 måste man undersöka vad transporterna innebär för ekonomin samt dela upp dem i olika bitar. 4 Skulle en bit i denna kedja kunna vara dagens informationsteknologi som ett alternativ till den fysiska transporten? Inom IT och telecombranchen har detta länge varit ett faktum och allt fler inom de politiska kretsarna har börjat hålla med. Samtidigt finns det från andra håll kritik mot IT som den drivande faktorn till vår ökande BNP och därmed en drivande faktor till ökandet av transporter. IT anses även vara en bidragande orsak till den ökande hastigheten i vårt samhälle, det globala samhällets framväxt och vår mobilitet. Värt att ha i åtanke är att IT som den existerar idag inte kommit till för att bidra till ett hållbart samhälle utan för att öka de ekonomiska vinsterna och ge konkurrensfördelar. 5 I takt med att IT har blivit till en allt större del av vår vardag måste man dock börja se på dess potential med andra glasögon. Det synd att inte använda IT och den infrastruktur som den fört med sig, till att minska på de förorenande transporterna. Ett sätt att använda denna infrastruktur är genom så kallade videokonferenssystem. 2.2 Affärsresan Affärsresandet har globalt haft en stark tillväxt under många år. I Sverige görs enligt en undersökning gjord av Vägverket närmare 235 miljoner affärsresor varje år. Huvuddelen eller 75 % av affärsresorna sker med bil. Reslängden varierar stort, men cirka 60 % av resorna är 10 kilometer eller kortare. 6 Affärsresenärerna är även stor kund hos flygbolagen där 41 % av resenärerna reser med affärsmässiga ändamål. 7 4 European Environment Agency. Transport and environment: Facin a dilemma. TERM 2005: indicators tracking transport and environment in the European Union. Nr 3/06. Köpenhamn, 2006 sid. 9 5 Pamlin, 2002 sid Vägverket. Hållbart resande. Borlänge, Arnfalk, 2002, sid. 86 Stockholmsyndromet är ett lånat begrepp som är mer etablerat som ett syndrom uppkallat efter det så kallade Norrmalmstorgsdramat

10 2.2.1 Syftet med affärsresor Anledningen till att affärsresor görs är olika beroende på vilken typ av företag eller organisation som reser. Arnfalk menar att den absolut vanligaste anledningen till affärsresande i Sverige, sker med anledning till närvaro på ett affärsmöte. Den andra vanligaste anledningen till affärsresa var träning så som kurser samt konferenser. En intressant teori som Arnfalk nämner är något han refererar som Stockholms-syndromet. Detta syndrom går ut på att större företag i huvudsak har sina huvudkontor i någon av Sveriges tre största städer. Då mötet ofta var planerat av någon på huvudkontoret blev oftast mötet av på huvudkontoret. Detta innebar för de mindre kontoren som ligger utspridda i Sverige att de anställda i dessa kontor fick resa mer och oftare till huvudkontoret. Arnfalk nämner även att intresset för virtuella möten är betydligt högre för kontoren med långa avstånd till huvudkontoret Affärsresan, individen och status Arnfalk menar att resan historiskt sätt varit en ekonomisk motor i samhället. Resan har stimulerat utveckling, produktion och konsumtion. I takt med att det blivit enklare och bekvämare att resa har längre och fler resor blivit tillgängliga för vanligt folk. Affärsresan ses ofta som något positivt som kan ge en personlig fördel. Arnfalk menar till och med att vissa företag använder affärsresemöjligheter som ett sätt att rekrytera nya medarbetare. Vidare menar Arnfalk att det finns ett visst skimmer av glamour och status trots att det idag inte är något privilegium för enbart de högsta cheferna. En annan aspekt är att individen kan känna sig uppskattad och känna sig behövd när företaget vill lägga stora belopp på en affärsresa där individen ska medverka. Detta kan enligt Arnfalk stärka ett ego och visa signaler så som professionalism och framgång för utomstående. 9 8 Arnfalk, Peter. Virtual Mobility and Pollution Prevention. Lunds Universitet, 2002 sid Arnfalk, 2002, sid

11 2.3 Videokonferensen Videokonferensen går enkelt förklarat ut på att träffa andra människor via en elektronisk koppling utan att fysiskt träffa dem. För att en videokonferens skall kunna fungera krävs en kamera, en bildskärm, en mikrofon och ett kodek per deltagare eller grupp. Kodek är en förkortning för kodning och dekodning. Kodningen fungerar förenklat genom att packa ihop bild samt ljud i ett paket så att det tar mindre plats att skicka. När mottagaren tar emot paketet används dekodning för att packa upp paketet. När paketet är uppackat kan bilden och ljudet spelas upp för mottagaren. Dessa paket skickas konstant mellan alla parter i videkonferensen. 10 Det vanligaste sättet idag är att använda Internet för att distribuera paketen då detta nätverk är lättillgängligt och tillfredställande hög överföringshastighet samt svarstider. Telekonferensen är mycket lik videokonferensen men saknar möjligheten till rörliga bilder av mötesdeltagarna. Denna teknik är betydligt enklare och kräver som enklast enbart två mötestelefoner för att fungera. Tekniken har därmed väl utbyggd infrastruktur, är billig att komma igång med samt lätt att använda Miljöbesparing Enligt Arnfalk finns det tre olika sätt att se på miljöpåverkan kopplad till videokonferensen. Den första typen är den negativa miljöbelastning som videokonferensen under sin livscykel. I denna räknas även den negativa miljöpåverkan som utvinning av råvaror, tillverkning och deponering eller återvinning som innovationen i slutändan ger. Arnfalk menar att videokonferensen har låg miljöpåverkan under användandet, med undantag från den höga energiförbrukningen vid användandet. Den höga energiförbrukningen kan beroende på hur energin är framställd leda till lägre eller högre mängd utsläpp av växthusgaser. Arnfalk väljer att titta på hela elektronikindustrin, som videokonferensen är en del av. Elektronikindustrin 10 Läärä, Tiina. Teldok 97 Våga vara visionär. Stockholm, 1995 sid Arnfalk, 2002, sid

12 har stor miljöpåverkan med stor materialåtgång samt stort energibehov. Elektronik innehåller även enligt Arnfalk stora mängder ovanliga och giftiga ämnen. För att göra detta ännu sämre är levnadstiden på elektronik kort vilket leder till hög konsumtion. 12 Värt att notera är dock att levnadstiden inte är kort på grund utav att produkten går sönder, utan för att användaren väljer att kassera den till förmån för nyare utrustning. Den andra typen av effekt kallar Arnfalk för applikationseffekt. Detta liknas vid de konsekvenser som innovationen för med sig. Detta exemplifieras genom att användande av videokonferensen kan leda till högre energiförbrukning för organisationen. Samtidigt kan denna ökade energiförbrukning vägas mot en minskning av fysiska resor. Den sista effekten kallar Arnfalk för systemeffekt. Med denna menar författaren att en innovation kan leda till indirekta förändringar på andra plan. Detta exemplifierar han som att minskat resande leder till mindre trafik, vilket leder till mindre underhåll på vägarna och så vidare. 13 Enligt Arnfalk har det gjorts studier där videokonferensen jämfördes med resor gjorda med flyg samt tåg. Resorna skedde mellan Göteborg och Stockholm och slutsatsen blev att flyget var sämst ur miljösynpunkt. Resorna med tåg hade en något högre eller liknande miljöpåverkan som videokonferensen. En intressant detalj som Arnfalk nämner är att videokonferensen, om de används i liten utsträckning, blir sämre ur miljöperspektiv än tåget. Anledningen till detta var att videokonferensutrustningen om den inte kopplades ur korrekt utan stod i standby, förbrukade små mängder energi under en lång tid. Dessa små mängder energi blev sett ur ett länge perspektiv ackumulerade till stora mängder energi. Användes inte videokonferensutrustningen i någon högre grad, blev tiden som utrustningen stod i standby längre, vilket medför att den totala energiförbrukningen per använd timme blev högre. 14 Då huvuddelen av affärsresorna i Sverige sker med bil är en jämförelse med denna transportform mest intressant. Ett sätt att beskriva hur pass miljövänliga videokonferensen är att titta på koldioxidutsläppen från olika typer av transportsätt. 12 Arnfalk, 2002, sid Arnfalk, 2002, sid Arnfalk, 2002, sid

13 Nyckeltal för resor Transportmedel Till fots Cykel Tåg Buss Samåkning Bil/taxi Tvåtaktsmotor Gram koldioxid / personkilometer 0 g koldioxid 0 g koldioxid 6,7g koldioxid 56 g koldioxid 63 g koldioxid 190 g koldioxid 107 g koldioxid Flygplan 160 g koldioxid 15 Detta kan jämföras med den el som vi får ut i våra svenska eluttag som utan att vara grön el släpper ut cirka 290 gram koldioxid per KWh. 16 De videokonferenssystem som jag kommit i kontakt med i denna undersökning förbrukade ungefär 0,5 KW per timme. Då det krävs två stycken system för att videokonferensen skall kunna genomföras resulterar deras totala energiförbrukning i 290 gram koldioxid i timmen. Med andra ord har en timmes videokonfererande mindre koldioxidutsläpp än två kilometers bilresa för en person. Värt att notera är att dessa siffror är mycket ungefärliga men visar ändå på videokonferensens lägre miljöpåverkan. 15 Västra götalandsregionen. (Hämtad ) 16 Natur och Miljö. (Hämtad ) 13

14 2.5 Begrepp och teori I denna del kommer jag att presentera de begrepp och teorier som jag ska använda mig av i analysen som kommer i ett senare kapitel. Jag kommer först att redogöra för de begrepp jag valt att använda mig av för att tolka mitt material. För att knyta ihop dessa begrepp kommer jag att använda mig av en teori med tre olika teoretiska begrepp Ahrnell och Wildhuss om möten mellan människor Britt-Marie Ahrnell och Rikard Wildhuss skriver i sin bok Möten med mening om vad det fysiska mötet innehåller förutom bara det talade ordet. De presenterar djupgående att vi människor inte enbart lyssnar på en talare utan tar in så många fler intryck. Vi människor använder oss av flera olika intryck såsom ansiktsuttryck, kroppsspråk, rörelser, ögonkast och dofter för att tyda det ordlösa samtalet. 17 Författarna kopplar även dessa intryck till innerbörden av kommunikation för att problematisera begreppet kommunikation. 18 Boken används för att beskriva de bakomliggande intrycken i ett möte mellan människor. Genom att använda mig av dessa intryck hoppas jag kunna fördjupa Rogers teoretiska begrepp med innovationens kompatibilitet till videokonferensen. Rogers teoretiska begrepp kommer jag att behandla i slutet av kapitlet. Då mötet enligt Ahrnell och Wildhuss innehåller mycket mer än enbart ord blir dessa inressant att se om dessa intryck återfinns hos videokonferensen. Finns dessa intryck även hos videokonferensen eller är detta en avsaknad hos tekniken Lennart Lindberg om Aktiva möten Lennart Lindberg delar i boken Aktiva Möten in fysiska möten i fem olika huvudgrupper. Han liknar dessa som det fysiska mötets störningsfält. Störningsfälten delar Lindberg in i 17 Ahrnell, Britt-Marie & Wildhuss, Rikard. Möten med mening. Det nya sättet att leda, kommunicera och förändra. Uppsala, 1999 sid Ahrnell & Wildhuss, 1997, sid

15 språkliga, psykologiska, fysiologiska, tekniska samt sociala fält. Språkliga störningsfält är exempelvis främmande språk som en talare inte behärskar. Till språkliga störningar räknar även Lindberg in fackspråk, dialekter och slang. Psykologiska störningar ligger i individens inre plan, till detta räknas exempelvis familjeproblem. Detta är problem som vi alla konfronteras med men håller inom oss. Syn och hörselskador räknar Lindberg som fysiologiska störningar. En annan vanlig fysiologisk störning är stamning, som kan bli ett stort obehag för samtliga deltagare om inte miljön är vänskaplig och lugn. Till tekniska störningar räknar Lindberg som buller, krånglande utrustning och så vidare. En vanlig teknisk störning är en krånglande overheadmaskin. Slutligen behandlar Lindberg sociala störningar. Med detta menar författaren roller och relationer mellan deltagare. 19 Denna teori är i likhet med föregående teori en fördjupning på Rogers teorier kring innovationen. Genom att undersöka hur mötets störningsfält upplevs samt återfinnes i videokonferensen, vill jag se om kompatibilitetsskillnader uppkommer Anna-Lisa Lindén om Människa och miljö Anna-Lisa Lindén skriver i sin bok Människa och miljö om bland annat hur attityden gentemot en handling är uppbyggd. Attityder består enligt Lindén av tre delar: känsla, kunskap samt handlingsberedskap. Attityden är riktad mot attitydobjektet. Attitydobjektet är i detta fall videokonferensen. Dessa tre komponenter måste vara samstämmiga för att man ska nå konsonans respektive harmoni och därmed vara nöjd med sitt handlande. Är någon av dessa komponenter däremot olik de övriga uppstår en kognitiv dissonans och som regel försöker då individen påverka den komponenten som är olik de övriga, så att det slutligen blir konsonans/harmoni. För individen är kognitiv dissonans något obehagligt som individen försöker att undvika genom att ta bort eller ändra de komponenter som bidrar till dissonansen. Om det hos individen råder konsonans respektive harmoni undviker individen händelser som kan orsaka dissonans. 20 Med hjälp utav dessa begrepp hoppas jag kunna se ifall det dessa kan kopplas till videokonferensen och ge en djupare bild av varför vissa användare har en viss attityd gentemot en handling. Leder dissonans hos användare av videokonferensen till att de 19 Lindberg, Lennart. Aktiva möten. Solna 1983 sid Lindén, Anna-Lisa. Människa och miljö. Om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Stockholm, 1994 sid

16 använder tekniken mindre? Vad skulle i sådana fall kunna göras för att få användarna att använda videokonferensen mer? Rogers teori om innovationen Everett M Rogers är en amerikansk forskare som bland annat har undersökt hur en innovation påverkar användarna. Varför blev vissa innovationer succé hos användarna medan andra försvann lika snabbt som de kom? I denna uppsats har jag valt att använda mig av tre av Rogers totalt fem teoretiska begrepp. Dessa fem är innovationens karaktär, innovationens kompatibilitet, innovationens komplexitet, innovationens provbarhet samt innovationens observerbarhet. Jag har valt att rikta in mig på användarna av videokonferensen och har därmed valt att tolka Rogers teori ur ett användarperspektiv. En karaktär är den relativa fördelen med innovationen. Denna kan visa sig i form av ekonomiska termer eller i form av social status. 21 Behovet av att använda en innovation har en stark koppling till innovationens fördel, något Rogers utvecklar i sin teori. Ett sätt att förklara en innovations fördel kan liknas vid två olika par skor. Båda fyller samma ursprungliga behov, att ha något på fötterna när man går, dock är löparskorna bättre att springa med. Detta ger löparskorna en fördel gentemot vanliga gångskor vid löpning. Den andra av Rogers dimensioner är innovationens kompatibilitet. Med kompatibilitet menas innovationens förmåga att möta de existerande värdena, före detta erfarenheter och att fylla användarnas behov. En innovation som är komparbibel passar användaren bättre och är lättare att ta till sig. 22 Enligt Rogers är viktigt att videokonferensen är så lik det riktiga mötet som möjligt för att den ska bli kompatibel. I denna undersökning kommer jag att använda detta begrepp för att undersöka vilka skillnader som finns mellan videokonferensen och fysiska möten. Bryter videokonferensen mot de existerande värdena samt fyller den verkligen användarnas krav och behov? 21 Rogers, M, Everett. Diffusion of Innovations. New York sid Rogers, 1995, sid

17 Den tredje sista dimensionen är innovationens observerbarhet. 23 Fördelarna med en hög observerbarhet är att det blir lättare att visa på fördelarna med innovationen. Rogers exemplifierar detta genom att mena på att skydd mot HIV/AIDS har en låg observerbarhet, eftersom de fördelarna som skyddet ger, inte märks för individen. Individen uppmärksammar inte heller att denna är smittad förrän det är för sent och de som är smittade syns inte. Hade HIV/AIDS synts som exempelvis bölder i ansiktet hade observerbarheten hos sjukdomen varit betydligt högre. 24 Genom att applicera detta begrepp på videokonferensen vill jag undersöka om det finns något samband mellan låg observerbarhet hos videokonferensen samt dess miljöfördelar. Kan detta vara en anledning till att färre vill använda videokonferensen? 23 Rogers, 1995, sid Rogers, 1995, sid

18 3. Metod, material och genomförande I denna del kommer jag att redovisa för mitt val av metod, valet av att använda intervjuer, urval, förberedelserna innan intervjuerna, valet att använda inspelning, analysmetod, en diskussion om de etiska aspekterna i undersökningen och slutligen en kort presentation av intervjupersonerna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av personliga kvalitativa intervjuer. 3.1 Val av metod Enligt Trost finns det två olika metoder vid datainsamling, dessa är kvantitativa och kvalitativa. 25 Den kvantitativa metoden är användbar när man statistiskt skall undersöka något exempelvis undersöka hur många som köper ekologiskt mjölk i en matbutik. Den kvantitativa metoden är användbar när man vill försöka förstå människors på ett djupare plan. 26 Då jag var intresserad av hur människor tänker angående videokonferensen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Något som är viktigt att ha i åtanke när man undersöker något är ifall man vill arbeta induktivt, deduktivt eller abduktivt. När man forskar induktivt studerar man något utan att ha baserat undersökningen på tidigare forskning och teorier. Vid deduktiv forskning använder man sig av allmänna principer och teorier för att dra slutsatser. Slutligen så vid abduktiv forskning används en kombination av de tidigare nämnda sätten. undersökning använda mig av ett abduktivt undersökningssätt där jag utgår ifrån redan kända teorier för att finna samband. Därefter kommer valet av frågemetoder. Enligt Ekholm och Fransson finns det tre olika typer av frågemetoder. Dessa är observationer, enkäter samt intervjuer. Observationer har den fördelen att man kan studera någon eller något under en längre tid. Denna typ av metod är 27 Jag valde att vid min 25 Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund, 1997 sid Trost, 1997, sid Patel, Runa, Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Lund, 2003 sid

19 användbar i exempelvis skolan där nya utlärningsmetoder provas. Nackdelen med denna metod är att den tar lång tid samt att observatören måste ha goda kunskaper i vad han eller hon observerar. Enkätmetoden går på korta drag ut på att olika undersökningspersoner fyller i ett frågeformulär med svarsalternativ som i förvägs formulerats. Denna metod kräver liksom observationsmetoden stor kunskap kring det som skall undersökas samt att människorna som deltar kan särskiljas. Är däremot dessa förutsättningar uppfyllda är enkäten en billig och enkel metod där ett stort antal personer kan involveras i en undersökning Slutligen har vi intervjumetoden, där den som intervjuar enbart styrs av vilka frågor han eller hon vill ställa. Intervjumetoden är flexibel, underlättar uppgiftslämnaren att lämna egna svar och värderingar. 28 Jag valde i min undersökning att använda mig av intervjuer då jag huvudsakligen var ute efter svar, värderingar och tankar från olika undersökningspersoner. 3.2 Intervjuer Enligt Trost utmärks kvalitativa intervjuer genom att man bland annat ställer enkla och raka frågor, på vilka man får komplexa och innehållsrika svar. När intervjun är klar är resultatet ett stort material som man kan undersöka ur flera olika perspektiv. 29 Trost fortsätter med att kvalitativa intervjuer är att föredra när undersökningen går ut på att se hur människor resonerar eller reagerar samt att urskilja olika typer av handlingsmönster. 30 Dessa aspekter av den kvalitativa intervjun medför att denna metod passar min undersökning väl. Då undersökningen går ut på att undersöka människor och deras tankar kring en innovation är den kvalitativa intervjun att föredra. Trost presenterar även Kvales indelning av kvalitativa intervjustudier. Kvale delar in intervjuprocessen i sju steg vilka kan ses som en ordningsföljd man bör följa för att genomföra en kvalitativ intervju. Det första steget är tematisering där man formulerar syftet och problemområdet. Nästa steg är att designa intervjun. Enligt Trost skall man vid kvalitativa intervjuer med fördel välja att göra en intervjuguide. Därefter kommer själva intervjuandet där 28 Ekholm, Mats & Fransson, Anders. Praktisk intervjuteknik. Stockholm, 1992 sid Trost, 1997, sid Trost, 1997, sid

20 den som intervjuar även ska vara uppmärksam på hur den intervjuade till exempel använder sitt kroppsspråk eller andra detaljer som inte märks när intervjun är inspelad. Nästa steg är därefter att överföra materialet till bearbetningsbar form för att därefter bearbeta och analysera materialet. När man analyserat materialet kommer man fram till ett resultat som därefter kan användas i uppsatsen. 31 Jag valde att följa Kvales samt Trosts tankar kring den kvalitativa intervjuns tillvägagångssätt. En intervjuguide upprättades för att stödja samt leda mig genom intervjun. Denna guide följdes inte slaviskt användes mer som en guide genom de olika teman som min undersökning kom att ha. 3.3 Urval Enligt Trost vill man vid kvalitativa studier få en så stor variation som möjligt på de intervjuande. Man vill inte intervjua ett flertal som tycker likadant utan urvalet skall med fördel vara heterogent. Med heterogent menar Trost att det skall finnas variation men inga extremister med bland de intervjuade. 32 Jag har valt att använda mig av bland andra ett så kallat bekvämlighetsurval och ett strategiskt urval. Med bekvämlighetsurval menar Trost att urvalet uppkommer genom vad som enklast finns tillgängligt. Urvalet kan då bestå av exempelvis bekanta eller personer som råkar passa in i undersökningen. Värt att poängtera är att dessa personer inte är representativa i en statistisk mening vilket medför att antalet personer som uppvisar ett visst mönster ej är värt att presentera. Enligt Trost är det viktigaste att man funnit mönstret och inte hur många personer som uppvisade detta. 33 Trost menar vidare att det strategiska urvalet gåt ut på att välja ett antal variabler som är av teoretisk betydelse, för att därefter välja ut de variabler som är iakttagbara. 34 Bekvämlighetsurvalet använde jag mig av för att underlätta finnande av kontaktpersoner. Jag började söka personer jag använt i föregående uppsatser eller tidigare 31 Trost, 1997, sid Trost, 1997, sid Trost, 1997, sid Trost, 1997, sid