Växelflaksbilar Allmänt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Växelflaksbilar Allmänt"

Elsa Ekström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Allmänt Allmänt Växelflaksbilar används för att snabbt kunna byta lastbärare vilket ökar flexibiliteten och minskar stilleståndstiden för fordonet. Den vanligaste typen av lastväxling görs genom att backa in fordonet under en uppställd lastbärare. Därefter lyfts chassit upp med hjälp av luftfjädringen och lastbäraren sätts fast på lastbilen med låsanordningarna. Avställningshöjden varierar beroende på följande faktorer: Lastbärarens utformning Fordonets specifikation, till exempel typ av däck Påbyggnadens utformning, till exempel hjälpramens höjd Exempel på vanliga lastbärare: Skåp Flak Container Påbyggnadens vridstyvhet varierar från vridvek till vridstyv beroende på om lastbilen körs med eller utan lastbärare och vilken typ av lastbärare som används. Instruktionerna i det här dokumentet är framtagna för att optimera fordonet med avseende på följande faktorer: Minsta möjliga känslighet för komfortstörande ramsvängningar Belastningsfördelning Val av infästningstyp och placering av infästningar Mer information finns i följande dokument: Val av hjälpram och infästning Hjälpramens utformning Komfortstörningar som orsakas av vibrationer Axeltrycksberäkningar Vägningsutrustning Scania CV AB 2017, Sweden 1 (9)

2 Förbered fordonet med tillval från fabrik Beställ färdiga lösningar och förberedelser från fabrik. Att komplettera i efterhand medför högre kostnader. Allmänt Mer information om vilka färdiga lösningar och förberedelser som går att beställa från fabrik finns på webbplatsen Scania Truck Bodybuilder. Scania CV AB 2017, Sweden 2 (9)

3 Eftersträva ett så kort axelavstånd som möjligt för att minska risken för komfortstörande ramsvängningar. Högsta tillåtna axeltryck begränsar hur kort axelavståndet får vara. Placera påbyggnaden så långt fram som högsta tillåtna framaxeltryck tillåter. Växelflaksbilar kan byggas med eller utan hjälpram, se bilder. Fördelarna med att använda hjälpram är följande: Jämn utbredning av lasten Dämpning av komfortstörande ramsvängningar Större möjlighet till korrekt placering av främsta infästningarna enligt Scanias rekommendation Exempel på hjälpram VIKTIGT! Scania rekommenderar att bygga med hjälpram. Alternativet med kort hjälpram eller utan hjälpram kan spara vikt, men ökar känsligheten för komfortstörande ramsvängningar. Påbyggnadens tyngdpunkt ska ligga så lågt som möjligt för att minska krängningsmomentet. Kontakta Scanias återförsäljare för mer information om fordonets uppbyggnad Exempel på konstruktion utan hjälpram. Scania CV AB 2017, Sweden 3 (9)

4 med hjälpram Hjälpramen rör sig i förhållande till chassiramen vid vridningar som uppstår under körning. Rörelsen dämpas av friktionen som uppstår mellan hjälpramen och chassiramen. För att friktionen ska bli så stor som möjligt ska hjälpramen följa chassiramens form och ha en så stor kontaktyta som möjligt mot ramsidobalkarna, se bild. Hjälpramen ska ha så stor kontaktyta som möjligt mot ramsidobalkarna Placering av hjälpramen Hjälpramen ska vara framdragen och infäst mot chassiramen så nära den främsta framaxeln som möjligt. Detta sänker belastningen på chassiramen och minskar risken för komfortstörande ramsvängningar. Det största tillåtna avståndet mellan den främsta framaxelns centrum och hjälpramens framkant är 600 mm, se bild. Användning av det främsta påbyggnadsfästet, som är ditsatt på fabriken, säkerställer att hjälpramen är tillräckligt långt framdragen Scania CV AB 2017, Sweden 4 (9)

5 Val och placering av infästningar Infästningarna utformas olika beroende på lastbärarens vridstyvhet. Om till exempel lastbäraren är en vridstyv tank, ska hjälpramens infästning mot chassiramen utformas på samma sätt som för tankbilar. VIKTIGT! Utforma infästningar och sätt dit påbyggnadsfästen så att de vertikala krafterna från påbyggnaden inte ger upphov till stora vridkrafter i ramsidobalkarna. Stora vridkrafter i ramsidobalkarna kan ge upphov till skador på chassiramen. Minimera överföring av vridrörelser från chassiram till hjälpram Under körning uppstår vridkrafter som kan generera vridrörelser i chassiramen, se bild. Överföring av vridrörelse från chassiramen till påbyggnaden ska minimeras för att motverka stora vridkrafter i påbyggnaden och dess infästningar Vridkrafter som kan generera vridrörelser i chassiramen under körning. Scania CV AB 2017, Sweden 5 (9)

6 VIKTIGT! Minimera överföring av vridrörelse från chassiramen genom att använda flexibla infästningar mellan hjälpramen och chassiramen i fordonets främre del. Följ Scanias riktlinjer för placering och val av infästningstyp och påbyggnadsfästen. Mer information om påbyggnadsfästen, placering och val av infästningstyp finns i följande dokument: Påbyggnadsinfästning Val av hjälpram och infästning Mer information om påbyggnadsfästenas och hålens placering finns i fordonets individuella chassimåttritning, ICD (Individual Chassis Drawing). Scania CV AB 2017, Sweden 6 (9)

7 Infästningar i fordonets främre del (A) Sätt dit hjälpramen med flexibla infästningar som tillåter följande rörelser i förhållande till chassiramen: Förskjutning i längsled Viss uppåtgående rörelse Rörelsernas storlek beror på körförhållande och lastbärarens vridstyvhet. Infästningarna ska styra hjälpramen i sidled. A B C D Placering av den främsta infästningen För att motverka eventuella ramsvängningar ska påbyggnadens främsta infästningspunkt vara så nära den främsta framaxeln som möjligt. Det största tillåtna avståndet mellan den främsta framaxelns centrum och den främsta infästningsskruven på hjälpramen är 725 mm, se bild. Användning av det främsta påbyggnadsfästet, som är ditsatt på fabriken, säkerställer att infästningen är tillräckligt långt fram Scania CV AB 2017, Sweden 7 (9)

8 Infästningar i fordonets bakre del (B) och bakände (C) Den bakre delen av hjälpramen ska ha stumma infästningar så att de ger nödvändig styvhet mellan hjälpramen och chassiramen. Infästningarna ska styra hjälpramen i sidled. Infästningar i övergången mellan fordonets främre del och bakre del (D) Olika körförhållanden kräver olika begränsningar i rörlighet mellan chassiramen och hjälpramen. Öka eller minska rörligheten mellan hjälpramen och chassiramen genom att anpassa och omfördela infästningarna i övergången mellan fordonets främre del och bakre del (D). Fler flexibla infästningar placerade längre bak ger ökad rörlighet och fler stumma infästningar placerade längre fram ger minskad rörlighet. A B C D Scania CV AB 2017, Sweden 8 (9)

9 utan hjälpram Lastbäraren kan ställas direkt på chassiramens övre fläns med endast slitplåtar (1) som distans eller på förhöjda stöd (2) för att avlasta chassiramen, se bilder. Balkarna med containerlås (3) utsätts för stora krafter. Sätt dit kraftiga tvärbalkar (4) mellan ramsidobalkarna i direkt anslutning till balkarnas infästningspunkter för att förhindra vridning av ramsidobalkarnas liv För att förhindra att ramsidobalkarna böjs ut i sidled och för att behålla goda köregenskaper rekommenderas något eller en kombination av följande: 1 Vridstyv slutbalk (5) Kryssförstärkt chassiram (6) från den främsta drivaxeln och bakåt. Hyttskydd Växelflaksbil utan hjälpram Växelflaksbilar ska vara försedda med ett hyttskydd (7) som säkerställer att lastbäraren inte krockar med hyttbakväggen vid lastväxling Växelflaksbil utan hjälpram, med förhöjda stöd Scania CV AB 2017, Sweden 9 (9)

Relevanta dokument

Lastbilar med fast flak. Allmänt om lastbilar med fast flak

Lastbilar med fast flak. Allmänt om lastbilar med fast flak Allmänt om lastbilar med fast flak Lastbilar med fast flak används främst för transport av till exempel styckegods, byggmaterial och arbetsbodar. Allmänt om lastbilar med fast flak Fasta flak betraktas