Kort översikt över Restenässkolans historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kort översikt över Restenässkolans historia"

Transkript

1 Börje Svalin ( ) kom som lärare till Restenässkolan i januari 1945, och var rektor Denna text lämnades till "Löfvet" i juli 1990 men har ej tryckts då inget "Löfv" utkommit sedan Texten är redigerad av Anders Henoch till Börjes 90-årsdag i avsikt att läggas ut på Internet. Restenässtiftelsen bildas Restenässtiftelsen bildades i december 1935 med syfte "att på evangelisk-luthersk grund bedriva kristlig skol- och ungdomsverksamhet". Stiftelsen inköpte samtidigt en stor lantegendom vid Restenäs, där det tidigare under några år drivits barnhemsverksamhet. Egendomen, som har ett naturskönt läge nära Fräknefjorden, omfattande omkring 15 hektar odlad mark och 35 hektar skog. På egendomen fanns utom ladugård och mangårdsbyggnad (senare kallad Ekhagen) en byggnad lämplig för skoländamål samt några mindre byggnader (Lillstugan, Bergsstugan och Trehörningen). Restenässtiftelsen, som bildades av enskilda personer, anslöt sig efterhand till de tre missionssällskapen Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), Svenska Alliansmissionen (SAM) och Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner (BV). Missionssällskapens styrelser insatte i Restenässtiftelsens styrelse vardera två styrelseledamöter. Fyra ledamöter utsågs av Restenässtiftelsen vid årsmötet. Styrelsen utökades längre fram till tolv ledamöter. Under de första åren hade man verksamhet endast på somrarna (pensionatsverksamhet och bibelkurser). År 1943 uppfördes en större byggnad för pensionatsgäster (senare kallad Björkbacken). Skolverksamheten startar Hösten 1944 startades stiftelsens internatläroverk, Restenässkolan, organiserad som treårig realskola och fyraårigt gymnasium med latin- och reallinje. I realskolan intogs en första klass, och i gymnasiet de två första ringarna. Elevantalet uppgick till ett sextiotal pojkar och flickor, som inkvarterades i Björkbacken, Ekhagen, Lillstugan och skolbyggnaden. Restenässkolans syfte, att vara en internatskola på kristlig grund, sökte man förverkliga genom att anställa endast kompetenta lärare med personlig kristen livssyn meddela god och gedigen undervisning i alla ämnen, med fasta tider för läxläsning inklusive läxhjälp på eftermiddagarna i kristendomskunskap ge en fördjupad och vidgad, bibelenlig undervisning låta hela internatmiljön präglas av kristen anda, alltså ge kristen fostran meddela konfirmandundervisning åt de elever, som önskar bli konfirmerade under läsåret varje dag hålla morgonbön och aftonbön för alla eleverna samt på söndagarna delta i gudstjänst i aulan eller i någon närbelägen kyrka Skolan hade också praktiskt taget varje vecka besök av gästande talare, som medverkade vid andaktsstunder, bibelstudier och lektionsföredrag Rektor för skolan var under första läsåret teol. dr. Nils Rodén, under andra läsåret fil.lic. Bengt Hemberg. Från och med tredje läsåret, 1946, blev fil.mag. Börje Svalin rektor. Han hade varit lärare vid skolan sedan januari Ny- och ombyggnader De två första läsåren gjordes ingen nybyggnad. För läsåret 1946/47 var det nödvändigt att uppföra två elevhemsbyggnader samt att grundligt bygga om och utvidga kök och matsal i Ekhagen. I början av år 1946 fick Restenässtiftelsen tillstånd till ombyggnaden av Ekhagen, Sidan 1

2 men fick ej tillstånd till mer än ett elevhem. Styrelsen var därför nödsakad att lägga ner gymnasiet, vars elever bereddes plats vid andra gymnasier. Samtidigt omorganiserades realskolan från treårig till fyraårig, som då var den vanligaste formen av realskola i landet. Några elever som intagits 1944 ville och fick fullfölja sin treåriga utbildning och avlägga realexamen Planenligt utbyggdes Ekhagen sommaren och hösten 1946, och skolan fick ett modernt storkök och en rymlig matsal. Samtidigt uppfördes det nya elevhemmet, Granliden, som stod inflyttningsklart vid höstterminens början. Elevantalet uppgick nu till 85 elever, alla i realskolan. Realexamen... Våren 1947 avlades realexamen för första gången av elever vid Restenässkolan. Det var eleverna i avgångsklassen på treåriga linjen (3:3), som börjat vid skolan De fyra första åren ( ) måste eleverna ta realexamen som privatister vid en skola i Göteborg.... och förberedande klass 1947 infördes en nyhet inom skolväsendet. Då startade vid skolan en förberedande klass (FB). Elever i folkskolans fjärde klass kunde intagas i den förberedande klassen och på ett år läsa in kursen för folkskolans femte och sjätte klasser och därefter komma in i den fyraåriga realskolans första klass (1:4) och alltså vinna ett år. Restenässkolan fick därigenom dubbel anknytning till folkskolan, dels från klass 4 till förberedande klassen och sen till klass 1:4, dels från klass 6 till klass 1:4. Denna anordning blev en framgång, men måste tyvärr upphöra efter 5 år, 1952, på grund av brist på lokaler. Finansiering med fordringsbevis Skolans utbyggnad under dessa år finansierades dels genom inteckningslån i banker, dels genom försäljning av andelsbevis och fordringsbevis, som löpte med den för dåtida förhållanden relativt höga räntan av 4%. Fordringsbevis emitterades för ett belopp av kr, vilket motsvarar ett flerdubbelt högre belopp i dagens penningvärde. Från de tre missionssällskapen erhöll skolan årligen: från EFS kr, från SAM kr och från BV kr. Elevavgifterna hölls så låga som möjligt för att ge möjlighet för alla att söka inträde. De första åren var elevavgifterna följande: 1944/ kr i realskolan, 1945/ kr i 1:3, 960 kr i 2:3, kr i gymnasieskolan. Avgifterna avsåg helinackorderingen på internatet och undervisningen. Skolan under SÖ:s inseende... Ett villkor för att eleverna skulle kunna få statliga studiebidrag var att skolan stod under inseende av Skolöverstyrelsen. Efter kontakter med SÖ i november 1947 begärde styrelsen formellt 1948 att Restenässkolan skulle ställas under Skolöverstyrelsens inseende. Inspektionen ägde rum den 15 mars 1949 av chefen för SÖ:s läroverksavdelning undervisningsrådet Karl Kärre, och gav till resultat att skolan från och med den 1 januari 1949 ställdes under Skolöverstyrelsens inseende. Sidan 2

3 ... och får examensrätt... Sedan eleverna i realexamen som privatister i Göteborg visat lysande studieresultat, ansökte skolan om egen examensrätt. År 1951 erhöll skolans rektor rätt att anställa realexamen, och den första realexamen vid skolan ägde rum våren Skolan konsoliderades alltmer och eleverna strömmade till i större antal än skolan kunde ta emot. De som hade företräde vid intagningen var sökande från orter utan högre skola, framför allt sökande från Orust, Tjörn och över huvud taget från landsbygden i västra Sverige. Avgörande var betygspoängen. Ett nytt elevhem var en nödvändighet, men pengar saknades. Det fanns emellertid sedan 1946 en möjlighet att från staten erhålla bidrag till uppförande av elevhem vid högre skolor. Detta bidrag kunde uppgå till 75% av kostnaderna för byggnad och inredning. Styrelsen beslöt ansöka om detta statsbidrag En arkitektfirma i Göteborg gjorde nödvändiga ritningar och entreprenadhandlingar. Samtidigt gjordes ansökan om byggnadslov och byggnadstillstånd. Det senare var mycket svårt att få. Kvoten var begränsad och varje kommun inom länet bevakade sina intressen. Även landshövding Nyström uppvaktades. Våren 1951 beviljades statsbidraget med 75% av kostnaderna för byggnaden och inredningen, och samtidigt kom byggnadstillståndet. Detta var en vändpunkt för skolan, för utan denna byggnad hade skolan inte haft någon framtid. Elevhemmet Solbacken började uppföras i juni 1951 och blev färdigt i januari Nästa läsår var elevantalet 121 pojkar och flickor.... och statsbidrag Från och med 1952 fick skolan ett årligt anslag från kommunen, och efter många ansökningar kom 1953 även ett årligt anslag från Göteborgs och Bohus läns landsting. Efter flera års ansökningar, med tillstyrkan från Skolöverstyrelsen varje gång, beviljade riksdagen statsbidrag till skolan från och med Detta statsbidrag utgick första åren med 1:50 kr per elev och dag av läsåret. Statsbidraget måste sökas varje år, och varje gång beslutas av riksdagen. Det betydde mycket för skolans ekonomi, såtillvida som skolans bokslut (före avskrivningar) inte visade underskott från och med läsåret 1953/54 till och med läsåret 1974/75. Ytterligare utbyggnad Även det växande antalet lärare och övrig personal krävde större utrymme. Med hjälp av s.k. tertiärlån och tilläggslån finansierades följande byggnader: Tallåsen 1, som uppfördes 1953, och Tallåsen 2, som tillkom Båda byggnaderna, som utgjorde ett sammanhängande komplex, inrymde ett stort antal moderna lägenheter och personalrum samt även några elevrum. Nu kunde de tidigare personalrummen fyllas med elever, i första hand rummen i Ekhagen. Elevantalet på internatet steg till 158, vartill kom 19 dagelever. Elevavgifterna för en internatelev hade genom inflationen stigit till kronor. Inköp av Strandgården 1966 kunde skolan av fröken Dagmar Hellsten inköpa ett pensionat, som var beläget alldeles intill Fräknefjorden. Det var ett område på ca m 2 jämte tillhörande byggnader. Vintern 1966/67 moderniserades byggnaderna grundligt och vinterbonades. Resultatet blev ett modernt elevhem som omfattade byggnaderna Herrgården med matsal, kök och elevrum, Lillgården och Stugan. Ett hus, som hade sämre standard, blev rivet. Ett pannrum tillbyggdes för Sidan 3

4 oljepanna, och värmeledning jämte varmvatten och duschrum infördes i alla byggnaderna. Elevhemskomplexet fick namnet Strandgården. Realskolan ersätts av grundskolan I början av 1960-talet då det stod klart att realskolan skulle komma att avvecklas i landet och ersättas med grundskolan, gjordes vid Restenässkolan en utredning under rektors ledning om Restenässkolans framtida organisation. Redan 1959 hade en treårig realskollinje införts vid Restenässkolan jämte den fyraåriga. Nu framfördes förslag att successivt ersätta realskolan med ett högstadium. Starten skedde 1968, då åk 7 togs in. En ny gymnasieform utarbetas i samarbete med Hermods Mera omfattande blev utredningen om gymnasiet. I anslutning till de tre principer som framförts i den statliga gymnasieutredningen i början av 1960-talet (koncentrationsläsning, individualisering och självständigt arbete) utarbetade rektor ett förslag till ett internatgymnasium vid Restenässkolan. Han kontaktade också Hermods korrespondensinstitut i Malmö, vars konsulent Helmer Larsson besökte skolan i samband med gymnasiekommitténs sammanträden. Hermods korrespondensgymnasier önskade vi inte införa, men däremot utnyttja Hermods examensrätt de första åren, samt det självinstruerande material som Hermods tillhandahöll. Vid Restenässkolans internatgymnasium fick skolutredningens idéer (koncentrationsläsning, individualisering och självständigt arbete) en självständig utformning. Det ursprungliga förslaget omarbetades av rektor när gymnasiet startades. Vid Restenässkolans internatgymnasium fick eleverna varje läsår lärarledd undervisning vid skolan under sex muntliga kursperioder (sammanlagt 1/3 av läsåret). Eleverna hade möjlighet till internatvistelse under hela läsåret eller enbart under de muntliga kursperioderna. Eleverna läste samtidigt endast 4-5 läroämnen. Studierna i dessa ämnen avslutades efter en till tre terminer, då slutbetyg erhölls. Genom denna koncentrationsläsning underlättades studierna väsentligt. De muntliga kursperioderna omfattade två veckor. Eleverna hade under dessa perioder heldagsläsning med ca 35 veckotimmar. Under de muntliga kursperioderna fick eleverna studieteknisk träning och hjälp med svårare avsnitt i aktuell kurslitteratur. Dessa perioder ägnades också åt laborationer, muntlig framställning och övriga kursmoment som krävde direkt lärarhandledning. Under mellanperioderna arbetade eleverna med läromedel anpassade för självstudier. Som ett stöd härför användes material och tjänster från Hermods skola, med vilken ett samarbete inleddes. De elever som hela läsåret bodde på internatet, hade även under mellanperioderna tillgång till skolans bibliotek och institutioner. De bedrev sina studier enskilt eller i grupp samt fick varje vecka några timmars handledning av lärare. Gymnasiet blir verklighet I januari 1967 tog styrelsen beslutet att höstterminen 1967 starta det nya gymnasiet. Nu återstod att kontakta arkitektkontor för ritningar och entreprenadhandlingar till den nya skolanläggningen som hade en yta av mer än m 2, att skaffa byggnadstillstånd och entreprenörer samt att bygga, måla och inreda. Vi måste vidare göra ett nytt prospekt där vi presenterade det nya gymnasiet, och göra det känt genom annonser och tidningsartiklar. Vi hade sju månader på oss, för i slutet av augusti måste allt vara färdigt. Statsbidrag till omkostnader och driften kunde vi inte påräkna. Restenässtiftelsens ordförande, direktör Paul Borén, ordnade emellertid ett räntefritt lån från Hedvig och Paul Boréns stiftelse (= donation). Det blev spännande Sidan 4

5 månader. Men arbetet gick planenligt framåt. Byggnadsfirma sköt upp semestrarna. Allt samverkade på ett förunderligt sätt, som t.ex. vid upphandlingen av skolinredningen. Läromedelsfirmorna Norstedts och Gumperts, de enda firmor som hade resurser att leverera hela vår skolinredning, offererade, men drog sig tillbaka då de hörde att gymnasiet skulle starta redan hösten 1967 och inte följande år som de hade trott. Då kom helt oväntat telefonsamtal från en nyetablerad firma i Stockholm. I en facktidning hade de sett att vi var i färd med att uppföra en skolanläggning. De erbjöd sig att leverera skolinredningen. Ett par dagar senare anlände två representanter från denna firma, som hette ISKU. Det var en finsk firma som var den största möbelfabriken i Skandinavien. Den hade dittills arbetat mest för att uppfylla det finska skadeståndet till Sovjet efter kriget. Nu tänkte firman utnyttja sin kapacitet för den svenska marknaden, och hade nyligen öppnat ett kontor i Stockholm. Därför sökte de kontakt med en svensk skola för att sälja sin skolinredning och ha denna skola att referera till för andra intresserade kunder. De erbjöd oss nu att med stor rabatt få köpa vår skolinredning av dem om de fick hänvisa andra spekulanter att få komma och se deras produkter på Restenässkolan. Leveransen kunde ske när vi önskade efter midsommar! Det blev en snabb affär. Vi köpte inte bara skolinredningen, utan också möbler till Strandgården som var färdigrestaurerad just då. Och i augusti kom alltsammans som avtalat och ställdes in i de färdiga skollokalerna. Vid uppropet den 28 augusti 1967 kunde vi hälsa 45 nya gymnasister välkomna som elever. Vi hade 100 sökande till gymnasiet, men kunde inte ta emot fler än dessa 45. Skolan hade nu 185 internatelever (105 pojkar och 80 flickor) samt 69 dagelever från kommunen, sammanlagt 254 elever. De närmaste månaderna hade vi rätt många besök från andra skolor. Även herrarna från Norstedts och Gumperts gjorde studiebesök. Det nya gymnasiet blev en stor framgång. Nästa läsår hade skolan 90 gymnasister, och året därpå 124, i konkurrens med vuxenutbildningen i kommunerna, folkhögskolorna och statens gymnasium för vuxna. Den nya skolanläggningen kompletterades följande år 1968 med en stor gymnastikhall, något som skolan länge saknat. Även denna bekostades av Hedvig och Paul Boréns stiftelse. År 1968 började realskolan vid Restenässkolan att successivt ersättas av en högstadieskola, då två paralleller av åk 7 intogs detta år. Vårterminen 1970 avlades realexamen sista gången på 3-åriga linjen i realskolan och vårterminen 1971 sista gången på fyraåriga linjen vid Restenässkolan. Och våren 1970 hade vi vår första studentexamen vid skolan, på Hermods examensrätt. Statsbidrag för gymnasiet För gymnasiet utgick ännu inget statsbidrag, och skolan hade inte heller examensrätt (rätt att utfärda slutbetyg) för gymnasiet. Som förut nämnts utnyttjade skolan de första åren Hermods examensrätt. Med Hermods hade vi ett gott samarbete allt sedan gymnasiet startades Skolans upprepade ansökningar om statsbidrag till gymnasiet gav så småningom det resultat, att ett antal ledamöter i (den gamla tvåkammarriksdagens) statsutskott i december 1969 gjorde ett studiebesök på skolan för att på ort och ställe informera sig om Restenässkolan och speciellt om vårt gymnasium. Vår uppläggning av gymnasiet väckte stort intresse. Statsutskottet tillstyrkte vår ansökan om statsbidrag och i maj 1970 beviljade riksdagen statsbidraget till gymnasiet (nu kallat gymnasieskolan) enligt samma grunder som det statsbidrag vi hade till realskolan/högstadiet, alltså ett statsbidrag per elev och läsdag. Med statsbidraget följde automatiskt examensrätten för gymnasieskolan (rätten att utfärda slutbetyg eller avgångsbetyg). Sidan 5

6 En stor mecenat Antalet elever på internatet hade nu stigit och uppgick läsåret 1973/74 till 186. Många elever ville nu bo i enkelrum, och en del dubbelrum ändrades till enkelrum. Detta aktualiserade planerna på ett nytt elevhem. Genom ett räntefritt lån från Hedvig och Paul Boréns stiftelse på omkring en miljon kronor löstes ekonomiseringen, och 1973/74 uppfördes så Ängsgården, ett moderns elevhem i tre flyglar med 18 enkelrum, 2 stora dagrum, hygienutrymmen samt en bostad på 4 rum och kök (110 m2) för elevhemsföreståndare och avbytare. Samtidigt gjordes en omfattande modernisering av det äldsta elevhemmet, Björkbacken. Även övriga elevhem rustades upp, till stor del med medel från Hedvig och Paul Boréns stiftelse. Denna stiftelse hade skapats av Paul Borén, då han sålde sin plastkabelfabrik i Kungsbacka. Det var från mitten av 1960-talet som Paul Borén gjorde sin ekonomiska insats för Restenässkolan, en insats som uppgick till flera miljoner. Till driften av skolverksamheten skänkte han aldrig något. Den årliga budgeten fick inte överskridas. Den var rätt snålt tilltagen, och Paul Borén var i det fallet en sträng herre, vilket vi respekterade i högsta grad bekostade han förvärvet och ombyggnaden av Strandgården. Sedan följde Nya skolan 1967, gymnastikhallen 1968, asfalteringen av vägarna och parkeringsplatserna, hela den moderna vägbelysningen med ett hundratal metallstolpar och jordkabel, inlösen av nästan alla andels- och fordringsbevisen som Restenässtiftelsen utfärdat under de första åren, samt slutligen det sista elevhemmet, Ängsgården Dessa miljoner som donerats till skolan bokfördes som skuld till de tre missionssällskap som stod bakom skolan, men de var ränte- och amorteringsfria och inte skulder i samma mening som bankskulderna. År 1974 avgick Paul Borén som ordförande för Restenässtiftelsen, en befattning som han haft sedan skolan startade Hans insatser inte minst för ekonomin har varit avgörande för skolans existens och utveckling. Ny ordförande blev ingenjör Lennart Fogelberg från Svenska Alliansmissionen. Kampen för högre statsbidrag Vad beträffar skolans statsbidrag, så utgick det ända sedan läsåret 1953/54 med en viss summa per elev och läsdag. Summan fastställdes av riksdagen varje år efter ansökan som årligen gjordes från skolan. Vissa skolor hade ett högre statsbidrag. Det var några privata skolor, som enligt riksdagens beslut "stod under stadgan för privatläroverk" som rubriken lydde. Dessa skolor hade statsbidrag med en viss procent av lärarlönen (90-95%). Deras statsbidrag behövde inte sökas för varje år, det var indexreglerat och det var framförallt, vilket var viktigt för oss, betydligt större än det statsbidrag vi hade. Detta högre statsbidrag hade Restenässkolan ansökt om under flera år. Hösten 1974 ökade vi våra ansträngningar. Bland annat uppvaktade vi skolministern Lena Hjelm-Wallén tillsammans med ett par riksdagsmän som tillhörde vår styrelse (Gunnar Gustafsson (s) och Lennart Matsson (c)). Vi informerade om skolan och framlade vårt ärende för skolministern och statssekreteraren. Vi fick klart för oss att kungl. propositionen inte heller denna gång hade något förslag om höjning för vår del. Emellertid föreslog skolministern oss att lägga in en motion i ärendet i januari 1975 (vilket våra riksdagsmän redan hade för avsikt). I mars 1975 beslöt riksdagen enhälligt att bevilja vår ansökan. Från och med läsåret 1975/76 fick skolan i statsbidrag 92% av lärarlönerna. Detta innebar att vårt statsbidrag nästan fördubblades mot året innan, till ca 1,5 miljoner läsåret 1975/76. Sommaren 1975 fick skolan dessutom an ny donation av Paul Borén, då en bankskuld på en miljon halverades. Läsåret 1974/75 uppgick elevantalet vid skolan till 341 elever. Av dessa var 181 internatelever och 160 dagelever. Av de 341 eleverna var 143 gymnasister. Elevavgifterna samma år 1974/75 på internatet var för en elev i grundskolan totalt kr, för en elev Sidan 6

7 under hela läsåret i gymnasieskolan kr, och för en internatelev endast under de muntliga kursperioderna (s.k. periodare) kr. Från dessa elevavgifter kunde sedan eleven avräkna sitt statliga studiebidrag. Som förut nämnts tillämpade Restenässkolan en lågprislinje när det gällde elevavgifterna, för att det skulle vara möjligt för familjer med relativt begränsade inkomster att utnyttja vår skola. Restenässkolan hade de lägsta avgifterna bland internatskolorna i landet. Vi hade därför alltid många inträdessökande. Särskild populär blev den nya gymnasieskolan med den studiemetod vi tillämpade. Trots den lågprislinje vi tillämpade uppvisade skolans bokslut före avskrivningar ett litet överskott varje år från och med läsåret 1953/54, då vi fick vårt första statsbidrag, till och med läsåret 1974/75. Avgifterna för dageleverna (externateleverna) betalades under senare år av deras hemkommuner, och var lika med det s.k. interkommunala bidraget. Detta täckte nätt och jämnt kostnaderna för dessa elever, men vi ansåg att det var av ett visst värde för våra internatelever att ha kontakt med dessa dagelever från bygden, och dessutom att vår skola borde fullgöra vad vi ansåg vara vår skyldighet mot skolväsendet i kommunen. En rektor avgår... I juli 1975 avgick rektor Börje Svalin med ålderspension, efter att ha verkat på Restenässkolan som lärare sedan januari 1945, och som rektor sedan 1 juli Han kvarstod som styrelseledamot ett par år. Vid skolavslutningen 1975 framfördes många tack till rektor Svalin för mångåriga insatser, däribland en unik manifestation från skolans elever som defilerande lämnade var sin ros i ett enormt blomsterfång. Nya krafter träder till Ny rektor blev fil. mag. Ingvar Sjunnesson, som redan arbetat några år på skolan som studierektor. Jämte honom anställdes ingenjör Erling Nilebäck som intendent för att sköta fastighetsfrågor. I början av 1976 fattade en majoritet i Restenässtiftelsens styrelse beslut om en höjning av elevavgifterna med 40% för att bl.a. kunna öka personaltätheten på internatet och kompensera för ökade lönekostnader. Beslutet föregicks av en diskussion där några ledamöter påtalade risken att detta skulle försvåra rekryteringen av nya elever och bereda ekonomiska svårigheter för redan intagna elever. Minskad elevtillströmning och ekonomiska problem Då höstterminen började 1976 fattades 30 internatelever. En del tidigare elever hade slutat av ekonomiska skäl, och tillräckligt många nya elever hade inte börjat för att fylla de lediga platserna. Bortfallet av de 30 internateleverna medförde ett underskott i bokslutet. Vid början av läsåret 1977/78 konstaterade man att elevantalet på internatet hade minskat ytterligare. Nu fattades 60 internatelever, något som ytterligare ökade underskottet. I juni 1978 avgick rektor Ingvar Sjunnesson från sin tjänst vid Restenässkolan och efterträddes av Torsten Andersson, lärare vid skolan sedan juli 1955 och studierektor sedan juli Avveckling av internatet... Skolan befann sig nu i stora ekonomiska svårigheter och styrelsen tvekade att fortsätta skolverksamheten. Inga nya internatelever blev intagna. De som redan var elever fick fortsätta sin Sidan 7

8 skolgång: Internateleverna i grundskolan läsåret 1978/79, internateleverna i gymnasieskolan även läsåret 1979/80. Vårterminen 1980 avslutades skolverksamheten vid internatdelen av Restenässkolan i och med att de sista gymnasisterna fick sina avgångsbetyg. Skolanläggningen såldes till den internationella kristna ungdomsrörelsen UMU (Ungdom med Uppgift, på engelska YWAM, Youth With A Mission) som använder Restenäs i sin konferens- och utbildningsverksamhet. Restenässtiftelsen har sedan avvecklats.... men fortsättning för "Sommar-hemsskolans Restenäsdel" Men dageleverna i grundskolan ville fortsätta sin skolgång vid Restenässkolan. De uppvaktade myndigheterna i Uddevalla och demonstrerade. Med Uddevalla kommun träffades så sommaren 1978 en överenskommelse att kommunen tills vidare i tre år skulle hyra följande lokaler under skoltiden: Nya Skolan, gymnastikhallen, aulan, storstugan, skolköket och slöjdsalarna. Senare förlängdes avtalet med den nye ägaren UMU, som kom att gälla till den 1 juli 1987 då kommunen fick ett antal tomma skollokaler i Uddevalla. Vid Restenässkolan (som under dessa år kallades Sommarhemsskolans Restenäsdel) undervisades årligen omkring 170 dagelever från Ljungskile i Uddevalla skolstyrelses regi. Restenässkolans lärare, som var mycket välmeriterade, anställdes av skolstyrelsen i Uddevalla i kommunens skolväsen, i första hand för att undervisa i Sommarhemsskolans Restenäsdel, senare i kommunens skolor i Uddevalla centralort. Andra verksamheter genom åren Under Restenässkolans alla år från 1944 till 1980 pågick verksamhet även under somrarna med pensionatsrörelse och konfirmandkurser. Över 5000 ungdomar har under somrarna konfirmerats vid skolan. I detta sammanhang bör också nämnas att ett stort antal av skolans egna elever fått konfirmandundervisning under läsåret av skolans kristendomslärare teol o fil kand Sven Henoch. Inom ramen för pensionatsrörelsen anordnades åren av Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Lärarförbund en uppskattad engelsk kompetenskurs. Omkring 600 lärare deltog i dessa kurser. Lantbruket vid Restenässkolan bedrevs från 1944 med särskilt anställd personal: en förvaltare och en lantarbetare. År 1958 avvecklades lantbruket, som blivit mindre lönsamt, och ladugård och stallar revs 1966 i samband med planeringen av de nya skolbyggnaderna. Mer detaljerad redovisning av arbetet vid skolan finns i skolans årsredogörelser. Soli Deo Gloria Under alla år har vi fått utföra vårt arbete vid Restenässkolan i förtröstan på orden i Sak. 4:6: "Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot". Soli Deo Gloria. Börje Svalin rektor em. Sidan 8

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Uppföljning sommarskolan 2016

Uppföljning sommarskolan 2016 Tjänsteutlåtande Utredare 2016-09-06 Haina Berndtsson 08-590 975 19 Dnr: Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se UBN/2016:72 33064 Uppföljning sommarskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden

Läs mer

Gymnasiet och fackskolan

Gymnasiet och fackskolan Gymnasiet och fackskolan Det allmänna gymnasiet var intill 1954 indelat i latin- och reallinje. Gymnasieutbildning meddelades också vid handelsgymnasier och tekniska gymnasier (fackgymnasier). Antalet

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats och tid Kommunkansliet, den, kl. 13.00-13.15 Beslutande Övriga närvarande Leif Sandberg (C), ordförande Per-Martin Svensson (M), 1:e vice ordförande Torgny Larsson (S), 2:a vice ordförande Tf.

Läs mer

Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor.

Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid 1931-1969, handlingarna omfattar tiden 1908-1969. Högre allmänna läroverket för

Läs mer

Avslut av överenskommelse med föreningen Mötesplats Järlahuset avseende verksamheten Tjejverkstan

Avslut av överenskommelse med föreningen Mötesplats Järlahuset avseende verksamheten Tjejverkstan 2013-11-19 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2010/134 Fritidsnämnden Avslut av överenskommelse med föreningen Mötesplats Järlahuset avseende verksamheten Tjejverkstan Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-01-11 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-50833010 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Mer tid för kunskap -

Läs mer

Motion :1350. av Helge Hagberg m. fl. om delning a, Kävesta folkhögskola

Motion :1350. av Helge Hagberg m. fl. om delning a, Kävesta folkhögskola Il Motion 1978179:1350 av Helge Hagberg m. fl. om delning a, Kävesta folkhögskola l folkhögskoleutredningens huvudbetänkande (SOU 1976: 16) anförs att enligt utredningens uppfattning "bör de nu existerande

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE I KÖKAR

KOMMUNFULLMÄKTIGE I KÖKAR KOMMUNFULLMÄKTIGE I KÖKAR Sammanträdesprotokoll 5 /2016 Sammanträdestid onsdag 6.7.2016 kl. 19.00-19.30 Sammanträdesplats Kommungården ORDINARIE BESLUTANDE NÄRV. ERSÄTTARE NÄRV Holmström Harry, ordförande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Stadgar för xxgårdens Gårdsförening

Stadgar för xxgårdens Gårdsförening Förslag till stadgar i förening med andelar. Stadgar för xxgårdens Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma zzzz-zz-zz. 1. FÖRENINGENS NAMN xxgårdens Gårdsförening

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 10 mars 2005, kl 09.00-12.00 Plats: Världskultur museet, Göteborg, Seminarierum 1 Ledamöter Frank Andersson (s), Göteborg, ordf Agneta Granberg

Läs mer

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Uppgifter i gråmarkerade fält hämtas automatiskt från ert användarkonto. Se anvisningar för blanketten.

Uppgifter i gråmarkerade fält hämtas automatiskt från ert användarkonto. Se anvisningar för blanketten. ANSÖKAN OM BIDRAG MUSIK- OCH KULTURSKOLOR För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

1. Val av justerare Eva Borg (S)

1. Val av justerare Eva Borg (S) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-04-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 5 maj 2015 klockan 8.30 i Kungsbacka rummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Taxor och

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Gymnasieelever vid folkhögskola

Gymnasieelever vid folkhögskola Cirkulärnr: 2005:74 Diarienr: 2005/1754 Handläggare: Laina Kämpe, Eva-Lena Arefäll, Mats Söderberg Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2005-08-03 Mottagare: Ansvarig för gymnasieskolan

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Gymnasieelevers resor, inackordering

Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Gymnasieelevers resor, inackordering Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Gymnasieelevers resor, inackordering Laina Kämpe Datum: 2001-10-30 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelse Skolstyrelse/motsvarande

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö. 1. Val av justerare samt godkännande av dagordning. 4. Önskemål om att kunna utnyttja det gamla biblioteket vid Gnarps skola

Kommunkontoret, Bergsjö. 1. Val av justerare samt godkännande av dagordning. 4. Önskemål om att kunna utnyttja det gamla biblioteket vid Gnarps skola NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturnämnden KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret, Bergsjö Tid: Onsdagen den 21 februari 2007 klockan 08:30 1. Val av justerare

Läs mer

PROPOSITIONER EKO K NOMIHÄFTE 1

PROPOSITIONER EKO K NOMIHÄFTE 1 PROPOSITIONER EKONOMIHÄFTE 1 PROPOSITION 2009:6 RAMBUDGET FÖR ÅR 2010 OCH 2011 BUDGETSKRIVELSENS UPPLÄGG Skrivelsen är upplagd så att först kommer en summarisk genomgång av riksförbundets ekonomi. För

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Momsersä ttning och momskompensätion

Momsersä ttning och momskompensätion Momsersä ttning och momskompensätion Definitioner Momsersättning avser här kommunernas ersättning för ingående moms i egen verksamhet som inte är momspliktig. Momskompensation avser nedan kommuners kompensation

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö Onsdagen den 11 februari 2004 klockan 08.30-12.00. Inga-Lill Dahlin Sekreterare. Kommunkontoret, 2004-02-16

Kommunkontoret, Bergsjö Onsdagen den 11 februari 2004 klockan 08.30-12.00. Inga-Lill Dahlin Sekreterare. Kommunkontoret, 2004-02-16 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (12) Sida Plats och tid Beslutande Kommunkontoret, Bergsjö Onsdagen den 11 februari 2004 klockan 08.30-12.00 Se närvarolista Övriga deltagande

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Mollösunds Samfällighetsförening får härmed avgiva redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2007 05 01-2008 04 30, föreningens 2:a verksamhetsår.

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

Datum 2014-05-06. Stiftelsen Jälla: Hemställan om ränte- och amorteringsfrihet på del av lån

Datum 2014-05-06. Stiftelsen Jälla: Hemställan om ränte- och amorteringsfrihet på del av lån KS 7 21 MAJ 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2014-05-06 Diarienummer KSN-2014-0192 Kommunstyrelsen Stiftelsen Jälla: Hemställan om ränte- och amorteringsfrihet på del av lån Förslag

Läs mer

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2014-05-15 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson, Vice ordförande (S) Christina Wallin Olsson (V) Peter Joensuu (M) Ingela Jonsson (C)

Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson, Vice ordförande (S) Christina Wallin Olsson (V) Peter Joensuu (M) Ingela Jonsson (C) Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81, Arvika, kl. 08.00 09.15 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund, Ordförande (S) Lars-Ove Jansson,

Läs mer

Läxhjälp i grundskolan

Läxhjälp i grundskolan 2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Genomförandeförslag för ombyggnad av byggnaden Farsta gymnasium till grundskola - etapp 1

Genomförandeförslag för ombyggnad av byggnaden Farsta gymnasium till grundskola - etapp 1 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-02 Handläggare Maria Holdo Telefon: 08-508 33 888 Till Utbildningsnämnden 2015-02-19 Genomförandeförslag

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Stadga för Teknologernas Centralorganisation

Stadga för Teknologernas Centralorganisation Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (39)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (39) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (39) Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2014-11-25 191 Sommarskola (BUN 2014.461) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Barn och ungdomsnämnden

Läs mer

Olar Skinnars 08-523 019 96 olar.skinnars@sodertalje.se

Olar Skinnars 08-523 019 96 olar.skinnars@sodertalje.se 1 (3) 2009-11-27 Tjänsteskrivelse Dnr UN 09/117 Skolinspektionens Dnr 2009:1158-32 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Olar Skinnars 08-523 019 96 olar.skinnars@sodertalje.se Utbildningsnämnden Ansökan

Läs mer

ORUST KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2007-03-28. Plats och tid Centrumhuset Henån kl 08.15-12.30

ORUST KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2007-03-28. Plats och tid Centrumhuset Henån kl 08.15-12.30 ORUST KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Centrumhuset Henån kl 08.15-12.30 Beslutande Anders Hygrell Bengt Johansson Björn Persson Sven Olsson Gunilla Josefsson Övriga deltagande Se sidan 2 Utses

Läs mer

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS nr: 1994:519 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1994-05-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:622

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (17) Plats och tid Finaborummet, Kommunhuset, Kinna, klockan 13.00 16:10, rast klockan 14:30-15:00 Beslutande S Gunnar Nilsson, ordförande S Sonia Danella Smith tjänstgör för Urban

Läs mer

1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015

1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015 1 STADGAR för ÖNNEREDS BÅTLAG Antagna på årsmötet februari 2015 1 Namn Föreningen är ideell och dess namn är Önnereds Båtlag. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att i Önneredsviken och på Sjöbacka i

Läs mer

Stadgar för föreningen Albins folkhögskola

Stadgar för föreningen Albins folkhögskola Stadgar för föreningen Albins folkhögskola 1 Namn Föreningens namn är Albins folkhögskola. 2 Målsättning Föreningen är en ideell förening, utan vinstintresse, vars verksamhet ska bedrivas i överensstämmelse

Läs mer

SeniorNet Lidingö. Kallelse till ordinarie årsmöte måndagen den 3 mars 2014 kl. 9.00 i hörsalen på Stadsbiblioteket

SeniorNet Lidingö. Kallelse till ordinarie årsmöte måndagen den 3 mars 2014 kl. 9.00 i hörsalen på Stadsbiblioteket 1 SeniorNet Lidingö Kallelse till ordinarie årsmöte måndagen den 3 mars 2014 kl. 9.00 i hörsalen på Stadsbiblioteket Dagordning 1 Mötet öppnas. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av två

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2013-11-28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2013-11-28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och tid Finaborummet, kommunhuset, Kinna, klockan 13:30-16.50 Beslutande FP Sofia Sjöstrand, ordförande M Anders Lindal C Bengt Axbrink S Urban Jernberg S AnnSofi

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (7)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (7) SAMMANTRÄDES Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-23 1(7) Plats och tid Lejonet, kommunhuset Öckerö, klockan 17.00 19.35 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

1 Grundval och uppgift

1 Grundval och uppgift EFS stadgar antagna vid årsmöte 1874, med åren 1904, 1911, 1921, 1922, 1923, 1942, 1949, 1958, 1962, 1964, 1966, 1968, 1972, 1979, 1982, 1986, 1994, 1997, 2002, 2006, 2008, 2010 och 2012 beslutade ändringar

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion. Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsberättelse 2015 - kortversion Barn- och utbildningsnämnd Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser i verksamheten... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

STADGAR för EFS Västerbotten

STADGAR för EFS Västerbotten STADGAR för EFS Västerbotten antagna 1908 med ändring 1924, 1964, 1969, 1976, 1985, 1988, 1989, 2010 och 2015 1 Grundval och uppgift 1.1 EFS Västerbotten har till mål att på Guds ords och den evangelisk-lutherska

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007)

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) 080213 Peter Holmström Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) Enligt uppdrag från GRs Utbildningsgrupp, 071206, redovisas här förvaltningschefernas kommentarer

Läs mer

STADGAR för EFS Västerbotten

STADGAR för EFS Västerbotten STADGAR för EFS Västerbotten Stadgarna är antagna 1908 med ändring 1924, 1964, 1969, 1976, 1985, 1988, 1989 och 2010. 1 Grundval och uppgift 1.1 EFS Västerbotten har till mål att på Guds ords och den evangelisk-lutherska

Läs mer

Vårdkasens vägförening

Vårdkasens vägförening Orgnr: 717904-4727 Årsmöte Sida 1 (4) Datum 2008-03-18, kl 19.00-20.20 Plats Stockbygården 1. Öppnande av stämman: Styrelsens ordförande Ulf Gladh hälsade välkommen och öppnade stämman 2. Val av ordförande

Läs mer

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45

Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson

Läs mer

Yttrande över Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12)

Yttrande över Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Utskottet för lärande 2015-10-12

Utskottet för lärande 2015-10-12 1 Plats och tid Fm: Verksamhetsbesök vid Ellös F-6 skola 2015-10-12 kl 08:15-12:00 Em: Kommunhuset, s-rum 3 Hälsön 2015-10-12 13:00-16:30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats

Läs mer

Stadgar Beslutade på extrastämman 2015-06-03

Stadgar Beslutade på extrastämman 2015-06-03 Anno 1875 Sida 1 av 5 Stadgar Beslutade på extrastämman 2015-06-03 1. Lindholmsdockans Hamn och Sjöbodsförening är en ideell förening för värnandet av Sveriges äldsta torrdocka som byggdes 1875. Föreningen

Läs mer

Ansökan om föreningsbidrag till Stora Skuggans 4H-gård

Ansökan om föreningsbidrag till Stora Skuggans 4H-gård Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-11-25 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2015-12-15 Ansökan om föreningsbidrag

Läs mer

Grästorps barn- och ungdomsnämnd

Grästorps barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnden 2007-02-16 1 (12) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 15.15 Beslutande Britt-Marie Hermansson (m), ordförande Jens Persson (s) Susann Paulsson (m) Bengt Svensson (c) Maria Toll

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

AVTAL OM BILDANDE AV STIFTELSEN LÄNSMUSEÉT I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN

AVTAL OM BILDANDE AV STIFTELSEN LÄNSMUSEÉT I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Blad 1 AVTAL OM BILDANDE AV STIFTELSEN LÄNSMUSEÉT I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Godkänt av Uddevalla kommunfullmäktige den 22 juni 1976, 227 och av Göteborgs och Bohus läns landsting den 8 april 1976, 20 Mellan

Läs mer

Stadgar för yygården Gårdsförening

Stadgar för yygården Gårdsförening Förslag till stadgar i förening utan andelar Stadgar för yygården Gårdsförening Senast reviderade på föreningsstämma xxxx-xx-xx och extra föreningsstämma xxxx-xx-xx 1. FÖRENINGENS NAMN yygårdens Gårdsförening

Läs mer

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (26)

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden (26) Barn- och utbildningsnämnden 2013-05-28 1 (26) Plats och tid Sammanträdesrummet Nasa, Tingsbacka, tisdagen den 28 maj 2013, kl 9.00 10.30 Beslutande Rolf Laestander (S), ordförande Veronica Burman (S),

Läs mer

Solö Sim-Skoleförening

Solö Sim-Skoleförening Årsbokslut för Solö Sim-Skoleförening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning Sida Verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Noter, Underskrifter 4 Solö Sim-Skoleförening

Läs mer

(ursprungligen antagna och omarbetade 1995 m. ändringar 1998 och 2003)

(ursprungligen antagna och omarbetade 1995 m. ändringar 1998 och 2003) (ursprungligen antagna 1992-05-19 och omarbetade 1995 m. ändringar 1998 och 2003) 1. Lindholmsdockans Hamnförening är en sammanslutning för båtintresserade medlemmar. 2. Hamnföreningens ändamål och syfte

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIVET SOLKATTEN I ARBOGA

STADGAR FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIVET SOLKATTEN I ARBOGA ARBOGA 2009-03-03 STADGAR FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIVET SOLKATTEN I ARBOGA 1. Firma Föreningens firma är Föräldrakooperativet Solkatten i Arboga. 2. Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Rädda Barnen ansökan om bidrag för projektet Barn till hav och skog 2013 FRN-FRI-2012-02811

Rädda Barnen ansökan om bidrag för projektet Barn till hav och skog 2013 FRN-FRI-2012-02811 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (3) Datum 2013-02-25 Vår re fer ens Bo Sjöström BESLUTSFÖRSLAG Rädda Barnen ansökan om bidrag för projektet Barn till hav och skog 2013 FRN-FRI-2012-02811 Sammanfattning

Läs mer

Dnr KS.2009.205 2009-06-02 YTTRANDE. Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning

Dnr KS.2009.205 2009-06-02 YTTRANDE. Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning Dnr KS.2009.205 2009-06-02 YTTRANDE Utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning Yttrande över ansökan från Humanus Utbildning Syd AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Därjämte var advokaterna Sven Rasmusson och Ulrika Magnusson närvarande.

Därjämte var advokaterna Sven Rasmusson och Ulrika Magnusson närvarande. Protokoll fört vid årsstämma i PA Resources AB (publ), org.nr. 556488-2180, avhållen den 16 april 2014 i Stockholm Närvarande: Se bilaga 1 Därjämte var advokaterna Sven Rasmusson och Ulrika Magnusson närvarande.

Läs mer

Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening Organisationsnummer 769627-4252

Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening Organisationsnummer 769627-4252 Stadgar för: Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening Organisationsnummer 769627-4252 1 Föreningens namn Fiber, Vatten och Avlopp i Flo ekonomiska förening. 2 Föreningens säte Grästorps kommun,

Läs mer

ANSÖKAN OM INACKORDERINGSBIDRAG

ANSÖKAN OM INACKORDERINGSBIDRAG ANSÖKAN OM INACKORDERINGSBIDRAG Avser lrä Avser läsåret. Elevens personuppgifter Efternamn och förnamn Bostadsadress (gata, nr, box, fack) Postnummer och ortsnamn Personnummer (10 siffror) Telefon Mobil

Läs mer

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Kommunstyrelsen Dnr 15KS694 REMISS SOU 2015:81 Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola FÖRSKOLEKLASS 3.6 Alternativ 1 Förskoleklassen

Läs mer

STADGAR FÖR DORCAS AID ORGANIZATION (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete

STADGAR FÖR DORCAS AID ORGANIZATION (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete (DAO) Social-, humanitär- och utvecklingsarbete Revideras och antagna den 05 maj 2012 2 1 Organisation (namn och identitet), förkortat DAO är en ideell förening som bedriver internationellt bistånds- och

Läs mer

De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen.

De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen. 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-28 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/5613102 E-post: ola.ingevaldson REVIDERING AV ÄGARDIREKTIV OCH BOLAGSORDNING

Läs mer

Örebro stad. Karolinska aftonskolan.

Örebro stad. Karolinska aftonskolan. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Karolinska aftonskolan. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid och handlingar 1944-1968 Örebro aftonskola startades på initiativ av NKI-skolan i Stockholm (skola

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Skolakut i Skärholmen

Skolakut i Skärholmen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2007-11-13 Handläggare: Elisabet Sjöberg Telefon: 508 33 947 Till Utbildningsnämnden 20071213 Skolakut i Skärholmen Svar på hemställan

Läs mer

Revidering av bolagsordningar

Revidering av bolagsordningar SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2009-02-02 " Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordningar Sammanfattning av ärendet Koncernstyreisen i Telge har beslutat föreslå revideringar i bolagsordningarna

Läs mer

HFD 2013 ref 77. Lagrum: 10 kap. 32 andra stycket skollagen (2010:800)

HFD 2013 ref 77. Lagrum: 10 kap. 32 andra stycket skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 77 En kommuns beslut att vägra kostnadsfri skolskjuts för en elev som valt en annan skola än den av kommunen anvisade har ansetts lagligen grundat eftersom skolskjuts till den valda skolan

Läs mer