1. Statistik över kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet 2008

Transkript

1 Statistik över regional ekonomi PB 6C, STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) , fax (09) E-postadress: Kommuner: samkommuner: E-postadress till olika personer: ANVISNINGAR (11) 1. Statistik över kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet 2008 Statistikcentralen samlar med blanketten för statistik över kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet in uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster, tillgångar och skulder enligt bokslutet samt om verksamheten. Uppgifterna samlas in för statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet samt för statsandelssystemet. Därtill samlas det in en del separata uppgifter som myndigheterna behöver (tabell 07). Kommuner: Uppgifter om socialväsendets verksamhet har samlats in separat på webblanketter (återsändning 16.2). Övriga verksamhetsuppgifter (tabell 51) samlas in i samband med del II i statistiken över ekonomi och verksamhet (återsändning 30.4). Samkommuner: Uppgifter om socialväsendets verksamhet (tabellerna 54 och 55) samlas in på en webblankett av de samkommuner som har denna verksamhet, (återsändning 30.4). Blanketten för statistiken över socialväsendets verksamhet kan vid behov skrivas ut som pappersversion på webbadressen: Övriga verksamhetsuppgifter (tabell 51) samlas in av alla samkommuner och de har inkluderats i del II i statistiken över ekonomi och verksamhet. Insamlingen av uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004), som givits Enligt statistiklagen är kommunerna och samkommunerna skyldiga att lämna Statistikcentralen de uppgifter som är nödvändiga för framställning av statistik över ekonomin, produkterna och tillhandahållen service samt de resurser verksamheten förutsätter och användningen av dem. Både kommunerna och samkommunerna får samma blankett; samkommunerna skall fylla i tabellerna till de delar de gäller verksamhet som samkommunen idkar. Utöver primärkommuner gäller tabell 41 också de samkommuner inom specialomsorg som upprätthåller undervisning för de gravast handikappade samt andra samkommuner som anordnar förskoleundervisning, grundläggande undervisning och gymnasieutbildning enligt lagen om grundläggande utbildning. Blanketterna för år 2008 har ändrats något. Ändringarna gäller tabellerna 26 Kommunens/samkommunens balansräkning och 36 Koncernbalansräkning Se punkt 5. Ändringar i uppgiftsinnehållet från föregående år. Uppgifterna lämnas i tusen euro, utan decimaler. 2. Återsändning av blanketterna Insamlingen av uppgifter för del I och del II i statistiken över kommunernas/samkommunernas ekonomi år 2008 sker via Internet. Detta innebär att blanketterna hämtas på Internet och fylls i med hjälp av webbläsare. Uppgifterna lämnas i första hand på detta sätt. Statistikcentralen skickar till alla kommuner och samkommuner en anmälan om när webblanketterna öppnas. Den användaridentifikation och det lösenord som behövs för webbprogrammet är de samma som tidigare. I andra hand kan uppgifterna lämnas på pappersblankett per post (Statistik över regional ekonomi PB 6C, STATISTIKCENTRALEN). yleisohje08sv.doc

2 Tidigare kunde uppgifterna levereras till Statistikcentralen också på s.k. diskettblankett. Detta är nu inte längre möjligt. Kommunerna kan dock fortfarande använda diskettblanketten och dess hjälpkolumnfunktion ( apusarake ) vid sammanställandet av uppgifterna i tabellerna 01 och 02. Om denna metod används skall uppgifterna överföras från diskettblanketten till webblanketten med funktionen Dataöverföring. Diskettblanketten för samkommuner har slopats helt. Pappersblanketten för ekonomistatistikens del I kan skrivas ut på webbadressen: Pappersblanketten för ekonomistatistikens del II kan skrivas ut och diskettblanketten sökas på webbaddressen: Via länkarna kommer man till blanketterna från Statistikcentralens hemsida genom att välja På svenska > Datainsamling > Offentlig sektor> Statistik över kommunernas/samkommunernas ekonomi, del I eller Statistik över kommunernas/samkommunernas ekonomi, del II > Blanketter och anvisningar. Tidpunkter för återsändning: statistiken över ekonomi, del I (tabellerna 21, 22 och 26, dvs. resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen) absolut senast statistiken över ekonomi och verksamhet, del II senast Webbprogrammet hålls dock öppet till Uppgifter kan således lämnas på webblanketter ännu efter förfallodagen, dvs. till slutet av maj. 2 De uppgifter som kommunen/samkommunen lämnat korrigeras inte i något skede på webblanketterna, utan direkt i Statistikcentralens databas. De korrigerade uppgifterna för föregående år ges i följande års insamling av uppgifter som jämförelseuppgifter i alla tabeller. 3. Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet inom statsandels-systemet för undervisnings- och kulturverksamhet (tabell 41) Utbildningsförvaltningen och Statistikcentralen har kommit överens om att samla in de kostnadsuppgifter som ligger som grund för finansieringssystemen för förskoleundervisning, grundläggande undervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i samband med statistiken över kommunernas/samkommunernas ekonomi och verksamhet. Enligt finansieringsstadgarna räknas enhetspriserna för undervisnings- och kulturverksamhetens olika uppgiftsgrupper på basis av verkställda kostnader vart fjärde år. Den landsomfattande uppföljningen av kostnader och produktionen av utvärderingsuppgifter förutsätter dock att kostnadsuppgifterna samlas in årligen på samma nivå. En förutsättning för att finansieringsbeslut skall kunna fattas är att kostnadsuppgifterna står till undervisningsförvaltningens förfogande enligt tidtabellen och att kommunernas och samkommunernas uppgifter om de kostnader som ligger som grund för finansieringen ges enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet. Kostnadsuppgifterna skall svara mot de prestationsuppgifter (elevuppgifter) som lämnats under statistikföringsdagarna 20.1 och/eller Utbildningsstyrelsens anvisningar för ifyllandet av denna tabell finns i Finlands Kommunförbunds klassificeringspublikation Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2006 (Helsingfors 2005, ). Statistikcentralen skall leverera ovannämnda kostnadsuppgifter till undervisningsförvaltningen senast För att Statistikcentralen skall kunna leverera de granskade och bearbetade uppgifterna till undervisningsförvaltningen i tid, är det nödvändigt att kommunerna/samkommunerna försöker återsända uppgifterna för statistiken över ekonomi före utsatt datum ( ).

3 Kommunerna/samkommunerna bör speciellt fästa vikt vid att uppgifterna är felfria. (Se också punkt 14!) 4. Diskettblanketten ett hjälpmedel vid datainsamlingen Även om diskettblanketten inte längre kan användas vid leverans av uppgifter till Statistikcentralen kan kommunerna (men inte samkommunerna) fortfarande använda diskettblanketten som hjälp vid sammanställande av uppgifter för tabellerna 01 Driftshushållning och 02 Investeringar i del II i ekonomistatistiken. Denna möjlighet är främst avsedd för de uppgiftslämnare som är vana att använda diskettblankettens s.k. hjälpkolumn vid datainsamlingen. Från diskettblanketten överförs uppgifterna till webblanketten för kontroll, komplettering och för leverans till Statistikcentralen. Överföringen av uppgifterna till webblanketten sker på så sätt, att uppgifterna överförs till disketten med funktionen Vienti (Export) i ASCII-filen. Från denna fil hämtas de sedan till webblanketten. Sökningen på webblanketten startas på webblankettens huvudsida (m.a.o. sidan som öppnas efter att Ni angett användaridentifikationen och lösenordet) då Ni väljer Dataöverföring och genom att följa anvisningarna på sidan som öppnas. (Då Ni väljer Huvudsidan kommer Ni tillbaka till huvudsidan). Obs! Om kommunens/samkommunens program för ekonomiförvaltning klarar av att producera en ASCII-fil enligt postbeskrivningen nedan av de uppgifter i del II i ekonomistatistiken som skall levereras till Statistikcentralen kan uppgifterna överföras direkt från denna fil till webblanketten. Uppgifterna behöver alltså inte överföras via diskettblanketten. 3 Installation av diskettblankettprogrammet Programmet kopieras på en tom diskett på adressen och installeras i DOS-miljö från disketten till persondatorns hårdskiva. Från diskettstation A: installeras programmet till exempel på station C: enligt följande 1. Lägg programdisketten i diskettstation A: 2. Starta DOS-kommandotolken (command.com eller cmd.exe) 3. Byt till station A: genom att på DOS-raden skriva A: <Enter> (<Enter> betyder Tryck på Entertangenten) 4. Skriv på DOS-raden ASENNA A: C: <Enter> Om det finns en äldre version av diskettblanketten i indexet LLOMAKE på den station där diskettblankettprogrammet installeras skall indexet raderas med filer eller alternativt skall det döpas om innan den nya diskettblanketten installeras. Hur diskettprogrammet startas Diskettblankettprogrammet startas i DOS på följande sätt: 1. Gå till den station på hårdskivan där diskettblanketten är installerad. Till exempel till C: stationen går du genom att på DOS-raden skriva: C: <Enter> 2. Gå till biblioteket LLOMAKE genom att i DOS skriva: CD\LLOMAKE <Enter> då ändras DOS-raden till C:\LLOMAKE> 3. Skriv på DOS-raden: LLOMAKE <Enter> för att starta diskettblankettprogrammet

4 4 Diskettblanketten är gratis för uppgiftslämnarna. ASCII-filen på diskettblanketten har formen uppgift per post. Längden på en post är fast, 22 tecken (+ tecknet för radbyte i textfil, CR och LF). Användaren behöver inte i allmänhet göra något åt filformatet, utan programmet producerar en fil av rätt typ. aaabbcccccccddddddddddee (totalt tecken) CR/LF (2 tecken) euro e.d. (10 tecken) kod för kolumn och rad (7 tecken) tabellnummer (2 tecken) kommunkod (3 tecken) 5. Ändringar i uppgiftsinnehållet från föregående år Tabell 26 Kommunens/samkommunens balansräkning Ändrad rubrik: Gammal: Säkerheter och ansvarsförbindelser Ny: Borgensförbindelser Avlägsnade benämningar: Leasingansvar Ansvarsförbindelser till förmån för samfund inom samma koncern Övriga ansvarsförbindelser Övriga ekonomiska ansvar Säkerheter och ansvarsförbindelser sammanlagt Nya benämningar: Borgensförbindelser för samfund inom samma koncern: Ursprungligt kapital Återstående kapital Borgensförbindelser till förmån för övriga: Ursprungligt kapital Återstående kapital Tabell 36 Koncernbalansräkning Avlägsnade benämningar: Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter/varor Övriga omsättningstillgångar Förskottsbetalningar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kundfordringar

5 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Aktier och andelar Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar Övriga värdepapper Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar Kortfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar Leasingansvar Ansvarsförbindelser till förmån för samfund inom samma koncern Övriga ansvarsförbindelser Övriga ekonomiska ansvar Säkerheter och ansvarsförbindelser totalt Nya benämningar: Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital Ursprungligt kapital Återstående kapital 6. Allmänna anvisningar Tabellerna 21, 22, 26 och 36 (resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och koncernbalansräkning) fylls huvudsakligen i enligt kommunens/samkommunens externa bokslut. I fråga om de tilläggsspecifikationer, som inte ingår i det officiella bokslutet, gäller anvisningarna på blanketten och i Kommunförbundets mall för kontoplan. Anvisningar angående den sektorindelning som skall tillämpas i balansräkningen hittas på webblanketten vid balansräkningen (tabell 26) och på sidan 7 i pappersblanketten för del I samt på pappersblanketten för del II på sidan 46. Uppgifterna i tabellerna skall lämnas i enlighet med de klassificeringar som används i statistiken också i sådana fall att klassificeringarna i kommunens/samkommunens bokslut avviker från dessa; Ni kan alltså avvika från bokslutet och bör också vid behov göra det. Om bokslutet innehåller uppgifter som inte kan särskiljas från varandra på annat sätt än genom upp-

6 7. Klassificeringar skattning, skall kommunen/samkommunen göra en uppskattning. (Detta kan komma i fråga t.ex. om en resultatenhet inom kommunen/samkommunen skall fördelas på två eller flera uppgiftsklasser i statistiken.) För att undvika tidsödande tilläggsförfrågningar skall kommunen/samkommunen fylla i alla uppgifter. Extra rader (t.ex. siffror eller koder) får inte antecknas på pappersblanketten och rubrikerna och koderna på blanketten får inte ändras. Eventuella kommentarer och utredningar kan antecknas på webblanketten i punkten "Tilläggsinformation till Statistikcentralen, i marginalerna på pappersblanketten eller i en separat bilaga. I allmänhet är det skäl att bifoga tillräckliga utredningar över uppgifter som kan förorsaka oklarheter. På detta sätt underlättas granskningen av uppgifterna avsevärt och minskar behovet av ytterligare frågor. Sifferuppgifterna i kolumnerna i tabellerna 11, 12, 15, 16, 21, 22, 26 och 36 skrivs i regel utan förtecken. Förtecknet i början av rubrikraden anger om talet skall adderas eller subtraheras då slut- och mellansummorna räknas. Rader som inleds med +/- -tecken läggs till summan. Om talet på en sådan rad skall subtraheras från summan skall ett minustecken antecknas i punkten för förtecken (på webblanketten och diskettblanketten framför sifferuppgiften i fråga). Kontrollera att alla mellan- och slutsummor är antecknade där de skall och att räkneoperationerna har utförts korrekt. Internet- och diskettblankettprogrammet gör alla räkneoperationer, vilket gör att de som använder dessa program inte behöver kontrollera räkneoperationerna. Dataprogrammet godkänner additionsfel på högst 10 (= euro). Alla uppgifter skall lämnas i hela tal utan decimaler och utan skiljetecken för tusental (punkt, kommatecken e.d.). Summan avrundas uppåt om den första decimalen är 5 eller större, i annat fall nedåt. Man måste emellertid avvika från denna avrundningsregel då den skulle medföra ett större additionsfel än vad som tillåts (dvs. ett fel på mer än euro). Normalt avrundas alltså summorna enligt följande: euro ,68 = 14 euro 9 225,07 = 9 euro 505,44 = 1 euro 498,87 = Summor som är under 500 euro antecknas alltså inte alls på blanketten, förutsatt att man inte är tvungen att avrunda summan till 1 för att minska avrundningsfelet. Alla uppgifter ges i hela tal. Måttenheterna för uppgifterna om verksamhet framgår av blanketten (tabeller 51). Med kommunkod avses Folkpensionsanstaltens 3-siffriga kod, som finns som användaridentifikation för webblanketten efter bokstaven y. Som samkommunskod används Kommunernas pensionsförsäkrings 5-siffriga kod, som finns som användaridentifikation för webblanketten efter bokstaven y. Vi ber kommunerna och samkommunerna lämna uppgifter om adressförändringar gällande kommunstyrelser/samkommunstyrelser. Detta gäller både vanlig post och e-postadresser. De uppgifts- samt utgifts- och inkomstklassificeringar som används i statistiken, liksom de uppgifter om verksamhet som samlas in, har definierats i Finlands Kommunförbunds publikation "Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2006" (Helsingfors 2005, och i Kommunförbundets mall för kontoplan i kommuner och samkommuner (Helsingfors 2006). 6

7 Förskoleundervisningen i tabell 01 Driftshushållning: Förskoleundervisningens kostnader förs antingen till uppgift 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) eller 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) enligt den enhet förskoleeleverna anmälts till i läroanstaltsstatistiken. Inom socialväsendet inkluderas förskoleundervisningens utgifter och inkomster efter utgifts- och inkomstslag i uppgiftsgruppen 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) oberoende av under vilken verksamhetsenhet förskoleundervisningen arrangerats, och uppgifterna bör motsvara de elevuppgifter som lämnats på Kommunblanketten. På motsvarande sätt förs all förskoleundervisning inom undervisningsväsendet till uppgiftsklass 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) och uppgifterna bör motsvara de elevuppgifter som lämnats på Skolblanketten. I ekonomistatistiken överförs inte kostnader för förskoleundervisningen som interna köp eller överföringsposter från en uppgiftsklass till en annan (t.ex. från socialväsendet till undervisningsväsendet). Om förskoleundervisning arrangeras t.ex. i samband med daghem och undervisningsväsendet köper denna förskoleundervisning, antecknas utgifterna och inkomsterna efter utgifts- och inkomstslag direkt i uppgiftsklass 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet). Detta gäller bara köp av förskoleundervisning av en annan verksamhetsenhet i den egna kommunen, köp av utomstående tjänsteproducenter inkluderas i utgifterna för den köpande enheten (köp av kundtjänster). 7 OBS! Morgon- och eftermiddagsverksamhet (i medeltal 3 timmar/dag eller mera omfattande verksamhet) som uppfyller kraven i lagen om grundläggande utbildning förs till uppgiftsklass 305 och specificeras ytterligare i tabell 41. Se närmare anvisningar i Kommunförbundets klassificeringspublikation! 8. Interna poster Också interna poster inbegrips i tabellerna och 41. Tabellerna (kommunens/samkommunens resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och koncernbalansräkning) fylls däremot i enligt kommunens/samkommunens officiella bokslut på så sätt att de interna posterna eliminerats. OBS! Kommuner: De interna poster som i statistiken anges både som utgift och inkomst i samma uppgiftsklass bör elimineras. T.ex. om det i bokföringen finns som interna poster köp/försäljning mellan grundskolans högstadium och lågstadium, skall dessa poster lämnas utanför statistiken. Detta gäller både interna köp/försäljningar och överföringsposter. Modellen beställare-producent: Om tjänsteproducenten är kommunens eget affärsverk som följer s.k. annan balansenhet -modell eller en annan verksamhetsenhet vars utgifter och inkomster ingår i budgetens driftsekonomidel, inkluderas inte internt köp av tjänst (beställarens köputgift och producentens försäljningsinkomster) i statistiken. Samkommuner: De interna posterna förorsakar ofta svårigheter vid granskning av uppgifterna om statistiken över ekonomi. I budgetutfallet ingår ofta poster eller överföringar mellan verksamhetsenheter. I utfallet syns de som inkomst för en enhet och som utgift för en annan. Det är nödvändigt att ange de interna posterna, för att budgetutfallet skall ge en korrekt bild av de verkliga kostnaderna för varje verksamhetsenhet. I statistiken över samkommunernas ekonomi sammanslås flera, ibland t.o.m. alla samkommunens verksamhetsenheter, i en och samma uppgiftsklass (kolumn). De sammanräknade posterna och överföringarna mellan verksamhetsenheterna hamnar i statistiken således som både utgift och inkomst i samma uppgiftsklass. Detta ökar i onödig utsträckning uppgiftsklassens utgifter och inkomster. Därför borde dessa interna poster, som syns som utgift och inkomst i samma uppgiftsklass, elimineras ur uppgiftsklassens utgifter och inkomster. Om samkommunens verksamhet i statistiken indelas i flera uppgiftsklasser, skall posterna och överföringarna mellan uppgifts-

8 8 klasserna synas i utgifterna och inkomsterna. Det är dock inte meningen att nettoutgifterna för samkommunens förvaltning i sin helhet överförs som kostnader till andra uppgiftsklasser. Speciellt när det gäller uppgiftsklasserna för hälsovård ökar de interna posterna ofta avsevärt utgifterna och inkomsterna, om de inte elimineras. 9. Köp av kundtjänster av kommunens eget affärsverk Köp av kundtjänster av kommunens eget affärsverk som följer modellen Kommunalt affärsverk antecknas på raden 0520 Köp av kundtjänster av kommunen (= Köp av kundtjänster av kommuner och kommunernas affärsverk ) och inkluderas också i punkten 2910 Därav: Interna utgifter totalt. Övriga interna köp är i allmänhet inte köp av kundtjänster. 10. Kalkylerade poster I statistiktabell 01 Driftshushållning antecknas också överföringsposter i sådana fall att överföring tillämpats då utgifterna riktats till uppgiftsklasserna. Överföringsposter inom samma uppgift antecknas inte i statistiken (Se punkt 8!). I gruppen övriga kalkylerade poster antecknas också kalkylerade räntor, kalkylmässiga avskrivningar (= skillnaden mellan kalkylmässiga avskrivningar och avskrivningar enligt plan) och övriga kalkylerade poster (t.ex. penningvärden av naturaförmåner) i den omfattning de presenteras i den tablå över budgetutfallet som ingår i bokslutet. Den mervärdesskatt inom ramen för återbäringssystemet som skall allokeras som kalkylerad post på uppgifterna inom driftshushållning och investeringar antecknas i statistiken på egen rad (i tabell 01 på rad 2965 och i tabell 02 på rad 4965). 11. Utgifts- och inkomstspecifikationer (tabell 05) Utgifts- och inkomstspecifikationen gäller bara utgifter, inkomster och investeringar som förts till tabellerna 01 och 02. Motsvarande poster för affärsverk som tillämpar modellen för kommunalt affärsverk 1 (tabellerna 11 och 12) inbegrips däremot inte i tabell Balansräkning (tabell 26) Balansräkningen i statistiken över ekonomi och verksamhet bygger på bokföringsnämndens kommunsektions balansräkningsschema (Allmän anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner, Helsingfors 2006), men är något mer detaljerad än detta. Vissa fordringar och skulder skall i balansräkningen framläggas efter gäldenärs- och borgenärsgrupp enligt Statistikcentralens sektorindelning. Sektorindelningen har inkluderats i sin helhet på webblanketten i samband med tabell 26 och på pappersblanketten efter tabell 36 (sidan 7 på ekonomiblanketten, del I och sidan 46 del II). 13. Koncernbalansräkning (tabell 36) Koncernbalansräkningen i statistiken över ekonomi följer bokföringsnämndens kommunsektions förkortade balansräkningsschema för koncerner (Allmän anvisning om upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner, Helsingfors 2007). Om kommunen/samkommunen inte har fått alla de underspecifikationer som koncernbalansräkningen förutsätter kan de uppskattas! 14. Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildningen (tabell 41) 1 Se Finlands Kommunförbund. Särredovisning av kommunal affärsverksamhet. Helsingfors 2002.

9 9 Obs! Anvisningar om hur de inkomster och utgifter som förorsakats av förskoleundervisning och skolelevers morgon- och eftermiddagsverksamhet lämnas i tabell 01 finns under punkt 7 i dessa anvisningar. Uppgifterna i tabell 41 samlas in för statsandelssystemet för förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning och gymnasieutbildningen. Om de uppgifter som ges i tabellen inte motsvarar uppgifterna i uppgiftsklasserna 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet), 305 "Grundläggande undervisning" och 310 "Gymnasieutbildning" i tabell 01 "Driftshushållning" (dvs. Avlöningar sammanlagt + Övriga utgifter sammanlagt + Utgifter som inte hör till statsandelsgrunden sammanlagt = Driftsutgifter + överföringsposter sammanlagt inom förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen och gymnasieutbildningen i tabell 01), bör en utredning av orsakerna till skillnaderna ges i en separat bilaga. Statistikcentralen sänder utredningarna till utbildningsstyrelsen. (Se också punkt 3!) Då uppgifterna i denna tabell lämnas bör man kontrollera att kostnaderna för undervisning av handikappade i förskoleundervisningen och grundundervisningen svarar mot de elevuppgifter som lämnats. Till denna del har det förekommit många bristfälligheter. Största delen av förfrågningarna har berott på brister i uppgifterna om handikappundervisningen eller på motstridigheter vid jämförelse med elevuppgifterna. De brister som förekommer i samband med fördelningen av kostnader efter funktion förorsakar näst mest extra förfrågningar. Kostnaderna bör specificeras också för övrig elevvård, intern förvaltning och underhåll av fastigheter. Fördelningen av kostnader som hör och som inte hör till statsandelsgrunden förorsakar årligen en hel del extra förfrågningar, likaså små projekt. Läs igenom anvisningarna på nytt innan du fyller i tabellerna och ge tilläggsutredningar vid avvikande punkter, så undviker du förfrågningar. Vi har fr.o.m. år 1999 reviderat behandlingen av uppgifterna i tabell 41 i fråga om kontrollen på följande sätt: Om: 1. kostnader eller vårddagar inom sjukhusundervisningen har antecknats på blanketten i sådana fall att sjukhuset inte är beläget i kommunen, 2. kostnader för handikappundervisningen har antecknats på blanketten i sådana fall att inga handikappade elever har antecknats i elevstatistiken, 3. hemkommunernas betalningsandelar inte stämmer överens med köpen av kundtjänster för grundundervisningens och gymnasieutbildningens del i tabell 01, 4. det är uppenbart att de kapitalkostnader som ingår i interna hyror omfattar avskrivningar och nedskrivningar (från rad 2940 i tabell 01) korrigerar vårt dataprogram felet automatiskt, dvs. kommunen behöver inte längre kontrollera korrigeringen. 5. Om kommunen avvikande från anvisningarna har inbegripit alla lönekostnader för sysselsättning i de kostnader som ingår i statsandelsgrunden, avlägsnas utan att kommunen tillfrågas kostnader från statsandelsgrunden till beloppet av sysselsättningsstödet i tabell 01 (5805). Kostnaderna läggs till övriga externa utgifter som inte hör till statsandelsgrunden. Detta för att det trots anvisningarna förekommit betydande felaktigheter i dessa punkter från år till år. 15. Uppgifter om kommunens och samkommunens verksamhet (tabell 51) Definitionerna på uppgifterna om verksamhet ingår i Finlands Kommunförbunds publikation "Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2006" (Helsingfors 2005). Vi har försökt förenhetliga definitionerna på verksamhet med de definitioner som används i social- och hälso-

10 vårdsministeriets, undervisningsministeriets, Utbildningsstyrelsens och Finlands Kommunförbunds förfrågningar. Obs! I antalet undervisningstimmar inom grundundervisning inkluderas inte timmarna för förskoleundervisning enligt lagen och författningen om grundläggande utbildning (Lag om grundläggande utbildning 628/1998, ändrad 1288/1999 och Författning om grundläggande utbildning 852/1998)! Förskoleundervisning i sammansatta klasser inkluderas inte heller i timmarna för grundläggande utbildning. I dessa fall räknas timmarna mellan den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen i förhållande till elevantalet. På samma sätt räknas timmarna för de förskoleelever som statistikförts som elever inom undervisningsväsendet trots att de får förskoleundervisning av socialväsendet. Antalet undervisningstimmar inom förskoleundervisningen (inom undervisningsväsendet) efterfrågas i punkt 3032 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) i tabell 51. Antalet undervisningstimmar i förskoleundervisning inom socialväsendet har redan efterfrågats tidigare i statistiken över socialväsendets verksamhet i tabell 54. Definition på antalet undervisningstimmar i förskoleundervisning: Det antal undervisningstimmar inom förskoleundervisning som givits (inte elevtimmar) under statistikåret (= kalenderåret). Med undervisningstimme avses en minuter lång verksamhet enligt förskoleundervisningens läroplan (undervisning under kortare tid än 45 min. sammanslås till en undervisningstimme på 45 min.). Antalet undervisningstimmar bör motsvara antalet elever i förskoleundervisning (20.9) i elevstatistiken (skolblankett). Tabell 51 "Verksamhet" gäller också kommunens/samkommunens affärsverk som tillämpar modellen för kommunalt affärsverk. 16. Uppgifter om kommunens affärsverk enligt modellen för kommunalt affärsverk i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Tabellerna 11, 12, 15 och 16 fylls i bara för kommunens affärsverk som följer modellen för kommunalt affärsverk och för fonder som behandlas som balansenheter. Utgifter, inkomster och investeringar gällande den övriga affärsverksamheten uppges i tabellerna 01 och 02. Detta gäller också affärsverk som behandlas som s.k. annan balansenhet. Driftsutgifterna och -inkomsterna för varje enhet som bedriver affärsverksamhet uppges alltså antingen i tabell 01 eller tabell 11 (men inte i båda). På motsvarande sätt uppges inköp och försäljning av investeringstillgångar antingen i tabell 02 eller i tabell 12 och 15. Tabellerna 11, 12, 15 och 16 fylls i separat för varje affärsverkstyp i kommunen/samkommunen. På pappersblanketten finns tabellerna bara för en affärsverkstyp. Om kommunen/samkommunen har flera kommunala affärsverk, skall tabellerna (blankettsidorna 38 43) kopieras i så många exemplar som behövs för varje typ av affärsverk. Den som fyller i tabellerna 11, 12, 15 och 16 på pappersblanketten skall också anteckna uppgiftsklasskoden i tabellerna. Som uppgiftsklasskoder används de uppgiftsklasskoder (kolumnkoder) som används i tabellerna 01 och 02. Av dessa väljs den uppgiftskod som svarar mot affärsverkets näringsgren. Uppgiftsklasskoden för vatten- och avloppsverk är t.ex. 610, energiförsörjning 620, trafikverk 630, hamn 640 osv. Om det av en avfallshanteringsanstalt bildats ett kommunalt affärsverk, är uppgiftskoden 625. I utgifts- och inkomstspecifikationerna (tabell 05) inkluderas inte utgifter, inkomster och investeringar för de affärsverk som tillämpar modellen för kommunalt affärsverk. Tabell 07 Vissa uppgifter om kommunens/samkommunens ekonomi och tabell 51 "Verksamhet" gäller däremot också affärsverk av det här slaget. 10