Strömsholms ridskola, hus 7

Transkript

1 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:70 Strömsholms ridskola, hus 7 Installation av balanserad ventilation Antikvarisk rapport Strömsholm 8:53 Kolbäck socken Hallstahammars kommun Västmanlands län Västmanland Tobias Mårud

2

3 Strömsholms ridskola, hus 7 Installation av balanserad ventilation Antikvarisk rapport Strömsholm 8:53 Kolbäck socken Hallstahammars kommun Västmanlands län Västmanland Tobias Mårud Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:70

4 Denna rapport har framställts av ett företag vars miljöledningssystem är certifierat enligt ISO av Svensk Certifiering Norden AB. Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora Gatan 41, Västerås Tel: E-post: Stiftelsen Kulturmiljövård 2018 Omslag: Utsnitt av karta över Strömsholm från Källa RA. Samtliga foton av Tobias Mårud om inget annat anges. Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Publik Licens 4.0 (CC BY) Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Medgivande MS2012/ ISBN Tryck: JustNu, Västerås 2018

5 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund Byggnadshistoria, i urval Byggnadsbeskrivning, kortfattad Genomförande... 6 Resultat... 8 Referenser... 9 Kart- och arkivmaterial Litteratur... 9 Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Situationsplan, bottenvåning Bilaga 2. Situationsplan, vind Bilaga 3. Sektion och fasad

6 Figur 1. Den aktuella byggnaden är markerad med en blå ring. Utdrag ur Länsstyrelsens WebbGis. 4

7 Inledning Under 2016 har installation av balanserad ventilation utförts i den ena av två lägenheter (lägenhet B001) i hus U051:007 (hus 7), ett av de så kallade Lerhusen, vid Strömsholms ridskola. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) gav tillstånd till åtgärderna i beslut med dnr , daterat Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) anlitades för antikvarisk medverkan på uppdrag av Statens Fastighetsverk. Byggnaden är skyddad som statligt byggnadsminne (SBM) enligt förordning 2013:558 sedan Figur 2. Hus 7 fotograferat 2011, från sydöst. Foto Helén Sjökvist. Figur 3. Röd ring markerar hus 7 på utsnitt av karta från Källa RA. Bakgrund Bebyggelsen på Strömsholmsåsen har generellt en ökad risk för problem med radon. Golv på mark kombinerat med undertryck är en avgörande orsak till höga radonvärden. Om lufttrycket är lägre inomhus än utomhus så kan radon sugas in i huset. Radonet fastnar på dammpartiklar vilka på grund av undertrycket inte ventileras ut. I hus 7 skapas undertryck av otätheter i befintliga skorstenskanaler och otillräcklig luftgenomströmning via fösterventiler. Täthetsåtgärder har vidtagits men utan tillräckligt resultat, samtidigt begränsas tilluften via fönster för att motverka kallras. Det är dock inte radon från marken som är huvudkällan till de höga radonhalterna i hus 7 utan byggmaterialet. En ny ventilation ska installeras med syfte att skapa övertryck och kontrollerad luftgenomströmning, vilken suger ut dammpartiklar ur luften, vilket begränsar radonvärdena samtidigt som det minimerar risken för inträngning av radon från marken. Byggnadshistoria, i urval Efter 1809 års statsomvälvning konstaterades att det allmännas nytta av stuteriet vid Strömsholm inte motsvarade kostnaderna och dagsverksplikten för de underlydande. Det beslöts att Kungsladugården vid Kungsör skulle avvecklas och istället skulle man satsa enbart på Strömsholm. Verksamheten omorganiserades och ett stort antal byggnader uppfördes, bland annat tillkom nya arbetarbostäder, skola, stallar och ridhus. Den lägre personalen hade tidigare bott i egna hus, ofta långt från arbetsplatsen nu uppfördes nya arbetarbostäder för det nyinrättade Statsstuteriets personal. Den omfattande byggnationen var kostsam. I största utsträckning återanvändes timmer från utdömda hus i Strömsholm och Kungsör, bland annat från Kungshuset i Kungsör och Kavaljersbyggningen vid Strömsholm. För Lerhusen, vilka uppfördes mellan 1811 och 1814 som så kallade stallbetjäntbostäder, nyttjades i experimentsyfte på grund av 5

8 timmerbrist, en pommersk byggnadskonstruktion där block formades av lera och halm. Blocken fick lufttorka varefter de murades samman med bruk enligt samma princip som murtegel. Varje hus bestod av åtta lägenheter med kök och kammare fram till 1939, då de slogs samman till fyra lägenheter per hus. Ingångar fanns ursprungligen på båda långsidorna. Idag rymmer hus 7 två lägenheter. Runt 2010 installerades centralvärme. Förutom de fyra bostadshusen uppfördes de tillhörande ladugårdarna och uthusen i samma teknik. Figur 4. Byggnadens norra gavel innan åtgärd. Figur 5. Lerhusen fotograferade av Oscar J:son Eilert, förmodligen i början av 1920-talet. Hus 7 är det andra huset från höger. Källa Bäckström Byggnadsbeskrivning, kortfattad Huset är uppfört med murverk av soltorkad lersten, väggarna är cirka cm tjocka, fasaderna är putsade och avfärgade gula. Bottenbjälklaget är utfört i trä direkt på mark med så kallad mullbänksgrund. Även vindsbjälklaget och takstommen är uppförda i trä. Byggnaden har sadeltak med tvåkupigt lertegel. Fönstren är enkelspröjsade tvåluftsfönster med undantag av ett småspröjsat lunettfönster i vardera gavelröstet. Genomförande Ursprungligen planerades att placera en värmeväxlare (FTX-aggregat) ovanför spisen i köket med invändig rördragning i lägenheten, i möte tak/vägg. Detta skulle påverka taklist, medföra en skrymmande inklädnad och kräva flera genomföringar i murstock. FTX-aggregatet, av modell CASA R5 Smart, placerades istället på vinden där merparten av rördragning skedde, i isolerade rör. En genomföring för tilluft utfördes i norra gavelröstet och en genomföring i murstocken, på vinden, för tvingad frånluft. Ett runt galler av varmförzinkad stålplåt, cirka mm stort, monterades för tilluftskanalen i gavelröstet mot norr. I lägenheten monterades frånluftsventiler i WC/badrum och kök, frånluft tas även genom spiskåpan i köket. Tilluftsventiler monterades i farstu, sovrum och vardagsrum. För ventilerna krävdes håltagningar i vindsbjälklaget. För att få ett kontrollerat flöde stängdes befintliga fösterventiler, äldre frånluftskanaler i murstock tätades och tätningslister i fönster sågs över och kompletterades vid behov. 6

9 Figur 6 (överst, vänster). Norra gavelröstet invändigt, innan åtgärd. Figur 7 (överst, höger). Här efter håltagning och rör färdigmonterat. Foto Harakers Bygg AB. Figur 8 (övre, vänster). Vindsutrymmet innan åtgärd, golvytan norr om murstocken. Figur 9 (övre, höger). FTX-aggregatet på plats och rördragning utförd. Foto Harakers Bygg AB. Figur 10 (vänster). Rör och aggregat, från söder mot norr. Foto Harakers Bygg AB. Figur 11 (nedre, vänster). Avluftning via håltagning i murstock. Foto Harakers Bygg AB. Figur 12 (nedre, höger). Rör som leder ner till ventdon via håltagning i bjälklag. Foto Harakers Bygg AB. Figur 13 (nederst, vänster). Taket i sovrum, innan åtgärd. Figur 14 (nederst, höger). Samma vy med ventil monterad. Foto Harakers Bygg AB. 7

10 Figur 15. Norra gavelröstet, innan åtgärd. Figur 16. Tilluftsgallret monterat. Foto Harakers Bygg AB. Resultat Antikvarisk slutbesiktning och dokumentation av slutresultatet har inte kunnat utföras till följd av att lägenheten snabbt togs i bruk efter åtgärderna. Kontinuerlig dokumentation av arbetet har dock utförts och bilder har tillhandahållits av entreprenören Harakers Bygg AB. Enligt genomgång med såväl Harakers Bygg AB och arkitekt Björn Norman redovisas inga avsteg från överenskommet utförande. Åtgärderna följer sålunda villkoren i Riksantikvarieämbetets beslut (dnr , daterat ). Ur antikvarisk synpunkt var ändringen av FTX-aggregatets placering, från köket till vinden, positiv. Det medförde att åverkan på snickerier och murstock minimerades samtidigt som risken för störande ljud i lägenheten minskades. Samtidigt påverkades vindsutrymmet av rördragningen, som kan upplevas som störande detta är dock en i huvudsak reversibel åtgärd. 8

11 Referenser Kart- och arkivmaterial Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA). Länsstyrelsernas karttjänster (WebbGis). Riksarkivet (RA). Västmanlands läns museums arkiv (VLM). Litteratur Blent, K Stöphus, lerhus och hus av slagg. I: Uppland Bäckström, A. G Strömsholm förr och nu. Lundström, B Civilt och militärt på Strömsholm. I: Strömsholms slott. Värnamo. Lagercrantz, H. G:son Ridskolan å Strömsholm 75 år den 4 juli Stockholm. Waxberg, H Strömsholms stuteri. Stockholm. 9

12 Tekniska och administrativa uppgifter Stiftelsen Kulturmiljövård projektnr: KM17038 RAÄ:s dnr, beslutsdatum: , Fastighet: Strömsholm 8:53 Landskap: Västmanland Län: Västmanland Kommun: Hallstahammar Socken: Kolbäck Beställare: Statens Fastighetsverk Entreprenör: Harakers Bygg AB Västerås Ventilation Service AB Antikvarisk medverkan: Tobias Mårud Stiftelsen Kulturmiljövård Stora Gatan Västerås 10

13 Bilaga 1. Situationsplan, bottenvåning 11

14 Bilaga 2. Situationsplan, vind 12

15 Bilaga 3. Sektion och fasad 13