Organisatorisk och social arbetsmiljö. En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Transkript

1 Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet

2 Välkomna

3 Innehållsförteckning Kort om SAM Föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö Fördjupning i SAM Exempel och övningar RDI >100%

4 Roger Edsand, Intraservice Utvecklingsledare arbetsmiljö och hälsa Från 1:a maj

5 Uppvärmning 3 ord som beskriver den typiske medarbetaren

6 Brukar ni spela spel?

7 Arbetsmiljöarbetets två sidor Skydda från risker Avvärja fysiska och psykiska hälsoproblem Minska riskfaktorer för ohälsa Skydda från hälsofaror Betryggande säkerhet Främja hälsa Verka för ett engagemang i arbetet Stärka den upplevda kvaliteten i arbetet Möjliggöra ett välbefinnande Stödja ett socialt arbetsklimat 7

8 Främja och förebygga Främjande - fokuserar på hälsa genom att erbjuda och möjliggöra Förebyggande - fokuserar på ohälsa genom att avvärja och skydda. 8

9 Nya föreskrifter från 31 mars

10 Nya föreskrifter men nytt??.. Idkare af yrke som i denna lag avses, är pliktig vidtaga alla de anordningar som i avseende å arbetslokaler, maskiner eller redskap eller eljest med hänsyn till arbetets beskaffenshet äro nödiga för att skydda hos honom anställde arbetares lif och helsa". Ur Arbetarskyddslagen

11 Nya föreskrifter - bakgrund Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats likväl som kunskapen kring vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa i dagens arbetsliv. 11

12 Tre huvudområden Arbetsbelastning Arbetstid Kränkande särbehandling 12

13 Föreskrifter som påverkas av 2015:4 Ersätter Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) Preciserar Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)

14 Systematiskt arbetsmiljöarbete

15 Ansvaret - hos cheferna Medverkan - av medarbetarna Samverkan - med arbetsmiljöombud och skyddsombud

16 Alla arbetsmiljöförhållanden Organisatoriska Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme, Fördelning av arbetsuppgifter och krav, resurser och ansvar. Sociala Samarbete Samspel Stöd från chefer och kollegor Fysiska Lyfta Falla/halka Ljud/ljus Värme/kyla Maskiner/fordon

17 Ansvar och roller

18 Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar Förebyggande arbetsmiljöarbete Ingen blir sjuk eller skadas Ansvarig finns Uppgiftsfördelning klargör endast uppgiften

19 Arbetsmiljöansvar och straffansvar Straffansvar Efter olycksfall Endast fysisk person Uppsåt eller oaktsamhet (ex vis underlåtit att vidta åtgärder) Ansvar avgörs alltid av domstol

20 Ansvar och roller Chefer och arbetsledare är arbetsgivarens representanter och har uppdraget att leda verksamheten så att lagar och föreskrifter följs samt att organisationens mål uppnås. Arbetsgivaren

21 Ansvar och roller Alla medarbetare kan bidra till sin egen, verksamhetens och arbetsmiljöns utveckling genom: Samverkan i vardagen (chef medarbetare) Arbetsplatsträffar/möten Medarbetarsamtal Medarbetare

22 Ansvar och roller Arbetsgivarens ansvar fritar inte medarbetarna från ansvar Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.

23 Roller och ansvar Har vi rätten att arbetsleda då har vi också ansvaret att ingen utsätts för faror/risker: Sociala Organisatoriska Fysiska Att leda utan att vara chef

24 Roller och ansvar Inhyrd personal Entreprenad Medarbetare som inte är anställda

25 Roller och ansvar Skyddsombuden är en resurs i arbetsmiljöarbetet Exempel på uppgifter: Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor Vakar så att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar Deltar i planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsorganisation Skyddsombud

26 Roller och ansvar - Samverkan Arbetsgivare (chef) skyddsombud - skyddskommitté

27 Övning 1 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 27

28 Nu kör vi 28

29 Föreskrifterna Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4

30 Innehållet Syfte Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt arbetsmiljöarbete Kunskaper Mål Arbetstid Kränkande särbehandling 30

31 Syfte Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. AFS 2015:4, 1 31

32 Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? Organisatorisk arbetsmiljö De krav som ställs på arbetstagarna, vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet. Social arbetsmiljö Hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. 32

33 Tillämpningsområde Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. AFS 2015:4, 2 33

34 Till vem föreskrifterna riktar sig Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter. AFS 2015:4, 3 34

35 Definitioner Krav i arbetet De delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur. AFS 2015:4, 4 35

36 Definitioner Kränkande särbehandling Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. AFS 2015:4, 4 36

37 Definitioner Ohälsosam arbetsbelastning När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga. AFS 2015:4, 4 37

38 Ohälsosam arbetsbelastning Vad är hälsa?

39 Stress är i grunden en överlevnadsreaktion och INTE farligt

40 Ohälsosam arbetsbelastning orsaker till stress Privatlivsrelaterade faktorer Relationskonflikter, ansvar för vård av anhörig, ekonomiska bekymmer Arbetsrelaterade faktorer Kvantitativa och känslomässiga krav, låg kontroll/inflytande, bristande ledarskap, omorganisationer och konflikter Individuella interna faktorer Genetik, tidigare erfarenheter, levnadsvanor Ref:, bl a: SBU-rapport nr 223, 2014 Arbetsmiljöstatistisk rapport 20014:3 ISM-rapport 10, 2011 Hasselberg et al 2014 Stress i arbetet, KI 2009

41 Definitioner Organisatorisk arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar 1. ledning och styrning, 2. kommunikation, 3. delaktighet, handlingsutrymme, 4. fördelning av arbetsuppgifter och 5. krav, resurser och ansvar. AFS 2015:4, 4 41

42 Definitioner Resurser för arbetet Det i arbetet som bidrar till att 1. uppnå mål för arbetet, eller 2. hantera krav i arbetet. Resurser kan vara: arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning AFS 2015:4, 4 42

43 Definitioner Social arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. AFS 2015:4, 4 44

44 Systematiskt arbetsmiljöarbete I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna. I 6 nedan finns det särskilda krav på kunskaper och i 7 8 finns det krav på mål. I 9 14 regleras särskilda organisatoriska och sociala faktorer som omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. AFS 2015:4, 5 45

45 Kunskaper Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare. AFS 2015:4, 6 46

46 Mål Utöver det som gäller enligt 6 och 9 14 i dessa föreskrifter ska arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem. AFS 2015:4, 7 47

47 Mål Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. AFS 2015:4, 8 48

48 Systematik Den röda tråden Vilka mål har vi? Vilka aktiviteter gör vi för att nå dessa? När gör vi dem? Hur vet vi att vi nått dem? På vilket sätt involverar vi medarbetare? Arbetsplatsträffar Samverkansgrupper Personalutvecklingssamtal/medarbetarsamtal Individuella utvecklingsplaner Verksamhetsplan Inventering Medarbetarenkät Sjukfrånvarostatistik Personalstatistik Arbetsskadestatistik Hälsoundersökningar Hälsodata i verksamhetsstyrningen

49 Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. AFS 2015:4, 9 50

50 Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1 5. AFS 2015:4, 10 51

51 Ett otydligt arbetsinnehåll Tre personer har samma jobb. Ingen av dem känner till arbetsgivarens förväntningar. Förväntad arbetsinsats Arbetsinsats i praktiken Hur hantera? 52

52 Arbetsbelastning Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. AFS 2015:4, 11 53

53 Arbetstid Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. AFS 2015:4, 12 54

54 Ny lag i Frankrike: Förbjudet att skicka jobbmejl efter arbetstid. I den ingår ett tillägg som förbjuder personalen på företag med 50 eller fler anställda att skicka e-post efter sin typiska arbetstid. Tillägget kallas rätten att koppla bort och är till för att minimera riskerna med att vara uppkopplad hela tiden. I Frankrike är utbrändhet ett stigande problem, skriver Huffington Post. Alla studier visar att det är mycket mer jobbrelaterad stress i dag jämfört med förut, och att stressen är konstant. Anställda lämnar fysiskt kontoret men de lämnar inte jobbet. De är fortfarande fast som med ett elektroniskt koppel, som en hund. Sms:en, meddelanden, mejlen. Till slut bryter man ihop, säger Benoit Hamon vid Frankrikes nationalförsamling till BBC. I och med den nya lagen måste nu stora företag se till att de anställdas jobb inte spiller över på fritiden och privatlivet. De kommer också behöva sätta upp särskilda timmar, främst kvällar och helger, när det inte är meningen att de anställda ska göra något som har med jobbet att göra. Enligt lagen är det en risk när linjen mellan privatlivet och jobbet blir allt suddigare. Det är det man vill motverka. Men alla håller inte med. Forskaren Jon Whittle är med i ett engelskt projekt där man tittar på hur digital teknologi påverkar balansen i arbetslivet. Enligt honom kan de anställda känna sig ännu mer stressade vid tanken på att komma tillbaka till en uppsjö av e-post. Jag tror att jobbrelaterat välbefinnande är mycket större än att bara stoppa epost efter kontorstider. Epost är bara ett sätt att kommunicera. Det verkliga problemet är kulturen att man konstant måste göra mer och konstant vara bättre är konkurrenter, säger han till Washington Post. Även sådana som Benoit Hamon, som förespråkar den nya lagen, erkänner att den har sina begränsningar. Och den som bryter mot lagen får i nuläget inget straff så troligtvis kommer många fortsätta som förut. 55

55 Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. AFS 2015:4, 13 56

56 Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå 1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, 2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. AFS 2015:4, 14 57

57 SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1

58 Det systematiska arbetsmiljöarbetet 59

59 Det räcker inte att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avgörande är vad som åstadkoms i praktiken för att förbättra arbetsmiljön. Ur kommentarerna till 5 i AFS 2001:1 60

60 Processpil SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Resurser Kunskap och kompetens Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 61

61 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy samt riktlinje för Göteborgs Stad Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 62

62 Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy samt riktlinje för Göteborgs Stad Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy samt riktlinje är gemensamma för Göteborgs Stads samtliga förvaltningar och de bolag och stiftelser där Göteborgs Stad är förvaltare eller, direkt eller indirekt, utser en majoritet av styrelsen eller motsvarande. Ur riktlinjen 63

63 Målen kompletterar policyn Ta fram mål tillsammans som syftar till att främja hälsa och motverka ohälsa 64

64 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 65

65 66

66 67

67 Hur undersöka arbetsmiljön Exempel på verktyg enkäter intervjuer arbetsplatsmöten utvecklingssamtal mätningar och undersökningar av arbetsmiljöförhållandena statistik (avvikelser tillbud, sjukfrånvaro, etc) riskanalyser och skyddsronder daglig kontakt chef - medarbetare

68 Alla arbetsmiljöförhållanden Organisatoriska Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme, Fördelning av arbetsuppgifter och krav, resurser och ansvar. Sociala Samarbete Samspel Stöd från chefer och kollegor Fysiska Lyfta Falla/halka Ljud/ljus Värme/kyla Maskiner/fordon 69

69 Undersöka arbetsbelastning Är det klart och tydligt för arbetstagarna vem som ska göra något och vad som ska göras? Är prioriteringar i verksamheten tydliga för ledning, mellanchefer och arbetstagare? Vet olika grupper av arbetstagare själva hur de kan påverka sin arbetsbelastning? Saknas det personal för att utföra alla arbetsuppgifter som ska utföras? Finns nödvändig kompetens på alla skift, avdelningar, grupper? Är arbetsmaterial, lokaler, teknisk utrustning och IT-stöd anpassade till verksamheten? Förekommer det hot mot personalen som inte tas om hand? Finns det tillräckligt med stöd från chefer, kollegor och administrativ personal? Frågor hämtade ut ADI

70 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 71

71 Ändringar i verksamheten När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 72

72 Ändringar i verksamheten Riskbedömning ska göras vid ändringar som inte är en del av den löpande verksamheten: Personalförändringar Nya arbetstider Nya arbetsmetoder Andra typer av organisationsändringar Om- och nybyggnationer Ny maskinell utrustning

73 Beskriv konsekvenserna av ändringen Varför sker ändringen? Vad består ändringen av? Var ska ändringen genomföras? Vilka berörs? När ska ändring vara genomförd? Bedöm risken Åtgärda Riskbedömning inför ändring i verksamheten ADI 575 (

74 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 75

75 Sannolikhet Mycket låg Låg Hög Mycket hög Bedömning av risknivå Åtgärda snarast Förebygga skada och ohälsa Bibehålla och utveckla Konsekvens Ingen Låg Hög Mycket hög 76

76 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 77

77 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 78

78 Föreslå, besluta och åtgärda Åtgärda de risker som kommit fram utifrån riskbedömningen. 1. Ta bort risken 2. Isolera/skärma av risken 3. Alla risker kan inte undvikas helt, de måste hanteras på annat sätt, t ex: med särskilda instruktioner, rutiner, handlingsplaner personlig skyddsutrusning med stöd och handledning genom dubbelbemanning genom att varna, utbilda, anslå, informera, olika språk 79

79 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 80

80 Kontrollera åtgärderna Utgå från handlingsplanen och vilken effekt som önskades av åtgärderna. Stämmer det? Blev det som förväntat? 81

81 Ibland kan man behöva pröva olika lösningar för att komma fram till vad som ger den bästa effekten. 82

82 Kontrollera åtgärderna Om åtgärderna inte har hjälpt eller skapat nya risker Ny undersökning och beslut om nya åtgärder Om åtgärderna inte är genomförda Varför (beskriv orsak) Har det inneburit några risker? (nej/ja, isåfall vilka?) Dokumentera alltid i handlingsplanen 83

83 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 84

84 Att utreda tillbud och olycksfall Vid utredning av tillbud och olycksfall är det viktigt att arbeta systematiskt för att få en så bra förståelse som möjligt av orsakerna till det som hänt. Det finns två centrala frågor som utredningen kan finna svar på: Vad hände innan? Varför hände detta? 85

85 Att utreda tillbud och olycksfall Bakomliggande orsaker Bild från 86

86 Att utreda ohälsa I den mån medarbetare ändå drabbas av arbetsrelaterad ohälsa är det viktigt att analysera vad som kan ha medverkat till ohälsan. Beroende på typ av ohälsa, behöver orsakerna angripas på olika sätt. Det är inte tillräckligt att arbeta med rehabilitering av de individer som har drabbats, utan också nödvändigt att vidta åtgärder för att förebygga risken att fler medarbetare drabbas. Med kännedom om inträffade skador och sjukdomar har man goda förutsättningar att göra nödvändiga anpassningar av arbetssituationen, exempelvis införa lyfthjälpmedel, ändra arbetets organisation och sätta in friskvårdsinsatser. Ur Rehabiliteringsvägledning för Göteborgs Stad 87

87 Att utreda ohälsa Exempel på faktorer i arbetet som kan orsaka påfrestningar som kan leda till ohälsa: stor arbetsmängd högt arbetstempo oklara förväntningar på arbetsinsats oklara roller risk för hot och våld oregelbundna arbetstider konflikter kränkningar trakasserier sociala kontakter (brist på eller för många) brister i den fysiska miljön.

88 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 89

89 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 90

90 Medarbetare och skyddsombud Det är väsentligt att arbetsgivaren, arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden tillsammans avgör hur man skall samverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ur kommentarerna till 4 AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 91

91 Samverkansgrupperna är viktiga Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. 92

92 Organisatorisk och social arbetsmiljö på alla nivåer Samverkansgrupp = skyddskommitté CSG det som rör hela staden (CSG ej skyddskommitté) FSG förvaltningen LSG lokal SSG särskild, kan inrättas av enigt LSG (likvärdig LSG) FÖS förvaltningsövergripande Arbetsplatsträffen (APT) är grunden för samverkan Medarbetarsamtalet

93 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 94

94 Rutiner Rutiner, det vill säga i förväg bestämda tillvägagångssätt, syftar till att få systematik i arbetsmiljöarbetet. Detta kan förhindra felaktiga beslut. Rutinerna bör ge besked om när, hur och av vem det systematiska arbetsmiljöarbetet skall genomföras samt vilka som skall medverka. 95

95 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 96

96 Uppgiftsfördelning Enligt arbetsmiljölagen kan arbetsgivaren inte göra sig av med sitt arbetsmiljöansvar och inte heller bestämma vem som ska straffas om det inträffat en arbetsolycka. Det är alltså bara arbetsuppgifter som kan fördelas, inte själva ansvaret. Vem som ska straffas om en olycka inträffar får avgöras i efterhand av domstol. 97

97 Uppgiftsfördelning De personer som får uppgifter i arbetsmiljöarbetet får däremot en intern skyldighet gentemot arbetsgivaren att utföra uppgifterna på ett sådant sätt som var meningen. 98

98 Fördelning Uppgiftsfördelning Nämnd/Styrelse Förvaltningschef/VD Sektorschef Områdeschef Returnering Enhetschef

99 Tydlighet är viktigt Tydliga uppgiftsfördelningar/delegeringar ett måste Vägledande domar från Högsta domstolen Större tydlighet ju längre ner i beslutskedjan Otydlighet medför att ansvaret ligger kvar på den närmast högre nivån RESURSER BEFOGENHETER KUNSKAP KOMPETENS

100 Tydlighet är viktigt underställda befattningshavare kan ha ett visst ansvar för säkerheten på arbetsplatsen, om det även utan uttrycklig delegering följer med deras arbetsuppgifter eller ställning. RESURSER BEFOGENHETER KUNSKAP KOMPETENS

101 SAM Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Hur Vad Vem Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Resurser Kunskap och kompetens Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 102

102 Uppföljning Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. 103

103 Målet Arbetsmiljöpolicy och mål Uppföljning Undersöka arbetsmiljön Riskbedömning Upprätta handlingsplan Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärderna Resurser Kunskap och kompetens Utreda ohälsa, tillbud och olyckor Medverkan & samverkan Rutiner Uppgiftsfördelning 104

104

105 Chefen behöver också en bra arbetsmiljö För att chefen ska kunna göra ett bra jobb krävs rätt förutsättningar eller helt enkelt en bra egen arbetsmiljö. Tydligt uppdrag Vet vilka förväntningar som finns Vad som är högst prioriterat Vilket ekonomiskt ansvar och vilka befogenheter man har Stöd från omgivningen (chef, kollega, mentor ) Källa: Prevent, Arbetsmiljöupplysningen

106 Det enda som inte är tillåtet

107 Innehållsförteckning Kort om SAM Föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö Fördjupning i SAM Exempel och övningar RDI >100%

108 Tack för er uppmärksamhet Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en självklar och integrerad del av våra verksamheter. En god arbetsmiljö är en förutsättning för väl fungerande arbetsplatser. Den innebär också att vi får bra förutsättningar att vilja och kunna arbeta ett helt yrkesliv... Ur Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy för Göteborgs Stad