Låt oss bli medborgare nu!
|
|
- Kristin Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handikappförbundens kommentarer till skrivelsen om nationella handlingsplanen för handikappolitik (Skr 2009/10:166): Låt oss bli medborgare nu! Handikappförbunden Handikappförbundens samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vårt mål är ett samhälle för alla. Det samhället präglas av solidaritet, jämlikhet och full delaktighet för alla människor. Handikappförbunden representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt cirka enskilda medlemmar. Inledning Det har gått tio år sedan riksdagen antog den nationella handlingsplanen för handikappolitik Från patient till medborgare. År 2010 har mycket av arbetet inte kommit längre än till kartläggningar, inventeringar och ibland planer. Det saknas genomgående ett barnperspektiv och ett genusperspektiv i redovisningarna. Inte heller de mer konkreta målen om att enkelt avhjälpta hinder skulle vara avhjälpta har uppfyllts. Sverige är ännu inte tillgängligt för många med Ett perspektivskifte från patient till medborgare har inte genomförts. Ändå har en av fem svenskar en En genomgående brist i den nya skrivelsen är att det saknas konkreta åtgärdsförslag och delmål för de kommande fem årens handikappolitiska arbete. Det kan inte vara upp till varje myndighet att själv utarbeta mål utan konkreta mål måste vara kopplade till handlingsplanen för att bli verkningsfulla. Handikappförbunden finner detta ambitionslöst. Det är också ett hån mot alla som idag inte kan delta på samhället på lika villkor som andra. Om kommande femårsperiod fortsätter i samma takt som tidigare kommer samhället inte heller år 2015 vara tillgängligt för personer med
2 Ett grundproblem är att den enskilde individen saknar rättigheter utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Detta förhållande är heller inte förenligt med Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har antagit. Först när detta är åtgärdat kommer flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning att kunna bli medborgare fullt ut. Regeringen lyfter fram statistik för hur det handikappolitiska arbetet framskridit. Handikappförbunden tycker det är bra att statistik tas fram. Men det är också viktigt att våga vända på siffrorna för att konstatera vad som faktiskt inte har gjorts. Vi kan till exempel konstatera att 56 procent av vallokalerna fortfarande inte gjorts fullt tillgängliga för personer med Det är även viktigt att minnas att bakom varje siffra finns det en personlig erfarenhet: Pelle Kölhed som sitter i Handikappförbundens styrelse kom inte in i vallokalen under EU-valet hösten 2009 utan tvingades rösta ute på gatan. Andra kunde inte rösta alls. Det duger inte. Låt oss bli medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som andra nu! Mänskliga Rättigheter Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Från patient till medborgare byggde på FN:s standardregler som antogs av FN år Sedan dess har FN:s Generalförsamling antagit Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Sverige har ratificerat konventionen som formellt trädde i kraft i januari Vi förutsätter därmed att den nya nationella handlingsplanen kommer att bygga på FN-konventionen och att syftet med handlingsplanen blir i enlighet med artikel 1 i konventionen - att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Konventionen innehåller rättigheter och åtgärder som behövs för att rättigheterna ska kunna förverkligas. En stor del av dessa åtgärder ligger inom kommunernas och landstingens ansvarsområden. En grundläggande förutsättning för att rättigheterna ska bli verklighet är därmed att politiker, tjänstemän och personalgrupper inom kommuner, landsting och regioner har kunskap om sina skyldigheter och redskap som gör det möjligt att förverkliga konventionen.
3 Den nationella handlingsplanen för handikappolitik behöver därför innehåll riktlinjer och förslag till hur konventionen kan genomföras på dessa nivåer. Konventionens artikel 3 beskriver åtta generella principer. Det är särskilt viktigt att dessa principer är vägledande vid alla beslut som rör någon av konventionens rättigheter liksom att principerna skall vara vägledande för beslut som fattas på såväl nationell, regional, landstings- som kommunal nivå. Handikapprörelsen Handikapprörelsen ska enligt Konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Artikel 4 punkt 3) ha rätt att påverka utvecklingen av viktiga frågor som berör dem. Samhället ska samarbeta med handikapprörelsen. I den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter punkter 22 och 23 lyfts vikten av en dialog med handikapprörelsen. För detta krävs ett nära samarbete över lång tid. Handikappförbunden upplever en brist på demokratiska processer när det gäller politiken. Man talar om delaktighet men begreppet urvattnas till att ta del av resultat, vilket är ett passivt begrepp. Vi i handikapprörelsen vill bli inbjudna som aktiv part i en dialog. Vi vill vara med och sätta dagordning, påverka utformning av planer och ta fram åtgärdsförslag. Med hjälp av vår samlade kunskap kan de åtgärder som utformas bli effektiva och ta sin utgångspunkt i de problem kring delaktighet som finns i samhället. Diskriminering Sverige har fått internationell kritik från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter efter Sveriges senaste officiella rapport till kommittén om hur Sverige lever upp till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. FN:s kommitté konstaterar i sin rapport: It is also concerned that the lack of accessibility to public places is not covered as a ground of discrimination in the new Anti-Discrimination Act. (november 2008). Handikappförbunden instämmer i denna kritik. En nationell handikappolitik där den enskilde individen saknar rättigheter utifrån ett diskrimineringsperspektiv är och kommer att förbli tandlöst. Regeringen har inte inkluderat funktionshinderperspektivet i sitt arbete med värdegrund och demokratifrågor. Arbetet bedrivs inom departementet för Integration och jämställdhet. Handikappolitiken
4 ligger under Socialdepartementet. För att åstadkomma det perspektivskifte som handlingsplanen signalerade måste även regeringskansliet se till att handikappolitiken inte ligger endast på ett departement. Det är anmärkningsvärt att samma departement som hanterar frågor om medborgarnas insyn och inflytande, genomfört en utredning om diskrimineringslagstiftningen utan en demokratisk process. Vad som händer kring det fortsatta arbetet är ännu oklart. Diskrimineringsombudsmannen (DO) publicerade i april 2010 sin rapport Upplevelser av diskriminering. Där lyfter DO fram att människor med funktionsnedsättning upplever att de blir utestängda och begränsade i vardagslivet. DO påtalar att befintliga lagar och regler som rör tillgänglighet inte efterlevs. Kontrollmekanismer eller sanktioner mot bristande tillgänglighet saknas eller är otillräckliga. Omgivningens attityder och bristande kunskap om olika funktionsnedsättningar leder ofta till problem. Det är vanligt att behöva tjata för att få sina rättigheter tillgodosedda. Det gäller även i kontakterna med exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är mycket tröttsamt, tycker många i DO:s undersökning. DO påvisar att många med funktionsnedsättningar upplever att de inte blir sedda som människor. Man blir inte tagna på allvar, lyssnade eller trodda på. En del osynliggörs och människor pratar och tar beslut över deras huvud. Samordningen mellan instanser är ofta dålig. Den enskildes rättigheter skiljer sig stort mellan olika kommuner och landsting och därmed också kostnaderna för den enskilde. DO lyfter också fram att några uppger sig trakasserade av exempelvis Försäkringskassan och CSN. De handlar främst om brister i bemötandet från tjänstemän. DO skriver: En person som söker samhällets stöd och inte blir trodd, upplever det som mycket obehagligt och kränkande Det gäller särskilt om personen är beroende av stödet för sitt uppehälle. (s 37). Handikappförbunden vet också att det finns många problem i kontakten med Arbetsförmedlingen, exempelvis när det gäller stöd till hjälpmedel. Den som behöver detta stöd måste gå med på att registreras under vissa villkor som kan uppfattas som ovidkommande och därmed kränkande.
5 DO hänvisar avslutningsvis till den nationella Folkhälsoenkäten Enligt den har närmare trettio procent av dem som har en funktionsnedsättning blivit utsatt för kränkande bemötande/behandling under de senaste tre månaderna. Det är cirka tio procentenheter högre jämfört med befolkningen i stort. Den beskrivningen som DO gör av diskriminering av personer med funktionsnedsättning överstämmer med Handikappförbundens syn på problemområden. Listan skulle dock kunna göras betydligt längre utifrån de 43 medlemsförbundens samlade erfarenheter. Brister i genomförandet av nationell handikappolitik Handikappförbundens medlemsorganisationer har sett väldigt lite av såväl perspektivskiftet från patient till medborgare som förändringar för den enskilde individen i Sverige. Bristen på helhetstänk och långsiktighet manifesteras genom bland annat: Snäv definition. Det är fortfarande flera gruppers funktionsnedsättningar som hamnar utanför definitionen och därmed glöms bort i handikappolitiken. Funktionsnedsättning kan delas in i fem områden: Svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tolka och bearbeta information samt svårt att tåla vissa ämnen. Särlösningar. All handikappolitik samlas under Socialdepartementet istället för på det departement som arbetar med respektive fråga. En transportfråga som rör personer med funktionsnedsättning ligger därför på Socialdepartementet istället för på Näringsdepartementet. Ekonomin styr. Medborgarperspektivet får genomslag när det inte kan kopplas till några kostnader. Rädslan för kostnader har varit lika stor i högkonjunktur som i lågkonjunktur. Skillnaden är att man under lågkonjunktur tar detta som intäkt för att skjuta beslut om förändringar på framtiden. Avsaknad av sanktionsmöjligheter. Brister i genomförandet av den nationella handlingsplanen för handikappolitik eller bemötande av en enskild individ är inte kopplat till några sanktionsmöjligheter eller viten. Svårt för den enskilde individen att driva civilrättsliga fall. Det är svårt för den enskilde individen att driva skadeståndstalan vid fall av brott mot de mänskliga rättigheterna såsom de förtydligas i Konventionen om
6 rättigheter för personer med Detta trots att t ex en möjlighet, via NJA 2009 s 463, nyligen har öppnat sig att driva sak direkt mot kommunala huvudmän. Problemet för individen är att om konventionen feltolkats och det allmänna frias riskerar målsägande att få stå för kostnaderna för rättsprocessen. Samhällsförändring kommer inte ned till individnivå. Produkter och tjänster regleras men mycket lite förändras på individnivå. Många bostäder, skolor och offentliga miljöer är till exempel långt ifrån tillgängliga och användbara för alla. Lämpliga tjänster och produkter finns, men krav på anpassningar till funktionsnedsättningar specificeras sällan i samband med offentliga upphandlingar. Myndigheter föregår inte nödvändigtvis med goda exempel. Försäkringskassan nekade en synskadad kvinna anställning som jurist på grund av hennes funktionsnedsättning som skulle medföra kostnader för att tillgängliggöra de arbetsverktyg (hjälpmedel) kvinnan behövde till Försäkringskassans IT-system. Arbetet i kommunerna trögt. Många kommuner har dålig planering för genomförandet av den handikappolitiska planen. Genomförandet skjuts på framtiden. Den nationella handlingsplanen lades upp på tio år. Först de sista två åren började många berörda arbeta med frågan. Bristande dialog med handikapprörelsen. Handikapprörelsen bjuds ofta in i ett slutskede av exempelvis utredningar istället för att få ett reellt representantskap och en möjlighet att få genomslag för den breda erfarenhet och kunskap vi har. Lagstiftning efterföljs inte i praktiken. På vissa områden finns det lagstiftning för att tillgodose tillgänglighet, till exempel när det gäller byggnader sedan 1966, men det har utvecklats praxis som är annorlunda än den norm som lagen föreskriver. Det saknas uppföljning och kontroll av att lagarna följs. Eftersom lagen finns så är det tillgängligt. Glidande språkbruk, omdefiniering av fakta. Omdefiniering av fakta och ett glidande språkbruk kan leda till att det som
7 var förbjudet redan 1940, kan vara rumsrent idag. Exempelvis Barnombudsmannens kritik av inlåsta barn. Då kallade man det för isolering. Idag hävdar man att barnen blir inlåsta för sitt eget bästa. Bara under 2009 låstes 300 barn in enligt BO. Försämrade möjligheter att arbeta och försörja sig. Färre personer med funktionsnedsättning har arbete i jämförelse med den övriga befolkningen. Under de senaste åren har sysselsättningen ökat bland befolkningen i stort samtidigt som den har minskat ytterligare bland personer med Möjligheten att arbeta deltid och ha ersättning från sjukförsäkringssystemet vid exempelvis skov har försämrats. Många personer har utförsäkrats när de hamnat mellan stolarna för socialförsäkringssystemet och Arbetsförmedlingen. Socialstyrelsen redovisade nyligen att personer med funktionsnedsättning dessutom har lägre inkomster än genomsnittligt. Brist på helhetssyn. En diskussion finns också inom Handikappförbunden om på vilka grunder Sverige ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, trots att det saknas en diskrimineringslag när det gäller tillgänglighet. En ratificering innebär att staten uppfyller kraven och inte behöver åtgärda nationell lagstiftning. Politiker och allmänhet tror att verkligheten ser annorlunda ut än den gör. Handikappförbunden var pådrivande för att Sverige skulle ratificera konventionen men trodde då att diskrimineringslagstiftningen skulle komma att infatta tillgänglighet. Staten som föredöme En strategi för handlingsplanen var att staten skulle vara ett föredöme. 14 sektorsmyndigheterna tillsattes. Alla statliga myndigheter fick genom den särskilda förordningen 2001:526 ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Begreppet verksamhet har varit otydligt i förordningen. Det borde ha kopplats till att offentliga arbetsplatser ska vara tillgängliga för personer med Samrådsgrupperna i sektorsmyndigheterna har fungerat väldigt olika. Det är viktigt att ställa krav på utvärdering i anslutning till delaktighetsmålet. Mätbara mål
8 Handikappförbunden lyfte behovet av mätbarhet i den halvtidsutvärdering vi gjorde av handlingsplanen Handisam fick senare uppdrag att ta fram indikatorer. I skrivelsen står det att Handisam menar att det inte behövs särskilda mätningar för att följa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning (s 62). Handikappförbunden tror inte att tiden är mogen för det. Redan den nya skrivelsen om handikappolitiken visar att det är svårt att utvärdera och följa upp resultat utifrån den nationella handlingsplan som antogs år Detta hör bland annat samman med den otydlighet kring konkreta mål som fanns med i den. Det är säkert möjligt att förbättra existerande mätningar men ska man åstadkomma det perspektivskifte som handlingsplanen signalerar måste betydligt kraftfullare och kreativare lösningar tas fram. FN är oerhört tydliga med det i artikel 8 i konventionen för rättigheter för personer med Omedelbara effektiva och ändamålsenliga åtgärder måste kunna mätas och specifikt utformas för att åstadkomma perspektivskiftet i samhället. När regeringen fokuserar på de övergripande målen mångfald, delaktighet och jämlikhet ser Handikappförbunden att det saknas inriktningsmål för dessa områden. Det saknas även nollmätningar. Ett aktivt förslag om demokratiska processer Inom EU använder man sig av Public Consultations. 2 Det är ett förfrågningsförfarande som oftast används inför nya beslut. I praktiken är det en webbenkät som kan fyllas i av individer och organisationer, som organisation kan man ofta bifoga ett dokument. Den som svarar får ange om han/hon vill vara offentlig eller privat. Offentliga svar publiceras på webben så att alla kan läsa dem. Handikappförbunden föreslår att Regeringen genomför enkätförfrågning kring delaktigheten. En nollmätning genomförs år Därefter skapar man ett mål för att förbättra siffrorna inför nästa avstämning. Post- och telestyrelsen (PTS) och Hjälpmedelsinstitutet (HI) har tagit fram ett webbenkätverktyg som är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar som kan användas. 3 Detta verktyg, tillsammans med alternativa svarssätt för dem som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan använda webbenkäter, skulle kunna användas för att stärka demokratin i 1 Rapporten Vägen mot ett tillgängligare samhälle ndlingplanen/rapporter/v%c3%a4gen%20mot%20ett%20tillg%c3%a4ngligare%2 0samh%c3%a4lle.pdf
9 många olika sammanhang. Som det är nu är det myndigheter och av regeringen särskilt utsedda personliga rådgivare som påverkar politiken inför beslut. Handikapprörelsen kommer inte in förrän besluten är fattade. Framtid De inriktningsmål som redovisas finns också inom områden som är avgörande för att uppfylla löftet om ett samhälle för alla. Det handlar om: Ökad fysisk tillgänglighet, IT-politiken, Socialpolitiken, Utbildningspolitiken, Kultur, medier och idrott, Arbetsmarknadspolitiken, Rättsväsendet, Transportpolitiken och Folkhälsopolitiken. Inriktningsmålen som de presenteras i skrivelsen är bra men det går inte att värdera hur de kommer att få genomslag i verkligheten, för detta krävs delmål och konkreta förslag. Handikappförbunden har i sin valplattform berört många av de frågor som är viktigast för oss just nu: 1. Investera i hållbar utveckling: Bygg ett tillgängligt Sverige Otillgänglighet som konsekvent utestänger en viss grupp människor är diskriminering. När den lagstadgade tillgänglighetsplaneringen brister måste kraftigare påföljder införas. För att påskynda tillgänglighetsförbättrande åtgärder i offentlig miljö som inte är lagstadgade bör någon form av stimulansbidrag införas. 2. Likhet inför lagen måste råda även i Sverige Människor med funktionsnedsättning måsta få samma skydd i lagen som andra medborgare. Täpp till de ojämlikheter som finns inom brottsbalken och annan lagstiftning. 3. Det fria valet av skola måste även gälla elever med funktionsnedsättning Det fria valet av skola måste gälla alla elever, även de som har en Varken kommunalt drivna skolor eller friskolor ska kunna avböja att ta emot elever av kostnadsskäl. Tillgänglighet gynnar inte bara den sökande eleven, utan även kommande elever, personal eller föräldrar med någon form av 4. Ändra perspektiv från patient till medborgare Sedan 2008 har Sverige ratificerat en ny FN-konvention om mänskliga rättigheter för personer med
10 Handikappolitik är mer än socialpolitik. Lägg ansvaret för handikappolitiken och den nya konventionen under samma departement som ansvarar för övriga medborgarrättsfrågor. 5. Stärk patientens rätt till hälso- och sjukvård Den enskilde patienten måste få starkare juridiska möjligheter att utkräva den hälso- och sjukvård hon eller han har rätt till. Inför en rättighetslagstiftning för patienter som garanterar vård för alla på lika villkor. Vårdbehovet ska vara avgörande för vem som får vård först. 6. Investera i hälso- och sjukvårdens personal Satsa på utbildningsplatser i tillräcklig utsträckning för framtidens personalbehov. Säkra kompetensutvecklingen och kunskapsspridning inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Upprätta en handlingsplan för att stärka statusen för hälso- och sjukvårdens samtliga personalgrupper. 7. Minska den ekonomiska utsattheten på grund av funktionsnedsättning Många personer med funktionsnedsättning klarar inte sin egen försörjning utan är helt beroende av anhöriga. De merkostnader som uppstår till följd av en funktionsnedsättning ersätts inte. Ett ökat egenansvar för brukaren får inte innebära en successiv övervältning av kostnader på den enskilde. Tillsätt en kommitté, delegation eller statlig utredning med syfte att stävja den ekonomiska utsattheten hos barn, deras föräldrar, ungdomar och vuxna med 8. Stoppa utförsäkringen - utveckla socialförsäkringen Socialförsäkringen måste ge skydd mot ekonomiskt obestånd för den som inte får ett arbete på grund av sin sjukdom eller Den enskildes försörjning ska aldrig äventyras för att arbetstillfällen saknas eller för att rehabiliterande insatser är undermåliga eller uteblir. Den som drabbas av ohälsa ska inte drabbas av fattigdom, därför måste den svenska socialförsäkringen utvecklas. 9. Anställ fler personer med funktionsnedsättning i offentlig sektor
11 Ställ krav på stat, kommun och landsting att anställa personer med funktionsnedsättning och att erbjuda praktikplatser till personer med 10. Ge arbetsgivare mer målinriktat stöd Skärp kraven på arbetsförmedlingen att ge målinriktad vägledning och stöd till arbetsgivare. Regelbundna undersökningar om hur arbetsgivares inställning till att anställa personer med funktionsnedsättning måste genomföras. Staten har ett ansvar att se till att alla arbetsgivare tar sitt lagliga ansvar. Så att arbetstagaren får den anpassning och de arbetshjälpmedel, som behövs. Detta innefattar även rätten till teckentolk.
Inledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Läs merSammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.
Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter
Läs merLIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna
LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit
Läs merTillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne
Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes
Läs merYTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10
1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10
Läs merAngående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter
Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merNordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Läs merYttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)
Sundbyberg 2009-08-18 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08 546 40 422 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över Förslag till ny Plan-
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merFramtidens möjligheter och utmaningar för funktionshinderområdet
Framtidens möjligheter och utmaningar för funktionshinderområdet Mötesplats Funktionshinder 17-18 april 2012 Riitta-Leena Karlsson Innehåll FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merHandikappolitiskt program
STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen
Läs merEtt samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merStrategi för tillgänglighet och delaktighet
Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,
Läs merHur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå. NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea
Hur bedriver DHR arbetet med funktionshinderfrågorna på nationell nivå NHF seminarium 23 april 2013 Hotel Nordic Sea Funktionshinderpolitiken Socialdepartementet samordnar Ansvarigt statsråd Barn- och
Läs merKramfors kommuns handikappolitiska program
Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs mer1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merFrämja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merPolicy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet
STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod
Läs merArbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merMer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.
Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för
Läs merMer än bara trösklar
Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Läs meroch regionernas nämnder, styrelser och kontor
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor Ledningen för en kommun, ett landsting eller en region
Läs merFunktionsrätt Sveriges idéprogram
Funktionsrätt Sveriges idéprogram Antaget på kongressen 2017 Funktionsrätt Sverige 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna år 2006. Sverige har
Läs merPolicy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Läs merFN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE HANDIKAPPOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8 2008-05-02 DNR 172-08-006 SDN 2008-05-22 Handläggare: Susanne Rydberg-Lif Telefon: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd
Läs merProgram för personer med funktionshinder i Essunga kommun
Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 2018 Dokumenttyp Program Fastställd 2015-03-30, 13 av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2015 2018
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merYttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)
Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens
Läs merÅtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag:
LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit
Läs merUppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl
Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer
Läs merProgram för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Full delaktighet för alla Kommunfullmäktige har beslutat om Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Läs merPOLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER
1 (3) POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER Förord De politiska inriktningsmålen är ett komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service för målgruppen
Läs merMAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund
MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Valplattform för Synskadades Riksförbund Vi har väntat länge nog! STAT, LANDSTING OCH KOMMUNER - nu är det dags att öka tempot rejält för att leva upp till era mål och åtaganden. Den
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merHandikappolitiskt program för Södertälje kommun
Kommunstyrelsens kontor Handikappolitiskt program för Södertälje kommun alla nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Antagen av kommunfullmäktige i oktober 2011 Vision och grundläggande utgångspunkter Södertälje
Läs merMyndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full
Läs merRemissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen
2013-05-06 Dnr.nr S2013/818/FS Vår referens Maryanne Rönnersten Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen
Läs merNär Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare
När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för
Läs merYttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)
Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs
Läs merEn medborgare som alla andra! Valprogram 2014
En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merHandikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Läs merPolitiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131
Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat
Läs merDet kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.
Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig
Läs merUppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi
Regeringsbeslut III:5 2010-05-27 S2010/4319/ST (delvis) Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk
Läs merFull delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga
Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga 10 december 2018 i Helsingfors Åsa Nordström Myndigheten för delaktighets verksamhetsidé Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet av funktionshinderspolitiken.
Läs merProgram för funktionshinderpolitiken
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomas Österberg 2015-05-25 OSN-2015-0125 Omsorgsnämnden Program för funktionshinderpolitiken Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merUppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Regeringsbeslut II:6 2015-04-01 S2015/2415/FST Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringens
Läs merFunktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun
1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merMAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen
MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Inspel i valrörelsen Vi har väntat länge nog! Stat, regioner, landsting och kommuner behöver en rejäl tempoökning för att leva upp till sina mål och åtaganden. Den politiska viljan
Läs merFaktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Läs merYttrande över Bortom Fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering (DS2010:20)
Sundbyberg 2010-11-08 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Diarie nr 2010/1008/DISK Vår referens: Mikael Klein, Er referens: Anna Schölin Yttrande över Bortom Fagert tal om bristande tillgänglighet
Läs merHandikappolitisk plan för Mjölby kommun
Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen 1 (5) Kommunledningskontoret KSKF/2016:132 Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017-2021 Antaget av kommunfullmäktige den 9 februari 2017, 8
Läs merBarnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt
Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Statlig myndighet med uppdrag att Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Information
Läs merEtt barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Läs merYTTRANDE ÖVER PM OM EXTERN SAMVERKAN I ARBETSFÖRMEDLINGENS FRAMTIDA ORGANISATION
Sundbyberg 2007-10-10 Vår referens: Mikael Klein Arbetsmarknadsstyrelsen 113 99 Stockholm Dnr 07-3567-20 Arbetsdepartementet för känndom YTTRANDE ÖVER PM OM EXTERN SAMVERKAN I ARBETSFÖRMEDLINGENS FRAMTIDA
Läs merDnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen
Stadsledningskontoret Karin Hjärpe Telefon:021 393950 E-post:karin.hjarpe@ @vasteras.see Delges TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13 1 Revidering avv handikappolitiska programmet Förslag till beslut
Läs merPlan för tillgänglighet och delaktighet
Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och
Läs merPolitiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk. strategi 2011-2016. Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.
Politiska mål för tillgänglighetfunktionshinderspolitisk strategi 2011-2016 Birgitta Mekibes, Handisam birgitta@handisam.se 08-6008445 Historik 1990-2011 Från patient till medborgare FN:s konvention om
Läs merRemissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)
Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Läs merFunktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun
Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..
Läs merETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE
ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.
Läs merBollnäs för alla. En kommunal policy baserat på FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning
1 (6) KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Louiza Edlund 2014-05-26 Dnr 11-0255 Bollnäs för alla Tillgänglighetspolitisk policy för Bollnäs kommun En kommunal policy baserat på FN-konventionen om mänskliga
Läs merStockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel
Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag
Läs merProgram för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Jeanette Nordin, Uppdragsstrateg Omsorgsförvaltningen december 2016 Agenda Syfte med programmet Varför ett funktionshinderpolitiskt program
Läs merHandikapplan. för Sandvikens kommun
Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merHandikappolitiskt program för
Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merAllas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne
Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,
Läs merSynpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden
161219 Handläggare: Marie-Louise Luther Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Handikappförbunden Remiss; En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merMan 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år
Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och
Läs merMedför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?
Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merEtt samhälles etiska och kulturella standard avspeglas på det sätt det tar hand om sina svagaste individer. Albert Schweitzer/Mahatma Gandhi
Ett samhälles etiska och kulturella standard avspeglas på det sätt det tar hand om sina svagaste individer Albert Schweitzer/Mahatma Gandhi Omvärldsperspektiv, handikapprörelsen och kort om aktuell forskning
Läs merHandikappolitisk plan
Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten
Läs merHANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Läs merHANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017 2021 1 Målsättning med tillgänglighetsarbetet Övergripande mål Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merRättsväsendet Fakta i korthet
Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merTillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt
Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs mer