Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret Lerbäckskolan F-3 Skola och fritidshem

Transkript

1 LUNDS KOMMUN Skolområde Centrum/Torn Lerbäck- och Oskarskolan F-3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret Lerbäckskolan F-3 Skola och fritidshem Ansvariga: Liselott Nilsson rektor Pernilla Ankell Mattisson bitr rektor Upprättad

2 Alla barn ska känna sig glada, trygga och välkomna i vår skola, utifrån sina egna förutsättningar och behov Syfte Syftet med planen är att främja trygghet och studiero samt elevers lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skollagen Enligt 6 kap Skollagen ska skolan upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen är ett viktigt stöd i arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I planen ska både det förebyggande och åtgärdande arbetet dokumenteras. 6 kap. 8 skollagen Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslag (2008:567) 3 kap. 1 Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828). Utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Vi arbetar med detta som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Prioriterat utvecklingsområde 17-18: Värdegrundsarbete Arbeta för att alla elever ska känna trygghet och studiero Arbeta för att våra elever ska ha ett respektfullt bemötande av alla i skolan och på fritiden, även på nätet DO, diskrimineringsombudsmannen, har information som vägleder skolor 2

3 Förklaring av begrepp Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer Åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja trygghet och studiero samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Delaktighet Eleverna är delaktiga i arbetet gällande både skola och fritidshem genom bl.a. enkät, diskussionsfrågor i grupp, klassråd, stormöte på fritidshemmet. Med hjälp av en trivselkarta där elever och pedagoger gör en rundvandring på olika delar av skolans område är eleverna delaktiga i att visa trygga eller otrygga platser som en del i kartläggningsarbetet. Arbetet skiljer sig något mellan olika årskurser från F-3 beroende på elevernas ålder och mognad. Under varje läsårs början revideras och implementeras skolans och klassens ordningsregler/trivselregler tillsammans med eleverna. Vårdnadshavarna är delaktiga genom informationskanaler som blogg på Unikum samt under föräldramöte. Vårdnadshavare och skol- och fritidshemspersonal har dialog under lämning- och hämtning i fritidshemmet, mail och telefonsamtal samt utvecklingssamtal. Pedagoger inom skola och fritidshem är delaktiga i arbetet med att utforma den årliga planen mot kränkande behandling. Arbetslagen med pedagoger från skola och fritidshem arbetar kontinuerligt tillsammans kring ett gemensamt förhållningssätt och utifrån läroplanens mål, värdegrundsarbete för det främjande och förebyggande arbetet och för rutiner kring skollagens 6 kap 10. Tid för arbete med planen läggs in under arbetslagstid både för respektive fritidsarbetslag och lärararbetslag och i årskursarbetslaget med både lärare och fritidspedagoger tillsammans för att se elevernas hela dag. 3

4 Planens utformning De insatser som planeras i form av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete syftar till alla diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. I de fall det skiljer sig åt för någon specifik del så benämns detta. Uppföljning och utvärdering sker på liknande sätt. Uppföljning och utvärdering från föregående års plan Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehåller en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Utvärderingen är utgångspunkten för den nya planen. Arbetslagen har följt upp och utvärderat föregående plans åtgärder i relation till kartläggningens resultat och planerat för främjande och förebyggande åtgärder utifrån detta. Kartläggningsmetoder Enkät, intervju, trivselkarta sociogram, värdegrundssagor, samtalsgrupper Vid rasterna, då det finns vuxna ute, observerar pedagogerna hur barnen leker, vem de leker med, vilka som drar sig undan, vilka som är ensamma. Dagligen pratar pedagogerna, både i skola och fritidshemmet, med barnen om hur de är mot varandra och hur de uttrycker sig. Pedagogerna uppmärksammar barnen på vad som händer runt omkring och att bjuda in till leken. Arbetet utvärderas löpande i dialog pedagog-elev. Resultat Någon årskurs har, utifrån ett behov, haft samling för en tjejgrupp en gång i veckan. Pedagogerna kan bland annat se att de blivit mer uppmärksamma på att inkludera varandra och säger till vuxen om något har sagts som inte känns okej. I ett av fritidsarbetslagen har byte av miljö och personal har skapat en del oro i starten av HT 17. Detta har bland annat märkts genom fler konflikter speciellt för barnen som har behov av särskilt stöd. Den nya skolgården är dock bättre både för lekar och har en tydligare avgränsning vilket på sikt gett resultat och förbättringar precis som en ökad stabilitet i fritidsarbetslaget med en ökad struktur och tydligare organisation inom arbetslaget gett positiva resultat. I någon årskurs har man arbetat med bemötande av varandra och pedagogerna upplever att barnen är trevligare och mer hjälpsamma mot varandra, respekterar varandra och att gemenskapens betydelse har förstärkts. I F- klassen är det mer avgränsad skolgård med en sluten och trygg utemiljö. När eleverna sedan byter skolgård till åk 1 blir det till en början mer otryggt pga äldre elever i de senare skolåren som har rast samtidigt och inte har någon vuxen med sig. Det är även en otrygghet när eleverna i åk 1 går till fritidssammanslagning, Under vinterhalvåret är det mörkt och många barn. Efter hand leker eleverna med fler kompisar och det är många stora lekgrupper vid utelek. Leker rollekar längre stunder utan konflikter. 4

5 Främjande arbete för likabehandling Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Planering Schemabrytande dagar med elever i blandade grupper från olika årskurser där syftet är: * Aktiviteterna ska vara relationsskapande * Både det informella och formella lärandet tas tillvara * Alla vuxna ansvarar för att eleverna upplever en trygg miljö * Samarbete där olikheter och likheter tas tillvara * Medskapande och samstämmighet De vuxna är goda förebilder och är tillsammans med eleverna på skolgården i syfte att eleverna ska känna sig trygga och sedda. Vi bemöter eleverna oavsett kön, religion och annan trosuppfattning eller etnisk tillhörighet och gör ingen skillnad. De vuxna tänker på detta och förhåller sig till det i verkligheten, vid behov tas diskussioner och samtal med eleverna. Vi är aktiva och närvarande. vi uppmanar också eleverna att prata med de vuxna och/eller sina föräldrar. Visa filmer på temat vara vänner (UR), tex Bella säger ifrån, vara vänner filmer och diskuterat, ha värderings- övningar och moraliska dilemman. I fritidshemmet skapa rum för lugn avskildhet. Viktigt med ordning, lugnare synintryck. I några årskurser är det upprop och samling i varje klass som en övergång från skola till fritids. Tydliggöra gränser och regler. Planerad pedagogisk verksamhet som medför att de vuxna är nära barnen och främjar en trygg barngrupp. Någon årskurs arbetar med böckerna om barnkonventionen, kompissamtal och samtal om vad som händer på rasten. Aktiva och närvarande vuxna som är lyhörda för vad barn och föräldrar berättar för att ta itu med händelser när de är aktuella. 5

6 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns verksamheten. Konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling planeras. Planering Organiserad rastlek både under skol- och fritidshemstid. Schemalagda rastvakter/rastpedagoger ute under både skol- och fritidshemstid De vuxna har gul väst på så att de syns, de vuxna rör sig runt bland eleverna och någon vuxen finns alltid vid kompisgungan, multiplan och fotbollsplan. En vuxen är närvarande i omklädningsrummen både före och efter idrott Elever som på grund av sin religion eller allergi har behov av specialkost får detta både vid ordinarie skollunch, mellanmål eller vid utflykter. Det serveras vegetariska rätter varje dag. Utflykter, raster, friluftsdagar och fritidsverksamhet planeras så att alla elever kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Samtal med barnen. Hjälpa barnen i språkbruket i samtal dem emellan och gentemot vuxna. Planera och organisera för en lugn matsalssituation bl.a. se över platser samt under mellanmålet har flera årskurser ljudbok som eleverna lyssnar på under tiden de äter. EQ trappan är en metod som används i flera årskurser och är ett hjälpmedel för att våra elever ska kunna hantera sina känslor i olika situationer och alla ska våga komma till tals. Åk 1 och åk 2 har olika rasttider på förmiddagsrasten samt planera för gemensamma aktiviteter med blandade grupper åk 1 och 2. Tydliggöra och konkretisera trivsel- och förhållningsregler tillsammans med eleverna Tyst stund i matsalen är gynnsamt för trygghet och trivsel. 6

7 Åtgärdande arbete Särskilda insatser kring resultatet av kartläggningarna som gjorts i de olika årskurserna planeras i respektive årskursarbetslag, skola och fritidshem tillsammans.. Så snart skolan får kännedom om att kränkning, diskriminering eller trakasserier har eller kan ha inträffat föreligger skyldighet att skyndsamt utreda uppgifterna. Inställningen hos personalen är att trakasserier eller kränkningar inte upphör med automatik utan aktivt ska motverkas. Arbetsgång vid anmälan om kränkande behandling 1. All personal som får kännedom om en händelse som uppfattas kränkande är skyldig att omgående stoppa kränkningen och påtala att den inte accepteras. 2. Personal som fått kännedom om att ett en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta skyndsamt till rektor (skollagen 6 kap.10 ). Det kan vara elev, personalen själv, vårdnadshavare som uppmärksammar den upplevda kränkningen, vilke även gäller gäller om en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Anmälan görs på särskild blankett. Berörda vårdnadshavare informeras. 3. Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor som diarieför anmälan till huvudman. 4. Berörda pedagoger utreder omständigheterna kring kränkningen i samråd med rektor. Utredningen dokumenteras och omfattar både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller de som kan ha utfört kränkningarna. När alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och gett sin bild av vad som har hänt bedömer skolan händelsen. 5. Åtgärder planeras av berörd personal i samråd med rektor. Vid behov involveras elevhälsoteamet i åtgärderna. Vårdnadshavare informeras. 6. Uppföljning sker. Om det visar sig att kränkningarna inte har upphört måste andra eller kompletterande åtgärder genomföras för att få stopp på kränkningarna Om personal misstänks ha kränkt elev skall rektor ansvara för utredningen. På motsvarande sätt ska anmälan enligt ovan tillämpas om en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). (6 kap. 10 andra stycket skollagen) 7