Anteckningar från Lyft näringslivet för ett jämställt näringsliv i Dalarna den 28 augusti i Falun.

Transkript

1 Anteckningar från Lyft näringslivet för ett jämställt näringsliv i Dalarna den 28 augusti i Falun. - Kvinnor är den nya oljan. Om vi fick till ett frihandelsavtal mellan EU och USA, skulle det ge 0,5 % i tillväxt. Om EU blev jämställt skulle tillväxten öka med 12 %. Camilla Wagner, journalist med jämställdhet som huvudinriktning, var moderator när Region Dalarna arrangerade en dag för att synliggöra kvinnors företagande den 28 augusti i Lugnetkyrkan i Falun. Arrangörerna Karin Hellström och Susanne Andersson Jaako från Region Dalarna började med att berätta om bakgrunden till Främja Kvinnors företagande-programmet och presenterade fakta om kvinnors företagande i Dalarna. - Det talas om att det gjorts en storsatsning på kvinnors företagande. Det handlar om drygt 5 miljoner per omgång. Region Dalarna hanterar andra utvecklingsmedel för 300 miljoner kronor per år, som till allra största delen går till att utveckla mäns företagande, sa Susanne Andersson Jaako. - När man ser vad projekten som fått pengar från Främja kvinnors företagande-programmet åstadkommit med 5 miljoner kan man lätt föreställa sig hur det blir när de får tillgång till de stora pengarna på lika villkor. Jenny Idebro från Tillväxtverket berättade om arbetet med en nationell strategi för att alla ska kunna starta och utveckla företag på lika villkor. Några av de mest avgörande faktorerna för att uppnå detta var enligt Jenny Idebro att ledningarna - för de organisationer som ger råd, lån eller ekonomiskt stöd till företagare - hade kunskap om kvinnors branscher, om genus och att de drev frågan aktivt. Samverkan mellan organisationerna framhöll hon också som viktigt, liksom ett regionalt ledarskap. - Den samverkan som finns här i Dalarna, i Winnet Dalarna, är ett gott exempel på det. Den typen av samverkan är troligen avgörande för att nå fram och lyckas, sa Jenny Idebro. Hon presenterade också färsk statistik gällande Dalarna. På sex år har antalet kvinnor som driver företag blivit drygt 1000 fler. Företagens omsättning har nästan fördubblats. En enkät till deltagarna i Dalarnas Främja kvinnors företagande-projekt visade att 95 % av deltagarna tyckte att de fått verktyg som hjälpt dem att utveckla sina företag. 35 av Dalarnas kvinnoföretagare har under perioden varit ambassadörer för kvinnors företagande. De har genomfört nära 600 besök för att synliggöra kvinnors företagande. Efter tillväxtverket berättade Elisabeth Holm, Winnet Dalarna, om projektets arbete med att få till en mer jämställd fördelning av de pengar som länsstyrelsen och Region Dalarna fördelar till olika projekt som ska stärka Dalarnas tillväxt. En undersökning över åren visade att bara cirka 1 procent av 280 miljoner gick till de branscher där kvinnor främst arbetar och driver företag. - Man kan fråga sig vad det spelar för roll med jämställdhet i det här fallet pengarna ska ju gå till att öka tillväxten och då är väl det viktiga att man får tillväxt, inte vem som får pengarna. Men vad är det som säger att det är just de projektidéer som kommer in nu, när vi gör som vi alltid gjort, som bäst kan möta dagens utmaningar? Vi måste säkerställa att vi inte omedvetet missar potentiella tillväxtområden.

2 Region Dalarna jobbar nu med att försöka nå fler branscher och ska till att börja med ha en skrivarstuga där tjänstemän ska hjälpa sådana som vill söka projektpengar med att vässa sina projektidéer, den 30 september. Karin Eriksson från W7 Dalarna presenterade W7:s nya metod för genusmedveten rådgivning, Giraffen. Den är utvecklad i samarbete med företagsrådgivare och en docent i genus och teknik, Malin Lindberg vid Luleå Tekniska Universitet. Metoden går ut på att reflektera över sina egna normer kopplat till de rubriker som brukar förekomma i en affärsplan, och uppmanar rådgivaren att tänka utanför normen. Kirsten Belin från länsstyrelsen Dalarna tog ett exempel med normer runt rubriken marknad. - Ett företag kan nå fler genom att bredda sin målgrupp och tänka utanför normen. Ett exempel är Volvo, som gjorde en konceptbil, skapad av kvinnor för kvinnor. - Tidigare hade man föreställt sig bilkunden främst som en man. De valde nu istället ut sitt mest kräsna kundsegment - välbeställda kvinnor i storstäder, och upptäckte att när de tillfredställde deras önskemål, överträffade de mäns och fick därmed en större kundkrets. Efter lunchuppehållet var det dags för de projekt som bedrivits i Dalarna inom Främja kvinnors företagande, FKF, att berätta om sina resultat. Sigrid Kahr, från Ung företagsamhet, UF, berättade att de jobbat med att få fler tjejer att gå vidare från att driva sitt företag som ett UFprojekt, till att starta på riktigt. -Tjejer är oftast de som får priser och utmärkelser under UF-tiden, men det är vanligare att killar sedan går vidare och blir egna företagare. - Vi ville ge tjejerna bättre förutsättningar, och har bland annat jobbat med att öka samverkan mellan skola, näringsliv och kommun och med att låta elever på högstadiet träffa tjejer som varit UF-företagare. De har också haft träffar med UF-lärarare och studie- och yrkesvägledare där de diskuterat genusaspekter. De har låtit UF-lärarna och företagare träffas, och haft speed-dejting mellan UFelever och lokala företagare. Projektet har lett till att några unga tjejer redan startat företag, och en av dem, Lina Björk, var med på konferensen och berättade om sitt företag där hon säljer dalainspirerade smycken, Dalkullan. Hon berättade att UF-företaget gått mycket bättre än hon förväntat sig och efter kontakt med en rådgivare bestämde hon sig för att driva vidare företaget. Och hon har redan planer på att utveckla företaget ytterligare. -Grangärde, där jag bor, är ett populärt ställe för bröllop. Det är en intressant marknad, som jag tänker rikta mig mot, sa hon. Ett annat av FKF-projekten fokuserade på att inspirera och hjälpa kvinnor i chefsposition att köpa företag. -Det här är en grupp med självförtroende och hög kompetens, vi tänkte att de nog funderade över nästa steg i karriären. Men att köpa ett företag är inte det första man tänker på, sa Maria Dahlström, på GGP Utveckling, som lett projektet.

3 Projektet har fokuserat på att bistå med kontakter och rätt typ av kunskap. -Hårdfakta kan man skaffa själv, men ett företagsköp tar tid, och det kommer många trappsteg där man lätt ger upp. Då behöver man någon som hjälper en vidare. Maria Dahlström berättade att en av deltagarna beskrivit detta med att köpa företag istället för att starta ett eget som att köra i omkörningsfilen. Det mesta är redan i rullning, nu är det bara att ställa in GPS:en, byta olja, putsa lacken och gasa. En av de som varit med i projektet var Lotta Stenberg, som länge jobbat inom stål- och verkstadsindustrin. -Jag har sett många företag, både välskötta och sådana jag känt att jag skulle kunna göra något bättre av. Suget att testa eget har varit stort, men jag hade inte tänkt på att man kan köpa ett befintligt. Nu känner jag mig redo, och har ögonen öppna, sa Lotta Stenberg. Idén med att köpa företag skulle enligt Maria Dahlström kunna spridas till fler, både till de som vill flytta hem till Dalarna men inte hittar jobb och för medflyttare när ena personen i ett parförhållande fått jobb men inte den andra. Nästa projekt på scenen var KVINT, kvinnor, innovationer och tillväxt. De har haft två syften, berättade projektledaren Kristina Kallur. Att lyfta innovationer bortom normen : alla innovationer är inte saker, det kan också vara tjänster och organisationsförbättringar till exempel. Det andra syftet var att skapa ett nätverk med företag som hade ambitioner att växa utanför Sveriges gränser. Nätverket kommer att leva vidare efter projektets slut, eftersom det varit så värdefullt för deltagarna, både för att de fick stöd i med- och motgångar av varandras erfarenheter men också för möjligheten till gemensam affärsutveckling. Kristina Kallur drev tidigare företaget EnaGo, ett företag som gör mjölkfri barnmat. Bakgrunden till Kristina Kallurs engagemang var att Tekniska museet en dag ringde henne och frågade om de fick ha med hennes barnmat på en utställning om innovationer. Kristina Kallur skrattade och sa att de nog ringt fel, hon hade inte skapat någon innovation. Men när de pratat ett tag förstod hon att det hade hon visst det, det var bara det att det fanns en föreställning hos henne och andra att barnmat inte kunde vara en innovation. -Sedan träffade jag andra företagande kvinnor, och vi pratade om hur viktigt det var att även lösningar på vardagsnära problem började ses som innovationer. Det var dessutom så att det fanns väldigt begränsat med förebilder. - Vi ringde runt och skulle samla kvinnor som var innovatörer. Alla hade ett enda namn de kunde nämna, Åsa Magnusson, som vunnit pris för sin innovation. Ingen kunde komma på ett enda till. Med sig hade Kristina Kallur en av deltagarna i projektet, Malin Murmeister, som startat Europas största event för extremsport, Faluns Clash of Nations. För henne kom det tajta nätverket från KVINT väl till pass när eventet förra året fick ställas in på grund av snöbrist. - Det var oerhört tungt, men flera hade liknande erfarenheter, så vi kunde stötta varandra.

4 Som avslutning på dagen berättade två tjänstemän på Region Dalarna om vilka pengar som kommer att finnas att söka framöver, och hur Region Dalarna jobbat för att nå ett mer jämställt företagsfrämjande. Eric Boo förklarade hur de olika strategierna som styr pengarna hängde ihop, från EU-nivå ner till lokala översiktsplaner. Han presenterade också vilka program som kommer att finnas i den nya perioden, och vilka områden som prioriteras. Norra Mellansverige kommer till exempel att fördela mest pengar till att öka tillgången, kvaliteten och användningen av bredbandstjänster. Mycket pengar kommer också gå till att öka små och medelstora företags konkurrenskraft och till att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. - Vi kommer att ha mellan 200 och 300 miljoner kronor som ska gå till att utveckla vårt län. Då gäller det att vi har bra projekt så att vi verkligen använder pengarna, och till rätt saker. Monika Jönsson är näringslivsstrateg på Region Dalarna, och hon summerade vad Främja Kvinnors företagande-programmet betytt för Region Dalarna, och vad det betytt för näringslivet i Dalarna. - Region Dalarna har testat ett nytt arbetssätt med det här programmet, fått nya kontaktytor och en bättre inblick i kvinnors företagande. - Näringslivet får ett lyft av programmet genom att vi får fler människor som är entreprenörer. Att vi ger kvinnodominerade branscher större möjligheter till lån, ekonomiskt stöd och högre kvalitet på rådgivningen gör att företagen får ökade chanser till bättre lönsamhet och bidrar mer till regionens tillväxt. Monika Jönsson berättade också att Region Dalarna haft ett forskningsbaserat arbete gällande jämställdhet. Genusvetenskapliga termer som genuskodning och genuskontrakt har blivit till metoder och arbetssätt och legat till grund för de insatser som gjorts. Hon gick igenom de regionala prioriteringarna för vilka områden som främst ska stärkas i det regionala utvecklingsarbetet. - Kvinnor, ungdomar och utlandsfödda är de som främst ska prioriteras när det gäller att stärka innovationer och entreprenörskap. Som avslutning berättade Monika Jönsson att Region Dalarna lyfter ett nytt område som Dalarna ska bli konkurrenskraftig i gällande forskningsmedel: innovativ upplevelseproduktion. I det ingår flera branscher med många kvinnor i, handel, besöksnäring och kulturella och kreativa näringar bland annat. - Målet är att alla de faciliteter för att öka innovationskraft och stärka entreprenörskapet som de tekniska områdena har, ska även tjänstesektorn ha. Under frågestunden med publiken berättade Anna Tägtström Visconti från näringslivskontoret i Leksand om deras förstudie inom branschen textil och konsthantverk. Där ska de kartlägga vad företagarna i branschen har för behov, diskutera hur man kombinerar sin kreativitet med affärsmässighet och vad det finns för glapp att fylla igen för att lyfta branschen. -Ett glapp vi redan identifierat är att det är svårt att föra över specialistkunskap från en generation till nästa. Även de unga hantverkare som har gesällbrev och genomgången lärlingstid behöver extra lärlingstid på det enskilda företaget för att lära sig just den teknik man använder där. Detta har

5 företagen sällan råd med, och där riskeras både lång tradition och kunskap att gå förlorad och att det blir brist på kompetent arbetskraft. Anteckningar av Elisabeth Holm, Region Dalarna