DV-rapport 2002:5 SLUTRAPPORT - FÖRSÖKSVERKSAMHET MED VIDEOKONFERENS I ALLMÄN DOMSTOL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DV-rapport 2002:5 SLUTRAPPORT - FÖRSÖKSVERKSAMHET MED VIDEOKONFERENS I ALLMÄN DOMSTOL"

Transkript

1 DV-rapport 2002:5 SLUTRAPPORT - FÖRSÖKSVERKSAMHET MED VIDEOKONFERENS I ALLMÄN DOMSTOL

2 SAMMANFATTNING Domstolsverket (DV) fick den 8 juli 1999 regeringens uppdrag att genomföra och utvärdera försöksverksamheten med videokonferens i rättegång i allmän domstol. Försökslagstiftningen om videokonferens trädde i kraft den 1 januari 2000 och gäller efter förlängning av lagstiftningen till och med den 30 juni Genom försökslagstiftningen har det införts en möjlighet att under vissa förutsättningar använda videokonferens vid handläggning av mål och ärenden i allmän domstol. Försökslagstiftningen omfattade från början Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Övre Norrland, Norrköpings tingsrätt, Blekinge tingrätt (tidigare Karlskrona tingsrätt), Helsingborgs tingsrätt, Gällivare tingsrätt och Luleå tingsrätt. Lagstiftningen har successivt utökats till att även omfatta Högsta domstolen, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Oskarshamns tingsrätt, Lycksele tingsrätt och Skellefteå tingsrätt. Av de 18 domstolar som nu omfattas av försöket har DV utrustat 14 domstolar med någon typ av videokonferensutrustning, i en förhandlingssal och/eller i ett vittnesrum eller motsvarande. DV:s uppdrag redovisas dels genom en delrapport, som överlämnades till regeringen den 27 februari 2001 och som omfattade den under år 2000 bedrivna försöksverksamheten, dels genom denna slutrapport. Innehållet i delrapporten har till stora delar arbetats in i slutrapporten. Denna slutrapport innehåller sammanställningar av de rapporter om användning av videokonferens som DV har fått från försöksdomstolarna samt kompletterande uppgifter som domstolarna har lämnat vid en enkätundersökning. Under tiden från den 1 januari 2000 till den 1 maj 2002 har DV fått rapporter om att 169 personer har deltagit vid förhandlingar genom videokonferens. Den övervägande delen av förhandlingarna har varit huvudförhandlingar i brottmål. I princip samtliga kategorier av aktörer som förekommer i brottmål har deltagit genom videokonferens. De flesta som deltagit genom videokonferens har infunnit sig vid en annan domstol, men deltagande har även skett från åklagarkammare samt från annan lokal vid den domstol där förhandlingen äger rum. Initiativen till videokonferens har ibland kommit från rätten och ibland från de olika aktörerna i målen. Försöksdomstolarna är positiva till de möjligheter som finns med videokonferenstekniken och anser att lagstiftningen bör permanentas. Domstolarna är av den uppfattningen att användningen kommer att öka i takt med den geografiska spridningen av utrustningar. Flera domstolar har dock haft tekniska problem och har poängterat att tekniken bör förbättras ytterligare. En del av de tekniska problem som uppstått har sin grund i att kommunikationstekniken med ISDN (överföring av ljud och bild via telenätet) ibland leder till att överföringen av bild och ljud inte blir tillfredsställande. För att få en bättre överföringskvalitet prövar DV nu överföring av ljud och bild via domstolsväsendets egna nät (nya Domnät) s.k. IP-kommunikation. Efter två och ett halvt års försöksverksamhet bedömer DV att det finns många fördelar med att använda videokonferens i rättegångar både när det gäller effektivitetsaspekter och när det gäller ökad tillgänglighet till domstolarna. Enligt DV:s mening bör lagstiftningen permanentas efter försöksperioden och videokonferenstekniken successivt införas i samtliga allmänna domstolar. Den 1 mars 2001 påbörjades försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. DV, som av regeringen har fått i uppdrag att även genomföra och utvärdera denna försöksverksamhet, genomför denna i samordning med försöksverksamheten för de allmänna domstolarna. Denna slutrapport behandlar inte försöksverksamheten för de allmänna förvaltningsdomstolarna. En rapport angående genomförandet och utvärderingen av denna försöksverksamhet kommer att lämnas till regeringen vid ett senare tillfälle. Domstolsverkets publikation: 2002:5 Produktionsår: 2002 Titel: Slutrapport försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdraget Bakgrund Försökslagstiftningen Tillämpningsområdet Försöksdomstolar Genomförandet av försöksverksamheten Projektorganisation Utveckling av utrustning Installationer av utrustningar Val av utrustning m.m Kommunikationsteknik Kombinerad utrustning för presentation och videokonferens Information och utbildning m.m Samverkan inom rättsväsendet Löpande utvärdering av försöksverksamheten Rapporteringsrutiner Antal rapporter angående videokonferens Initiativ till videokonferens Anledning till användningen av videokonferens Typ av förhandling Antal personer som deltagit genom videokonferens Plats varifrån deltagande genom videokonferens skett Tekniska problem Tids- och kvalitetsaspekter Bedömningar av försöksverksamheten Inledning Användningsfrekvensen m.m Kostnader m.m Tekniken Besparingar Permanentning av lagstiftningen...22

4 UPPDRAGET 1 Uppdraget DV fick den 8 juli 1999 regeringens uppdrag att genomföra och utvärdera den av riksdagen beslutade försöksverksamheten med videoteknik i rättegång. Regeringen anger i sitt beslut att DV:s uppdrag att utvärdera försöksverksamheten skall ske bl.a. genom att verket samlar in information om i vilken utsträckning videokonferens har använts av domstolarna samt de andra uppgifter verket anser vara av betydelse för bedömningen av försöksverksamheten. Utvärderingen bör enligt regeringen även innehålla en redovisning av hur tekniken har fungerat. Enligt regeringens beslut skulle DV senast den 1 mars 2001 lämna en delrapport med en preliminär bedömning av försöksverksamheten och senast den 1 mars 2002 lämna en slutrapport avseende hela perioden. Slutrapporten skall innehålla en bedömning av hur försöksverksamheten har fungerat och hur stora kostnaderna beräknas bli om videokonferenstekniken permanentas och införs i alla domstolar. DV överlämnade den 27 februari 2002 till regeringen delrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i rättegång i allmän domstol delredovisning av ett regeringsuppdrag (DV-rapport 2001:3). I delrapporten gjorde DV den preliminära bedömningen att lagstiftningen om videokonferens borde permanentas efter försöksperiodens utgång och videokonferenstekniken successivt införas i samtliga allmänna domstolar. Innehållet i delrapporten har till stora delar arbetats in i slutrapporten. Regeringen har bl.a. med hänsyn till att försöksperioden förlängts utsträckt tiden för att lämna slutrapporten till den 30 juni Försöksverksamheten, som nu har pågått drygt två och ett halvt år, har löpande följts upp och utvärderats inom DV. Denna slutrapport innehåller uppgifter om den användning av videokonferens som har rapporterats till verket från den 1 januari 2000 till den 1 maj Slutrapporten har remissbehandlats (remissyttrandena finns i DV:s akt dnr ). Den 1 mars 2001 påbörjades försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. DV, som av regeringen har fått i uppdrag att även genomföra och utvärdera denna försöksverksamhet, genomför denna i samordning med försöksverksamheten för de allmänna domstolarna. Denna slutrapport behandlar inte försöksverksamheten för de allmänna förvaltningsdomstolarna. En rapport angående genomförandet och utvärderingen av denna försöksverksamhet kommer att lämnas till regeringen vid ett senare tillfälle. Sidan 2 av 22

5 BAKGRUND 2 Bakgrund Frågor angående videoteknik i rättegång har tagits upp i olika sammanhang. Redan 1995 utredde DV i samarbete med Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen på uppdrag av regeringen de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för användningen av videoteknik i domstolarna. En rapport över uppdraget överlämnades i december 1995 till regeringen och i den föreslogs att försöksverksamhet med videoteknik skulle införas vid ett mindre antal domstolar (DV rapport 1995:5 Video i domstolarna). Under 1995 fick även en särskild utredare i uppdrag av regeringen att bl.a. lämna förslag till nödvändig reglering för att videoteknik skulle kunna utnyttjas i domstolarna. Uppdraget redovisades i departementspromemorian Domstolsförfarandet - Förslag till förbättringar (Ds 1997:7). I promemorian föreslogs att bestämmelser om användningen av videoteknik skulle föras in i rättegångsbalken. Regeringen beslutade vidare samma år att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utvärdera de åtgärder som under den senare tioårsperioden vidtagits på brottsofferområdet. Utredningen överlämnade i mars 1998 sitt betänkande Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40). I betänkandet behandlas bl.a. frågan om användning av videoteknik i domstol då förhörspersoner är utsatta för hot eller påtryckningar. Regeringen uttalade i propositionen 1998/99:65 s. 10 att det enligt regeringens mening inte råder några tvivel om att videokonferens kommer att utgöra ett viktigt redskap i domstolarnas verksamhet i framtiden. Regeringen gjorde emellertid den bedömningen att det inte fanns tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till i vilken omfattning videokonferensteknik skulle kunna komma till användning i rättegång och föreslog därför i propositionen att införandet av videoteknik i domstol skulle inledas med en försöksverksamhet. Propositionen godkändes av riksdagen den 20 maj 1999 (rskr. 1998/99:212, bet. 1998/99JuU23). Lagen (1999:613) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång trädde i kraft den 1 januari 2000 och gällde ursprungligen till utgången av Genom beslutad förlängning gäller försökslagstiftningen till och med den 30 juni I augusti 1999 fick en särskild utredare i uppdrag av regeringen att undersöka hur rättegången i tvistemål och brottmål kunde förbättras Processen i allmän domstol (dir. 1999:62). En av utredningens uppgifter var att undersöka om försökslagstiftningen om videokonferens kunde permanentas. Utredningen, som antog namnet 1999 års rättegångsutredning, överlämnade i december 2001 sitt slutbetänkande En modernare rättegång (SOU 2001:103). Utredningen har föreslagit att det införs en generell möjlighet för parter och andra att närvara genom videokonferens (kallas ljud- och bildöverföring i betänkandet). Huvudregeln skall dock fortfarande vara den att den som skall delta i ett sammanträde skall inställa sig där sammanträdet skall hållas. Utredningen har även föreslagit att ljud och bildöverföring skall kunna användas istället för s.k. medhörning och i sidosalar vid stora rättegångar. De nya reglerna har föreslagits träda i kraft den 1 januari DV går i denna slutrapport inte närmare in på förslaget om generella regler om videokonferens. Betänkandet har nyligen varit föremål för remissbehandling inom verket. DV har under försöksverksamheten hållit kontakt med 1999 års rättegångsutredning. Sidan 3 av 22

6 FÖRSÖKSLAGSTIFTNINGEN 3 Försökslagstiftningen 3.1 Tillämpningsområdet Genom försökslagstiftningen har det införts en möjlighet att använda videokonferens vid handläggning av mål och ärenden i allmän domstol. Parter i tvistemål och brottmål kan under vissa förutsättningar inställa sig på annan plats eller i annan lokal än den där rättegången äger rum och därifrån delta genom videokonferens. För tilltalad gäller den begränsningen att deltagande genom videokonferens vid tingsrätt inte får ske om det finns anledning att döma till någon annan påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening. Med nämnda påföljder likställs förordnande enligt 34 kap. 1 1 brottsbalken om det inte i samband med förordnandet blir aktuellt att förklara villkorligt medgiven frihet förverkad till en strafftid som överstiger tre månader. Bevisning, t.ex. vittnesförhör, kan också tas upp genom videokonferens. Även vid handläggning av konkurs- och domstolsärenden är det möjligt att använda videokonferens. Syftet med lagstiftningen är att ge domstolarna ett redskap som möjliggör en mer flexibel handläggning av mål och ärenden och att erbjuda medborgarna ökad tillgänglighet till domstolarna. Tillämpningsområdet för videokonferens har enligt förarbetena gjorts tämligen omfattande för att få fram ett så brett underlag som möjligt inför det slutliga ställningstagandet. Personlig närvaro skall dock fortfarande vara huvudregel och deltagande i förhandling genom videokonferens skall endast komma ifråga om den som skall delta inte motsätter sig det. 3.2 Försöksdomstolar Regeringen har i förordningen (1999:856) om försöksverksamhet med videokonferens i rättegång, efter förslag från DV, beslutat vid vilka domstolar deltagande genom videokonferens får ske. Försökslagstiftningen omfattade från början Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Övre Norrland, Norrköpings tingsrätt, Blekinge tingsrätt (tidigare Karlskrona tingsrätt), Helsingborgs tingsrätt, Gällivare tingsrätt och Luleå tingsrätt. Försökslagstiftningen har successivt utökats till att även omfatta Högsta domstolen, Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Oskarshamns tingsrätt, Lycksele tingsrätt och Skellefteå tingsrätt. Av de 18 domstolar som nu omfattas av försökslagstiftningen har DV utrustat 14 domstolar med någon typ av videokonferensutrustning, i en förhandlingssal och/eller i vittnesrum eller motsvarande. Av avsnitt 4 framgår närmare vilken utrustning respektive domstol har. Sidan 4 av 22

7 GENOMFÖRANDET AV 4 Genomförandet av försöksverksamheten 4.1 Projektorganisation DV tillsatte redan under våren 1999 en projektgrupp för att förbereda försöksverksamheten. I projektgruppen ingick utvecklingschefen Annika Sehlstedt som projektansvarig samt hovrättsassessorn Eva-Lena Nebelius och IT-handläggaren Jan Sehlstedt. Projektledare är numera sektionschefen Karin Nacke och biträdande projektledare är IThandläggaren Lena Fäldt. I projektgruppen ingår även IT-handläggarna Jan Sehlstedt, Malin Wilsson och Niclas Alenbratt, kammarrättsassessorerna Annette Gustafsson och Susanne Karlberg, hovrättsassessorn Daniel Haraldsson och utvecklingshandläggaren Margareta Lindblom. DV:s generaldirektör fastställde den 26 juli 1999 projektdirektiven, bilaga 1, för projektet Videoteknik. Till projektet har knutits dels en intern referensgrupp bestående av företrädare för de domstolar som deltar i försöksverksamheten samt företrädare för JUSEK och STdomstol, dels en extern referensgrupp med företrädare för Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Rättsmedicinalverket samt Sveriges advokatsamfund. Projektgruppen har haft flera möten med referensgrupperna. 4.2 Utveckling av utrustning Under våren 1999 inleddes förberedelsearbetet med försöksverksamheten. Projektgruppen besökte då flera leverantörer av system för videokonferens, testade olika produkter på marknaden samt valde därefter ett visst videokonferenssystem (Sony 1600). Under hösten 1999 pågick arbete med att anpassa detta system till de specifika förhållanden som råder i en förhandlingssal. Anpassningen av systemet inriktades på att skapa ett användarvänligt och i hög grad självinstruerande system. För att styra systemet valdes en pekskärm istället för den fjärrkontroll som var standard. Följande faktorer har varit av betydelse Ingen extra personal skall krävas i förhandlingssalen för att sköta videokonferenssystemet. Systemet skall vara uppbyggt så att det så lite som möjligt stör förhandlingen. Systemet skall vara lätt att använda. Med hänsyn till förhandlingssalarnas utseende skall systemet kunna utnyttja och samordna flera kameror. Systemet skall medge att olika typer av visningsutrustning används (PC-skärm/TVskärm/videoprojektor med duk). Systemet bör kunna integreras med de i förhandlingssalarna befintliga ljudupptagningssystemen. Systemet bör vara självstyrande under pågående videokonferens. Sidan 5 av 22

8 GENOMFÖRANDET AV 4.3 Installationer av utrustningar Samtliga åtta domstolar som från början av försöksperioden har haft möjlighet att delta i försöksverksamheten har under första halvåret 2000 fått utrustning för videokonferens installerad (Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Övre Norrland, Norrköpings tingsrätt, Blekinge tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Gällivare tingsrätt och Luleå tingsrätt). Även Svea hovrätt och Hovrätten för Västra Sverige har under denna period fått utrustning i ett vittnesrum. Högsta domstolen har under sommaren 2000 fått utrustning för videokonferens. Tingsrätterna i Kalmar och Oskarshamn har under början av år 2001 fått utrustning för videokonferens i vittnesrum och Uppsala tingsrätt har under hösten 2001 fått en kombinerad utrustning för presentation och videokonferens i en förhandlingssal. Av tabell 1 nedan framgår vilken utrustning respektive domstol hittills har utrustats med. Några av domstolarna delar förhandlingslokaler med en allmän förvaltningsdomstol och videokonferensutrustningarna samnyttjas då av domstolarna. Tabell 1 Domstolar med videokonferensutrustning Domstol Förhandlingssal Vittnesrum/motsvarande Högsta domstolen X Svea hovrätt X Göta hovrätt X X Hovrätten över Skåne och Blekinge X X Hovrätten för Västra Sverige X Hovrätten för Övre Norrland X X Uppsala tingsrätt/länsrätten i Uppsala län X Norrköpings tingsrätt X X Kalmar tingsrätt/länsrätten i Kalmar län X Oskarshamns tingsrätt X Blekinge tingsrätt/länsrätten i Blekinge län X X Helsingborgs tingsrätt X X Gällivare tingsrätt X X Luleå tingsrätt/länsrätten i Norrbottens län X X 4.4 Val av utrustning m.m. De grundkomponenter som DV ursprungligen valde att utrusta domstolarnas förhandlingssalar med var tre kameror och tre skärmar för parter och rätten placerade mitt i rättssalen (se Bild. 1.), en TV-monitor för allmänheten, en dokumentkamera för visning av dokument och föremål. Kamerorna styrs med hjälp av s.k. röststyrning samt av rätten via pekskärm (se Bild. 2). Från pekskärmen är det även möjligt att starta och zooma dokumentkameran. Sidan 6 av 22

9 GENOMFÖRANDET AV Bild 1 Skärm och kameraplacering Bild 2 Pekskärm Vid Uppsala tingrätt/länsrätten i Uppsala län har istället för det som beskrivits ovan installerats en kombinerad utrustning för både presentation av processmaterial och videokonferens. Den visningsutrustningen som valts där består av två nedfällbara projektionsdukar på väggarna bakom partsborden samt två projektorer placerade i taket i centrum av salen. Under projektorerna är fyra kameror fästade på ett stativ. Den pekskärm som valts till denna sal innehåller även en integrerad del för presentation och från pekskärmen är det bl.a. möjligt att styra parternas visning av elektroniskt material. I vittnesrummen vid domstolarna har installerats en konventionell videokonferensenhet bestående av kamera och TV-monitor. 4.5 Kommunikationsteknik Den kommunikationsteknik som använts till helt nyligen är ISDN, d.v.s. överföring av ljud och bild via Telias telenät. ISDN tekniken har för vissa domstolar inte fungerat tillfredställande, utan det har ofta varit svårigheter med uppkopplingen. Överföringskvaliteten på ljudet och bilden har också varit dålig ibland. DV har därför gått över till att pröva en ny kommunikationslösning en IP-baserad lösning - och kommer när det gäller fortsatta installationer att använda ett eget nät (det nya Domnät) för bl.a. överföringen av ljud och bild inom domstolsväsendet. Genom den nya kommunikationstekniken kommer överföringshastigheten att bli högre, vilket förväntas ge en bättre ljud- och bildkvalitet och snabbare uppkopplingar. En annan fördel med IP-lösningen är att det inte uppkommer några löpande samtalskostnader vid kommunikation mellan IPanläggningar. För att göra kommunikation mellan ISDN-anläggningar som finns inom eller utom domstolsväsendet och IP-anläggningar möjlig, används en s.k. gateway placerad i nätet. Alla förbindelser i nätet är krypterade och trafiken från en ISDN-anläggningen till en IP-anläggning passerar en brandvägg. Sidan 7 av 22

10 GENOMFÖRANDET AV 4.6 Kombinerad utrustning för presentation och videokonferens Under de senaste åren har parter som uppträder i domstol alltmer börjat efterfråga möjligheten att presentera processmaterial med hjälp av modern teknisk utrustning. Den typ av utrustning som efterfrågas är främst utrustning för att på bildskärm eller på projektionsdukar visa PowerPoint-presentationer, dokument och bevisföremål. Även möjligheter för parterna att ansluta och använda egna bärbara datorer i förhandlingssalen efterfrågas alltmer. För att kunna förse domstolarna med den efterfrågade tekniken för presentation i förhandlingssalarna och för att kunna utrusta ytterligare domstolar med videokonferensteknik genomfördes inom ramen för projektet under år 2001 en öppen upphandling av ett ramavtal. Den nya ramavtalsleverantören har hittills installerat ny teknik i salar vid två domstolar - Kammarrätten i Jönköping och Svea hovrätt. På grund av diverse tekniska problem har installationerna dragit ut på tiden. Utrustningen för presentation m.m. kan såvitt nu kan bedömas förväntas bli betydligt mer frekvent använd än utrustningen för videokonferens. En kombinerad utrustning med funktioner för både presentation och videokonferens har därför ansetts som ett lämpligt val. Grundmodellen när det gäller utrustning i salar kan förväntas bli utrustning för enbart presentation med möjlighet att komplettera med utrustning för videokonferens. I en sal med utrustning för presentation och videokonferens kommer det utöver möjligheten till videokonferens vara möjligt för parterna att ansluta bärbara datorer och förevisa elektroniskt material, använda en dokumentkamera för förevisning av dokument eller föremål samt spela upp medhavda videoband m.m. Från en pekskärm, se nedan bild 3, väljer rätten vilken utrustning som skall användas. I pekskärmen har även integrerats i princip samtliga de funktioner som nu i de flesta förhandlingssalar finns i en hurts vid rättens bord (funktioner för pårop, telefonkonferens och medhörning m.m.). När det framöver blir möjligt att ta upp och lagra ljud eller ljud och bild på annat medium än kassetter kommer det även vara möjligt att styra upptagningarna från pekskärmen. Sidan 8 av 22

11 GENOMFÖRANDET AV Bild 3 Pekskärm 4.7 Information och utbildning m.m. Projektgruppen anordnade under hösten 1999 demonstrationsvisningar av videokonferenstekniken vid flera hovrätter. Vid dessa visningar, som genomfördes i form av rättegångsspel, deltog ett flertal företrädare för domstolar och åklagarmyndigheter. I samband med att respektive domstol fått utrustning för videokonferens har delar av projektgruppen besökt domstolarna och informerat om försökslagstiftning samt utbildat i användningen av utrustningen. För att sprida information om försöksverksamheten har det inom ramen för projektet utvecklats en webbplats på DV:s och domstolarnas intranät - Video i domstol (http://domstolsverket.dom.se/videoprojektet/) där information angående projektet samt handledning för utrustningen m.m. finns tillgängligt. Inom projektet har vidare särskilda kallelseblanketter samt ett informationsblad för den som kallats att närvara genom videokonferens tagits fram (bilaga 2). Informationsbladet finns tillgängligt från webbplatsen - Vid ett möte med företrädare för Sveriges advokatsamfund har informerats om den pågående försöksverksamheten och utvärderingen. Projektledaren har dessutom informerat om bl.a. försöksverksamheten vid ett regionalt möte för Sveriges advokatsamfund. Vid två tillfällen har också information om försöksverksamheten införts i tidskriften Advokaten (nr 3 och nr 7 för år 2001). Ett informationsblad angående försöksverksamheten har vidare tagits fram inom projektet och skickats ut till samtliga åklagarmyndigheter. På åklagarväsendets interna nät finns också information om försöksverksamheten tillgänglig för åklagare. Sidan 9 av 22

12 GENOMFÖRANDET AV Institutet för informationsteknologi har vid två tillfällen anordnat seminarier angående videokommunikation i rättsväsendet. Verket har vid dessa tillfällen informerat om den pågående försöksverksamheten. Under hösten 2001 arrangerade det IT-rättsliga Observatoriet ett seminarium IT i domstolsprocessen med fokus på användningen av ny teknik i brottmålsprocessen och under förundersökningen. Projektledaren informerade därvid om försöksverksamheten samt om DV:s planer för införandet av ny teknik för presentation i domstolarnas förhandlingssalar. 4.8 Samverkan inom rättsväsendet Regeringen har i förarbetena till försökslagstiftningen framhållit att samverkan mellan myndigheterna inom rättsväsendet är nödvändig för att användningen av videokonferens skall kunna fungera effektivt och ändamålsenligt. I den pågående verksamheten för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-verksamheten), är användning av videokonferens i brottmålsförfarandet ett gemensamt samverkansområde. Förutom DV deltar också Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Riksskatteverket och Tullverket i RIF-verksamheten. Riksåklagaren har som ett led i RIF-verksamheten under våren 2000 utrustat åklagarkamrarna i Kalmar, Skövde och Örebro med utrustning för videokonferens. Åklagare kan därifrån delta i förhandlingar. I viss utsträckning är det möjligt även för andra än åklagare att utnyttja den utrustning som finns vid åklagarkamrarna. Riksåklagaren har fattat ett principbeslut om att vid val av videokonferensutrustning införskaffa samma fabrikat på hård och mjukvara som DV, för att så långt som möjligt få kompatibla utrustningar och eventuellt även en gemensam supportservice. Vidare har Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och Kriminalvårdsstyrelsen tillsammans med lokala företrädare för myndigheterna i Umeå inlett ett samarbete med syfte att gemensamt investera i en utrustning för videokonferens med placering i häkteslokalerna i Umeå. Installationen av utrustning i häkteslokalerna i Umeå kommer att samordnas med DV:s installationer av videokonferensutrustningar vid tingsrätterna i Lycksele och Skellefteå. Sidan 10 av 22

13 LÖPANDE UTVÄRDERING AV 5 Löpande utvärdering av försöksverksamheten 5.1 Rapporteringsrutiner I DV:s uppdrag ingår att löpande följa upp försöksverksamheten samt att utvärdera den. Den utvärdering som görs skall ligga till grund för den slutliga bedömningen av i vilken utsträckning videoteknik skall användas i domstolarna i framtiden. För att göra en utvärdering av försöksverksamheten möjlig har domstolarna ombetts att lämna uppgifter om användningen av videokonferens till DV. Särskilda rapporteringsrutiner har tagits fram av projektgruppen i samråd med den interna referensgruppen. Rapporteringsblanketter finns tillgängliga på projektets webbplats. Rapportering från domstol skall ske enligt följande rutiner. Rutin 1 - Domstolen skall så snart en fråga har uppkommit om att använda videokonferens rapportera domstolens beslut i frågan (bifall eller avslag/återkallat) till DV. Rutin 2 - När videokonferens har använts i ett mål/ärende skall domstolen rapportera även detta till DV samt besvara följande frågor. 1. Vem/vilka har begärt att videokonferens skall användas? 2. Varför har frågan om videokonferens initierats? 3. Vid vilken typ av sammanträde/förhandling har videokonferens ägt rum? 4. Vilken/vilka aktörer har närvarat genom videokonferens? 5. I vilken lokal har aktören/aktörerna befunnit sig? 6. I vilken ort har aktören/aktörerna befunnit sig? 7. Vilken är aktörens/aktörernas bostadsort- eller verksamhetsort? 8. Hur många minuter/timmar har videokonferens använts i målet? 9. Har tekniska problem förekommit? 10. Har målets avgörande påskyndats genom att videoteknik har använts? 11. Hur har processmaterialet påverkats genom användningen av videoteknik? 5.2 Antal rapporter angående videokonferens Försöksdomstolarna har hittills skickat in 104 rapporter om mål i vilka användning av videokonferens har aktualiserats (rutin 1). Av 97 av rapporterna framgår att domstolen har bifallit begäran om videokonferens eller själv tagit initiativ till användningen av videokonferens. Av sex av de 104 rapporterna (6 procent) framgår att domstolen (två av försöksdomstolarna) har avslagit begäran om videokonferens. Anledningarna till avslag har varit att någon av parterna motsatt sig att närvara genom videokonferens eller att en av parterna motsatt sig att motparten närvarar på detta sätt. En åklagares begäran om att vid hovrättsförhandling (fråga om påföljd) få delta genom videokonferens har avslagits med den motiveringen att det med hänsyn till den utdömda påföljden vid tingsätten (fängelse tre månader för flera fall av grovt rattfylleri och olovlig körning) sammanställt med vad Sidan 11 av 22

14 LÖPANDE UTVÄRDERING AV som framkommit om den tilltalades personliga förhållanden får anses innebära att det inte är lämpligt att någon av parterna inställer sig genom videokonferens. Försöksdomstolarna har vidare skickat in 115 rapporter om genomförda videokonferenser (rutin 2), jämnt fördelade över försöksperioden. Under år 2000 skickades 50 rapporter in till verket, under år rapporter och fram till den 1 maj i år har 16 rapporter skickats in till verket. Användningen av videokonferens varierar mellan de olika försöksdomstolarna. Fördelningen mellan domstolarna framgår av diagram 1 nedan. Tre av försöksdomstolarna har inte rapporterat om några genomförda videokonferenser till DV. Diagram 1 Antal rapporterade videokonferenser Göta hovrätt Hovrätten över Skåne och Blekinge Hovrätten för Övre Norrland Norrköpings tingsrätt Helsingborgs tingsrätt Gällivare tingsrätt Luleå tingsrätt Den närmare fördelningen mellan de olika typerna av mål/ärenden där videokonferens använts för respektive domstol framgår i tabell 2 nedan. Tabell 2 Fördelning av mål/ärende med videokonferens per domstol Domstol Tvistemål Brottmål Konkursärende Ärende/ övriga mål Göta hovrätt Hovrätten över Skåne och Blekinge Hovrätten för Övre Norrland 3 11 Norrköpings tingrätt 1 16 Helsingborgs tingsrätt 4 3 Gällivare tingsrätt Luleå Totalt Sidan 12 av 22

15 LÖPANDE UTVÄRDERING AV 5.3 Initiativ till videokonferens Initiativet till användningen av videokonferens kommer i drygt 50 procent av fallen från rätten. I cirka 10 procent av fallen framgår att initiativet till användningen av videokonferens har kommit från flera håll, från rätten och parter/vittnen. I övriga 40 procent har initiativet kommit från en part, ett vittne/en sakkunnig. 5.4 Anledning till användningen av videokonferens Försöksdomstolarna har ombetts att besvara varför frågan om användning av videokonferens har initierats och därvid fått nedanstående alternativ att välja emellan. Inom parentes anges antal svar. I vissa fall har domstolarna markerat fler än ett alternativ. Part/förhörsperson hade annars haft svårigheter att inställa sig (31) Part/förhörsperson har känt oro/rädsla (14) Rätten har beslutat använda videoteknik av effektivitetsskäl (52) Annan orsak/orsaker (30) Som exempel på vad försöksdomstolarna har angivit under annan orsak/orsaker kan nämnas tidsbesparing, kostnadsskäl samt långa resor Typ av förhandling De 115 rapporterade förhandlingarna med videokonferens fördelar sig enligt diagram 2 nedan. Den tid videokonferens använts i respektive fall varierar mycket, alltifrån tio minuter till en och en halv dag. Diagram 2 Procentuell fördelning mellan olika typer av förhandlingar med videokonferens Konkurs 3% Ärende/ Övriga mål 4% Brottmål 79% Tvistemål 14% Den närmare fördelningen mellan de olika typerna av förhandlingar med videokonferens framgår av tabell 3 nedan Sidan 13 av 22

16 LÖPANDE UTVÄRDERING AV Tabell 3 Typ av förhandling Typ av förhandling Antal videokonferenser Tvistemål huvudförhandling (dispositivt mål) 8 Tvistemål muntlig förberedelse (dispositivt mål) 4 Tvistemål huvudförhandling (indispositivt mål) 3 Tvistemål muntlig förberedelse (indispositivt mål) 1 Brottmål huvudförhandling 82 Brottmål häktningsförhandling (omhäktningsförhandling) 8 Konkurssammanträde 4 Muntlig förhandling i övriga ärende 5 Totalt Antal personer som deltagit genom videokonferens Totalt har domstolarna rapporterat att 169 personer har deltagit vid förhandlingar genom videokonferens. Av dessa har 30 personer deltagit i förhandlingar i tvistemål, 124 personer i förhandlingar i brottmål, 5 personer i konkursärende och 10 personer i ett muntligt förhör i annat ärende. Den procentuella fördelningen mellan de olika aktörerna framgår av diagram 3 nedan. Diagram 3 Procentuell fördelning av aktörer som deltagit genom videokonferens Konkursärende 3% Muntligt förhör i annat ärende 6% Förhandling i tvistemål 18% Förhandling i brottsmål 73% Den närmare fördelningen mellan de olika aktörerna i de olika typerna av mål/ärende framgår av diagrammen 4-5 samt tabellerna 4-7 nedan. Sidan 14 av 22

17 LÖPANDE UTVÄRDERING AV Diagram 4 Närvarande genom videokonferens i tvistemål (antal personer) Kärande/ klagande Svarande/ motpart Ombud/ biträde Vittne Tolk Annan person Diagram 5 Närvarande genom videokonferens i brottmål (antal personer) Åklagare Tilltalad/ häktad/ misstänkt Målsägande Sakkunnig Försvarare/ ombud/ biträde Tolk Vittne/ medtilltalad Sidan 15 av 22

18 LÖPANDE UTVÄRDERING AV Tabell 4-7 Övriga ärende (antal personer) Tabell 4 Konkursärende Tabell 5 Häktning Ö-mål i hovrätt Konkursärende Antal Häktningsärende Antal Gäldenär 1 Misstänkt 2 Ställföreträdare 1 Ombud 2 Ombud 3 Åklagare 2 Tabell 6 Felparkeringsärende Tabell 7 Ärende om sjöförklaring Felparkeringsärende Antal Ärende om sjöförklaring Antal Ombud 1 Sökande 1 Vittne Plats varifrån deltagande genom videokonferens skett Deltagande genom videokonferens har i de flesta fall skett från en annan domstol än den där rättegången pågår. Totalt har 103 personer deltagit i förhandling genom att inställa sig vid en annan domstol. Vid 20 tillfällen har personer deltagit vid förhandling genom videokonferens från det vittnesrum som har utrustats för videokonferens vid den domstol där rättegången äger rum. Vid dessa tillfällen har det främst varit målsägande som deltagit. Videokonferenstekniken har även använts istället för s.k. medhörning och den tilltalade har med hjälp av videokonferensutrustningen med både bild och ljud kunnat följa förhör i förhandlingssalen (medseende). Deltagande från åklagarkammare har skett i 41 fall. Av de personer som har infunnit sig vid någon av de tre åklagarkammare som har utrustning för videokonferens har 25 personer varit åklagare och 16 personer parter/vittnen. Vid ett tillfälle har deltagande genom videokonferens även skett från Telia. 5.8 Tekniska problem Försöksdomstolarna har vid 48 tillfällen rapporterat om att någon typ av tekniska problem förekommit. Ett vanligt rapporterat problem är att flera uppringningsförsök har varit nödvändiga för att få kontakt. Andra exempel på tekniska problem är rundgång, ekoeffekter, fördröjning av ljud, frusen eller ryckig bild samt att ljud och bild inte varit synkrona. En av de rapporterade förhandlingarna har fått ställas in då videokonferensen inte kunde genomföras på grund av tekniska problem och vid ett tillfälle har "medseende" genom videokonferens med tilltalad fått avbrytas. Vidare har vid ett tillfälle bildöverföringen inte fungerat och det aktuella förhöret har då istället fått genomföras som ett telefonförhör. Sidan 16 av 22

19 LÖPANDE UTVÄRDERING AV 5.9 Tids- och kvalitetsaspekter Försöksdomstolarna har ombetts att besvara om användningen av videoteknik har påskyndat målets avgörande och i så fall uppskatta tidsvinsten. Domstolarna har i 94 rapporter besvarat denna fråga. I 18 procent av dessa rapporter har domstolarna konstaterat att användningen av videokonferens har påskyndat avgörandet (i 8 procent mindre än en vecka, i 4 procent en vecka till en månad och i 6 procent mer än en månad). Försöksdomstolarna har även ombetts besvara hur processmaterialet har påverkats av användningen av videokonferens. Av 74 rapporter framgår att försöksdomstolarna har ansett att användningen av videokonferens inte alls har påverkat processmaterialet, av 11 rapporter framgår att processmaterialet enligt domstolarna har blivit bättre och av 5 rapporter framgår att processmaterialet blivit sämre. De flesta som angivit att processmaterialet har blivit bättre har inte lämnat någon motivering till sitt svar. En domstol som angivit att processmaterialet har blivit bättre genom videokonferens har förklarat att målsäganden som deltog genom videokonferens var så skrämd och negativ till rättegången att hon aldrig skulle ha kunnat förmås att komma till förhandlingen och utan hennes medverkan hade åklagaren sannolikt fått lägga ned åtalet i dess väsentligaste delar. En annan domstol som genomfört förhör genom videokonferens med två vittnen (enligt rapporten en professor och en läkare) har i rapporten till DV framfört att de förhör som genomfördes genom videokonferens i jämförelse med ett annat förhör i samma mål som genomfördes som ett telefonförhör var oerhört mycket mer givande. Anledningen till att processmaterialet har blivit sämre har angivits bero på bl.a. dåligt ljud och ryckig bild och att förhören då inte blivit bättre än vad ett telefonförhör skulle ha varit. Sidan 17 av 22

20 BEDÖMNINGAR AV 6 Bedömningar av försöksverksamheten 6.1 Inledning De uppgifter om försöksdomstolarnas användning av videokonferenser som redovisats i avsnitt 5, har hämtats från de rapporter som domstolarna har lämnat till DV. För att komplettera de uppgifter som DV har fått genom rapporterna från försöksdomstolarna, har inför slutrapporten en enkät tagits fram inom projektet och skickats ut till de försöksdomstolar som under försöksperioden haft möjlighet att använda videokonferens vid förhandlingar, bilaga 3. Enkäten har besvarats av de flesta försöksdomstolarna. Svaren framgår i huvudsak av det följande (samtliga svar finns i DV:s akt dnr ). 6.2 Användningsfrekvensen m.m. Under de cirka två och ett halvt år som försöksverksamheten nu har pågått har DV fått rapporter om att 169 personer har deltagit i rättegång genom videokonferens. Av enkätsvaren framgår att domstolarna anser att rapporteringen till DV fungerat väl men att det kan finnas videokonferenser som inte rapporterats till DV. Användningsfrekvensen varierar mycket mellan de olika domstolarna. Vissa domstolar har i betydligt högre utsträckning än andra utnyttjat möjligheten till videokonferens. Av de enkätsvar som domstolarna lämnat framgår att övervägande delen av domstolarna anser att videokonferens borde kunna utnyttjas oftare än vad som skett. En domstol har för att öka användningen föreslagit en rutin om att frågan om videokonferens bör övervägas i samband med att kallelseförslag upprättas. Samma domstol har även föreslagit att åklagaren i stämningsansökan regelmässigt skall ange om videoförhör är lämpligt. Domstolarna har i sina svar även pekat på att ökad information om möjligheterna till videokonferens bör ges till parter och ombud. Användningsfrekvensen borde enligt någon domstol öka om tekniken förbättrades och risken för överföringsproblem minskade. En av domstolarna har svarat att tekniken utnyttjats i den omfattning som varit möjligt och en annan domstol har förklarat att man inte haft behov av videokonferens. Flertalet domstolar har framhållit att en ökad geografisk spridning av tekniken kan förväntas leda till en ökad användning, eftersom det då blir möjligt att delta från ytterligare platser i landet. Det har vidare påpekats att avsaknaden av påföljd mot den som uteblir utgör ett hinder mot användningen av videokonferens. En av domstolarna har rapporterat att man använt sig av möjligheten till videokonferens även vid andra tillfällen än domstolens sammanträde och att domare som tjänstgör i Övervakningsnämnden använt videokonferens vid nämndens sammanträde och att föredraganden vid sammanträdet och den person som var föremål för nämnden prövning då befunnit sig på fjärrorten. Förhör genom videokonferens är även möjligt i internationella sammanhang genom lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt och lagen (2000:562) om internationell rättshjälp i brottmål. Krigsförbrytartribunalen i Haag har vid ett tillfälle använt sig av en av domstolarnas utrustningar. Tribunalen och vittnet befann sig i Sverige och höll videokonferens med Sidan 18 av 22

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1811-2003 Tryckt av

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Försöksverksamhet med. videokonferens DV-RAPPORT 2004:1. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Försöksverksamhet med. videokonferens DV-RAPPORT 2004:1. Redovisning av ett regeringsuppdrag Försöksverksamhet med videokonferens DV-RAPPORT 2004:1 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1509-1997 Tryckt av Tabergs tryckeri AB,

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång ÅKLAGARMYNDIGHETEN Promemoria Sida 1 (8) Kammaråklagare Göran Hellstrand Ert datum Er beteckning AKLAGr.iRVYN1;: GHETEN Riksåklagaren R:kst;., ~,'c",onsll Box 5553, "'tnf\c\ i') 13 114 85 STOCKHOLM \nk,vi),j

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Videokonferens i verkligheten

Videokonferens i verkligheten 1 Videokonferens i verkligheten Teknik i förhandlingssal Domstolsverket och Sveriges domstolar Sveriges domstolar Allmänna domstolar Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen Nämnder Förvaltningsdomstolar

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång En modernare rättegång Hovrättsprocessen 2010-12-01 2 Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 PROCESSUELLA FRÅGOR... 6 2.1 Inledning... 6 2.2 Presentation av muntlig bevisning m.m. i hovrätten... 6 2.2.1 Referat...

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Teknik i förhandlingssalar. För alla som medverkar i en rättegång

Teknik i förhandlingssalar. För alla som medverkar i en rättegång Teknik i förhandlingssalar För alla som medverkar i en rättegång Teknik till ditt förfogande I den här broschyren finns information om den teknik presentationsutrustning, videokonferensutrustning, hörselhjälpmedel

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 maj 2008 B 5251-06 KLAGANDE HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat MN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Presentationsteknik i rättssalar. För alla som medverkar i en rättegång

Presentationsteknik i rättssalar. För alla som medverkar i en rättegång Presentationsteknik i rättssalar För alla som medverkar i en rättegång Innehåll Inledning...3 Vad är presentationsteknik?...4. Vem kan använda presentationstekniken i salarna?...5. Vad ska man ha med sig?...5.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2013 Ö 2441-11 KLAGANDE MS-R MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Vittnesersättning (partssakkunnig) ÖVERKLAGAT

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 juni 2008 Ö 2940-07 KLAGANDE IE MOTPART Ackordscentralen/Företagsrekonstruktion AB, 556267-4472 Box 2525 403 17 Göteborg Ombud: Advokat

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

2013-03-26 meddelad i Malmö

2013-03-26 meddelad i Malmö DOM Mål nr B 2496-11 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Ulrika Rogland Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Tilltalad HANS Michael Teddy Ekman, 820805-4018 Sofiagatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen.

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen. En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen Promemoria RättsPM 2008:10 Rättegångsprojektet Oktober 2008 Innehållsförteckning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2000:172 Utkom från trycket den 27 april 2000 utfärdad den 6 april 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Brottsoffer. DV-rapport 2003:2

Brottsoffer. DV-rapport 2003:2 Brottsoffer - redovisning av tre regeringsuppdrag - DV-rapport 2003:2 Domstolsverkets publikation: 2003:2 Produktionsår: 2003 Titel: Brottoffer - redovisning av tre regeringsuppdrag BROTTSOFFER Redovisning

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Domstolsverkets 2010:2. Rutiner kring häktningsberedskap

Domstolsverkets 2010:2. Rutiner kring häktningsberedskap Domstolsverkets r apportserie 2010:2 Rutiner kring häktningsberedskap Diarienummer 368-2010 Omslagsfoto: Carl Johan Erikson Tryckt på Danagårds Grafiska, maj 2010 DV-RAPPORT 2010:2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:31 LS 1006-0509 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:4 av Erika Ullberg (S) om stopp för åldersdiskriminering av ledamöter i övervakningsnämnder Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Något kort om förhör i rättegång.

Något kort om förhör i rättegång. NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2006 B 1419-05 KLAGANDE MJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat SA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

Videokonferens. En praktisk vägledning

Videokonferens. En praktisk vägledning Videokonferens En praktisk vägledning Uppkoppling av videokonferenssamtal inom Sveriges Domstolar...2 När plats inte bör avslöjas...3 Från enskilda arbetsplatser...3 Uppkoppling av videokonferenssamtal

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket

Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Något om förhör under förundersökningen i utredningar om ekonomisk brottslighet en översiktlig beskrivning av regelverket Aktuella rättsfrågor ARF 2008:3 Oktober 2008 Vice överåklagaren Roland Andersson

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden

Utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden FÖRSÖKSVERKSAMHET I VÄSTRA SVERIGE Utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden - delrapport Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet 551 81 Jönköping Besöksadress:

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 december 2011 B 2350-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART OU Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ SAKEN

Läs mer

2010-11-17 meddelad i Helsingborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott

2010-11-17 meddelad i Helsingborg. Begångna brott Grovt barnpornografibrott HELSINGBORGS DOM Mål nr B 5230-10 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Ronny Jonsson Åklagarkammaren i Helsingborg Tilltalad Sven MARTIN Österberg, 730504-3932

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

2013-03-18 meddelad i Lycksele

2013-03-18 meddelad i Lycksele Mål nr 2013-03-18 meddelad i Lycksele 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Vice chefsåklagare Axel Holmberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Umeå Målsägande Åsele Gård AB Centralgatan 17 919 31

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 2013 Yttrande Diarienr 2013-05-31 361-2013 Ert diarienr Ju2013/1684/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2006 Ö 2372-04 KLAGANDE TE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Skadestånd Jennifer Fagerberg skadeståndsyrkande ogillas.

Skadestånd Jennifer Fagerberg skadeståndsyrkande ogillas. HELSINGBORGS DOM Mål nr B 3607-09 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Eva-Marie Persson Åklagarkammaren i Helsingborg Målsägande Jennifer Fagerberg Nordbanegatan

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Samordning av häktningsverksamhet

Samordning av häktningsverksamhet Samordning av häktningsverksamhet Domstolsverket Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internetadress E-postadress 551 81 Jönköping Kyrkogatan 34 036-15 53 00 036-16 57 21 www.dom.se domstolsverket@dom.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer