Årsredovisning från Västra Mälardalens Samordningsförbund. Från Västra Mälardalens Samordningsförbund har inkommit årsredovisning.

Transkript

1 ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Blad 12 Ks 66 Dnr 85/ Årsredovisning från Västra Mälardalens Samordningsförbund år 2013 Från Västra Mälardalens Samordningsförbund har inkommit årsredovisning. Från revisorerna i Västra Mälardalens Samordningsförbund har inkommit revisionsberättelse för år Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Informationen läggs till handlingarna. Skickas till: t! Kommunfullmäktige Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterarens sign. Utdragsbestyrkande

2 0 Arsredovisning Arbetsförmedlingen t ANDSTINGET LL A T^'f I&J X'11 Å Ml.S X?" 21 F3tsäkrir^gskassan ARBOGA KOMMUN Kungsör 1 KÖPINGS KOMMUN

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 INSATSER PÅ INDIVIDNIVÅ INSATSER FÖR EFFEKTIVARE ARBETSSÄTT OCH METODER... 4 INSATSER PÅ STRUKTURELL NIVÅ OM SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA MÄLARDALEN ORGANISATION MÅLUPPFYLLELSE... 6 FÖRSÖRJNINGSMÅTTET... 6 MÅL ENLIGT LAGEN OM FINANSIELL SAMORDNING... 8 MÅL UTIFRÅN GENOMFÖRD KARTLÄGGNING 2012 (BEHOV AV SAMORDNAD REHABILITERING)... 8 MÅL I KOMMUNIKATIONSPLAN 2013 OCH INTERNKONTROLL INDIVIDINRIKTADE INSATSER UNDER VILKA PERSONER FINNS I DE INDIVIDINSATSER SOM FÖRBUNDET STÖDJER? VÄGEN IN...13 KUNSKAP-ARBETE-KVALITET ÖVRIGA STÖRRE STYRELSEBESLUT UNDER KARTLÄGGNINGAR...16 SOCIALT FÖRETAGANDE BEDÖMNINGSTEAM KOMMENTAR TILL DE SATSNINGAR SOM GENOMFÖRS MED STÖD AV FÖRBUNDET 18 5 BOKSLUTSKOMMENTAR REDOVISNINGSPRINCIPER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER EKONOMISK REDOVISNING AV PROJEKTEN DRIFTREDOVISNING I DETALJ ÅR UNDERSKRIFTER

5 Sammanfattning Insatser på individnivå KAK-projektet kom igång senare än väntat, men i mars 2013 var projektledarna på plats. Projektet Vägen In blev inte implementerat utan avslutades vid årsskiftet 2013/2014. Behovet av en insats för mycket sköra personer och övertygelsen att grön rehabilitering ger goda resultat, ledde till ett samarbete med Hushållningssällskapet som driver Grön Arena med lantbrukare. Det kan kanske leda till nya insatser. Insatser för effektivare arbetssätt och metoder Utbildningar, nätverksträffar och seminarier har genomförts både på länsnivå och i KAK. Intresset för lösningsfokuserat arbetssätt har kunnat stödjas genom att i detta fall Köpings kommun kunnat delta i ett förbundsfinansierat nätverk. Grönkvistutbildning (i vardagsekonomi) erbjöds samtliga parter och förbundet skickade sex personer från KAK. Det myndighetsgemensamma Bedömningsteamet kom igång före sommaren och har haft återkommande träffar under hösten. Insatser på strukturell nivå Samarbetet mellan förbunden i Västmanland, Sörmland och Uppsala län har fördjupats under 2013, bland annat då man gemensamt har anställt en EU-strateg. Samordnaren finns också med i Länsstyrelsens styrgrupp för ESF förstudie steg 1, som är gemensam för länet. Förbundet har genomfört två större kartläggningar: Upplevelse av samverkan i KAK; om hur myndigheterna upplever att det är att samverka och hur det skulle bli om vi samverkade lite bättre. Utlandsfödda med samordnat rehabiliteringsbehov ; om varför några i den målgruppen inte kommer vidare mot egen försörjning. Kartläggningen gjordes i samarbete med Norra Västmanlands samordningsförbund. Förbundet har börjat involvera vuxenutbildning och näringslivet i diskussionen kring hur vi tillsammans minskar utanförskapet. Den utvecklingen blir ännu mer viktig under Om Samordningsförbundet Västra Mälardalen Samordningsförbundet Västra Mälardalen bildades 1 maj 2010 och är ett politiskt och finansiellt förbund inom rehabiliteringsområdet. Samordningsförbundet verkar med stöd av Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SFS 2003:1210). Medlemmarna är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland, Köpings kommun, Arboga kommun och Kungsörs kommun. Enligt Förbundsordningen 4 är förbundets ändamål att:... genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna till egen försörjning för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. 4

6 Förbundet ska också sträva efter en effektiv användning av gemensamma resurser och främja en positiv utveckling av verksamheten. Varje samordningsförbund är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och beslutanderätt över resursanvändningen. Förbundet kan spela en viktig och samordnande roll även i det förebyggande arbetet. Målgruppen för samordningsförbundet är personer som är år, i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna. Samordningsförbundet har valt att fokusera på tre prioriterade grupper (ingen rangordning): Unga personer med komplex/diffus problematik. Invandrare med stora språkhinder (och ofta psykosociala åkommor). Dokumenterat sjuka (fysiskt eller psykiskt) personer som är utförsäkrade eller som aldrig arbetat. 2. Organisation Styrelsen Förbundet leds av en styrelse, som består av sex ledamöter och sex ersättare. I styrelsen ingår politiskt valda representanter från vardera medlem, förutom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som företräds av tjänstemän. Styrelsen är högsta beslutande och förvaltande organ som har ansvar för utveckling och ekonomi. Styrelsen har sammanträtt sju gånger under året. Samordnare, ekonom och sekreterare Samordnaren är styrelsens verkställande tjänsteman. Tjänstemannen är föredragande i styrelsen, finns med som adjungerad i styrgrupper, verkställer styrelsens beslut samt utarbetar förslag till beslut för styrelsen. Hon har sin anställning i Köpings kommun. Tjänsterna ekonom och sekreterare köps av Köpings kommun. Beredningsgrupp Som stöd i sitt arbete har samordnaren en beredningsgrupp, där det ingår tjänstemän från alla parter. Gruppen finns egentligen inte i förbundets organisation och har inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen, utan är ett stöd till styrelsens tjänsteman vid förankring och förberedelser av förslag till styrelsen. Revisorer Revisorer väljs av vardera medlem. De tre kommunerna och landstinget har utsett en gemensam revisor. Revisionen för medlemmarna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förordnas av Riksrevisionen. 5

7 2 Måluppfyllelse Enligt förbundsordningen 6 har förbundet till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för verksamheten inom den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 4. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser, 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder, 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Ett övergripande mål med finansiell samordning är att beroendet av offentlig försörjning ska minska (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd, försörjningsstöd samt arbetslöshetsersättning) och att den enskilde medborgarens hälsa, livskvalitet och möjlighet till egenförsörjning ska öka. Försörjningsmåttet Försörjningsmåttet är en sammanställning av data om offentlig försörjning från Försäkringskassan (sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (A-kassa och aktivitetsstöd) samt kommuner (försörjningsstöd) och bryter ned dem på utbetalt belopp per invånare år och dag. Om man ser på utvecklingen för hela länet (fig 4), minskar alla ärendeslag minskar. Skillnaderna ökar dock mellan kommunerna i länet. Mellan högst och lägst just nu skiljer det 9 kr per individ år och dag. För ett år sedan var det 6 kr. Kv1 Kv2 Kv3 mkv4 0 -F-:M, ::, Fig 1: Köpings försörjningsmått 6

8 Fig 2: Arbogas försörjningsmått t Kv1 8Kv2 Kv 3 91Kv Fig 3: Kungsörs försörjningsmått -Sjukp Rehab.-Sjuk-akters ---- Akfvitesstod -A-kassa Kunskaps) - Ek bislånd 0. kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 0 kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv Fig 4: Västmanlands län. Utbetalt belopp per invånare år och dag

9 Mål enligt lagen om finansiell samordning Mål Stödja samverkan mellan myndigheterna Aktivitet 1 Arrangera gemensamma metod- och kompetensutvecklingsinsatser Måluppfyllelse: Uppfyllt genom länsgemensamma insatser och insatser inom KAK. Aktivitet 2 Att arrangera och ge möjlighet för seminarier och konferenser där myndighetsföreträdare och andra kan träffas för att diskutera och vidareutveckla samarbetet runt gemensamma målgruppers behov Måluppfyllelse: Lunchföreläsningar infördes under 2012 och fortsatte med tre föreläsningar under Tanken var att bjuda in föreläsare som sätter igång en diskussion som fortsätter vid en gemensam lunch. Det gav möjlighet till både omvärldsbevakning och att myndigheterna och andra nyckelpersoner i KAK-området kunde träffas och diskutera. Konceptet fortsätter även under Samordnaren har även följt med enskilda handläggare på konferenser om aktuella ämnen. Mål Bidra till en effektivisering av myndigheternas resurser kring individer i behov av samordnad rehabilitering Aktivitet Omvärldsbevakning, lyfta fram goda exempel för metodutveckling, bidra till nätverkande och att myndigheterna lär känna varandra Måluppfyllelse Det är svårt att mäta i vilken grad förbundet har bidragit till en effektivisering av ordinarie strukturer, förutom Bedömningsteamets inrättande. Mål Stödja insatser för individer i behov av samordnad rehabilitering Aktivitet Bidra med medel och stöd till de individinriktade insatser som är beslutade inför Måluppfyllelse Förbundet har bidragit till två individinsatser under 2013; Vägen In och KAK-projektet. Mål utifrån genomförd kartläggning 2012 (behov av samordnad rehabilitering) Mål Verka för att få med en representant från Landstingets psykiatri när behov och satsningar diskuteras. Aktivitet Bjuda in psykiatrin till gemensamma diskussioner. Måluppfyllelse Psykiatrin var mycket delaktig när Bedömningsteamet bildades och har bidragit till kartläggningen av upplevd samverkan. Landstinget har själva kontaktat förbundet och bjudit in till möte, vilket resulterade i att chefen för psykiatrin i Köping numera ingår i förbundets beredningsgrupp. 8

10 Mål Samla myndigheternas kring de tre prioriterade målgrupperna. Aktivitet Arrangera diskussionsträffar kring de tre målgrupperna. Måluppfyllelse Förbundet har följt och bidragit med kunskap till arbetet med unga som varken studerar eller arbetar, men kommunerna har velat utveckla lokala lösningar innan något kan göras på KAK-nivå. Förbundet har genomfört en uppmärksammad kartläggning av utlandsfödda med behov av samordnad rehabilitering. Det arbetet följs upp under Förbundet har inte gjort några riktade insatser kring gruppen 0-placerade, förutom att undersöka samverkan kring målgruppen i kartläggningen av upplevd samverkan. Mål Arbeta fram ett örslag på hur samordnad bedömning av enskilda individer kan organiseras. Aktivitet Föra diskussionen i beredningsgrupp och styrelse, utifrån behovet i vårt område och hur goda exempel i andra förbund har organiserats. Måluppfyllelse Lunchföreläsning och efterföljande möte, ledde fram till att det bildades ett Bedömningsteam som nu är igång. Mål i Kommunikationsplan 2013 och Internkontroll Primära målgrupperna för kommunikation är myndigheterna som omfattas av lagstiftningen. Sekundära målgrupper är identifierade och kontaktas vid behov. Mål Sprida kunskap om förbundet och insatsernas resultat. Aktivitet Utveckla uppföljning och resultatredovisning av det förbundet gör. Måluppfyllelse Förbundet skickar kartläggningar och statistiksammanställningar, samt erbjuder alla parter att samordnaren kan komma och presentera förbundet och resultaten. Styrelsen tar från halvårsskiftet del av SUS-statistik på styrelsemötena. Mål Utveckla ett arbetssätt som kan fånga upp lokala initiativ som förbundet kan stöda. Aktivitet Under 2013 ska förbundet undersöka de enskilda myndigheternas upplevelse av a, det gemensamma arbetet kring de prioriterade målgrupperna och b, hur samordningen kring de grupperna fungerar idag och c, hur den samordningen kan utvecklas. Måluppfyllelse En kartläggning gjordes som svarade på dessa tre frågor. Svaren ligger till grund för förbundets 9

11 verksamhetsplan för Förbundet har påbörjat diskussion med Västra Mälardalen i samverkan (ViS). Västra Mälardalen i Samverkan är en ekonomisk förening, där företagarföreningar och näringsliv i de tre orterna är medlemmar, liksom kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. Ett av de mål som satts för ViS och projektet Tillväxt i Västra Mälardalen gäller sysselsättningen i Västra Mälardalen - att den från och med år 2008 till 2020 ska öka med 6%. Diskussion om eventuellt samarbete fortsätter under Individinriktade insatser under 2013 Vilka personer finns i de individinsatser som förbundet stödjer? Här görs även enjämförelse mellan år 2013 och de tidigare år som förbundet har givit stöd till individinsatser. Tid i offentlig försörjning före insatsen Kvinnor B Män Totalt JQ4 JQ4 JQQ JQQ JQQ -s91 op JQQ o, 4 `a yo Fig 5. Tid i offentlig försörjning före insats under halva Totalt 114 unika personer. 10

12 Kvinnor Män Totalt `\tia^ ``tiar \`3at ``^at \`ha^ Q^Oå` \\^at \\åat \\^at i1 Q\`^r `a JQQ JQQ J4Q JQQ JQQ - 01 s911.s11.-^ 0\ G\``a ti Fig 6. Tid i offentlig försörjning före insats under Totalt 145 unika personer. Vilken sorts försörjning hade individerna före insatsen? cyc^^o,^c^^y, ^a^ya`yc^ ya^ a Qae\ ^^r^c$ ra^qe ya^ha J^ tya e ^c`tija`9,0 ^0 % ^a y1 Q' ^5 a\ Kt`o' J^ 4 \ Ä ^ e^b ec ec. G i Kvinnor e Män m Totalt S^J^Qe y^o ^ccai+ \c^yo Fig 7. Försörjning före insats under halva Obs att en person kan ha flera olika sorters ersättning samtidigt. 11

13 ^a4, yy'9a y^'9 a1`,sop o Kvinnor Män r Totalt Pli? `oi^ Fig 8. Försörjning före insats under Obs att en person kan ha flera olika sorters ersättning samtidigt. Ålder och kön I 80 ; Kvinnor Män Totalt okt Totalt Fig 9. Ålder och kön under halva

14 Kvinnor Män ;i Totalt okt Totalt Fig 10. Ålder och kön under Kommentar Förbundet stödjer insatser under 2013 som omfattar betydligt fler deltagare än under tidigare år. De flesta deltagare har varit upp till 1 år till 4 år i offentlig försörjning, samt i 10 år eller mer. Den profilen har inte förändrats mellan åren. Under perioden var det dubbelt så många kvinnor som män i insatserna. Under 2013 var det fler män än kvinnor hade deltagarna en ersättning från förbundets alla parter. Under 2013 har deltagarna nästan uteslutande försörjningsstöd (och remitteras från kommunerna). Under åren var deltagarna ganska jämt fördelade i ålder. Under 2013 kommer deltagarna framför allt från gruppen år. Vägen In Projektägare Försäkringskassan LFC Västerås Projekttid Budget kkr Utfall tom året kkr Målgrupp Vägen In riktar sig till deltagare mellan år, med psykiatriska eller smärtbesvär och som haft längre frånvaro från arbetsmarknaden samt har offentlig försörjning. Syfte Syftet med projektet var att öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktiv ålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Det långsiktiga målet var att delta arna åsikt ska kunna försötja sig själva. Mål Förutsättning att deltagaren ska komma vidare till den 13

15 tidigare Nationella handlingsplanssamverkan var att deltagaren ska ha klarat perioden i Vägen in samt uppnått en aktivitetsgrad mot 10 timmar per vecka. Målet var att 70 % av alla som startade insatsen skulle komma vidare. Därefter mättes deltagare som gick till arbete eller studier, där hade projektet målet på 50 %. Antal deltagare År 2013 startade 36 deltagarel8 män och 18 kvinnor. fördelat män o 19 deltagare genomförde hela Vägen in och gjorde klara kvinnor stegförflyttningar mot arbete, av dessa var 13 män och 6 kvinnor. Projektets resultat Slutrapporten visar att symtom som depression och ångest minskade samt att inlåsningseffekten minskade. Forskningsresultaten för år 2013 kommer att redovisas separat. Av 36 deltagare klarade 19 deltagare förmåga till aktivitetsgraden på 10 timmar per vecka. 26 (72 %) deltagare hade vid mätning i januari 2014 en fortsatt planering mot arbete eller studier men behöver mer tid. Aktivitetsgrad konstaterad men inte nivå. Uppföljning Projektet följs upp noga internt och beforskas. Med stöd av förbundet genomförs sj älvvärderingenligt 9-fältaren. Kunskap-Arbete-Kvalitet Proj ektägare Socialtjänstförvaltningarna inom kommunerna Arboga, Kungsör och Social och arbetsmarknad i Köping Projekttid Budget 4650 kkr Utfall tom året Målgrupp 949 kkr Personer utan arbete som är aktuella inom någon av kommunerna Köping, Arboga och Kungsör och som riskerar, eller är i långvarigt beroende av försörjningsstöd. Syfte Ökad samordning och effektivisering av befintliga resurser inom det offentliga som matchas med individens faktiska hjälpbehov och önskemål för en fungerande rehabilitering och arbetsliv. Ge deltagarna en tydlig och realiserbar målbild i form av arbete inom kommunala förvaltningar. Metodutveckla och kvalitetssäkra innehållet och stödet för praktik- och arbetsplatser. Öka deltagarnas möjligheter till arbete eller studier efter deltagande i projekt. 14

16 Mål Antal deltagare fördelat män o kvinnor Projektets resultat Antal personer som är aktuella för projektet beräknas till ca 160 personer och ca 75 % av deltagarna beräknas genomgå hela projektets program och ca 75 % av deltagarna väntas bryta eller minska behovet av försörjningsstöd 31 dec 2013 var 48 kvinnor och 63 män inskrivna, totalt 111 personer. (Det är ett fortsatt inflöde i projektet och 1 mars 2014 var 54 kvinnor inskrivna och 73 män, totalt 127 personer.) 31 dec 2013 hade projektet 111 personer inskrivna, av dem var 19% i åldern år och 81% i åldern 25-65, 36% var utlandsfödda. 43 deltagare var i anställning; resten i praktik eller kartläggningsfas. 8 personer hade hoppat av projektet av olika anledningar. (1 mars 2014 är 127 personer inskrivna i projektet, 20% är i åldern år och 80% är mellan år. 58 av deltagarna är ute i anställning. Resterande är i kartläggningfas eller ute i praktik. Av de 127 inskrivna är ca 40% utlandsfödda. Sedan projektets start i mars 2013 är det 14 deltagare som av olika anledningar avbrutit sin medverkan i projektet.) Uppföljning Det ska göras en samhällsekonomisk utvärdering av externa utvärderare (företaget Pay Off). Med stöd av förbundet genomförs sj älvvärderingenligt 9- fältaren två gånger per år. 15

17 4 Övriga större styrelsebeslut under 2013 Kartläggningar Upplevd samverkan Styrelsen i Samordningsförbundet Västra Mälardalen beslutade i sin kommunikationsplan för 2013 att göra en kartläggning av hur våra myndigheter (chefer och personal) upplever att samverkan fungerar mellan parterna i förbundet. Vikarierande samordnare har genomfört intervjuerna, totalt 21 st. 46 personer har intervjuats. Unga personer är en tydlig grupp som myndigheterna är medvetna om och har samverkan kring. Invandrare med stora språkhinder som dessutom ofta har en stor ohälsa, upplevs inte lika mycket som en grupp och man har inte så mycket samverkan. "Nollplacerade" upplevs av AF och FK som en grupp. Det gör de av handläggarna på Försörjningsstöd också, eftersom de saknar ekonomi om de varken får pengar från AF eller FK. Landstinget behandlar dem inte som en särskild grupp i sin behandling, förutom när det begärs in läkarintyg. För alla tre målgrupperna nämns Bedömningsteamet som en del i att utveckla samverkan. Vinsten med en bättre samverkan kring de tre målgrupperna beskrivs som att individen får det bättre. Det ger henne en snabbare rehabilitering, större delaktighet, bättre kunskap om sina rättigheter, större ekonomisk trygghet och ökar möjligheten till sysselsättning. De intervjuade tror också att en bättre samverkan kring individen är bättre för personalen och förhindrar resursslöseri. Det anses ge mindre frustration, mindre av att flera personer gör samma sak och i förlängningen större arbetstillfredsställelse och färre sjukskrivningar. Generellt så har man inte så stor kännedom om varandras uppdrag. Undantaget är AF och FK som känner varandra och varandras uppdrag bra. Det finns många förslag på hur man kan förbättra samverkan och det handlar både om konkreta aktiviteter för målgrupperna och att utveckla en samverkanskultur där man lär sig mer om varandra och då ser samarbetsmöjligheter, samt talar väl om varandra och även ökar delaktigheten för individen. De intervjuade ser också strukturella hinder som man upplever är extra svåra att påverka, såsom central styrning av statliga myndigheter och de avtal som primärvården styrs av. Om det finns ett beroende av en annan myndighet för att utföra sitt eget uppdrag, påverkar det upplevelsen av samverkan och gör den viktigare. Samverkan beskrivs ofta som personbunden och förändras vid personalförändringar och omorganisationer. Ledarskapet, både på politisk och chefsnivå, är viktigt för att ge tid och tillåtelse för samverkan. Sammanfattning av förslagen kan delas i två huvuduppgifter för samordningsförbundet: 1. Stödja insatser för individer i de tre prioriterade målgrupperna. Insatserna ska vara långsiktiga, ska implementeras om de är verksamma och de ska leda till ökad effektivisering och förbättrad samverkan mellan 16

18 myndigheterna. Bedömningsteam ska stödjas och utvecklas. Förbundet ska även följa upp insatserna. 2. Stärka strukturer och legitimitet för samverkan, samt föra fram och stödja ideer och kreativitet för målgruppernas bästa. Individens egen delaktighet och resurser ska lyftas fram. Förbundet kan erbjuda myndighetsgemensamma träffar, arbetsgrupper, kartläggningar av gemensamma behov och processer, samt utbildningar som förbundet bjuder in till. Här kan näringsliv och vuxenutbildning vara viktiga aktörer. Förslagen konkretiserades för att forma förbundets verksamhetsplan för Utlandsfödda med behov av samordnad rehabilitering År 2012 gjordes en kartläggning av Samordningsförbundet Västra Mälardalen om hur myndigheter som ingår i förbundet upplever att samverkan mellan parterna fungerar. I kartläggning "Behovet av samordnad rehabilitering", identifierades tre målgrupper som uppfattades vara i extra behov av samordnad rehabilitering. En av dessa grupper är invandrare med språkhinder och ohälsa. I kartläggningens genomlysning av kommunernas klienter med långvarigt försörjningsstöd framkommer att det inom Kungsörs kommun är hela 45 procent där språkhinder uppges (av handläggare) som det huvudsakliga hindret för förutsättningar till egen försörjningen. Det fanns ett behov att titta vidare på den gruppen. Norra Västmanlands Samordningförbund hade samma önskan och under 2013 gick de två förbunden samman kring att ge Folkhälsobyrån i uppdrag att genomföra en kartläggning av målgruppen utlandsfödda med behov av samordnad rehabilitering. Uppdraget var: Att kartlägga målgruppens problematik Att kartlägga vika insatser som finns runt individen Att belysa om och varför det finns systemfel i samordning runt målgruppen Att visa på goda exempel av samverkan runt målgruppen I denna kartläggning framkommer ingen brist på åtgärder, insatser och samverkan. Det behövs dock en grundligare analys på individuell nivå för varje enskild individ. Om det finns bakomliggande orsaker till målgruppens dåliga progress som till exempel språkhinder, utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionshinder, hot och våld i hemmet så framkommer det inte särskilt ofta. Resultatet av kartläggningen kommer att spridas och analyseras av alla berörda parter under

19 Socialt företagande Styrelsen beslutade 2012 att ge samordnaren i uppdrag att följa utvecklingen av socialt företagande i KAK, samt att hålla styrelsen informerad. En ansökan till styrelsen om socialt företagande arbetades fram, men drogs tillbaka av Köpings kommun. En lunchföreläsning om socialt företagande hölls En länsgemensam dag om socialt företagande hölls tillsammans med länets övriga samordningsförbund och Coompanion. Även under 2013 hölls föreläsning i om socialt företagande. Köpings kommuns ansökan blev återigen aktuell, men återremitterades av styrelsen med uppmaningen att bredda målgruppen för att täcka hela KAK-området. Beredningsgruppen önskade att ta ett större grepp kring konceptet, vilket fortsätter in i år 2014 då man tittar närmare på goda exempel, såsom Macken, ett kooperativ i Växjö. Bedömningsteam Parterna har ibland ett behov av att samla myndigheternas kompetens i bedömningen av den enskildes behov. Styrelsen beslutade under 2012 att ge samordnaren i uppdrag att ta fram ett förslag på hur bedömningsteam i KAK kan se ut, samt hur det efterföljande arbetet kan organiseras. Sedan halvårsskiftet 2013 finns ett bedömningsteam med representanter från alla myndigheter. Uppdraget att göra en uppföljning av Bedömningsteamet finns under Kommentar till de satsningar som genomförs med stöd av förbundet De strukturella insatserna under 2013 omfattade alltid förbundets alla parter. Grönkvist-utbildningen erbjöds alla parter, men passade dock kommunernas uppdrag bäst. 18

20 2013 års verksamhets och aktivitetsplan byggde på den budgetram, 4 miljoner kronor, som huvudmännen tidigare fattat beslut om. Utöver detta har förbundet, efter beslut i styrelsen, tillgång till de medel som inte förbrukades under det första verksamhetsåret Totalt belopp att disponera under året uppgår därmed till cirka 6,4 miljoner kronor. Resultatet för år 2013 är underskott om 507 kkr. Utfall och budget för 2013 är i god balans. Det egna kapitalet uppgår till kkr vid ingången av Intecknade medel För 2014 är redan, efter beslut i styrelsen, nästan allt av förbundets intäkter från medlemmarna intecknat i insatser och administration. Nedanstående tabell redovisar hur mycket styrelsen har tagit beslut om för närvarande avseende projekt. En del av projekten är beviljade utifrån förutsättningarna om medfinansiärer. För att finansiera ytterligare insatser kommer det egna kapitalet att användas. Intecknade medel till projekt 2014 Benämning belopp i kkr Prognos 2014 Länsgemensamma utbildningar 60 KAK-projektet Projektperiod Summa

21 6 Redovisningsprinciper Resultaträkningen - sammanfattar kostnader och intäkter samt visar årets förändring av det egna kapitalet. Balansräkningen - visar samordningsförbundets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Noter, övergripande värderingsprincip är försiktighetsprincipen, vilket medför att skulder inte far undervärderas respektive att tillgångar inte far övervärderas. Leverantörsfakturor och utställda fakturor. Periodisering har gjorts av leverantörsfakturor och utställda fakturor med väsentligt belopp. 20

22 7 Resultaträkning Belopp i kkr Not Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter/kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Arets resultat

23 8 Balansräkning Belopp i kkr Not Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital därav årets resultat Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital

24 9 Noter Not Benämning belo i kkr) Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter enligt redovisning Kostnader enligt redovisning Verksamhetens nettokostnad lverksamhetens intäkter ingår Driftbidra från Försäkringskassa och Arbetsförmedling Driftbidrag från Landstinget Driftbidrag från Arboga kommun Driftbidrag från Kungsörs kommun Driftbidrag från Köpings kommun Summa I verksamhetens kostnader ingår Administration, samordnare och revision Styrelsearvoden, resekostnader Möteskostnader Utbildning/kom petensutveckling Kringkostnader (lokal, förbrukning, föreningsavgift) Kostnader för projekt Summa Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader 0 0 Summa Kortfristiga fordrin gar Kundfordringar 0 61 övriga fordringar Summa kortfristig a fordrin g ar Kassa och bank Bank Summa kassa och bank Eget ka p ital Ingående eget kapital Årets resultat Summa e get kapital Kortfristiga skulder Interimsskuld Leverantörsskulder Prelskatt arvoden 3 4 Upplupna sociala avgifter 1 3 Summa kortfristi g a skulder

25 10 Ekonomisk redovisning av projekten Pågående nröiekt under 2013 Benämning Beviljat Ack Utfall Kvarstår Belopp i kkr belopp utfall 2013 att få totalt tom 2012 Vägen in, Projekttid KAK-projektet Beslut Projekttid Summa

26 11 Driftredovisning i detalj år 2013 Samordningsförbundet Västra Mälardalen 2013 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Försäkringskassan Arbetsförmedling Landstinget Arboga kommun Kungsörs kommun Köpings kommun Ränteintäkter Summa intäkter KOSTNADER Lön samordnare Resekostnader samordnare Informationsmaterial Annonsering - EU-strateg Möteskostnader Material (telefon, dator, bank) Föreningsavgift + utbildning Lokalhyra Arvoden styrelse Resekostnader styrelse Revisionsarvode Ekonomi/administration Summa kostnader verksamhet Projekt 2013 Vägen In, fortsättning KAK-projektet Länsgemensamma Summa projektkostnader RESULTAT

27 Styrelseordförande, Köpings kommun Görel Nilsson, Vice ordförande, Kungsörs kommun gneta Bode, Ordinarie ledamot, Arboga kommun erg, Ordinarie ledamot, Arbetsfölmedlingen Håkan Nordin Ordinarie ledamot, Försäkringskassan IngäWLill Frössm Ordinarie ledamot, Landstinget Linda Anderfjäll Samordnare/verkställande tjänsteman

28 Till Västra Mälardalens samordningsförbund Kommunfullmäktige i Arboga kommun Kommunfullmäktige i Kungsörs kommun Kommunfullmäktige i Köpings kommun Landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2013 Västra Mälardalens samordningsförbund Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Västra Mälardalens samordningsförbund, org nr , för verksamhetsåret Styrelsens ansvar för årsredovisningen och förvaltningen Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår granskning. Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

29 Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Uttalanden Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordning och verksamhetsplanen samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Köping den 26 mars 2014 GGa Geoir 6,r useds R r utsedd av Köpings kommun representerar samtliga kommuner lik #j, eonor Westlund Revisor utsedda av Landstinget Västmanland Nils Romberg Auktoriserad revisor Deloitte AB Utsedd av staten Bilaga: De sakkunnigas rapport

30 Till Västra Mälardalens samordningsförbund Kommunfullmäktige i Arboga kommun Kommunfullmäktige i Kungsörs kommun Kommunfullmäktige i Köpings kommun Landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2013 Västra Mälardalens samordningsförbund Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Västra Mälardalens samordningsförbund, org nr , för verksamhetsåret Styrelsens ansvar för årsredovisningen och förvaltningen Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår granskning. Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

31 Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Uttalanden Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordning och verksamhetsplanen samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Köping den 26 mars 2014 us rr leönor Westlund Nils Romberg utsedd av Köpings Revisor utsedda av Landstinget Auktoriserad revisor kemmun representerar samtliga Västmanland Deloitte AB kommuner Utsedd av staten Bilaga: De sakkunnigas rapport

32 olarle å15- man Ko-nmankansliei ,ZOA Diarienfar ^,f;z ^" feck^ Till Västra Mälardalens samordningsförbund Kommunfullmäktige i Arboga kommun Kommunfullmäktige i Kungsörs kommun Kommunfullmäktige i Köpings kommun Landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2013 Västra Mälardalens samordningsförbund Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Västra Mälardalens samordningsförbund, org nr , för verksamhetsåret Styrelsens ansvar för årsredovisningen och förvaltningen Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen på grundval av vår granskning. Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

33 Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Uttalanden Enligt vår uppfattning har styrelsen i Samordningsförbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisksynpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har varit tillräcklig, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordning och verksamhetsplanen samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Köping den 26 mars 2014 Geo ö ms ^" leonos Westlund Nils Ramberg R Gi^6r utsedd av Köpings r Revisor utsedda av Landstinget Auktoriserad revisor kommun representerar samtliga Västmanland Deloitte AB kommuner Utsedd av staten Bilaga: De sakkunnigas rapport