Manus till bildspel, Introduktion för sommarvikarier (och annan vikarieintroduktion) inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler

Transkript

1 Manus till bildspel, Introduktion för sommarvikarier (och annan vikarieintroduktion) inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Introduktion för sommarvikarier Syftet med detta manus och tillhörande bildspel är att det kan utgöra ett verktyg/hjälp till den som ansvarar för introduktion av sommarvikarier inom kommunal vård och omsorg för att öka den vårdhygieniska kunskapen och på så sätt öka tryggheten för både vårdtagare och medarbetare. Vi benämner boende/brukare/omsorgstagare/patient med termen vårdtagare i detta manus. Bild 2 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning. God vårdhygien är allas ansvar oavsett vårdgivare Bild 3 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning, i vatten, jord, livsmedel, hos djur och människor kryllar det av olika smittämnen/mikroorganismer i form av bakterier, virus, svampar och parasiter. Dessa mikroorganismer är så små att vi inte ser dem utan mikroskop, vilket ställer till bekymmer för vi måste alltså ta hänsyn till dessa mikroorganismer fastän vi inte ser dem. Ett annat bekymmer är att bakterier och virus förökar sig snabbt. Många av dessa bakterier är helt ofarliga för oss människor och en del helt nödvändiga för att vi ska må bra; vår normalflora. Normalfloran, de snälla bakterierna, som till stor del finns i huden, näsa, svalg och i tarmen ingår i vårt försvarssystem mot de mer elaka mikroorganismerna som finns runt omkring oss och som är mer benägna att framkalla infektioner. De snälla bakterierna kan bli elaka när de hamnar på fel ställe. Det mest vanliga är våra tarmbakterier som hamnat i våra urinvägar och kan ge oss en urinvägsinfektion eller hudbakterier som förflyttats till skadad hud och kan då ge sårinfektioner.

2 Bild 4- Risk eller inte? Vård och omsorg bedrivs ofta i gemensamma boenden och i enskilda boenden där kontakterna mellan sjukvård och omsorg kan vara täta. Risken är mycket liten att du som personal blir smittad/bärare av mikroorganismer som du träffar på via jobbet om du följer de Basala Hygienrutinerna. Det är viktigt att du alltid arbetar för att hindra överföring av smitta och förebygga infektioner. Vårdtagare är mycket skörare och mer mottagliga på grund av sin höga ålder och/eller nedsatta av sjukdom och måste därför skyddas. Bild 5 Sätt stopp för smittan Det mest effektiva sättet att förhindra smittspridning och uppkomsten av infektioner till följd av vård och omsorg är att följa Basala Hygienrutiner och klädregler. Dessa utgör grunden i de hygieniska riktlinjer som finns. De regleras i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10 och ska tillämpas av all personal där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform och om det finns en känd smitta eller inte. Denna föreskrift gäller alltså även för sommarvikarier! En föreskrift är en bindande regel! Förutom att följa de basala hygien- och klädreglerna måste rutiner för rengöring och desinfektion av ytor och föremål finnas kända hos personalen. Bild 6- Smittvägar Mikroorganismer kan förflytta sig och det är detta vi kallar smittvägar. Det är både vårdtagaren själv och vi som personal som flyttar runt på mikroorganismerna. Direkt kontaktsmitta sker direkt från person till person utan mellanled. Bild 7 Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta är det vanligaste sättet att överföra bakterier och virus på. Smitta överförs från en individ till en annan genom ett mellanled, exempelvis händer, kläder eller föremål som är nedsmutsade. Händer är den i särklass viktigaste och vanligaste transportören inom vård och omsorg. Men även personalens kläder och saker i omgivningen som man ofta tar i eller föremål som man använder ex säng, sängkläder, rullstol, förbandssaxar, toalett och lift är vanliga transportörer.

3 Bild 8 Indirekt kontaktsmitta via händerna Indirekt kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Därefter är det via arbetskläderna. Därför är det inte så konstigt att Socialstyrelsens författning just handlar om åtgärder för att bryta smittvägarna avseende händer och kläder. Bild 9- Filmtajm I filmen visas risker för smittöverföring i vårdtagarens hem. Observera den gröna färgen! Fler filmer finns på Vårdhygiens hemsida. Bild 10- Handhygien: Handtvätt och handdesinfektion God handhygien är kärnan i det förebyggande arbetet och den enskilt mest effektiva åtgärden för att förhindra smittspridning. Det kan göras genom två olika metoder; handdesinfektion (sprita händerna) och handtvätt med flytande tvål och vatten. Den översta bilden till vänster visar bakterietillväxt på en till synes ren hand som trycks mot en odlingsplatta. Ni kommer ihåg att vi alltid har en mängd av bakterier på händerna den s.k. normalfloran. Plattan till höger visar de bakterier som finns kvar på handen efter att handen tvättats med tvål och vatten. Plattan nederst visar att bakterierna så gott som nästan helt är borta efter att handdesinfektion utförts. Slutsats: Att desinfektera händerna har i särklass bäst effekt på att få bakterier från händerna, förutsatt att du har rätt teknik. Det kommer vi att gå igenom vid bild 12. Bild 11 Handdesinfektion Händerna ska desinfekteras med ett godkänt alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Ta reda på hur det ser ut på er arbetsplats och var det finns! Handdesinfektion ska ske före varje vård- och omsorgsmoment för att hindra överföring av bakterier från personalens händer till vårdtagaren. Exempel på arbetsuppgifter är påklädning, förflyttning, dusch, toalettbesök, sängbäddning. Ni kan säkert ge fler exempel? Handdesinfektion före rent arbete förhindrar spridning av vårdtagarens egen flora till fel ställe eller det som finns på personalens händer eller i miljön vid ex hantering av infarter, sår, läkemedel, matintag och material. Handdesinfektion efter vård- och omsorgsmoment och orent arbete hindrar överföring från vårdtagaren och dennes närmiljö, till övrig miljö, andra vårdtagare och till personal. Exempel på orent arbete är hantering av bäcken och smutstvätt.

4 Bild 12 Så desinfekterar du händerna Minst 2 pumptryck av handdesinfektionsmedlet behövs alltid. Det är viktigt att mekanisk arbeta in desinfektionsmedlet tills händerna är torra. Det innebär att medlet gnids in som bilden visar. Denna mekaniska inarbetningen av det alkoholbaserade handdesinfektionsmedlet tar ca sekunder. När detta görs korrekt bryts smittvägen och det återfettande medlet aktiveras. Alla medel har återfettande innehåll för att inte torka ut händerna. I vissa fall behöver man komplettera med att tvätta händerna med tvål och vatten före handdesinfektion. När du behöver göra det får du reda på lite längre fram.

5 Bild 13- Personligt hygienansvar- Förutsättningar för god handhygien För att kunna sprita händerna korrekt krävs det att händerna och underarmarna är fria från klocka, armband, ringar eller olika stödbandage och att arbetsdräkten har kort ärm. Inte heller plåster eller andra förband får förekomma. Naglarna ska vara kortklippta, omålade och inte vara av konstgjort material. Ett sätt att bedöma lagom nagellängd är när man håller handen rakt framför sig och inte ser nageln sticka upp bakom fingertopparna. Men det är inte hela sanningen eftersom nagelbädden kan börja olika långt ner hos personalen. Sunt förnuft måste råda! Långa naglar är svåra att hålla rena, kan punktera handskarna och riva vårdtagaren. Nagellack skadas snabbt och i sprickor fastnar mikroorganismer. Dessutom fungerar handspriten sämre vid nagellack och bryter då inte smittvägen optimalt. Bild 14- Infekterade sår hos personal Du får INTE arbeta i direktkontakt med vårdtagare eller mathantering då du har en infektion på händer eller underarmar. Handskar och olika plåster förhindrar inte smittspridning. Du riskerar att föra smitta vidare och själv plocka upp bakterier från miljön. Om du har infekterade sår eller andra sår på händer/underarmar som kräver förband-diskutera med din närmaste chef. Bild 15- Bakterier växer till De här bilderna visar bakterietillväxten på flera ringar, ett armband och en klocka som tryckts mot odlingsplattor efter handdesinfektion. Smyckena blir inte rena eftersom handspriten inte kommer åt ordentligt. Armband av tyg och läder samlar mycket mikroorganismer och går inte att desinfektera effektivt. Smycken och klocka på händer och underarmar är stora bakteriehärdar och kan därför inte användas i arbete med vårdtagare. Det går inte att genomföra en korrekt handdesinfektion. Bild 16- Konstgjorde naglar i vård och omsorg-nej tack! Bilden visar hur handdesinfektionen av en hand med gelnaglar är otillräcklig och utgör en risk för smittspridning. Under konstgjorda naglar kan det växa, svamp, mögel och tarmbakterier. Det finns stark koppling mellan naglar och infektioner till följd av vård och omsorg. Vårdtagare har rätt att mötas av rena händer! Bild 17- Personligt hygienansvar; piercing och tatueringar Piercade hål och tatueringar ska vara läkta och utan infektionstecken när du jobbar inom vårdoch omsorg. Du måste planera dina ingrepp för du kan inte bära förband på händer och underarmar vid vård- och omsorgsarbete.

6 Bild 18- Hår och skägg Ta för vana att sätta upp håret i början av ett arbetspass för att undvika risk för indirekt kontaktsmitta vid upprepad beröring av hår/skägg. Om huvudduk används ska den fästas så den inte lossnar och nedhängande delar ska vara instoppade under kläderna och inte hänga ner i arbetsfältet. Både huvudduk, hår och skägg ska se rent ut. Bild 19 Handtvätt med flytande tvål och vatten Händerna ska tvättas med flytande tvål och vatten när händerna är synligt förorenade/smutsiga och vid vård av vårdtagare med misstänkt eller känd infektiös diarré/kräkning. Kommentar: Mekanisk bearbetning/rengöring med flytande tvål och vatten krävs före handdesinfektion för att smittvägarna ska brytas och full effekt på kräksjukevirus och clostridium difficile uppnås, eftersom alkoholen inte biter fullt ut på dessa virus och sporer. Bild 20 Handtvätt med flytande tvål och vatten-såhär gör du: Så här gör du: Fukta händerna och underarmar under rinnande vatten och massera in flytande tvål. Skölj noggrant så att inga tvålrester finns kvar. Klapptorka händer och underarmar torra med torkpapper. Gör därefter handdesinfektion. Det är viktigt att händerna är torra innan handdesinfektion sker, annars finns risk för att handspriten försämras genom utspädning. Bild 21- Handskanvändning Handskar används: vid risk för kontakt med kroppsvätskor (kräkningar, blod, sekret, avföring, urin) eller material som förorenats av dessa vid arbete med stickande/skärande utrustning Kommentar: Om du sticker dig på en använd kanyl genom handsken minskar smittdosen. En viss mängd blod fastnar i handsken. Bild 22- Exempel på situationer då vi använder handskar Handskar minskar mängden smitta på händerna. De ska ha rätt storlek, för att passa dina händer och vara rätt för det arbetsmoment du utför. Se exempel i bild 22 och vidare bild 23.

7 Bild 23 Handskas rätt med handskar Desinfektera händerna före du tar handskar ur sin förpackning för att behålla renheten på handskarna. Utför handdesinfektion efter att du tagit av dig handskarna eftersom det är lätt att handen smutsas ned i samband med detta och det finns även en möjlighet att handsken har mikroskopiska hål. Byt handskar mellan olika arbetsmoment för att inte sprida bakterier från orent till rent och alltid mellan olika vårdtagare. Växla aldrig mellan smutsiga och rena moment med samma handskar. Vårdtagarens egna bakterier kan orsaka infektion. Handskar kan inte desinfekteras utan förlorar då sitt tänkta skydd. Kommentar: En handskbeprydd hand sprider smitta i sin omgivning precis som en oren hand, du känner dig inte smutsig, och får ingen ingivelse till att vilja utföra handdesinfektion. Det blir istället en falsk trygghet! Bild 24- Hel och frisk hud är en bra barriär Hel och frisk hud är en mycket bra barriär mot smittämnen/mikroorganismer. Kommentar: Hel hud är ditt bästa skydd mot smittämnen- det gäller för både personal och vårdtagare! Bild 25- Vårda dina händer Tvål och vatten torkar ut dina händer, vilket inte handsprit gör, så undvik att tvätta dem i onödan. Handsprit innehåller glycerin ett medel som återfettar huden. Använd handkräm i anslutning till rast eller arbetspassets slut för att hålla huden mjuk och smidig för att undvika torr och narig hud. Huden luckras upp under en tät handske vilket ökar risken för hudbesvär. Händerna bör därför inte utsättas för handskar under längre tid eller oftare än nödvändigt. Bild 26- Vårdtagarens handhygien Vårdtagaren bör uppmanas till en god handhygien före måltid och efter toalettbesök. De som inte klarar detta bör få hjälp av personalen. Tänk även på att besökare bör uppmärksammas om vikten av god handhygien! För att undvika spridning av smitta är det viktigt att både personal, vårdtagare och besökare har rena händer. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Bild 27- Arbetskläder Näst efter händerna är det via arbetskläderna smitta sprids inom vård och omsorg. Arbetskläder bör med fördel tillhandahållas av arbetsgivaren. Arbetskläderna består av en över- och en underdel alternativt klänning. Arbetsdräkten ska vara kortärmad för att du ska kunna genomföra handhygien korrekt. Arbetsdräkten ska bytas dagligen, gäller både över- och underdel. Arbetskläderna ska genomgå kvalitetsäker tvättprocess, som med fördel sker på

8 arbetsplatsen. Lägst 60 grader ska kläderna tvättas i, med ett normalt tvättprogram (ej snabbprogram). Sedan för att undvika bakterietillväxt ska kläderna torkas i torkskåp eller torktumlare. Arbetskläderna förvaras sedan så renheten består fram till användning. Fryser man kan man bära en privat kortärmad T-shirt eller ett linne under sina arbetskläder Om långärmad värmejacka (kofta) används tas den av vid kontakt med vårdtagaren. Bild 28- Varför plastförkläde? Syfte med plastförkläde: Att skydda arbetskläder mot nedsmutsning och väta/stänk samt att skydda vårdtagaren från föroreningar Engångs plastförkläde används vid arbetsmoment som innebär: risk för stänk/fukt av arbetskläder Ex. hjälp med personlig hygien, toalettbesök, byte av urinuppsamlingspåse risk för nedsmutsning av arbetskläder Ex. sängbäddning, hantering av smutstvätt, såromläggning Plastförkläde är engångs och slängs direkt efter användning! Bild 29 Skoskydd Skoskydd ger ingen vårdhygienisk vinning för personal och rekommenderas inte p.g.a. ökad risk för nedsmutsning av händerna, i samband med att man tar av sig skydden efter användande. I särskilt boende ska skoskydd inte användas och i ordinärt boende kan de användas av andra orsaker. Skoskydden är då engångsprodukter och ska kasseras direkt efter användning. Sprita händerna i direkt anslutning till avtagande av skoskydden för att avlägsna mikroorganismer som du kan ha plockat upp från skoskydden.

9 Bild 30 och 31- Vårdtagarens och ditt skydd Infektioner till följd av vård och omsorg orsakar mycket personligt lidande och kostar mycket pengar. Alla som möter vårdtagare riskerar att överföra smitta. Det effektivaste sättet att hindra smittspridning är att Du har rena händer och klär dig rätt. D.v.s. det är vårdtagarens skydd och ditt skydd som personal att Du tar ansvar för att känna till och alltid följa basala hygienrutiner och klädregler. De som du vårdar är mycket mer känsliga och mottagliga för smittämnen på grund av hög ålder och/eller sjuklighet än vad du som jobbar är! Bild 32 Du kan göra skillnad! De basala hygienrutinerna och klädreglerna har till uppgift att förhindra smittspridning genom att bryta smittvägarna Som medarbetare har du ett ansvar att följa reglerna för att skydda vårdtagaren, dig själv och dina arbetskamrater Kom ihåg att Du kan göra skillnad och utgör en förebild på din arbetsplats! Bild 33- Vårdhygiensk handbok inom vård och omsorg i Östergötland Vårdrutinerna i denna handbok vänder sig till all personal, såväl chefer som vård/omsorgspersonal inom kommunal vård och omsorg. Målsättningen med denna vårdhygieniska handbok är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning. Det är av stor vikt att alla som arbetar inom vård och omsorg, oavsett arbetsplats/arbetsgivare är noga med att följa vårdhygieniska rutiner. Vårdtagare som får vård- och omsorgsinsatser idag är till stor del multisjuka och får vårdinsatser från både sjukvården och omsorgen. Finns via länken i bildspelet eller via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. Eller Googla: Vårdgivarwebben och när du kommit in där tryck på applikationen Smittskydd vårdhygien och sedan Vårdhygien och nästa välj Kommunal vård och omsorg i vänster marginalen. God vårdhygien är Allas ansvar och Alla har rätt att möta rena händer! Bild 34 E-utbildning Via vårdhygiens hemsida finns E-utbildning i Basal hygien där du kan testa dina kunskaper! Bild 35 Lycka till i sommar!

10

11