Mer kvinnor i basen. Reviderad projektplan PROJEKTBESKRIVNING. Sammanfattande projektbeskrivning
|
|
- Karin Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reviderad projektplan Mer kvinnor i basen PROJEKTBESKRIVNING Sammanfattande projektbeskrivning Projektet Mer kvinnor i basen ska verka för en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av föreställningar om kön. Projektet vill bredda perspektivet på utbildnings- och karriärmöjligheter, inte minst för ungdomar, och öka kunskapen om jämställdhet i rekryterande organisationer för att öka underrepresenterat kön i branscher som är könssegregerade. Syftet är att stimulera en mer diversifierad bild av kvinnors karriärmöjligheter i regionen, det vill säga motverka könsmärkningen av basnäringarna och öka medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor. En arbetsmarknad som vänder sig till både män och kvinnor leder till säkrad arbetskraftsförsörjning samt ökad inflyttning i ett mycket glest befolkat område med stark tillväxt. Projektet ska genomföras i Malå, Norsjö och Vindelns kommuner och riktar sig till företrädare från näringslivet (personer på lednings- och rekryteringsnivå), kvinnor och ungdomar på högstadie- och gymnasienivå. Bakgrund Situationen i regionen Regionens näringsliv domineras av en internationellt konkurrenskraftig industri som baseras på malm, skog och energi. På grund av regionens höga andel sysselsatta inom basindustrin, har regionen drabbats hårt av lågkonjunkturen. Den största utmaningen inom regionen är därför att nå en hållbar tillväxt, trots lågkonjunktur och finanskris. Basnäringen står fortfarande för den största sysselsättningen i regionen. Förutsättningen för ett hållbart samhälle och en hållbar tillväxt är att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas, oavsett kön (Jämställdhetsanalys för Övre Norrland, JämLYS). Hållbar tillväxt definieras av VINNOVA som långsiktig ekonomisk tillväxt som också är socialt och ekologiskt hållbar. Ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad jämställdhet kan därför inte ses som hållbar. Basnäringen är traditionellt sett en manligt dominerad sektor och basnäringen domineras av manligt könsmärkta yrkesområden. Majoriteten av de anställda är män och majoriteten av de företag som startas i anslutning till industrin startas och drivs av män (Tillväxtverket, Kvinnors och mäns företagande 2009). Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden får stora negativa konsekvenser för jämställdheten. Om basnäringen ska nå hållbar tillväxt och regionen ska nå ett hållbart samhälle är det därför viktigt att vi arbetar med att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom basnäringen och ökar medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor. 1
2 Kvinnors situation Generellt sett har kvinnor högre utbildning än män och våra tre kommuner är inget undantag. 1 På grund av könsmärkningen av vissa arbeten som kvinnliga och vissa som manliga är arbetsmarknaden för kvinnor i regionen lokalt begränsad. Kvinnor arbetar i hög utsträckning inom kvinnodominerande yrken som exempelvis skola, vård och omsorg. För kvinnor som vill leva och bo i våra kommuner begränsas därför försörjningsmöjligheterna till den kvinnodominerande offentliga sektorn. Många kvinnor, framförallt högutbildade, väljer därför, som Västerbottens landshövding Chris Heister påpekat, att flytta till regioner med större utbud och möjligheter. 2 Denna situation är problematisk, då kvinnor behövs för att nå hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Vad göra? De traditionella basnäringarna i vår region är könsmärkta som männens arenor, samtidigt som kvinnor av tradition och socialisering är hänvisade till kvinnodominerande yrken som vård och omsorg. För att vi ska nå en hållbar utveckling och överleva lågkonjunkturen är det viktigt att vi aktivt arbetar med att införliva ett jämställdhetsperspektiv och ökar medvetenheten om genus. Jämställdhet ska ses som ledstjärna för att nå hållbar tillväxt, inte som ett hinder. Utifrån detta tar projektet sitt avstamp. Genom att förändra den traditionella bilden av vad kvinnor kan och ska göra, både hos dem själva och hos företagare, kan uppluckring av könsmärkningen inom basnäringarna frigöra kvinnor och säkra en hållbar tillväxt i regionen. Erfarenheter från forskning och tidigare genomförda projekt visar att jämställdhet även inverkar positivt på t ex arbetsmiljö, produktivitet och ekonomi. Ett exempel är det nationella projektet JämVikt där Vindelnföretaget Indexator deltagit. Projektet som drivits av Näringslivets Ledarskapsakademi, har utgått från Jämställdhetsintegrering som begrepp och utarbetat en strukturerad modell för jämställdhetsarbete, Jämviktscykeln. Modellen har sedan testats i verksamheter av både chefer och medarbetare. JämVikt har bidragit till en större förståelse hos ledningsorganisationer för jämställdhet som ekonomiskt incitament. Lokalt Malå, Norsjö och Vindeln har en traditionell västerbottnisk inlandsstruktur med ett näringsliv format utifrån basnäringarna. Exempelvis kan det nämnas att Norsjö kommun har länets högsta andel industrisysselsatta. Näringslivet är i huvudsak männens arena medan kvinnorna återfinns inom offentlig sektor. I både privat och offentlig sektor återfinns ytterst få kvinnor i ledande positioner. Kommunerna står inför en stor generationsväxling i näringsliv och offentlig sektor. Vi måste anta en mängd utmaningar för att på bästa sätt lyckas ta tillvara den tillväxtpotential som finns i vår region. Vår segregerade arbetsmarknad är en av de största utmaningarna. För framtidens kompetensförsörjning måste vi bli bättre på att ta tillvara alla människor och deras förutsättningar att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt. Insatser för att skapa en jämställd arbetsmarknad och företagsstruktur är nödvändiga för att attrahera både kvinnor och män att bo och verka i våra kommuner. Vi tar inte tillvara på kompetensen hos kvinnor som årligen utbildas vid universitet och högskolor i Sverige. Regionens tillväxt är därför beroende av att fler kvinnor ser karriärmöjligheter inom basnäringarna. 1 I Norsjö har 15 procent av kvinnorna 5 procent av männen minst en treårig högskoleutbildning, i Malå är andelen 17 procent av kvinnorna och 7 procent av männen och i Vindeln 18 procent av kvinnorna och 7 procent av männen (SCB). 2 Artikel Västerbottens Folkblad. 2
3 Vi anser att den potential som ett jämställt arbetsliv har kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för våra orters utveckling. Vi vill ta vara på de erfarenheter som finns inom forskning och tidigare genomförda projekt och vidareutveckla dem efter våra förutsättningar. Mot denna bakgrund har projektet Mer kvinnor i basen initierats och planerats i samverkan mellan Lokalt Resurscentra (LRC) i Malå, Norsjö och Vindeln samt Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten. Syfte Basnäringarna i Malå, Norsjö och Vindeln domineras av manligt könsmärkta yrkesområden och kvinnorna upplever sig inte vara delaktiga i basnäringarna. Medvetenheten är i allmänhet låg om vilka strukturer som leder till denna situation och hur den kan påverka tillväxten och resulterar i olika arbets- och livsvillkor för kvinnor och män. Projektet Mer kvinnor i basen syftar till att stimulera en mer diversifierad bild av kvinnors karriärmöjligheter i regionen, det vill säga motverka könsmärkningen av basnäringarna och öka medvetenheten om jämställdhet som tillväxtfaktor. Projektet kan därigenom bidra till en hållbar tillväxt, bättre förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt ökad inflyttning i ett glest befolkat område. Mål Projektet Mer kvinnor i basen ska stötta individers och organisationers vilja till förändring mot en mer jämställd arbetsmarknad genom att belysa vad som behöver förändras samt presentera verktyg för ett aktivt förändringsarbete. Kvantitativt mål: 500 kvinnor, män och ungdomar deltar i projektets aktiviteter 45 aktiviteter riktade mot företag, kvinnor och ungdomar genomförs 15 företag/organisationer deltar i projektet Kvalitativt mål: Företag som deltagit i projektet tar initiativ till att använda nya kunskaper om jämställdhet Kvinnor och ungdomar ser en framtid inom basnäringen och ser andra karriärsmöjligheter än de traditionella. Målgrupp Projektets målgrupp är företag inom de identifierade branscherna skogsteknik, träbearbetning och georelaterad verksamhet inom regionen och Malå, Norsjö och Vindelns kommuner. Ungdomar på högstadie- och/eller gymnasienivå samt kvinnor i regionen. Målgruppen definieras separat för respektive kommun. Projektorganisation Projektägare Norsjö kommun (LRC) kommer att vara projektägare. Norsjö LRC är organiserat som en del i Norsjö kommuns utvecklingsenhet. Resurscentrat är en del i ansvarsområdet för enheten. Projektet genomförs gemensamt av LRC i Malå, Norsjö och Vindeln. 3
4 Styrgrupp Styrgruppen kommer att utgörs av företrädare för LRC i respektive kommun samt för våra projektpartners Georange, IUC Trä och Skogstekniska klustret samt Region Västerbotten. Följande företrädare är tillfrågade att ingå i styrgruppen: Oskar Sjölund, LRC Malå kommun Malin Jonsson, LRC Norsjö kommun Nina Loughlin, LRC Vindelns kommun Lennart Gustavsson, Georange Pär Lärkeryd, Skogstekniska klustret Företrädare för IUC Trä Bernt Vedin, Region Västerbotten Referensgrupp Referensgruppen kommer att utgörs av företrädare för Företagarna, Svenskt Näringsliv, fackliga organisationerna IF Metall och Skogs & Träfacket samt genusforskare Umeå och Luleå. Gruppens sammansättning kommer att variera över tid beroende på vilka frågor som är aktuella. Projektledning Projektet kommer att ledas av ett team bestående av tre lokala projektledare, en i respektive kommun samt en projektkoordinator. Projektledningen i respektive kommun består av 25 procent tjänst i varje kommun. Projektkoordinatorn, 75 procent tjänst, ansvarar för projektets administration samt gemensamma aktiviteter i projektet. De lokala projektledarna i Malå och Vindeln anställs av respektive LRC som debiterar projektet faktiska personalkostnader (externa tjänster i projektet). Projektledare i Norsjö samt koordinatorn, 25 procent samt 75 procent tjänst, anställs av LRC i Norsjö (egen personal i projektet). Kunskapsmässigt stöd under processen Jämställdhetsexperten vid Länsstyrelsen är vidtalad och kommer att medverka som rådgivande strategiskt och metodologiskt stöd i projektet, t ex genom medverkan i möten eller andra aktiviteter. Till möten och aktiviteter kommer även forskare från universitet och högskolor att bjudas in. Också projektets referensgrupp kommer i vissa skeden av projektet att representeras av genusforskare. Styrgrupp och projektmedarbetare kommer även att ha stöd av den processutvärdering som ska ske under projektet. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden får stora negativa konsekvenser för jämställdheten. I RUP Västerbotten påpekas därför att ambitionen avseende jämställdhetsfrågor i synnerhet bör vara riktad mot arbetsmarknaden. Där belyses också att jämställdhet i huvudsak är en fråga om attityder och skolan har en viktig roll i att ifrågasätta rådande synsätt och bryta traditionella könsrollsmönster. Projekt Mer kvinnor i basen ska verka för en arbetsmarknad som inte begränsar på grund av föreställningar om kön. Projektet vill bredda perspektivet på utbildnings- och karriärmöjligheter, inte minst för ungdomar samt öka kunskapen om jämställdhet i rekryterande organisationer inom branscher som är könssegregerade. 4
5 Projektet tar sin utgångspunkt i respektive kommuns uppdrag att genom sin näringslivsorganisation arbeta med tillväxt. Projektet ska ge bättre förutsättningar att ta tillvara jämställdhet som tillväxtfaktor, medvetandegöra risken att könsmärkningen hämmar tillväxten och hur den resulterar i olika arbetsvillkor för kvinnor och män. Projektet riktar sig både mot företag och mot ungdomar och kvinnor. Båda kategorierna av insatser för kvinnor och för företag är beroende av varandra då en ökad medvetenhet och nyorientering bland kvinnor fordrar medvetenhet och beredskap hos företagen för långsiktiga positiva effekter. Vi har även valt att inkludera killar i målgruppen, då jämställdhet inte endast är kvinnors uppgift och det är viktigt att även killar ser och ifrågasätter rådande synsätt och bryter traditionella könsrollsmönster. Valet av målgrupper och partners i genomförandet samt att koppla arbetet till forskarresurser är strategiskt och kvalitetssäkrar såväl förankring som genomförande, projektresultat och spridning. Projektet kommer att ha tre grenar Information och utvecklingsinsatser Överföring av modeller för jämställdhetsarbete i praktiken Kvalitetssäkring av genomförandet och processen med att lokalt tillvarata och omsätta forskningsresultat. På så vis förbättra företags och andra aktörers förutsättningar att ta del av kunskapsutveckling inom universitet och forskningsinstitut. Aktiviteter i projektet Aktiviteterna i projektet ska synliggöra strukturer öka medvetenheten presentera vägar till förändring och verktyg för förändringsarbete Företag Projektet utgår från identifierade branscher inom basnäringarna. Aktivitetsplaneringen grundar sig på bedömt behov av: kunskap om jämställdhet som tillväxtfaktor, inverkan på bl a hälsa, produktivitet, lönsamhet kunskap om vilka strukturer som gör att få kvinnor är verksamma i dessa branscher kunskap om förändringsarbete Aktiviteterna riktade mot företag ska: inspirera genom goda exempel synliggöra strukturer, även i den egna organisationen tillföra verktyg för ett aktivt förändringsarbete 5
6 Företag kommer under projektet att bjudas in att delta i olika aktiviteter. Inbjudan sker via utskick och personliga kontakter. Aktiviteter för identifierade branscher och företag: Seminarium Kunskap om jämställdhet som tillväxtfaktor Seminarium Hur ser det ut på våra arbetsplatser och varför ser det ut så Workshop Företagen inventerar den egna organisationen Seminarium Metodpalett för förändringsarbete Workshop Metodworkshop, vilken modell passar vem Seminarium Projektavslutning Aktiviteterna kompletteras med studiebesök och företagets arbete med den egna organisationen. Kvinnor Aktiviteter för kvinnor lokalt planeras och genomförs i samarbete med respektive kommuns lokala resurscentrum. Antagande att man saknar/har behov av: kunskap om jämställdhet, påverkan på livs- och arbetsvillkor kunskap om hur det ser ut på olika arbetsplatser och varför kunskap om könsmärkning kunskap om basnäringarnas tillväxtpotential kunskap om karriärmöjligheter med andra ekonomiska förutsättningar än i de s k traditionella kvinnoyrkena kunskap om möjligheter att förändra Aktiviteterna riktade mot kvinnor och tjejer ska: synliggöra strukturer öka kunskapen om jämställdhet och den potential som ligger i jämställdhet, både för individer och samhälle öka kunskapen om basnäringarna öka kunskapen om karriärmöjligheter inom basnäringarna inspirera genom goda exempel Aktiviteter för kvinnor i regionen: Kvällsföreläsningar och/eller lunchträffar som handlar om Struktur och kultur, könsmärkning, kunskap om basnäringarna och de karriärmöjligheter som finns där, förebilder i form av kvinnor verksamma i basnäringarna. Information om Mer kvinnor i basen till grupperingar inom Kvinnors företagande stärker Sverige Ungdomar Aktiviteter riktade mot ungdomar ska planeras i samråd med skolledning och SYV. En del av aktiviteter vänder sig både till tjejer och killar, medan några av aktiviteterna framförallt vänder sig till tjejer. 6
7 Antagande att man saknar/har behov av: kunskap om jämställdhet, påverkan på livs- och arbetsvillkor kunskap om hur det ser ut på olika arbetsplatser och varför kunskap om könsmärkning kunskap om basnäringarnas tillväxtpotential kunskap om karriärmöjligheter med andra ekonomiska förutsättningar än i de s k traditionella kvinnoyrkena kunskap om möjligheter att förändra Aktiviteterna riktade mot ungdomarna ska: synliggöra strukturer öka kunskapen om jämställdhet och den potential som ligger i jämställdhet, både för individer och samhälle öka kunskapen om basnäringarna (framförallt riktat mot tjejer) öka kunskapen om karriärmöjligheter inom basnäringarna (framförallt riktat mot tjejer) inspirera genom goda exempel Aktiviteter för tjejer lokalt: Årligt inspirationstillfälle i form av besök på mässa/arrangemang inom geo, skog och verkstad inkl deltagande i föreläsningar som ingår i valt arr. t ex Euro Mine Expo, Skogsnolia, (Träfestivalen, om aktuellt) Besök i skolan vad är jämställdhet Besök i skolan kvinnor verksamma inom basnäringarna (goda exempel) Studiebesök i företag inom de identifierade branscherna Seminarium projektavslutning Aktiviteter för killar lokalt: Besök i skolan vad är jämställdhet Besök i skolan kvinnor verksamma inom basnäringarna (goda exempel) Styrgrupp och projektledarteam Aktiviteter för kunskapsuppbyggnad i syfte att kvalitetssäkra genomförandet av projektet samt för att långsiktigt bära frågan Säkerställa genusperspektivet (kunskapsmässigt) genom medverkan av jämställdhetsdirektören i styrgruppen. Samt bjuda in genusforskare från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet till styrgruppsmöten och referensgruppen. Kvalitetssäkra genomförandet och processen att tillvarata och omsätta forskningsresultat lokalt genom processtöd/processutvärdering under projektet. Utveckling av metoder för att nå målgruppen kvinnor genom utbyte med organisationer/projekt i Norge där man genomfört satsningar för att få fler kvinnor till basnäringarna (t ex fiske och vattenbruk). Hur de har arbetat samt vilka resultat som uppnåtts. Om möjligt också samverkan vid genomförande av seminarier för spridning och erfarenhetsutbyte. 7
8 Resultatspridning Resultatspridning ska ske genom aktiviteter i projektet kontinuerlig information till styr- och referensgrupp spridning genom respektive LRC:s olika nätverk (nätverk av kvinnor) samt andra relevanta aktörer (klustren, de kvinnliga ambassadörerna, finansiärer i projektet, berörda kommuners kommunstyrelse) Nämnda aktörer ska även bjudas in till olika aktiviteter. spridning via länsstyrelsens och Region Västerbottens kanaler information till lokal press, respektive kommuns hemsida samtal och intervjuer om projektet utvärderingar efter större aktiviteter i projektet Projektavgränsning Projektets verksamhet har inga motsvarigheter i respektive LRC:s eller kommunernas ordinarie verksamhet. Där ingår inga riktade insatser av denna typ och mot dessa målgrupper. Det finns inte heller någon motsvarighet inom andra projekt som drivs av kommunerna. Projektets verksamhet är klart avgränsad och arbetsuppgifterna utförs av särskilt anställd personal (projektledare och koordinator). För projektet görs en separat ekonomisk redovisning. Kopplingar till andra projekt/insatser Projektet möjliggör fördjupade insatser inom utvalt område och kompletterar ordinarie verksamhet både inom respektive LRC och utvecklingsenhet (motsv.) genom sin inriktning mot en avgränsad och prioriterad målgrupp. Projektet kompletterar övriga insatser för utveckling av näringslivet i Malå, Norsjö och Vindeln och profilerar orternas unika tillgångar och tillväxtpotential. Projektet stämmer väl överens med intentionerna i Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt Regionalt utvecklingsprogram för Västerbottens län. Projektet är ett strategiskt gränsöverskridande samarbete mellan kommunerna Malå, Norsjö och Vindeln, partners inom identifierade branscher samt Länsstyrelsen, Region Västerbotten, universitet och högskolor. Projektet handlar om förutsättningar för tillväxt i glest befolkade områden i norra Sverige och är innovativt i sin ambition att skapa en arena där näringsliv och forskningsresurser kan mötas för att finna vägar att utveckla traditionell basnäring med jämställdhet som verktyg. Projektet kommer även att bidra till bättre förutsättningar för kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Projektet kommer att samarbeta med Skogstekniskt kluster, Georange, Träklustret, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Länsstyrelsen, Region Västerbotten samt enskilda företag. Projektet kommer även samtala och samarbeta med forskare vid universitet och högskolor. Projektet kommer att nyttja resultat från projektet JämVikt, bl a den jämställdhetsmodell som tagits fram inom projektet vid företaget Indexator i Vindeln. Projektet kommer även att kontakta de kvinnliga ambassadörerna som finns i länet 8
9 Uppföljning/utvärdering Projektet vill belysa förutsättningarna för ökad lönsamhet i ett jämställt näringsliv. Projektet vill ta tillvara tidigare resultat och erfarenheter samt söka finna möjligheter att på ett effektivt sätt omsätta till våra behov och förutsättningar. Vi behöver också knyta det praktiska jämställdhetsarbetet till teoretisk kunskap om genus. Processtöd/processutvärdering kommer att upphandlas. TID- OCH AKTIVITETSPLAN FÖR PROJEKTET År 1, 2010 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Administration Projektledare pers x 25 % tjänst maj dec Projektkoordinator pers 75 % tjänst maj dec Lokalkostnader Möten i styr- och referensgrupp samt med andra relevanta aktörer Marknadsförings- och informationsinsatser till allmänheten och till målgruppen. Utarbeta kommunikationsplan. Genomföra Kick-off för projektet. Aktiviteter riktade mot målgrupp (företag, ungdomar och kvinnor) Erfarenhetsutbyte och studiebesök för projektledarteam och styrgrupp Processtöd/processutvärdering Summa År 2, 2011 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Administration Projektledare pers x 25 % tjänst Projektkoordinator pers x 75 % tjänst Lokalkostnader
10 Möten i styr- och referensgrupp samt med andra relevanta aktörer Marknadsförings- och informationsinsatser för allmänheten och utvalda målgrupper Aktiviteter riktade mot målgrupp (företag, ungdomar och kvinnor) Erfarenhetsutbyte och studiebesök för projektledarteam och styrgrupp Processtöd/processutvärdering Summa År 3, 2012 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kostnad Administration Projektledare pers x 25 % tjänst Projektkoordinator pers 75 % tjänst Lokalkostnader Möten i styr- och referensgrupp samt med andra relevanta aktörer Marknadsförings- och informationsinsatser för allmänheten och utvalda målgrupper Utvecklingsinsatser för målgruppen (företag, ungdomar och kvinnor) Avslutningsseminarium Processtöd/processutvärdering Summa Totalt för projektet KOSTNADSBUDGET Kostnadsslag Totalt Lönekostnader
11 Lokalkostnader Externa tjänster Resekostnader Övrigt Summa FINANSIERINGSBUDGET Finansiär Totalt Tillväxtverket Region Västerbotten Summa
12 INDIKATORER Indikator Förväntat resultat Aktiviteter, antal 45 Deltagande organisationer, antal 15 Indikator (kvinnor/män) Förv resultat Förv resultat Förv resultat - kvinnor - män - totalt Deltagare i aktiviteter, antal Projektanställda HORISONTELLA MÅL Miljö Bidrar till att förbättra miljön Konsekvenser för miljön Bidrar till hållbar tillväxt genom en utvecklad syn på en traditionsbunden näringslivsstruktur. Jämställdhet Syftar direkt till att förbättra jämställdheten. Konsekvenser för jämställdhet Projektet bidrar till att belysa traditions- och kulturbetingade företeelser och deras effekt i samhället. Ökad kunskap om jämställdhet som tillväxtfaktor förnyar gamla strukturer vilket förbättrar villkor och förutsättningar för både kvinnor och män. Integration Bidrar till att förbättra integrationen. Konsekvenser för integration Projektet bidrar till spridning av nya tankegångar och metoder vid rekrytering vilket även gynnar utlandsfödda invånare. Folkhälsa Bidrar till att förbättra folkhälsan. Konsekvenser för folkhälsa Förbättrade livs- och arbetsvillkor genom ökad kunskap om förutsättningar och villkor för kvinnor och män. Kommentar till indikatorer 12
13 Resultat efter projekttiden Projektet har bidragit till att stärka och främja kvinnors villkor samt till ökade kunskaper som möjliggör utjämning av skillnader i förutsättningar för kvinnor och män i en av tradition mansdominerad näringslivsstruktur vilket bidrar till bättre tillvaratagande av tillväxtpotential. Effekter på sikt Bättre förutsättningar för arbetskraftsförsörjning. Högre återflöde av utbildade från universitet och högskolor. Attraktivare för både kvinnor och män att bo och verka i Malå, Norsjö och Vindeln. Bättre tillvaratagande av tillväxtpotential. Övriga resultat Verksamhet efter projekttiden De aktörer som på olika sätt deltar i projektet blir bärare av kunskap som byggs upp under projektet. Projektets genomförandemodell säkerställer att kunskap byggs upp såväl lokalt som regionalt men även på det nationella planet. Lokalt kommer LRC och de kommunala näringslivsorganen att ha en strategisk roll för att sprida kunskaper och erfarenheter lokalt och regionalt samt medverka till att kunskapen omsätts i nya sammanhang. De företag som deltar under projektet kommer att utgöra förebilder för andra företag och organisationer i liknande processer. 13
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merHandlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Läs merProjektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till:
1(9) Projektansökan Diarienummer RS160128 Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till regionen@regionhalland.se samt skickas i original i pappersformat till: Region Halland Box 517 301 80 Halmstad
Läs merÅtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Läs merJÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs mer0611-349000 35192-4 070-2156951
1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merProjektansökan 2011-10-20
Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda
Läs merNormkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14
Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys
Läs merKVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???
KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt
Läs merÖrebro läns Kvinnolobby
Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merLuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs merNormstorm i Umeåregionen Offentliga och privata arbetsgivare i samverkan för jämställd tillväxt
Normstorm i Umeåregionen Offentliga och privata arbetsgivare i samverkan för jämställd tillväxt Projektbeskrivning Sammanfattande projektbeskrivning Projektet ska genom samverkan och erfarenhetsutbyte
Läs merJÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT
JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT 2012-2014 förord Ett långsiktigt arbete där alla samhällets aktörer drar åt samma håll, med gemensamma prioriteringar, krävs för att nå framgång i jämställdhetsarbetet.
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merDet lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.
Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid
Läs merArbetsvetenskap Luleå tekniska universitet
S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson
Läs merJämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.
Läs merUppföljning indikatorer projektet GEORANGE.
Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget
Läs merRegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt
RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merVästra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan
Västra Götalandsregionens Kultur- och Regionutvecklingsnämnder Inbjudan Inbjudan Västra Götalandsregionen bjuder in enskilda kulturaktörer, föreningar och nätverk som arbetar med att stärka den lokala
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merUppgifter om sökande. Allmänt. Projektmedel/Tillväxtverket/Lokal näringslivsutveckling Typ. Sparad Mottagare.
Typ Sparad 2018-05-09 Mottagare Projektmedel/Tillväxtverket/Lokal näringslivsutveckling 2018-2021 Tillväxtverket Uppgifter om sökande Företagsnamn/Organisationsnamn Övertorneå kommun Organisationsnummer/Personnummer
Läs merWorldwide
Worldwide Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms
Läs merInternationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande
Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merFramtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet
Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet Konferensen är ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare
Läs merMersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet
Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Nenet www.nenet.se är oberoende och icke vinstdrivande ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik har
Läs merDestination Visit Bollnäs
Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO
Läs merForskarstation Östra Norrbotten
Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merTillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson
Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson Tillväxtverket Varför arbetar vi med socialt företagande? Ett Sverige med fler företag som vill, kan och
Läs merGenus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merVerksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen
Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150
Läs merJämställdhet. Horisontella kriterier
Jämställdhet Horisontella kriterier Idag - Vad är jämställdhet? - Varför är det viktigt att arbeta med jämställdhet? - Vad är en jämställdhetsanalys? - Hur kan man göra en jämställdhetsanalys? - Diskussion
Läs merSmallest. Näringslivsavdelningen Sammanställning av projekt 2010-2011. Projekttid 2009-07-01-2012-06-30 Projektledare
Smallest Projekttid 2009-07-01-2012-06-30 Projektledare Eleonore Hedman Projektkoordinator Ken Swanson 50 % Projektet ska leda till att förståelsen för och användandet av småskaliga förnybara energilösningar
Läs merDet här är Forum för miljösmart konsumtion. Örebro Emma Schütt
Det här är Forum för miljösmart konsumtion Örebro 181116 Emma Schütt Presentation Konsumentverket uppdrag inom området Forum för miljösmart konsumtion Fokus beteende och metoder Fokus jämställdhet Frågor
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merFöretagarnas JobbEtt 2011-2013
BBilaga Bilaga 1 PROJEKTBESKRIVNING Företagarnas JobbEtt 2011-2013 2010-10-27 1 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Bakgrundsbeskrivning... 3 Sammanfattande projektbeskrivning... 4
Läs merGenusperspektiv. ett måste för innovativa kluster
Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merSlutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna
Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merI Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Läs merProblemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs merNÄR VÄGEN ÄR MÅLET. Arrangeras av Resurscentrum för jämställd tillväxt
NÄR VÄGEN ÄR MÅLET. Arrangeras av Resurscentrum för jämställd tillväxt VÄLKOMMEN TILL 13 maj Värmlands Museum Hörsalen Jämställdhet är en viktig fråga för Värmlands tillväxt och utveckling. Och Värmland
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merKlimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merHögskolan Kristianstad. Uppdrag AB NY HET. MBA i praktiken
Högskolan Kristianstad Uppdrag AB NY HET MBA i praktiken MBA i praktiken Ett utvecklingsprogram i framkant som utvecklar dig och din organisation på riktigt! Programmet genomförs under sju månader i internatform
Läs merWorkshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012
Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt
Läs merLandsbygd på lika villkor!
Landsbygd på lika villkor! Landsbygdsriksdagen 2012 Britt-Marie S Torstensson Bodil Nilsson Anna-Britta Åkerlind Winnet Sverige är en ideell förening grundad 1999 med medlemmar över hela Sverige, lokalt
Läs merBilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020
Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 00 Samtliga projektansökningar genomgår under bedömningen fyra steg: 1. Basvillkor måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. Om projektansökan
Läs merStrategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Läs merSkogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket
Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för
Läs merVåra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT
Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs
Läs merLänsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Läs merMäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg
Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merBilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020
Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Villkoren måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. För kriterier märkta med * finns krav på att uppfylla minst 1 p. För att erhålla
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merKommunikationsplan för VO-College Gävleborg
Kommunikationsplan för VO-College Gävleborg Bakgrund Vård- och omsorgscollege är en samverkan mellan arbetsgivare, utbildning, fackförbundet Kommunal och andra aktörer som verkar för kompetensförsörjning
Läs merLärande skapar utveckling!
Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle
Läs merHANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd
HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merDövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017
Denna projektplan är uppdaterad 29/1 2015 och beslutad av styrelsen 14/2 2015 //BO Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Projektnamn: Mötesplats- Tanzania/Sverige Projektägare Dövas Afrikamission
Läs merVägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson
Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
Läs merANSÖKAN a-medel -med vägledning
ANSÖKAN 2016 37a-medel -med vägledning Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) Sökande kommun/projektägare:
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merIdé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merUtlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning
Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och
Läs merSammanfattning av rundabordssamtal
Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som
Läs merGör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och
Läs merSida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Leader Folkungaland Ver: 2009 03 05
Projektets namn: Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Ver: 2009 03 05 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Datum för projektstart: 2009 09 14 Datum för projektslut: 2010 02 01 Totalt sökt belopp kr:
Läs merJÄMSTÄLLDHET FÖR BÄTTRE BUSINESS
JÄMSTÄLLDHET FÖR BÄTTRE BUSINESS Aija Voitkane Civilekonom, doktorand Entreprenörskap & Innovation Luleå tekniska universitet aija.voitkane@ltu.se Jeaneth Johansson Ek Dr., Professor Entreprenörskap &
Läs merVilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling
Läs merFamnas kompetensforum i ehälsa
Famnas kompetensforum i ehälsa Viktoria Loo Skyman Famna Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg 80 stiftelser, ideella föreningar och företag som bedriver verksamhet på uppdrag av det offentliga.
Läs merNya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merAnalytikernätverk 20 november
1 Analytikernätverk 20 november Hur kan analysarbetet användas för att mobilisera aktörer? 2 Hur hänger det ihop? Interregionala planer och samarbeten Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt
Läs merKvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa
KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs mer