6WDWVELGUDJRFKLQRPNRPPXQDOXWMlPQLQJ. Government grants and intramunicipal equalisation for municipalities and county councils

Transkript

1 OE 26 SM WDWVELGUDJRFKLQRPNRPPXQDOXWMlPQLQJ %LGUDJVnUHW Government grants and intramunicipal equalisation for municipalities and county councils,nruwdgudj )\UDGHODULELGUDJVV\VWHPHW Statsbidrags- och utjämningssystemet består av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt statsbidrag och införanderegler. Utjämningssystemet syftar till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden. Beräkningarna görs för kommuner och landsting var för sig. 1LRNRPPXQHURFKHWWODQGVWLQJlUQHWWREHWDODUHWLOO XWMlPQLQJVV\VWHPHW De tio kommuner med lägst respektive högst utfall, bidragsår 2002, Summa utfall, kr per inv. Avrundat Totalt avgift/ bidrag tkr Summa utfall, kr per inv. Avrundat Totalt bidrag tkr Danderyd Dorotea Lidingö Pajala Täby Övertorneå Sollentuna Sorsele Vellinge Vilhelmina Solna Åsele Nacka Strömsund Sundbyberg Bräcke Håbo Storuman Järfälla Berg Bidragsåret 2002 erhåller 20 landsting och 280 kommuner bidrag från statsbidrags- och utjämningssystemet. Av kommunerna betalar Täby mest, drygt 425 miljoner kronor eller drygt kronor per invånare medan Danderyd har högst avgift per invånare, knappt kronor per invånare eller knappt 350 miljoner kronor. Det enda landsting som betalar till Tomas Johansson, SCB, tfn , tomas.johansson@scb.se Helena Karlsson, SCB, tfn , helena.karlsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 26 SM Utkom den 12 mars Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 OE 26 SM 0201 utjämningssystemet är Stockholms läns landsting som har en avgift på 400 kronor per invånare vilket totalt blir en avgift på drygt 735 miljoner kronor. PLOMDUGHULJHQHUHOODVWDWVELGUDJ Det generella statsbidraget består av två delar. Ett invånarrelaterat statsbidrag och ett åldersrelaterat statsbidrag. Det invånarrelaterade statsbidraget för kommuner, bidragsåret 2002, uppgår till cirka 51,8 miljarder kronor medan det för landsting är cirka 17,7 miljarder kronor. Det åldersrelaterade statsbidraget som endast avser kommuner är för bidragsåret 2002, 6,7 miljarder kronor. De generella statsbidragen för kommuner och landsting delas ut som ett invånarrelaterat bidrag. Det åldersrelaterade statsbidraget baseras på åldersstrukturen och är kopplat till antalet personer i fem åldersgrupper. Den kommun som får högst generellt statsbidrag i förhållande till folkmängden bidragsåret 2002 är Dorotea. Lägst bidrag får Upplands-Väsby. Det generella statsbidraget för kommuner minskade med 52 kronor per invånare mellan bidragsåren 2001 och Det innebar att det generella statsbidraget minskade med 300 miljoner kronor. Även det åldersrelaterade bidraget minskade, drygt kronor. Landstingens generella statsbidrag minskade med 176 kronor per invånare, vilket innebar att landstingen får 1,5 miljarder kronor mindre än föregående år i generellt statsbidrag. %LGUDJVnUHWEHWDODUNRPPXQHURFKHWW ODQGVWLQJLQNRPVWXWMlPQLQJVDYJLIW Bidragsåret 2002 har 54 kommuner inkomstutjämningsavgift. Resterande 235 kommuner erhåller ett bidrag. Danderyd har högst avgift och Borgholm har högst bidrag. Av landstingen är det endast ett län som betalar inkomstutjämningsavgift, Stockholms län. Resterande landsting får bidrag. Högst bidrag får den landstingsfria kommunen Gotland. Bidragsåret 2002 har 54 kommuner fått ett ogynnsammare utfall jämfört med Två landsting fick lägre utfall mellan bidragsåren. NRPPXQHURFKODQGVWLQJHUKnOOHUELGUDJL NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ Drygt hälften av kommunerna erhåller ett kostnadsutjämningsbidrag. 150 kommuner får bidrag och 139 kommuner har avgift. Håbo kommun har högst avgift, och Pajala har högst bidrag. Även bland landstingen är fördelningen jämn. 10 landsting har avgift och 11 får bidrag. Uppsala läns landsting har högst avgift och Norrbottens läns landsting har högst bidrag. För 110 kommuner har utfallet bidragsåret 2002 jämfört med bidragsåret 2001 blivit mindre gynnsamt. Resterande kommuner har fått en förbättring. Av landstingen är det sju stycken som fått en försämring.

3 SCB 3 OE 26 SM 0201,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 5 Utfall bidragsåret Utfall bidragsåret 2002 för kommuner 5 Utfall bidragsåret 2002 för landsting 7 Inkomstutjämning 7 Inkomstutjämning för kommuner 8 Inkomstutjämning för landsting 9 Kostnadsutjämning 9 Kostnadsutjämning för kommuner 9 Kostnadsutjämning för landsting 10 Utveckling mellan bidragsåren 2001 och Förändring av bidragsinkomster 11 Förändringar i inkomstutjämningen 12 Förändringar i kostnadsutjämningen 14 erna och utjämningssystemet 16 Skatteinkomster och utjämning 16 Tabeller Bidragsinkomster för kommuner bidragsåret Kostnadsutjämning för kommuner bidragsår 2002, Bidragsinkomster för landsting bidragsår 2002, Kostnadsutjämning för landsting bidragsår 2002, Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner bidragsår 2002, länsvis, miljoner kronor Statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner efter folkmängd, miljoner kronor Statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner efter kommungrupp, miljoner kronor Statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner , riket, miljoner kronor Statsbidrag och inomkommunal utjämning för landsting , riket, miljoner kronor Vissa förändringar av bidragsinkomster mellan bidragsår 2001 och 2002, samt skatteinkomster och skattesatser år Diagram Högst och lägst bidragsinkomster för kommuner , Högst och lägst bidragsinkomster för landsting , 43 Kartor Inkomstutjämning för kommuner, bidrag/avgift Kostnadsutjämning för kommuner, bidrag/avgift Inkomstutjämning för landsting, bidrag/avgift bidragsåret

4 SCB 4 OE 26 SM Kostnadsutjämning för landsting, bidrag/avgift bidragsåret Fakta om statistiken 48 Detta omfattar statistiken 48 Definitioner och förklaringar 48 Så görs statistiken 48 Statistikens tillförlitlighet 48 Bra att veta 49 Annan statistik 49 In English 50 Summary 50 Nine municipalities and one county council are net contributors to the equalisation system 50 SEK 76 billion in general government grants 50 In 2002, 54 municipalities and one county council pay income equalisation contributions municipalities and 11 county councils receive grants under the cost equalisation system 51 List of tables 51 List of terms 51

5 SCB 5 OE 26 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 8WIDOOELGUDJVnUHW Statsbidrags- och utjämningssystemet består av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt statsbidrag och införanderegler. Utjämningssystemet syftar till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden. Genom att omfördela resurser med hjälp av utjämningssystemen minskas skillnaderna i kommunernas och landstingens ekonomiska situation så som den mäts med det ekonomiska resultatet före de extraordinära posterna. Systemet består av två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting. De har dock likartad uppbyggnad. Ett specialfall är den landstingsfria kommunen Gotland som ingår i båda delsystemen. Delmodellerna resulterar i att varje kommun och landsting får ett bidrag (+) eller avgift (-) i kronor per invånare. Dessa avgifter och bidrag summeras till ett utfall. Om bidragen överstiger avgifterna får kommunen eller landstinget ett nettobidrag och vice versa. Utjämningssystemen är i princip självfinansierade. Däremot skjuter staten till de generella statsbidragen. Bidragsåret 2002 erhåller kommuner och landsting ett totalt statsbidrag på drygt 76 miljarder kronor, fördelat på 17,7 miljarder till landstingen och 58,5 miljarder kronor till kommunerna. Generella statsbidrag till kommuner och landsting bidragsåret 2002 er Generellt statsbidrag, invånarrelaterat Generellt statsbidrag, åldersrelaterat 1 Landsting Generellt statsbidrag, invånarrelaterat Generellt statsbidrag Totalt miljoner kronor Kr per inv. miljoner kronor Kr per inv. 2 miljoner kronor Kr per inv. miljoner kronor , Utfall bidragsåret 2002 för kommuner Det generella statsbidraget är för de flesta kommuner större än avgiften i utjämningssystemet. För 217 kommuner överstiger utjämningsbidragen de generella statsbidragen. Nio kommuner betalar en nettoavgift till systemet. Det generella invånarrelaterade statsbidraget för kommuner är för bidragsåret 2002, kronor per invånare. Utöver detta bidrag får kommunerna ett åldersrelaterat statsbidrag på tillsammans drygt 6,7 miljarder kronor. Detta tillskott till kommunerna ligger mellan 600 och kronor per invånare beroende på befolkningssammansättningen. 1 Bidraget utgår per invånare i åldersgrupperna 7-15, 16-18, 65-74, samt 85 och äldre. Det åldersrelaterade statsbidraget för kommuner är år 2002 för: 7-15 år, 2 620, år, 3 473, år, 369, år, och för 85 år och äldre, Bidraget är knytet till antalet personer i gruppen i de fem åldersgrupperna. ernas åldersrelaterade statsbidrag är beroende på kommunernas befolkningssammansättning. Kr/inv. är ett riksgenomsnitt.

6 SCB 6 OE 26 SM 0201 er med lägst respektive högst utfall totalt, avrundat 3 Folkmängd Utfall, kr per inv. Avrundat Folkmängd Utfall, kr per inv. Avrundat Danderyd Dorotea Lidingö Pajala Täby Övertorneå Sollentuna Sorsele Vellinge Vilhelmina Solna Åsele Nacka Strömsund Sundbyberg Bräcke Håbo Storuman Järfälla Berg Av de tio kommunerna med lägst utfall är åtta från Stockholms län, en från Skåne län och en från Uppsala län. Gemensamt för dessa tio kommuner är att de är förortskommuner med högt skatteunderlag per invånare. Danderyds kommun har den högsta avgiften vilken är knappt kr per invånare. I de tre nordligaste länen ligger de tio kommuner som får störst bidrag av utjämningssystemen i kronor per invånare. Högst utfall har Dorotea med knappt kronor per invånare. Gemensamt för dessa tio kommuner är att de alla är små glesbygdskommuner med negativ befolkningstrend. Den högsta totala avgiften har Täby som har en avgift på drygt 420 miljoner kronor. De tre storstadskommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö får det största tillskottet från statsbidrags- och utjämningssystemet. Högsta bidraget får Malmö med en bidragsinkomst på drygt 3 miljarder kronor, vilket är knappt kronor per invånare. er med lägst respektive högst utfall totalt, tkr Summa bidragsinkomster, kr per inv. Avrundat Summa bidragsinkomster tkr Summa bidragsinkomster, kr per inv. Avrundat Summa bidragsinkomster tkr Täby Malmö Danderyd Göteborg Lidingö Stockholm Sollentuna Norrköping Solna Örebro Nacka Uppsala Vellinge Jönköping Sundbyberg Helsingborg Håbo Eskilstuna Vaxholm Borås Bidragsinkomsterna för kommunerna uppgår totalt till lite drygt 58,9 miljarder kronor. 3 Avrundat på grund av åldersrelaterat statsbidrag

7 SCB 7 OE 26 SM 0201 Utfall bidragsåret 2002 för landsting Det generella statsbidraget för landsting uppgår bidragsåret 2002 till kronor per invånare. För 16 landsting överstiger utjämningsbidragen det generella statsbidraget. Ett landsting är nettobetalare i systemet. Stockholms landsting är nettobetalare, främst på grund av en hög avgift i inkomstutjämningen. Gotlands kommun, som är en kommun utanför landsting, har det högsta bidraget i kronor per invånare. Om vi räknar bort dessa ytterligheter är spannet mellan det landsting med högst bidrag och det med lägst bidrag knappt kronor per invånare. Fyra av de fem landstingen med högst bidrag ligger i Norrland. Landsting med lägst respektive högst bidragsinkomster, kronor/invånare Landsting utanför landsting Folkmängd Summa bidragsinkomster kr per invånare Stockholms Uppsala Västmanlands Hallands Kronobergs : Västernorrlands Västerbottens Norrbottens Jämtlands Gotlands kommun tkr De 21 landstingen har bidragsinkomster på knappt 17,4 miljarder kronor. De båda landsting som får mest av dessa pengar är Västra Götaland och Skåne som erhåller knappt 6,4 miljarder kronor tillsammans. Landsting med högst respektive lägst bidragsinkomster Landsting utanför landsting Folkmängd Summa bidragsinkomster kr per invånare tkr Västra Götaland Skåne Norrbottens Västerbottens Gävleborgs : Blekinge Gotlands kommun Kronobergs Uppsala Stockholms ,QNRPVWXWMlPQLQJ Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader mellan kommuners och landstings skatteinkomster. Den grundläggande tanken är att alla kommuner och landsting ska garanteras ett skatteunderlag per invånare (skattekraft) som

8 SCB 8 OE 26 SM 0201 motsvarar genomsnittet i landet. Inkomstutjämningen beräknas för landsting och kommuner var för sig även om tekniken och principerna är de samma. er respektive landsting med skattekraft som överstiger riksgenomsnittet betalar en avgift, medan kommuner med en skattekraft som understiger riksgenomsnittet får ett bidrag. Vid beräkning av bidrag och avgifter används en enhetlig skattesats för kommuner respektive landsting (länsvis skattesats). Det främsta motivet till detta är att den enskilda kommunen eller landstinget inte ska kunna påverka utfallet i inkomstutjämningen genom att höja eller sänka den egna skattesatsen. För att minska de negativa marginaleffekter som ibland kan uppstå infördes det till bidragsåret 2001 en justering i inkomstutjämningen. Justeringen innebär att en kommun eller landstings procentuella inkomstförändring mellan två år, till 95 procent ska bestämmas av utvecklingen i riket och till 5 procent av utvecklingen i den egna kommunen. Denna justering görs för kommuner vars kommunala skattesats är lägre än 95 procent av den länsvisa skattesatsen. För bidragsåret 2002 gjordes en sådan justering för 85 kommuner och 6 landsting. Inkomstutjämning för kommuner För bidragsåret 2002 erhåller 235 kommuner bidrag och 54 kommuner betalar en avgift. Den kommun som får största bidraget är Borgholms kommun i Kalmar län med ett bidrag på kr per invånare. erna med högst bidrag är spridda över hela riket. De tre Stockholmskommunerna Danderyd, Lidingö och Täby har i särklass högst avgift. Av de tio kommunerna med högst inkomstutjämningsavgift ligger åtta i Stockholms län och två i Skåne. 38 av 54 kommuner betalar en avgift som överstiger kr per invånare. Av de 235 bidragskommunerna är det 29 kommuner som får ett lägre bidrag än kr per invånare. Omkring 12 miljarder kronor omfördelas i inkomstutjämningen för kommuner. er med högst bidrag respektive högst avgift i inkomstutjämningen, Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Borgholm Danderyd Berg Lidingö Heby Täby Årjäng Sollentuna Tomelilla Nacka Töreboda Stockholm Ödeshög Lomma Sjöbo Solna Haparanda Vellinge Orsa Ekerö

9 SCB 9 OE 26 SM 0201 Inkomstutjämning för landsting För bidragsåret 2002 betalar endast Stockholms län avgift ( ). Resten erhåller bidrag. Det landsting som får det största bidraget är den landstingsfria kommunen Gotland med ett bidrag på kr per invånare. Jämfört med inkomstutjämningen för kommuner fördelas inte lika stora belopp i kronor per invånare. Förutom Gotland och Stockholm ligger alla landsting i intervallet +148 till Inkomstutjämningen för landsting omfördelar omkring 5 miljarder kronor. Landsting med lägst respektive högst utfall i inkomstutjämningen, Landsting Folkmängd Inkomst utjämning, utanför bidrag / landsting avgift, kr per inv. Landsting Folkmängd utanför landsting Inkomstutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Stockholms Gotlands k:n Uppsala Kalmar Västernorrlands Jämtlands Norrbottens Jönköpings Västmanlands Dalarnas RVWQDGVXWMlPQLQJ Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Utjämning skall dock inte ske för skillnader som uppstått på grund av vald servicenivå, kvalitet, effektivitet eller avgiftssättning. Kostnadsutjämningen för kommuner och landsting skiljer sig åt, genom att kommunernas utjämning består av 16 delmodeller medan utjämningen för landsting endast består av tre. Inom varje delmodell beräknas för varje kommun eller landsting en standardkostnad, uttryckt i kronor per invånare. Därefter summeras de beräknade standardkostnaderna för varje kommun respektive landsting. När delmodellernas standardkostnader summeras erhålls en strukturkostnad. Både en genomsnittlig samt en för varje enskild kommun eller landsting. På motsvarande sätt fås en genomsnittlig strukturkostnad genom att summera de genomsnittliga standardkostnaderna för samtliga delverksamheter. Om kommunen eller landstinget får en strukturkostnad som överstiger genomsnittet får kommunen eller landstinget ett bidrag. Understiger strukturkostnaden genomsnittet får de betala en avgift. Summan av bidragen motsvarar i princip summan av avgifterna. Beräkningarna baseras på befolkningen den 31 december två år före bidragsåret. Kostnadsutjämning för kommuner Bidragsåret 2002 får 139 kommuner en avgift och 150 kommuner ett bidrag. Inom kostnadsutjämningen för kommuner omfördelas cirka 5,1 miljarder kronor för bidragsåret Gemensamt för de tio största bidragskommunerna är att de är små glesbygdskommuner i Norrlands inland. Pajala är kommunen med högst bidrag, kronor per invånare. Tre av Sveriges fyra minsta kommuner tillhör de tio största bidragskommunerna (Sorsele, Dorotea och Arjeplog). Om man ser lite närmare på de tio kommunerna med högst strukturkostnad finner man att sex av

10 SCB 10 OE 26 SM 0201 dem hör till de tio kommuner som har högst standardkostnad i äldreomsorgsmodellen. Tolv kommuner har ett tillägg i tolv av de 16 delmodellerna. I delmodellerna barnomsorg, individ- och familjeomsorg samt barn av utländsk härkomst har ingen av dessa kommuner en standardkostnad som överstiger riksgenomsnittet. er med högst bidrag samt högst avgift för kostnadsutjämningen Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsavgift kr per inv. Pajala Håbo Dorotea Vellinge Sorsele Lund Övertorneå Solna Åsele Umeå Vilhelmina Luleå Arjeplog Karlstad Bräcke Växjö Strömsund Staffanstorp Storuman Sundsvall Spridningen är större mellan kommunerna med högst avgift i kostnadsutjämningen. Av de tio kommunerna med högst avgift finns kommuner i både Skåne och Norrbotten. Högst avgift bidragsåret 2002 har Håbo kommun i Uppsala län med kronor i avgift per invånare. Av de 16 delmodellerna i kostnadsutjämningen har Håbo avgift i tolv av modellerna. Det är främst inom äldreomsorgen Håbo har ett negativt utfall. Fyra kommuner har en standardkostnad som understiger riksgenomsnittet i 15 av 16 delmodeller. Kostnadsutjämning för landsting Bidragsåret 2002 betalar 10 landsting avgift och resterande 11 får bidrag. Den högsta avgiften betalar Uppsala län med -812 kronor per invånare. Högsta bidraget får Norrbottens läns landsting med kr/invånare. Tätt efter följer den landstingsfria kommunen Gotland med kr per invånare. Förutom Gotland, Norrbotten och Jämtland ligger alla landsting i intervall +/ kr per invånare. Landsting med högst bidrag respektive högst avgift i kostnadsutjämningen Landsting Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsavdrag kr per inv. Landsting utanför landsting Folkmängd Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag kr per inv. Norrbottens Uppsala Gotlands kommun Hallands Jämtlands Östergötlands Västernorrlands Västmanlands Västerbottens Skåne Överlag är det små skillnader mellan landstingen. Något som påverkar utfallet i kostnadsutjämningen mycket är tilläggen till glesbygdslandstingen och de små

11 SCB 11 OE 26 SM 0201 landstingen. Skulle inte dessa tillägg finnas skulle Gotland betala en avgift istället för att erhålla bidrag. Inom kostnadsutjämningen för landsting omfördelas knappt 1,5 miljarder kronor för bidragsåret Landsting med högst glesbygds- och små landstingstillägg Landsting Standardkostnad Hälso- och sjukvård därav glesbygdstillägg små landsting Summa glesbygdstillägg och små landsting Vägt riksgenomsnitt: Gotlands kommun Jämtland Norrbotten Blekinge Värmland WYHFNOLQJPHOODQELGUDJVnUHQRFK Förändring av bidragsinkomster Förändringen av bidragsinkomster beror på ett antal faktorer. Befolkningsförändringar, förändringar i skatteunderlagen och förordningsförändringar är några beståndsdelar som påverkar utfallen mest. Förändring av bidragsinkomster för kommuner Mellan de två senaste bidragsåren har 234 kommuner fått ökat belopp i kronor per invånare och resterande 55 fått minskat belopp per invånare. Av de tio kommuner med störst ökning har endast en kommun ökad befolkning. Sex av de tio kommunerna med största bidragsökningen är från Norrland varav Sorsele har fått den största ökningen med kronor per invånare. De tio kommunerna med störst ökning respektive störst minskning av bidragsinkomsterna, mellan bidragsåren 2001 och 2002 Förändring folkmängd 4 Antal personer Förändring bidragsinkomster, ökning Avrundat kr per inv. Förändring folkmängd Antal personer Förändring bidragsinkomster, minskning Avrundat kr per inv. Sorsele Danderyd Bengtsfors Lidingö Gullspång Sollentuna Norsjö Täby Högsby Sundbyberg Älvsbyn Nacka Strömsund Solna Jokkmokk Stockholm Orsa Ekerö Nordanstig Lomma Förändring av kommunens folkmängd mellan 1 november 2000 och 1 november 2001

12 SCB 12 OE 26 SM 0201 Av de tio kommunerna med störst minskning av bidrag i kronor per invånare har alla kommuner förutom Täby ökande befolkning mellan 2000 och Mellan bidragsåren 2001 och 2002 har 55 av 289 kommuner fått ett försämrat utfall i kronor per invånare. Då ökningen av bidrag per invånare var relativt väl fördelad över riket var kommuner med försämring mer samlade. Av de tio kommuner med störst försämring ligger nio kommuner i Stockholms län. Stockholmskommunerna har främst tappat inom inkomstutjämningen då skatteunderlaget har ökat kraftigt i förhållande till riksgenomsnittet. Av minskningen av bidraget beror 52 kronor per invånare på att det individbaserade generella statsbidraget har minskat. Förändring av bidragsinkomster för landsting Mellan bidragsåren 2001 och 2002 har nio landsting fått lägre bidragsinkomster än föregående år. Ett landsting, Västmanlands läns landsting, fick minskade bidragsinkomster i kronor per invånare samtidigt som bidragsbeloppet ökade. Samtidigt fick ett landsting, Värmlands, med ökande bidragsinkomster i kronor per invånare minskade bidragsinkomster i kronor räknat. Detta beror på att befolkningsförändringar mellan åren påverkar det slutliga bidragsbeloppet mer än förändringar av beloppet i kronor per invånare. Bidragsåret 2002 får 12 landsting ökade bidragsinkomster i kronor per invånare. Den största förbättringen får Gotlands kommun vars bidragsinkomster ökar med 256 kronor per invånare eller 15 miljoner kronor. Den största ökningen i kronor får Norrbotten vars bidragsinkomster ökar med cirka 45 miljoner kronor. Landsting med störst ökning respektive störst minskning mellan bidragsåren Landsting utanför landsting Befolkningsförändring 5 Antal personer Summa bidragsinkomster, ökning Avrundat kr per inv. Landsting utanför landsting Befolknings- Summa förändring bidrags- Antal inkomster, personer minskning Avrundat kr per inv. Gotlands k:n Stockholms Jämtlands Uppsala Norrbottens Östergötlands Kalmar Örebro Södermanlands Skåne Som tidigare nämnts beror minskningen av bidragsinkomsterna främst på att det generella statsbidraget minskar. Stockholms och Uppsalas försämringar utöver minskat statsbidrag beror på att utfallet i inkomstutjämningen försämrats samtidigt som kostnadsutjämningsutfallet också försämrades. Den största minskningen i kronor står Stockholm läns landsting för som bidragsåret 2002 får en försämring på drygt 1,5 miljarder kronor. Ungefär hälften av den försämringen beror på att skatteunderlaget i Stockholm ökar mer än i landet i övrigt vilket leder till en ökning av inkomstutjämningsavgiften. Förändringar i inkomstutjämningen Förändringar i inkomstutjämningen mellan två år tyder på att medelinkomsten i kommunen eller landstinget har ökat eller minskat mer än i riket i övrigt. 5 Befolkningsförändring mellan 1 november 2000 och 1 november 2001

13 SCB 13 OE 26 SM 0201 Förändringar i inkomstutjämningen för kommuner De största vinnarna är relativt små kommuner med en befolkning kring invånare. Av de tio kommuner med störst förbättring av inkomstutjämningsutfallet är det endast Oxelösund som har en inkomstutjämningsavgift. Oxelösunds avgift har minskat. Totalt har 54 kommuner fått en minskning av bidraget eller ökning av avgiften, mellan de båda bidragsåren. 18 av dessa 54 kommuner har ett inkomstutjämningsbidrag bidragsåret Nio av de kommuner som fått störst försämring i inkomstutjämningen ligger i Stockholms län. Endast en av de tio kommunerna med störst försämring minskade befolkningen mellan bidragsåren. Dessa tio kommuner har alla en inkomstutjämningsavgift som överstiger kronor per invånare. er med störst ökning respektive minskning av inkomstutjämningsutfallet i kronor per invånare mellan bidragsår 2001 och 2002 Befolkningsförändring Antal personer Inkomstutjämning, förbättring kr per inv. Befolkningsförändring Antal personer Inkomstutjämning, försämring kr per inv. Oxelösund Danderyd Bengtsfors Lidingö Skinnskatteberg Sollentuna Munkfors Täby Orsa Sundbyberg Jokkmokk Nacka Burlöv Stockholm Haparanda Lomma Dorotea Ekerö Högsby Solna Förändringar i inkomstutjämningen för landsting Alla landsting förutom Stockholms läns landsting erhåller bidrag i inkomstutjämningen. Det beror på att skattekraften i Stockholms län är markant högre än i riket i övrigt. Inkomstutvecklingen i Stockholm leder till att avgiften ökar mellan bidragsåren 2001 och Förutom Stockholms län är det bara Uppsala läns landsting som får ett minskat inkomstutjämningsbidrag. Störst ökning får Gotlands kommun med 260 kronor per invånare. Gotlands kommun är det landsting som har högst inkomstutjämningsbidrag. Bidragsökningarna är överlag relativt små och ökningarna skiljer sig inte så mycket åt mellan landstingen. Landsting med störst förändring i inkomstutjämningen mellan bidragsåren Landsting utanför landsting Inkomstutjämning, förbättring kr per inv. Landsting Inkomstutjämning, utveckling kr per inv. Gotlands kommun 260 Stockholms -439 Norrbottens 207 Uppsala -64 Dalarnas 198 Jönköpings 55 Södermanlands 193 Västra Götalands 57 Värmlands 183 Blekinge 59

14 SCB 14 OE 26 SM 0201 Förändringar i kostnadsutjämningen Till bidragsåret 2002 har vissa förändringar skett i beräkningsmodellerna vilket påverkar utfallen i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting 6. Förändringar i kostnadsutjämningen mellan två bidragsår för enskilda kommuner är inte lätt att förklara kortfattat. Dock kan man i de flesta fall se att en minskande samt åldrande befolkning brukar leda till en ökning av kostnadsutjämningsbidraget. Det beror främst på att äldreomsorgsmodellen är den delmodell som påverkar utfallet mest. Sedan följer i fallande ordning, individ och familjeomsorgsmodellen, grundskolemodellen och barnomsorgsmodellen. Tillsammans påverkar dessa fyra modeller cirka 70 procent av utfallet i kostnadsutjämningen för kommuner. I kostnadsutjämningen för landsting är det också svårt att förklara förändringar. Cirka 70 procent av utfallet påverkas av hälso- och sjukvårdsmodellen. Förändringar mellan åren brukar däremot vara ganska små. Förändringar i kostnadsutjämningen för kommuner Kompensationen för minskningen av antalet barn i åldern 7-18 år i delmodellen för befolkningsminskning till bidragsåret 2002 sänks från 100 kronor till 55 kronor per invånare för varje procentenhet antalet barn minskat. Dessutom beräknas från och med bidragsår 2002 minskningen av antalet barn på åldersgruppen 7-18 år istället för som tidigare 7-15 år. Om Sorsele som har fått störst ökning av bidraget, kronor per invånare, studeras mer ingående kan vi se att de har en hög standardkostnad i äldreomsorgsmodellen vilket antyder en hög andel äldre. De har även en hög standardkostnad i befolkningsminskningsmodellen och i modellen för svagt befolkningsunderlag samt i grundskolemodellen. Vilket indikerar att kommunen har en liten minskande befolkning där befolkningen bor glest. en har även en låg standardkostnad i barnomsorgsmodellen. Av de tio kommunerna med störst förbättring av kostnadsutjämningsutfallet är det endast Mullsjö som bidragsåret 2002 har en avgift. Alla tio kommunerna förutom Aneby har även fått en förbättring i inkomstutjämningsutfallet. Den kommun som har fått störst försämring i kostnadsutjämningen är Dals-Ed i Västra Götalands län med en försämring på 644 kronor per invånare. För 110 kommuner har utfallet försämrats mellan bidragsåren samtidigt som 179 kommuner fått en förbättring. Med förbättring avses att bidrag ökar, avgifter minskar eller att en kommun som tidigare haft avgift nu får bidrag. Försämring innebär att bidrag minskar, avgift ökar eller att bidrag blir avgift. Bidrag ena året betyder inte automatiskt att kommunen får bidrag nästa år. Det är ett problem för kommunerna i deras budgetarbete. Mellan bidragsåren 2001 och 2002 har 19 kommuner gått från avgift till bidrag. Samtidigt har fem kommuner gått från bidrag till avgift. Av de 153 kommuner som bidragsåret 2001 hade en kostnadsutjämningsavgift har 84 kommuner fått en positiv utveckling mellan bidragsåren. 41 kommuner som hade avgift 2001 har fått en försämring av utfallet till bidragsåret För mer information: SOU 2000:127 Rättvis kommunal utjämning

15 SCB 15 OE 26 SM 0201 er med störst minskning respektive ökning av kostnadsutjämningsutfallet i mellan bidragsåren 2001 och 2002 Befolkningsförändring Antal personer Kostnadsutjämning, försämring kr per inv. Befolkningsförändring Antal personer Kostnadsutjämning, förbättring kr per inv. Dals-Ed Sorsele Strömstad Bräcke Solna Aneby Lekeberg Mullsjö Valdemarsvik Bjurholm Kinda Älvsbyn Vadstena Ånge Essunga Boxholm Lysekil Svenljunga Hammarö Hylte Mellan bidragsåren 2001 och 2002 har 16 kommuner fått en förändring av avgiften/bidraget med mer än 500 kronor per invånare. Två av dessa kommuner har fått försämring. Förändringar i kostnadsutjämningen för landsting Mellan bidragsår 2001 och 2002 har det skett en hel del förändringar av kostnadsutjämning för landsting som påverkar utfallet. Högskolemodellen har plockats bort, vilket påverkar vissa landsting negativt. I glesbygdsmodellen har delkomponenternas merkostnader uppdaterats samtidigt som merkostnader för övernattningsplatser har tillkommit. Denna förändring påverkar landsting i glesbygd positivt. De största förbättringarna beror främst på ändringarna i kostnadsutjämningsberäkningarna i glesbygdsmodellen. Det landsting som fick den största försämringen, Örebro med -198 kronor per invånare, förlorade främst på att högskolemodellen plockats bort. Landsting med störst förbättring respektive försämring av kostnadsutjämningsutfallet i mellan bidragsåren 2001 och 2002 Landsting utanför landsting Kostnadsutjämning, förbättring kr per inv. Landsting Kostnadsutjämning, försämring kr per inv. Jämtlands 288 Örebro -198 Västernorrlands 225 Östergötlands -115 Norrbottens 206 Stockholms -100 Gotlands kommun 203 Gävleborgs -68 Dalarnas 166 Skåne -60

16 SCB 16 OE 26 SM 0201.RPPXQHUQDRFKXWMlPQLQJVV\VWHPHW Alla kommuner påverkas av utjämningssystemet. Förutom några kommuner som betalar avgift till systemet är alla kommuner mer eller mindre beroende av de intäkter som det generella statsbidraget och den inomkommunala utjämningen ger. Skatteinkomster och utjämning kollektivets viktigaste inkomstkälla är skatteintäkterna. Skatteintäkterna bestäms av skattekraften och skattesatsen i kommunen. Skulle alla kommuner ha samma skattekraft skulle skillnader i skatteinkomsterna endast bero på kommunernas skattesatser. De kommuner som har högst bidragsinkomster i förhållande till sina skatteinkomster har i regel höga skattesatser vilket gör det svårt att använda skattehöjningar som ett medel att öka sina intäkter. Av de tio kommuner som har högst bidragsinkomster i relation till skatteinkomsterna har alla en skattesats som överstiger riksgenomsnittet, 20,53 procent år Övertorneå är den kommun som under bidragsåret 2002 har högst bidragsinkomster i förhållande till sina skatteinkomster. De har i det närmaste lika stora intäkter från utjämningssystemet som från kommunens medborgare. Generellt statsbidrag och inomkommunal utjämning i förhållande till skatteinkomster för vissa kommuner Skatte- Generellt Index 8 Skatteinkomster år statsbidrag sats och utj. % år 2002 Skatte- Generellt Index Skatteinkomster år 2002 statsbidrag sats 2002 och utj. % år 2002 Danderyd ,28 Övertorneå ,53 Täby ,53 Pajala ,08 Lidingö ,37 Dorotea ,90 Vellinge ,11 Sorsele ,90 Sollentuna ,93 Vilhelmina ,90 Solna ,58 Åsele ,90 Nacka ,93 Berg ,87 Sundbyberg ,28 Strömsund ,07 Håbo ,98 Älvdalen ,81 Järfälla ,63 Bräcke ,57 7 Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2002, tabell 18A 8 Skatteinkomster plus utjämningsbidrag/avgift dividerat med skatteinkomster bidragsår Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2002, tabell 18A

17 SCB 17 OE 26 SM DEHOOHU 1. Bidragsinkomster för kommuner bidragsåret Government grants and intramunicipal equalisation for municipalities Län Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Generellt statsbidrag, invånar- och åldersrelaterat, Avrundat Införanderegler och nivåjustering Tillägg (+) Avdrag (-) Summa bidragsinkomster Kr/inv. Avrundat tkr Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Uppsala län Enköping Håbo Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker

18 SCB 18 OE 26 SM 0201 Tabell 1 forts. Län Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Generellt statsbidrag, invånar- och åldersrelaterat, Avrundat Införanderegler och nivåjustering Tillägg (+) Avdrag (-) Summa bidragsinkomster Avrundat tkr Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik

19 SCB 19 OE 26 SM 0201 Tabell 1 forts. Län Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Generellt statsbidrag, invånar- och åldersrelaterat, Avrundat Införanderegler och nivåjustering Tillägg (+) Avdrag (-) Summa bidragsinkomster Avrundat tkr Gotlands län Gotland Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg

20 SCB 20 OE 26 SM 0201 Tabell 1 forts. Län Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Generellt statsbidrag, invånar- och åldersrelaterat, Avrundat Införanderegler och nivåjustering Tillägg (+) Avdrag (-) Summa bidragsinkomster Avrundat tkr V:a Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö

21 SCB 21 OE 26 SM 0201 Tabell 1 forts. Län Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Generellt statsbidrag, invånar- och åldersrelaterat, Avrundat Införanderegler och nivåjustering Tillägg (+) Avdrag (-) Summa bidragsinkomster Avrundat tkr Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung

22 SCB 22 OE 26 SM 0201 Tabell 1 forts. Län Folkmängd Inkomstutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Kostnadsutjämning, utjämningsbidrag (+) -avgift (-) Generellt statsbidrag, invånar- och åldersrelaterat, Avrundat Införanderegler och nivåjustering Tillägg (+) Avdrag (-) Summa bidragsinkomster Avrundat Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele tkr