Niagara 2 & 3 samt del av Hamnen 21:137, Malmö

Transkript

1 Rapport 2013:20 Niagara 2 & 3 samt del av Hamnen 21:137, Malmö Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs

2

3 Rapport 2013:20 Niagara 2 & 3 samt del av Hamnen 21:137, Malmö Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs Fornlämningsnr: 20 Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137 Malmö stad Malmö kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:20 Omslag: Urschaktning för källare. Foto: Per Sarnäs Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Inledning 5 Topografi och Fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 5 Undersökningsresultat 7 Referenser 9 Opublicerat material 9 Administrativa uppgifter 10

6 Figur 1: Karta över Skånes kommuner med Malmö kommun blåmarkerat. Figur 2: Karta över del av Malmö stad med undersökningsområdet rödmarkerat

7 Figur 3: Kar Inledning Men anledning av att Malmö högskola planera uppföra ett nytt hus med källare inom fastigheterna Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137 har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Topografi och Fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger inom ett område som var sjöbotten fram till början av 1800-talet då utfyllnaden av det nuvarnade hamnområdet påbörjades. Ca 150 meter österut ligger Suellshamnen där den medeltida bryggan också låg. Området var mycket långgrunt och innan den långa bryggan anlades fick varor och gods fraktas med småbåtar eller kärror ut till fartygen som fick ankra upp längre ut. Inom stora delar av hamnområdet förekommer torv- och gyttjelager från övergången mellan boreal och atlantisk tid och dessa ligger i låglänta partier. Mellan dessa partier har det troligen funnits en topografi som varit gynnsam för olika sorters bosättningar. Tidigare undersökningar Endast ett fåtal undersökningar har tidigare gjorts inom detta område, och samtliga har utförts under de senaste 10 åren (figur 3). Vid Hjälmarekajen (MK 158), drygt 150 m nordväst om undersökningsområdet, påträffades på en nivå av ca 2 meter under nuvarande havsyta ett torvigt lager med växtdelar och trärester från ek, al och alm. Även slagen flinta, hasselnötskal och snäckskal framkom i lagret. Genom en radiometrisk datering av en ekstam kunde lagret dateras till senboreal tid eller ca 6100 BC. Vid undersökningen påträffades även lösfynd från medeltid och senare samt rester av en äldre kajkonstruktion (Frejd 2003). Liknande lämningar har även framkommit vid undersökningarna Scylla 2 (MK 253), Flundran 2 (MK 381) och Scylla 3 (MK 383) (Frejd 2005, 2007a, 2007b). I kvarteret Nereus 1, omedelbart väster om undersökningsområdet påträffades inga torv- eller gyttjelager (MMA 29) (Frejd 2010a). Vid Bagers plats genomfördes en förundersökning 2009 med anledning av ett planerat underjordiskt garage. Vid Bagers plats påträffades inte heller några gyttje- eller torvlager, utan sjöbottensanden låg direkt på lermoränen (Frejd 2010b). Under åren schaktades det för sänktunneldelen av Citytunneln närmast Centralstationen. Schaktningen övervakades av arkeologer från Malmö Kulturmiljö (MK 282). Under Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137 5

8 utfyllnadslagren framkom den äldre havsbottnen, ca 0,5 m under nuvarande havsyta, bestående av ett vattenavsatt sandlager. Inlagrat i sanden påträffades keramik, trä, och ben som härrör från medeltid till modern tid. Därunder vidtog en gråblå, sandig lermorän. I den östra delen av undersökningsområdet dokumenterades mindre partier av alggyttja under sanden. Fynd i lagret daterar det till senare delen av den mesolitiska kongemosekulturen. På ungefär samma nivåer som gyttjan, men stratigrafiskt äldre än denna, framkom ett lager bestående av torv med rikliga lämningar av trädstammar och stubbar från senboreal tid. Det mest uppseendeväckande fynden var en nästan komplett mjärde samt rester av ytterligare två. Förutom mjärdarna framkom några käppar som var neddrivna i sanden samt bearbetade träbitar varav ett eventuellt ljusterskaft. Lämningar som härrörde från hamnens äldre historia var få och utgjordes av ett antal spetsade pålar vilka dendrokronologiskt daterades till senare delen av 1300-talet (Hadevik, Hammarstrand Dehman & Serlander 2008). Ca 100 meter söder om denna undersökning genomförde Sydsvensk Arkeologi en förundersökning i form av en schaktningsövervakning 2012 varvid troligen en strandkant med fynd av flintavslag, svallade såväl som osvallade, framkom. Även här påträffades torv- och gyttjelager (110116) (Sarnäs 2013). Figur 4: Exempel på lagerbilden. Ovanför lager 8 fanns påförda massor från hamnens utfyllnad. Torven började på -98,05 m öh. Sektionen är 1 meter bred. 1 = lermorän 2 = torv 3 = gyttja 4 = lös gyttja 5 = sand/mo 6 = grus/sand/småsten 7 = fin sand 8 = stenig sand/grus Söder om kvarteret Niagara har en större förundersökning i form av en schaktningsövervakning genomförts i samband med uppförandet av ett nytt kongress-, konsert- och hotellkomplex inom fastigheterna Torsken 1, Benmöllan 1 och Hamnen 21:137. Även här framkom rikliga föremomster av torv- och gyttjelager samt stubbar och trädstammar. Enstaka flintavslag påträffades men dessa kunde inte knytas till torvlagret utan kan ha tillhört sjösandslagret (100087) (Sarnäs 2013). 6 Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137

9 Figur 5: Fotot visar en av de stubbar som framkom i torvlagret. Undersökningsresultat Urschaktningen av kvarteret Niagara genomfördes i två etapper. Den första etappen motsvarade grovt sett de sentida utfyllnadsmassorna och den andra etappen resterande masssor ned till moränen. Mellan de två etapperna var en längre tids upphåll men en viss schaktning förekom för hisschakt och annan grundläggning. Markmiljöundersökningen som genomförts inför planeringen av bygget visade var inom undersökningsområdet torv- och gyttjelagren förekom. Den första etappens schaktning genomfördes utan vår medverkan då den i stort sett endast berörde utfyllnadsmassor. Den andra etappens schaktning började på ungefär samma nivå som den dåvarande sjöbotten innan 1800-talets utfyllnader. I bottensanden, som låg på -0,5 till -0,9 m öh., påträffades svallade flintavslag i en större omfattning än vid närliggande undersökningar. Under sanden framkom gyttje- och torvlager i ett område nordväst om en diagonal från sydväst till nordost. I nordväst förekom ett mäktigt gyttjelager på nästan 1,5 meter. I nordost påträffades en hel del träkol i torven. Inom området förekom ett flertal stubbar och några trädstammar av ek och en stam av björk. Prover från dessa stammar har inlämnats till Kvartärgeologiska institutionen vid Lunds universitet. Troligen har det funnits en strandzon längs den diagonal som delade området i en del med gyttje- och torvlager och en del utan sådana lager. Möjligen härrör flintavslagen från denna strandzon och att någon typ av boplats har funnits i sydöstra delen av undersökningsområdet. Sammanlagt tillvaratogs 17 flintavslag med en vikt av 102 g. Samtliga var svallade och patinerade och ett var bränt. Några spår eller lämningar från medeltid eller historisk tid innan utfyllnaden påträffades inte. Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137 7

10 Figur 6: Fotot visar gyttjelagret där det var som mäktigast. Överst syns den grå bottensanden och under den kommer gyttjan bestående av flera olika lager. I de övre lagren förekom rikligt med snäckskal. De syns som vita prickar i den bruna gyttjan. Siltinslaget i gyttjan ökade med djupet och längst ned förekom trärester vilket syns som något brunrött i nederkanten av gyttjan. Under gyttjan kom ett grusigt ursvallat lager och underst kom lermoränen. 8 Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137

11 Referenser Frejd, Joakim. 2007a. Arkeologisk förundersökning Flundran 2. Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058. Malmö. Malmö Kulturmiljö. Frejd, Joakim. 2007b. Arkeologisk förundersökning Scylla 3. Schaktningsövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059. Malmö. Malmö Kulturmiljö Hadevik, C. Hammarstrand Dehman, K. & Serlander, D Malmö C nedre I samband med byggande av tunnel och ny stationsbyggnad. Enheten för Arkeologi Rapport 2008:030. Malmö Kulturmiljö. Opublicerat material Frejd, Joakim Rapport över arkeologisk förundersökning Schaktövervakning vid Hjälmarekajen, Malmö stad. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Frejd, Joakim Rapport över arkeologisk förundersökning Schaktövervakning inom fastigheten Scylla 2, Kvarteret Scylla, Malmö stad (fornlämning RAÄ 20). MK 253. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Frejd, J. 2010a. Kv. Nereus 1. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi rapport 2010:2. Frejd, J. 2010b. Bagers plats, Malmö. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi rapport 2010:8. Sarnäs, P Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi rapport 2013:17. Sarnäs, P Torsken 1, Benmöllan 1 samt Hamnen 21:137, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi rapport 2013:19.

12 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Skåne Kommun: Malmö Socken: Malmö Fastighet: Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137 Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C:23 Koordinatsystem: Sweref 99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH2000 M ö.h. -0,5-2,5 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 33 Antal arkeologtimmar: 106 Antal maskintimmar : Exploateringsyta: m² Platschef: Per Sarnäs Personal: Karina Hammarstrand Dehman Projektgrupp: Underkonsulter: Uppdragsgivare: Fastighetskontoret, Malmö stad Fynd: Malmö museer, MMA 80 Dokumentationsmaterial: Malmö museer, arkivnr: 119:1 Kostnader: :- 10 Niagara 2 och 3 samt Hamnen 21:137

13 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU Per Sarnäs. 6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU Tony Björk. 7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjörneröd Bertil Helgesson. 8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Högestad Bertil Helgesson. 9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning Ing-Marie Nilsson. 10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Joakim Frejd. 12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC 1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman. 15. Näsby 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe 16. Innerstaden 1:14 Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU Tony Björk. 19. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 20. Niagara 2 & 3 samt Hamnen 21:137, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs.

14

15