Designaspekter på modellutveckling och metametodik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Designaspekter på modellutveckling och metametodik"

Transkript

1 Designaspekter på modellutveckling och metametodik Björn Banck, Christina Amcoff Nyström Mitthögskolan/Umeå Universitet Institutionen för Informatik Östersund Fax: , Abstrakt Författarna har valt att applicera olika aspekter inom design på en modell för att utföra grovdesign av informationssystem. Det är inte författarnas ambition i detta skede att ta fram en fullständig modell, utan snarare att beskriva viktiga aspekter, ställningstaganden och ett förslag till en första utgångsmodell, för att i ett senare skede konstruera densamma. En del av denna modell innehåller en metametod för att välja specifik metod utifrån vilken typ av informationssystem det gäller samt den specifika situationen. Vi har lagt fokus på identifikation av goda designkriterier generellt för systemutveckling, aspekter på design av en första utgångsmodell för de inledande stegen vid utveckling av informationssystem samt aspekter på design av urvalskriterier (metametod) som beroende på det specifika informationssystemet, skall kunna utmynna i val av konkreta metodsteg befintliga eller i behov av konstruktion. Dessa urvalskriterier skall kunna karaktärisera olika typer av informationssystem. Utgångsmodellen skall efter test och ev. modifikation kunna fungera som en generell modell vid de inledande stegen i systemutveckling. Valet av metodsteg som utförs med hjälp av vår metametod befintliga eller i behov av konstruktion är knutna till en virtuell verktygslåda som också kommer att behandlas översiktligt. Vid fortsatt arbete kommer vi att fokusera modell och metametod på intranät vid vidareutveckling, test och modifikation. Nyckelord: design, kreativitet, modell, designkriterier, metametod

2 1 Introduktion Behovet av designtänkande och designmetodik inom systemutveckling är väl idag inte speciellt omtvistat. Flera forskare och yrkesverksamma inom området är nog överens om betydelsen av en god och genomtänkt design av ett informationssystem. Detta är tyvärr inte detsamma som att alla system som används idag är väl designade. Van Gigch (1991) menar bland annat att allför många åtgärder avseende informationssystem är analytiska och leder i bästa fall bara till förbättringar inom de ramar som man tror sig verka inom. Informationssystemets syfte, struktur och funktioner ifrågasätts inte. En designprocess på hög nivå skulle kunna åtgärda detta (ibid.). Då nya tillämpningsdomäner kommer till och befintliga förändras så ökar också behovet av att utveckla designmetodiken. Informationssystem används för att lösa och stödja nya arbetsuppgifter vilket ställer krav på ny designmetodik (Warfield, 1990). Tillgången till ny och förbättrad teknik torde också ställa krav på förändrad designmetodik som nyttjar de möjligheter som finns. Utveckling och etablering av kreativa miljöer a la Warfields Demosophia borde vara angelägna projekt (ibid.). Design är ett idag ofta använt begrepp. Vad är då design och vad är resultatet av designarbete? Någon entydig definition torde inte gå att finna. Stolterman (1991 sid. 9) definierar design enligt följande: Design är att uppfinna, välja, utveckla, utforma och bestämma ett någots funktioner, egenskaper, utseende, uppförande, möjligheter och begränsningar. Designprocess definierar Stolterman (ibid. sid. 13) som: Designprocess är benämningen på det arbete som måste utföras för att det i en designsituation ska kunna uppstå en produkt Simon menar att design sysslar med hur saker borde vara genom att skapa artefakter för att nå uppsatta mål (Simon, 1998). Warfield (1990) har identifierat några viktiga aktiviteter i designarbetet : - Konceptualisering - Val - Dokumentation Operationer under detta arbete är - Generera idéer - Klargöra idéer - Strukturera idéer - Förklara strukturen - Förbättra idéer Inom systemutveckling så är webbdesigners åtminstone framtill i skrivande stund en växande och aktuell yrkeskategori. Det är egentligen ganska talande att benämningen designer egentligen först genom webbdesigners blivit en vedertagen benämning för en yrkeskategori inom systemutveckling. Design av informationssystem görs, enligt vårt sätt att se, på flera olika nivåer inom ett systemutvecklingsprojekt. Ibland är det design på hög nivå som avses, exempelvis en design av informationssystemets målsättning och roll i en verksamhet och ibland är det en design av exempelvis användargränssnitt. Vi menar alltså att design av informationssystem inte är liktydigt med design av enskilda Webbsidor t ex, utan är något

3 mycket mera. Behovet av en genomtänkt design och designmetodik är kanske som allra störst på högre nivåer. Van Gigch (1991) menar att informationssystem i regel stagnerar på en mekanisk nivå och inte utnyttjas som ett levande system. Detta arbete behandlar dels vår syn på design och behovet av god design inom systemutveckling, samt behovet av utveckling av designmetodik och stöd för val av metodik. 1.1 God design inom systemutveckling. Då vi anser att designtänkande och designkunnande är av yttersta vikt vid systemutveckling tar vi upp detta i ett separat avsnitt i arbetet. Nedan följer några för oss viktiga frågeställningar som vi kommer att vidareutveckla längre fram i arbetet. - Finns det något som kan kallas "god design" inom systemutveckling. Går det urskilja allmängiltiga designregler som gäller oavsett designsituationen? - Kan man lära sig god design. Är designförmåga något medfött eller borde systemutvecklare få utbildning inom området? - Finns det kunskap att hämta från andra discipliner (arkitektur, produktdesign mm)? - Är metodanvändande något önskvärt inom design. Hämnar metodik kreativitet? 1.2 Behov av metodutveckling En av våra utgångspunkter för detta arbete är att de metoder som finns och används idag inte svara mot de aktuella behoven. Tidigare informationssystem ersatte ofta en tidigare manuell arbetsuppgift och hade bland annat nedanstående egenskaper: - Löste en enskild arbetsuppgift - Homogena och kända användare - Ganska statiska. Hade ingen inbyggd dynamik - Byggdes från noll - Samverkade med ett fåtal andra system De metoder som användes (används) var lösningsorienterade och cementerade gamla, kanske inte önskvärda arbetssätt och strukturer. Metoderna var också många gånger ganska komplicerade och försvårade därmed användarmedverkan. Dagens och framtidens informationssystem är av en helt annan karaktär och har därmed andra egenskaper: - Krav på dynamik och ständig förändring - Samverkan med verksamhetens mål o strategier - Krav på användarmedverkan vid utveckling av system - Samverkar med många andra informationssystem - Heterogena och ibland okända användare - Nya tekniska möjligheter (grafik och kommunikation) - Krav och behov av individualisering av till exempel gränssnittet

4 helhetsperspektiv övergripande strategier etc. Den mer detaljerade designen av enskilda funktioner kommer i ett senare skede Företag och organisationer förändras i högre grad än förut vad gäller inriktning, kundprofil, struktur och så vidare. Morgondagens informationssystem måste designas och konstrueras med hjälp av modeller och metametoder som medger flexibilitet och anpassning till aktuell situation. De designkriterier, principer och förutsättningar som anses vara viktiga skall prägla arbetssättet i hela utvecklingsarbetet. Metoder, miljöer mm skall utformas väljas utifrån detta perspektiv. 4 Slutord Nedan följer några frågeställningar som vi inte täckt in i detta paper, men som det är angeläget att studera vidare: Hur bör lämpliga beskrivningstekniker och arbetsmetoder se ut för att beskriva det karaktäristiska hos ett informationssystem, t ex. ett intranät? För att kunna analysera och fastställa ett företags teknikfilosofi hur medvetandegör och lär vi ut vad teknikfilosofi är samt hur avmystifierar vi IT vilket torde vara behövligt för att få svaret på den förra frågan, samt hur mäter vi förväntningar och användande av teknik som kanske inte ens är implementerad ännu? Frågor rörande gemensamgörande av teknikfilosofi, ny syn på behörighet etc, hotar på sätt och vis existerande maktstrukturer. Hur hanterar en designer detta? Bör det undvikas eller finns det förhandlingsmetoder för att nå till någon slags medellösning? Hur skall den fas/arbetssteg utformas där behörighetsklassificering skall ske? I gårdagens informationssystem så var tesen oftast varje människa skall ha tillgång till den information som han eller hon behöver varken mer eller mindre medan det idag i hög grad gäller att vi eftersträvar engagemang, delaktighet och informationsspridning. Informationssystem har i hög grad utformats med push-principen information trycks på användaren vilket ökar risken för information overload medan pull-principen borde vara den gällande. Hur designar vi system så att användaren kan arrangera och plocka den information han/hon behöver. I vilken utsträckning bör och kan en systemdesigner intervenera vid systemutveckling? Är det lämpligt att spela flera roller designer, konstruktör i ett systemutvecklingsprojekt? Vilka yrkesroller/profiler är önskvärda i framtiden inom systemdesign/-utveckling? Hur borde utbildning av morgondagens systemdesigners utformas? Hur utformas modeller och metoder så att de blir genomskinliga d v s synliggör grundläggande antaganden som desamma vilar på. Skall systemutvecklingsmetodik utformas i form av modeller med exempel på frågeställningar och användaren plocka metodsteg och beskrivningstekniker fritt? Skall vi skippa systemutvecklingsmetoder och införa modeller samt specificera en öppen verktygslåda och metoden blir den dokumentation som blir resultatet av det färdiga projektet? Hur överensstämmer detta med utbildning av systemutvecklare? Kan vi lära oss att frångå metoder innan vi använt dem? Hur stämmer detta med ISO-certifiering och krav på standards där dokumentation av processen är väsentlig? Är certifiering och standardisering ett hot mot kreativitet och kvalitet och i så fall på vilket sätt?

5 Referenser Beer S. (1994), Beyond Dispute, The Invention of Team Syntegrity, Wiley, New York. Feyerabend. P. (1993). Against Method, 3 rd edition. Verso. NY. ISBN (pbk). Flood. R. (1995) Solving Problem Solving, Wiley, New York. Hägerfors, Ann (1995). Att samlära i systemdesign. Studentlitteratur. Lerdahl, Erik (1997). Skapende prosesser og deres anvendelser i produktutvikkling. Produktutvikkling & Design, symposium nov 1997, NTNU, Trondheim, sid 87-96, ISBN Lerdahl, Erik (2000). A conceptual model for a visionary approach to design. Presented at Proceedings of NordDesign Aug Dept of Control and Engineering Design. Technical University of Denmark, pp Schön, D. (1983). The Reflective Practioner, How Professionals think in Action. Basic Book. NY. Simon, H. (1998). The Science of the Artificial. MIT Press, 3 rd ed. Cambridge, Ma. Stolterman E. (1991), Designarbetets dolda rationalitet, doktorsavhandling, Informatik, Umeå. Universitet. Van Gigch. J. P. (1991). System Design modeling and metamodeling. ISBN Plenum Press. New York. Warfield. J. N. A (1990). Science of Generic Science Managing Complexity through Systems Design. Intersystems Publ. Vol 1-2. Salinas CA. Warfield, John N. (1994). A Science of Generic Design: Managing Complexity Through Systems Design. Ames, Iowa: Iowa State University Press, 2d, Internetadresser De Bono E

Designaspekter på modellutveckling och metametodik

Designaspekter på modellutveckling och metametodik Designaspekter på modellutveckling och metametodik Björn Banck, Christina Amcoff Nyström Mitthögskolan/Umeå Universitet Institutionen för Informatik 831 25 Östersund http://www.itk.mh.se Fax: +63-165505,

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

Chaos om datorprojekt..

Chaos om datorprojekt.. Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

Designrollen. Annakarin Nyberg

Designrollen. Annakarin Nyberg Designrollen Annakarin Nyberg Disposition Peter Lundholm presenterar sig och sina inslag på momentet! Designern Designförmåga och designintelligens Att utveckla sin designförmåga Diskussionsuppgift Avslutning

Läs mer

Systemutveckling. Systemutveckling Systemutveckling (Huvudsakligen från Ruland kap 9)

Systemutveckling. Systemutveckling Systemutveckling (Huvudsakligen från Ruland kap 9) (Huvudsakligen från Ruland kap 9) Anders Avdic IT i vården (32 sidor) Livscykel- eller vattenfallsmodellen Utveckling av informationssystem (IS) ejournaler, schemasystem, budgetsystem, appar, spel, etc,

Läs mer

Informatik A. Informatics A

Informatik A. Informatics A Institutionen för informatik Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledning@informatik.umu.se www.informatik.umu.se Sid 1 (5) Informatik A Informatics A Högskolepoäng: 30

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Användarcentrerad systemdesign september 2011

Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Användarcentrerad systemdesign september 2011 introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Bengt Göransson bengt.goransson@it.uu.se Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2011 Avdelningen för MDI, Informationsteknologi Användbarhet Kan jag

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt

Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Bengt Göransson bengt.goransson@it.uu.se Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2012 Avdelningen för Visuell information

Läs mer

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID Prototyping Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID TRITA-NA-D0105 CID-139, KTH, Stockholm, Sweden 2001 Susanna Olsson, TietoEnator, Funda Denizhan, TietoEnator, Ann Lantz,

Läs mer

Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04

Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 E-Dagis enligt systemutvecklings metoden The Usability Engineering Lifecycle, Deborah J. Mayhew Grupp 3: Daniel Lundberg, dalu8987@student.uu.se Hanna

Läs mer

Bolognasystemet som pedagogik och kvalitetssäkring. Henriette Koblanck henriette.koblanck@hik.se Stockholm den 18 april 2009

Bolognasystemet som pedagogik och kvalitetssäkring. Henriette Koblanck henriette.koblanck@hik.se Stockholm den 18 april 2009 Bolognasystemet som pedagogik och kvalitetssäkring Henriette Koblanck henriette.koblanck@hik.se Stockholm den 18 april 2009 Designämnet vid Högskolan i Kalmar Ett flerdisciplinärt synsätt med människan,

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Steget efter CAD Data Management. Per Ekholm

Steget efter CAD Data Management. Per Ekholm Steget efter CAD Data Management Per Ekholm Agenda Vilka processer/discipliner stöds i PDMLink Dokument management Configuration Management Change Management Project Management Hur utvärderar jag behovet?

Läs mer

Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06

Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Alde Värmesystem Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Inledning Åre kommun, Huså by. Det är kväll och vi har precis kommit upp till vår husvagn som vi har

Läs mer

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-44/2007 Sida 1 (5) SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Development, 120 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod PEC263 166/98 167/00-51 Beslutsdatum 1998-06-02 2000-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik, 41-60 poäng Education Pedagogik 20 poäng

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

kl 9.45 10.30 ENA och Entreprenörskap kl 10.30 11.15 Självklarheter kl 11.15 12.00 Vad kommer Boden skryta om i framtiden?

kl 9.45 10.30 ENA och Entreprenörskap kl 10.30 11.15 Självklarheter kl 11.15 12.00 Vad kommer Boden skryta om i framtiden? Dagens program kl 9 9.45 Arbetsmodell Unga Spekulerar kl 9.45 10.30 ENA och Entreprenörskap kl 10.30 11.15 Självklarheter kl 11.15 12.00 Vad kommer Boden skryta om i framtiden? Malin Winsa, Näringslivskontoret

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)

Utbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *) Utbildningsplan Systemvetenskapliga programmet 180 högskolepoäng System Science Program 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-11-14 Gäller fr.o.m. 2013-07-01

Läs mer

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Fokus: Studenters lärande 2015, 26-27 nov, Malmö UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN Jeanette Eriksson, Olle Lindeberg BAKGRUND Programmering är en nyckelkompetens inom datavetenskap.

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds Skapa kreativa och innovativa testorganisationer Staffan Iverstam, QualityMinds Kort om mig Staffan Iverstam, QualityMinds Civilekonom som arbetat med affärsutveckling och e-butiker. IT-konsult sedan 2001

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p

Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p Grupp 1 Johanna Nilsson Anna Persson Mikael Svensson Johan Ågren 1. Inledning Välkommen till

Läs mer

Hantering av hazards i pipelines

Hantering av hazards i pipelines Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Tidiga insatser för barn i förskolan

Tidiga insatser för barn i förskolan Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,

Läs mer

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi Människadatorinteraktion ITP, 3p Människa-datorinteraktion () Inst. för informationsteknologi Bengt Sandblad Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt07 Kursen handlar om

Läs mer

Hur tycker vi det hänger det ihop?

Hur tycker vi det hänger det ihop? 1 Hur tycker vi det hänger det ihop? Användarcentrerad design av tjänster En plattform där tjänster kan designas och presenteras där processer kan initieras och drivas inom en organisation Robotisering

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0017A Produktdesign Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar November

Läs mer

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Ett AFA-finansierat projekt om ledares arbetsvillkor, återhämtning och hälsa samt förutsättningar för hållbart ledarskap Christin Mellner Susanna Toivanen

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp

Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp Sports Sciences MA, Master Degree Project, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod IVA741 Dnr MSI 99/00:62 Beslutsdatum 2000-03-10. Design av informationssystem

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod IVA741 Dnr MSI 99/00:62 Beslutsdatum 2000-03-10. Design av informationssystem Kursplan Kurskod IVA741 Dnr MSI 99/00:62 Beslutsdatum 2000-03-10 Engelsk benämning Ämne Design of Information Systems Informatik Nivå 1-20 Kursplanen gäller från 2000-01-17 Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

Informatik med systemvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Informatics, Basic Course, 30 Credits

Informatik med systemvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Informatics, Basic Course, 30 Credits 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Handelshögskolan vid Örebro universitet Informatik med systemvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Informatics, Basic Course,

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

specialiserad psykologisk bedömning och behandling

specialiserad psykologisk bedömning och behandling Kursplan specialistkurs för psykologer Stress och utmattning specialiserad psykologisk bedömning och behandling Kursens inordning i specialistutbildningen Kursen är ackrediterad som fördjupningskurs inom

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN Introduktion till industridesign Introduction to Industrial Design 26,5 högskolepoäng / 26,5 credits Kurskod:

Läs mer

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2007 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Analysis, 180 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Dataekonomutbildning 2015-2018 (Antagna HT 2015)

Dataekonomutbildning 2015-2018 (Antagna HT 2015) Dataekonomutbildning 2015-2018 (Antagna HT 2015) DE1 System- och organisationsteori Redovisningens grunder och tekniker (7,5 Systemanalys och design Marknadsföring för ekonomer Organisationsdesign och

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Informatik med systemvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Informatics, Basic Course, 30 Credits

Informatik med systemvetenskaplig inriktning A, 30 högskolepoäng Informatics, Basic Course, 30 Credits 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Handelshögskolan vid Örebro universitet Informatik med systemvetenskaplig inriktning A, 30

Läs mer

INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer.

INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. Anna-Lova Rosell Lektor i pedagogik, Örebro universitet 201809120 2018-09-21 1 STRUKTUR o Handledningstraditioner implikationer?

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Internationell politik, 7.5 hp

Internationell politik, 7.5 hp LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-05-06 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Statsvetenskap Våren 2010 Kursansvarig: Rickard Mikaelsson, FD Internationell politik, 7.5 hp Vecka

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

HKR Digital Design. Rapport Imind. Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT. Lynn Wallander

HKR Digital Design. Rapport Imind. Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT. Lynn Wallander Rapport Imind Projektuppgift i kursen KDI Kreativ Design & IT 1 Innehållsförteckning Idé 3 A. Planeringsfasen 3 B. Genomförandefasen 4 C. Lärdomar 6 Referenslista & uppgiftens frågeställningar 7 Bilagor:

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

Bruksanvisning och formalia för proben

Bruksanvisning och formalia för proben Bruksanvisning och formalia för proben En studie i användarcentrerad programmutveckling Institutionen för Numerisk analys och datalogi, KTH Innehåll 1 Introduktion 2 2 Om kursen ACPU-02 2 2.1 Kursansvariga...

Läs mer

BEHOVSDRIVEN UTVECKLING SOM STÖD OCH UTMANING. Katarina L Gidlund Docent i Informatik/Kritiska studier av digital teknik och samhällsförändring

BEHOVSDRIVEN UTVECKLING SOM STÖD OCH UTMANING. Katarina L Gidlund Docent i Informatik/Kritiska studier av digital teknik och samhällsförändring BEHOVSDRIVEN UTVECKLING SOM STÖD OCH UTMANING Katarina L Gidlund Docent i Informatik/Kritiska studier av digital teknik och samhällsförändring BEHOVSDRIVEN UTVECKLING I PRAKTIKEN (BIP) Ett ettårigt forskningsprojekt

Läs mer

Intervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum:

Intervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum: Namn: Telefon: Datum: Tänk på följande under intervjun: Inled intervjun med att presentera dig själv och andra deltagare vid intervjun samt syfte och tidsåtgång. Berätta kort om jobbet och om oss som arbetsgivare.

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2012-07-23 WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet WebbLättLäst har vi utvecklat teknik för att automatiskt rangordna svenska webbsidor efter hur läsbara de är. Detta gör att

Läs mer

Så bygger vi en kunskapsutvecklande prak>k

Så bygger vi en kunskapsutvecklande prak>k Så bygger vi en kunskapsutvecklande prak>k Anförande av professor Örjan Wikforss vid Forskningsforum 2013-09- 12 arrangerad av Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik & Designföretagen project management

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan Lina Lago och Maria Simonsson, Linköpings universitet Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans

Läs mer

Samverkan i högre utbildning

Samverkan i högre utbildning Samverkan i högre utbildning Karin Danielsson Öberg Studenters samverkan med omgivande samhälle är ett förekommande inslag i högre utbildning. Att sammanföra teori och praktik, så att teori tillämpas i

Läs mer

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Vad är en designprocess?

Vad är en designprocess? Vad är en designprocess? En designprocess är organisation och ledning av människor och den information och kunskap de tar fram vid utvecklingen av en produkt Vilka variabler kan vi kontrollera? Hur mäter

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Processer Vad är processer? Processhierarki

Processer Vad är processer? Processhierarki Processer All verksamhet sker i processer och intresset för processarbete inom hälso- och sjukvård leder till att behovet av kunskap inom området ökat. Syftet med processarbete är att öka effektiviteten

Läs mer

Design för användbarhet

Design för användbarhet Design för användbarhet» Användbarhetsdesign, användbarhetsn och utvecklingsprocessen. Bengt Göransson användbarhets Bengt.Goransson@guide.se även avdelningen för Människa-datorinteraktion, Uppsala universitet

Läs mer

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren Rapportskrivning Användarcentrerad Design Introduktion Resultat måste presenteras på ett begripligt och åskådligt sätt Om du inte kan förmedla dina resultat på ett sätt som folk förstår spelar det ingen

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums FEAST Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index Farkoster som rullar, svävar och drar...

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer