Länsstyrelsens Krishanteringsplan

Transkript

1 Länsstyrelsens Krishanteringsplan Vid svåra påfrestningar i fred och vid höjd beredskap Delplan Kärnteknisk olycka Fastställd att gälla från den 1 juni 2005

2 Innehåll 1 Planens/programmets ändamål och syfte 4 2 Länsstyrelsens ansvar och uppgifter 4 3 Hotbild 4 4 Myndighetsansvar Berörda centrala myndigheter 4.2 Regionala och lokala myndigheter 4.3 Nationell expertgrupp för sanering 4.4 Medicinska expertgruppen 5 Länsstyrelsens krishanteringsorganisation Organisation vid kärnteknisk olycka 6 Alarmering Olycka inom landet 6.2 Olycka utomlands 6.3 Under höjd beredskap 6.4 Alarmeringsöversikt 7 Bistånd Ansvar 7.2 Ledningsbistånd/rådgivning 7.3 Indikeringsbistånd 7.4 Strålskyddsexpert 7.5 Upplysningscentral 7.6 Information 8 Samordning och samverkan Samordning inom länet 8.2 Samverkan med andra län 8.3 Samverkan med centrala myndigheter 9 Samband Strålningsmätning Verksamhet på central nivå 10.2 Verksamhet på regional och lokal nivå 11 Indikering och analys Allmänt 11.2 Indikering 11.3 Analys 2

3 12 Kontaktpersoner, mätorganisation Allmänt 13 Mätutrustning FOI NBC-skydd 13.2 Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus 13.3 Malå GeoSience AB 13.4 Länsstyrelsen 13.5 Kommunerna 14 Mät- och referenspunkter Information Allmänt 15.2 Information till allmänheten 15.3 Information till berörda myndigheter 15.4 Information till massmedia 15.5 Intern information 16 Utrymning Allmänt 16.2 Ansvarsfördelning 17 Utbildning och övning 18 3

4 1 Planens/programmets ändamål och syfte Länsstyrelsens krishanteringsplan vid svåra påfrestningar/extraordinära händelser i fred och vid höjd beredskap består av en Grundplan samt ett antal Delplaner för särskilt angivna händelser som är eller kommer att utvecklas som en svår påfrestning. Denna plan; Delplan kärnteknisk olycka, utgör en av delplanerna och är länsstyrelsens program för räddningstjänsten enligt 4 kap. 21 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Planens syfte är att stödja länsstyrelsens krishanteringsorganisation vid utsläpp eller fara för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning. Planen/programmet skall vara ett hjälpmedel för att vidta skadehindrande och skadebegränsande åtgärder när länsstyrelsen skall svara för räddningstjänsten enligt 4 kap. 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt vid samverkan med andra myndigheter och organ som deltar i räddningstjänsten enligt 1 kap. 6 LSO och vid bistånd till andra länsstyrelser enligt 4 kap. 21 FSO. Se vidare avsnitt 2 i grundplanen. 2 Länsstyrelsens ansvar och uppgifter I grundplanen inordnas länsstyrelsens ansvar och uppgifter i tre huvudsituationer nämligen; a) en omfattande räddningstjänstinsats enligt lagen om skydd mot olyckor b) en extraordinär händelse / svår påfrestning på samhället i fred c) höjd beredskap Uppgifter och ansvar enligt föreliggande delplan/program inordnas i situation a). Planen utgår från att länsstyrelsen utöver den övergripande räddningstjänstuppgiften skall kunna lösa bl a följande uppgifter; - samordna länets speciella resurser för strålmätningar i initialskedet - samordna dessa och övriga mätresultat så länge verksamheten bedrivs i norra Sverige - tillämpa centralt utfärdade föreskrifter, råd och rekommendationer - informera SSI om resultat från strålningsmätningar - bedöma riskerna i länet - informera och upplysa om risker inom länet samt ge råd och rekommendationer om åtgärder för att minska riskerna - fatta beslut om utrymning 3 Hotbild I Sverige finns fyra kärnkraftsverk för energiproduktion samt två forskningsreaktorer. Kärnkraftverken ligger i Barsebäck (Skåne), Ringhals (Halland), Simpevarp/Oskarshamn (Småland) samt Forsmark (Uppland). Forskningsrektorerna är belägna i Studsvik (Studsvik Nuclear AB, Södermanland). I Simpevarp finns även ett centrallager för mellanlagring av 4

5 använt kärnbränsle (CLAB). Slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall sker i en anläggning (SFR) vid kärnkraftverket i Forsmark. Landets enda kärnbränslefabrik (Westinghouse Atom AB) är belägen i Västerås. I dag finns ca 400 kärnreaktorer i drift i världen och ca hälften av dessa är belägna i Europa. Säkerheten vid dessa verk varierar högst väsentligt. I före detta Sovjetunionen finns i dag ett tiotal reaktorer i drift av samma typ som Tjernobyl, t ex Sosnovy Bor vid S:t Petersburg och Ignalina i Litauen. Dessa verk ligger bara ca 60 mil från det svenska fastlandet. För Norrbottens och Västerbottens län är hotet närmast från kärnkraftverket i Polarny Zori, som ligger ca 25 mil söder om Murmansk, samt från det stora antalet kärnreaktorer som finns ombord på isbrytare och u-båtar i Murmanskområdet. Från rysk sida har nämnts att det finns ca 200 kärnreaktorer på Kolahalvön. Dessutom har man inte löst problemet med lagring av hög- mellan- eller lågaktivt avfall. Totalt trafikeras de nordiska farvattnen av ca 175 kärnenergidrivna fartyg. De färdas oftast på världshaven men enstaka fartyg passerar Bälten på väg till och från Ryssland samt de Baltiska staterna. Kärnreaktorer används också i vissa typer av satelliter. De radioaktiva ämnena avklingar normalt innan satelliten återinträder i atmosfären och i allmänhet sönderdelas satelliten innan den störtar mot jordytan. Skyddet mot kärnvapen vid höjd beredskap skall, enligt nu föreliggande inriktning, det så kallade åskådarfallet vara dimensionerande för den organisation och de resurser som skapas. Åskådarfallet är den situation där Sverige drabbas av radioaktivt nedfall på grund av kärnvapeninsatser utanför våra gränser. Denna situation liknar den situation som skall hanteras vid en reaktorolycka med åtföljande radioaktiva utsläpp. 4 Myndighetsansvar 4.1 Berörda centrala myndigheter Strålskyddsinstitutet (SSI) och Jordbruksverket (SJV) är i första hand de myndigheter som har ordinarie ansvar för åtgärder av den typ som kan tillämpas efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Även vissa andra myndigheter som Kärnkraftsinspektionen (SKI), Sveriges meteorlogiska och hydrologiska institut (SMHI) och Livsmedelsverket (SLV) har ansvar för särskilda uppgifter vid en sådan händelse. SSI ansvarar för att: - bedöma behovet av omgivningsmätningar - samla in, sammanställa, bearbeta och utvärdera resultat från strålningsmätningar - uppfylla åtaganden enligt internationella och bilaterala avtal - informera och ge råd till regering, länsstyrelser och andra samverkande myndigheter om den kärntekniska olyckans konsekvenser och de åtgärder som vidtagits eller bör vidtagas för att minska strålningens verkningar - informera massmedia, allmänhet m fl SJV är expertmyndighet inom jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen och som sådan fungera som regeringens fackmyndighet och som stöd till länsstyrelserna i deras räddningstjänstarbete. SJV meddelar föreskrifter om; - gränsvärden i foder och godkända fodertillsatser 5

6 - tillämpbarhet av djurskyddslag och djurskyddsförordning - växtodling SKI ansvarar bl a för: - tillsyn av kärnteknisk verksamhet - teknisk analys och bedömning av utsläpp vid en olycka - bistånd med teknisk hotbild - bedömning av förväntade utsläpp och mängden radioaktiva ämnen som kan komma ut SMHI ansvarar bl a för: - vidareförmedling av larm från utlandet - spridnings- och nedfallsberäkningar som stöd för SSI:s bedömningar - information om rådande och prognoserade väderförhållanden av betydelse för räddningstjänsten SLV ansvarar bl a för: - beslut om generella gränsvärden och andra föreskrifter när det gäller saluhållning av livsmedel, krav på provtagning och andra liknande åtgärder Socialstyrelsen (SoS) ansvarar för att tillföra expertkunnande inom hälso- och sjukvården och Försvarets forskningsinstitut (FOI) för att tillföra expertkunnande beträffande nedfall av radioaktiva ämnen i största allmänhet. 4.2 Regionala och lokala myndigheter Västerbottens läns landsting (VVL) svarar för den medicinska katastrofberedskapen i länet. Kommunerna i länet svarar för det hälsoskydd inom resp. kommun som föranleds av radioaktiva ämnen, om ej annat framgår av lagen om skydd mot olyckor. Kommunal personal utför strålningsmätningar vid resp. fasta mätpunkter för att SSI ska kunna jämföra strånivåerna mot referensmätningarna. 4.3 Nationell expertgrupp för sanering Denna expertgrupp ansvarar för bl a att göra strålskyddsbedömningar. Expertgruppen ingår i SSI:s beredskapsorganisation. SSI sammankallar gruppen på eget initiativ eller efter framställan från länsstyrelsen. Om flera län är drabbade och begär att få disponera expertgruppen avgör regeringen eller den myndighet regeringen utser hur expertgruppen skall disponeras. 4.4 Medicinska expertgruppen Socialstyrelsens Medicinska expertgrupp (MEG), placerad hos SSI, svarar för att samordna och säkerställa den medicinska informationen nationellt, regionalt och lokalt till allmänheten i samråd med länsstyrelsen och landstinget. 6

7 5 Länsstyrelsens krishanteringsorganisation 5.1 Organisation vid kärnteknisk olycka Den krishanteringsorganisation som redovisas i grundplanen gäller fullt ut vid en kärnteknisk olycka. Extern kompetens i form av experter och specialister skall tillföras organisationen. Det är kompetens inom indikering, mätteknik, radiobiologi, radioekologi, meteorologi, kärnvapen etc. Denna kompetens knyts i första hand till expertgruppen, men enskilda experter kan också samverka direkt i den operativa verksamheten inom ledningsgruppen, analysgruppen, informationsgruppen eller skyddscentralen. Till organisationens respektive grupper kan således ur expertgruppen adjungeras representanter från samverkande myndigheter och organ som förstärkning till den egna personalresursen. Exempel på sådan representation kan vara till ledningsgruppen: till analysgruppen: till skyddscentralen: Länspolismästare Samverkansläkare (LSKD) Försvarsmakten Räddningstjänsten (brandingenjör) Polisen SOS Alarm (larmoperatör) Försvarsmakten Försvarets Forskningsinstitut, NBC-skydd Norrlands universitetssjukhus Umeå universitet, inst. för radiofysik Sveriges lantbruksuniversitet Totalförsvarets skyddscentrum Extern personalresurs ansluter till organisationen alltid efter särskild kallelse. 6 Alarmering Länsstyrelsens krishanteringsorganisation larmas enligt avsnitt 5 i grundplanen. Alarmeringsprinciper vid kärnteknisk olycka inom eller utom landets gränser, se avsnitt 6.4. Bland annat vidarebefordrar SOS Alarm i Skellefteå larm från SOS Alarm i Stockholm till länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare. 6.1 Olycka inom landet SSI har tillsammans med Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och kraftföretagen utarbetat regler för när och vid vilka typer av händelser vid en olycka inom landet som myndigheterna skall kontaktas. Man skiljer på två olika larmnivåer: Höjd beredskap och Haverilarm. 7

8 Höjd beredskap innebär: - Kraftverket informerar SSI, SKI och länsstyrelsen i aktuellt län att det inträffat en händelse som kan påverka reaktorsäkerheten - Länsstyrelsen informerar allmänheten via radio och TV - Beredskapen i aktuellt län höjs Haverilarm innebär: - Länsstyrelsens krishanteringsorganisation larmas - Allmänheten runt kraftverket larmas genom inom- och utomhusalarm 6.2 Olycka utomlands Vid en olycka i en kärnkraftsanläggning utomlands reglerar internationella avtal om varning hur alarmering skall ske. SMHI är larmmottagare och larmar vidare den nationella beredskapen via SOS Alarm. En internationell skala för klassificering av händelser och olyckor i kärnkraftsanläggningar (INES) är ett hjälpmedel för att sätta in den säkerhetsmässiga betydelsen i ett ändamålsenligt perspektiv. 6.3 Under höjd beredskap Vid en olycka inom eller utom landet, i ett beredskapsläge, sker alarmering på samma sätt som i fred. Även i händelse av insatser med kärnvapen vid åskådarfallet är det sannolikt att den fredstida larmkedjan kommer att vara den normala kedjan för alarmering. 6.4 Alarmeringsöversikt Alarmeringsprinciperna kan överskådligt redovisas enligt figur 1, sid 8. Två huvudprinciper föreligger; dels vid en olycka i något av de Svenska verken, dels vid en olycka utomland. Vidare kan larm komma från någon av de fasta mätstationerna och då är principen för larmning i stort lika som vid en olycka utomlands. 7 Bistånd 7.1 Ansvar Länsstyrelsen i Västerbottens län skall enligt 4 kap. 29 FSO bistå andra länsstyrelser vid utsläpp av radioaktiva ämnen och vid sanering efter sådana utsläpp. Uppgifter om bistånd skall redovisas i planen/programmet enligt 4 kap. 21, samma förordning. Bistånd från länsstyrelsen i Västerbottens län skall primärt lämnas till länsstyrelserna i Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län 8

9 Svensk olycka Olycka utomlands Larm förhöjda Höjd beredskap strålnivåer Beredskapslarm Kärnkraftverk SMHI SSI:s mätstationer SOS Alarm Regional SOS Alarm Stockholm SSI:s tjänstgörande strålskyddsinspektör (TSI) SSI beslutsfattare SOS Alarm Stockholm Larmlistor Länsstyrelser i län med Kärnkraftverk SSI:s beredskapsgrupp Centrala myndigheter SSI:s beredskapsorganisation Länsstyrelser Fig. 1. Alarmeringsprinciper 9

10 7.2 Ledningsbistånd/rådgivning Ledningsbistånd kan etableras genom att länsstyrelsen i Västerbottens län verkar som rådgivare och bollplank inledningsvis från krishanteringsorganisationen i Umeå 7.3 Indikeringsbistånd Bistånd för indikeringsuppgifter innebär en mindre styrka på 2-3 personer. Chefen skyddscentralen är indikeringschef. Styrkan disponerar hyrbil och förutsätts verka under högst 2-3 dygn inkl erforderlig dygnsvila och nödvändiga raster. Gruppen beräknas kunna utgå 6 timmar efter larm. Kontakter med denna grupp sker via mobiltelefon. 7.4 Strålskyddsexpert Länsstyrelsen kan larma/förmedla kontakt med de strålningsexperter som är knutna till länsstyrelsens expertgrupp. En strålskyddsexpert bör kunna inställa sig inom 24 timmar. 7.5 Upplysningscentral Länsstyrelsen kan bistå med upplysningscentral. Verksamheten skall tekniskt planeras så att samtal till en länsstyrelse lätt kan kopplas vidare till annat län i landet och så att tjänstgörande personal enkelt kan uppdateras fortlöpande. 7.6 Information Länsstyrelsens informationsgrupp bistår med produktionshjälp avseende framför allt allmän information. 8 Samordning och samverkan 8.1 Samordning inom länet Länsstyrelsens krishanteringsorganisation samordnar länets speciella resurser för strålningsmätning. I initialskedet är bl a tillgången till resultaten från nuklidspecifika analyser, exempelvis FOI:s mobila enhet, viktiga. Dessa och övriga mätresurser skall samordnas så länge verksamheten bedrivs i norra Sverige. Strålskyddssakkunniga ingår i krishanteringsorganisationen och möjliggör samordning av information. 8.2 Samverkan med andra län Samverkan med andra län vad avser bistånd, information, personella och materiella resurser etc är en angelägen uppgift. Se vidare avsnitt 7 om bistånd. 10

11 8.3 Samverkan med centrala myndigheter Centrala myndigheter har en strategisk roll och länsstyrelsens samverkan med dessa myndigheter och organ sker enligt utfärdade instruktioner, råd och anvisningar. 9 Samband Krishanteringsorganisationens stödfunktion ansvarar för att erforderliga sambandsmedel är tillgängliga. I första hand utnyttjas befintliga kommunikationssystem. Vid behov skall komplettering ske genom avrop på nya tjänster hos Telia. För att öka tillgängligheten i mobiltelefonnätet kan omnodning begäras hos teleoperatören. Bekantgjorda telefon- och telefaxnummer skall användas som inkommande linjer. För utgående telefon- och telefaxmeddelanden skall utnyttjas ej bekantgjorda abonnemang för att undvika blockeringar. Kommunikation genom e-post skall nyttjas fullt ut. Befintligt radiosystem och materiel skall betraktas som reservsambandsmedel. Upplysningscentralen betjänar allmänheten genom utnyttjande av gruppnummer med tio anknytningar i sammanträdeslokalen Tre Laxar. Vid sekretariat/samband upprättas aktuella listor med telefon-, telefax- och e-postadresser samt lista över anropssignaler och nät för radiosambandet, så kallad sambandstablå. 10 Strålningsmätning 10.1 Verksamhet på central nivå Typ av mätning Ansvarig Resurs Flygkartering av markbeläggning SSI SGU Nuklidspecifika fältmätningar SSI FOI Umeå/Stockholm Radiofys. inst. Lund, Malmö och Göteborg Livsmedelsmätningar SLV/SSI Enl meddelande från SLV Friklassningsmätningar SSI Enl meddelande från SSI i samråd med SJV 11

12 10.2 Verksamhet på regional och lokal nivå Typ av mätning Ansvarig Resurs För allmänhetens information Länsstyrelsen Länsstyrelse / kommuner Som underlag för råd och anvisningar från SSI Lsty / kommuner Kommuner 11 Indikering och analys 11.1 Allmänt Mätorganisationen skall fastställa var ett moln med radioaktiva ämnen har dragit fram och om det finns kvarliggande radioaktiva ämnen på marken. Mätvärdena skall ge ett underlag för att kunna bedöma den joniserande strålningens biologiska verkningar och vilka åtgärder länsstyrelsen skall använda för allmänhetens skydd. I länsstyrelsens krishanteringsorganisation är skyddscentralen genom indikeringsledaren ansvarig för att indikering sker så att målsättningen uppfylls. Skyddscentralen samverkar med experter i krishanteringsorganisationen, kommunernas miljökontor och SSI. SSI samordnar rådgivningen från centrala myndigheter till länsstyrelser, myndigheter och organisationer samt uppfyller Sveriges åtaganden om varsel och information vid reaktorolyckor enligt internationella och bilaterala avtal. Beslut om åtgärder, råd och anvisningar till allmänheten fattas av länsledning, alternativt ledningsgrupp Indikering I en situation där nedfall är nära förestående (förvarningsskede) eller nedfall upphört (avklingningsskede) skall skyddscentralen beordra personal från kommunernas miljökontor att snarast utföra mätningar med mätinstrument SRV 2000 (RNI 1000) på kommunernas mätplatser. Under pågående nedfall (nedfallsskedet) beordras kommunen genomföra mätning på det fasta, skyddade mätstället. Strålningen mäts i mikrosievert/timme (µsv/h). För att göra det möjligt för länsstyrelsen att följa spridningen av radioaktiva ämnen och förändringen i strålningsnivå skall mätningar ske varje hel timme, lämpligast på den mätplats som ligger närmast kommunhuset/brandstationen. Inget hindrar att mätningar utförs utöver detta schema. Mätresultatet (dosrat i µsv/h) rapporteras omedelbart, om möjligt på telefax, alternativt e- post, till länsstyrelsen. Skyddscentralen meddelar kommunerna aktuellt telefaxnummer och e- postadresser. Länsstyrelsen sammanställer mätresultat en gång per timme och sänder det vidare på telefax till SSI. SSI meddelar länsstyrelsen aktuellt telefaxnummer. 12

13 Under avklingningsskedet skall mätningar ske på samtliga fasta mätplatser i kommunerna. Mätningarna upprepas en gång per dygn för att följa dosratens minskning tills annat meddelas av SSI. Rörlig mätning kan genomföras av kommunerna i mätslingor för att fastställa beläggningsfält. FOI:s mätfordon kan utföra rörliga mätningar och mäta strålning på olika platser Analys Mätorganisationen genomför analys av särskilt utsatt personal samt av födoämnen och gröda. Aktiviteten mäts i Becquerel (Bq). Norrlands Universitetssjukhus (NUS) kan genomföra analys av människor och födoämnen. FOI NBC-skydd kan göra analyser av människor, födoämnen och gröda. Vissa kommuner har analysutrustning. 12 Kontaktpersoner, mätorganisation 12.1 Allmänt Indikeringsledaren, tillika chefen skyddscentralen, i länsstyrelsens krishanteringsorganisation larmar kontaktpersoner om mätorganisationen skall träda i verksamhet. Vid larmet skall anges länsstyrelsens telefaxnummer och e-postadress för mottagning av mätvärden, när mätning skall påbörjas, var mätning skall ske och rapporteringstider. Om länsstyrelsen behöver nyttja nationella mätresurser skall hemställan göras till SSI beredskapsorganisation: Analysgrupp; Indikeringsexperter som svarar för kontakt med drabbad länsstyrelse. Indikeringsledaren svarar för denna hemställan på delegation av räddningsledaren. 13 Mätutrustning 13.1 FOI NBC-skydd Ett begränsat antal mätinstrument med hög känslighet kan användas av FOI-personal. Mätutrustning för känslig analys av gammastrålning finns för både provanalys i laboratorium och för mätning av beläggningsfält. Som ett led i ett nationellt mätprogram pågår kontinuerligt provtagning av luftburen radioaktivitet 3 ggr/vecka i Umeå. Denna provtagning kan utnyttjas för att följa aktuell situation rörande aktivitetsnivå och identifiering av radioaktiva ämnen i luften. FOI NBC-skydd har en bilburen detektorutrustning för indikering. 13

14 13.2 Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus Mätutrustning som används i daglig rutin vid institutionen för radiofysik och som kan ställas till förfogande är: - Mätutrustning för kontroll av personkontamination, externt och internt. Kapacitet ca 20 personer/ dygn - Mätutrustning för kontroll av kontamination i födoämnen, dricksvatten, foder mm. Kapacitet ca 400 prover/ dygn - En bilburen detektorutrustning för indikering - Ett mindre antal handburna instrument för indikering 13.3 Malå GeoSience AB Företaget har ett avancerat innehav av mark-, laboratorie- och borrhålsmätutrustning. Vidare en flygburen gammaspektrometer samt kalibreringsutrustning för kontroll av radiometrisk mätapparatur. En förteckning över vilken utrustning som är tillgänglig vid aktuellt tillfälle kan på begäran omgående delges länsstyrelsens krishanteringsorganisation Länsstyrelsen Vid länsstyrelsen finns 2 stycken mätinstrument SRV Kommunerna Samtliga länets kommuner disponerar vardera 2 stycken mätinstrument SRV Ett av instrumenten kan monteras skyddat på ett fast mätställe i kommunen, oftast hos räddningstjänsten. 14 Mät- och referenspunkter xkoord ykoord Kommun Mätplats Nordmaling 01 Rödvikensfotbollsplan Hörnsjö fotbollsplan Norrfors fotbollsplan Håknäsbacken, kulturhuset Bjurholm 01 Bjurholm, centralparken Karlsbäcken, skolgården Bredträsk, kyrkogården Vindeln 01 Vindelns kommunalhuspark Vindeln/Ånäset 14

15 Slipstenssjön, fotbollsplan Strycksele, vägkorsning v363 - Lyckselevägen Tegsnäsets fotbollsplan Robertsfors 01 Tunadalsskolan Ånäsets fotbollsplan Bygdeå fotbollsplan Norsjö 01 Norsjöparken Bastuträsk, begravningsplats Vargforsv/Nicknoret Malå 01 Adak, fotbollsplan Rökå, fotbollsplan Måla, fotbollsplan Storuman 01 Storuman, fotbollsplan Gunnarn, fotbollsplan Långsjöby, skolan Slussfors, isbanan Hemavan, mittemot FBU Ström Sorsele 01 Blattnicksele, fotbollsplan Gargnäs, fotbollsplan Ammarnäs, fotbollsplan Sorsele, fotbollsplan Dorotea 01 Dorotea, fotbollsplan Ormsjö, fotbollsplan Svanasjö, fotbollsplan Vännäs 01 SV Medborgarhuset Hjoggsjö, badplatsen Ö Vännfors, N bönhuset Hednäs/Högås, vägkorset Vilhelmina 01 Vilhelmina, kyrkan Saxnäs, kyrkan Dikanäs, kyrkan Latikberg, kyrkan Åsele 01 Åsele, fotbollsplan Fredrika, BP gräsyta 15

16 Umeå 01 Landstinget/vårdc, Ridvägen Hörnefors, fotbollsplanen Tavelsjö, fotbollsplanen Sävar, fotbollsplan Botsmark, fotbollsplan Lycksele 01 Tannen, fotbollsplan Umgransele Rusksele, fotbollsplan Kroksjö, fotbollsplan Vänjaurbäck, fotbollsplan Skellefteå 01 Anderstorp/Skiftesg Frostkåge inf Östanbäck Lillkågeträsk, vägskelet söder Träskbacken Finnforsfallet, 366/Holmselevägen Burträsk, idrottsplatsen Bureå E4/väg mot Sjöbotten Jörn, fotbollsplan 15 Information 15.1 Allmänt Länsstyrelsen ansvarar för att samma informationsunderlag finns hos alla myndigheter inom länet. Det är väsentligt att ingen motsägelsefull information lämnas från något håll. Efter överenskommelse med Sveriges Radio Västerbotten bestäms om studio skall upprättas i länsstyrelsens lokaler och om tolkservice och information till informationssvaga grupper kan samordnas av Radio/TV. Övriga allmänna grunder för information framgår av SPF:s, SSI:s och SRV:s handböcker Information till allmänheten Länsstyrelsen ansvarar för att varna och informera allmänheten vid svensk eller utländsk kärnteknisk olycka. Därvid skall länsstyrelsen tillsammans med andra expertmyndigheter, kommuner och landsting förbereda den information som ska lämnas till allmänheten. Informationen sker enligt SRV:s författningssamling SRV 2000:3 Sjöräddningscentralen (MRCC) i Göteborg sänder varningsmeddelande till sjöfarten. Informationsgruppen svarar i detta fall för initiering och kontroll. 16

17 15.3 Information till berörda myndigheter Lägesinformation lämnas kontinuerligt till alla som medverkar i räddningsarbetet. Dessa skall i så stor utsträckning som möjligt även avlyssna sändningar från Sveriges Radio Västerbotten. Kommunerna skall ges särskild information för att kunna ge allmänheten kommunanpassad information Information till massmedia Medias snabbhet att informera skall utnyttjas i krishanteringsarbetet. Presskonferenser anordnas regelbundet i särskilda lokaler och pressmeddelanden skickas ut. Ansvaret för detta regleras i grundplanen Intern information En bra interna information är grunden för en framgångsrik extern information och att arbetet skall fungera i hela krishanteringsorganisationen. De som har direkta informationsuppgifter måste alltid ha tillgång till den senaste informationen men även övrig personal måste uppdateras med jämna mellanrum. För lägesinformationen till länsstyrelsens personal som inte ingår i den direkta krishanteringsorganisationen skall det ordinarie datorstödet Styret och Outlook användas. 16 Utrymning 16.1 Allmänt Utrymning av människor från ett riskområde kan behövas om det finns risk för utsläpp av större mängder radioaktiva ämnen eller om ett utsläpp har medfört markbeläggning av den storleken att hälsorisk föreligger om man vistas i området. För Västerbottens län kan en utrymning bli aktuell i det senare fallet om en extrem vädersituation föreligger samtidigt med ett utsläpp. Utrymning genomförs med stöd av kap 6. 2 lagen om skydd mot olyckor. SSI ger länsstyrelsen rekommendationer om skyddsåtgärder för befolkningen. SMHI stöder länsstyrelsen med prognoser om vindriktningar, nederbörd etc Ansvarsfördelning Länsstyrelsen/Räddningsledaren beslutar om utrymning. 17

18 Polischef eller förordnad i utrymningsområdet är utrymningledare och samordnar de i utrymningen deltagande organens verksamhet. Till utrymningsledaren knyts en samverkansperson från länsstyrelsens krishanteringsorganisation. Landstinget svarar för eventuell utrymning och inkvartering av patienter på egna sjukhus och vårdinrättningar. Kommun i vilken utrymning sker svarar för utrymning av egna vårdinrättningar, personer som vårdas genom socialförvaltningens försorg men inte finns på vårdinrättningar samt elever och personal vid skolor. Kommun som tar emot utrymmande från grannkommun svarar för inkvartering och utspisning samt övriga sociala behov. 17 Utbildning och övning Förutsättningen för att föreliggande delplan skall vara ett underlag för länsstyrelsen att vidta räddningstjänståtgärder är att berörd personal har kunskap om planens innehåll och att kunskaperna befästs och fördjupas i samband med en behovsstyrd utbildnings- och övningsverksamhet. Även den länsstyrelsepersonal som inte ingår i den direkta krishanteringsorganisationen skall ges information om planens innehåll. Planen skall finnas tillgänglig både på länsstyrelsens externa och interna webbplats. Verksamhetsområdet civil beredskap och räddningstjänst har ansvaret för personalens utbildning inom området samt planering och genomförande av stabs- informations- och totalövningar. Vid både planering och genomförande av övningar med kärnteknisk anknytning skall samverkan ske med en rad centrala och regionala myndigheter och organisationer med ansvar inom området bl. a Strålskyddsinstitutet (SSI), Kärnkraftsinspektionen (SKI), Räddningsverket (SRV), Krisberedskapsmyndigheten (KBM), SMHI, Landstinget (VLL) med flera. 18