3 ANDLIGA LIVET I GALILEEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 ANDLIGA LIVET I GALILEEN"

Transkript

1 3 ANDLIGA LIVET I GALILEEN 32 MÅLRUTA Målet för detta kapitel är att - förstå att Galileen kännetecknades av en andlig mångfald. - komma närmare människorna i Gali leen under helg och vardag. När de hade farit över sjön kom de till Gennesaret och gick i land där. Så snart de steg ur båten kände folket igen honom och skyndade ut till de sjuka i hela trakten och bar dem på deras bäddar dit där de hörde att han var. Och i alla byar och städer och gårdar som han kom till lade man de sjuka på de öppna platserna och bad honom att de åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade. Mark 6:53-56 Vad kännetecknade det andliga förhållandet i Galileen på Jesu tid? Man kan inte tala om Judendom på Jesu tid. Däremot fanns olika judiska rörelser. Den andliga bilden är splittrad med en rad riktningar som inbördes var olika. Naven för det andliga livet var hemmet och synagogan. först under tredje århundradet e.kr. som de (läs rabbinerna) får grepp över synagogan. Under Jesu dagar kom fariseerna till Galileen mest på besök. Fariseerna hade folkligt stöd. Men tanken att de kontrollerade massorna är grundlösa. Folk följde inte fariseerna därför att de hade auktoritet. Däremot kanaliserade fariseerna i egenskap av att vara en fotfolksrörelse en hel del människors uppfattning. De gav luft åt oppositionen mot saddukeer och makthavare även om deras politiska roll avsevärt hade minskat under Herodes den Stores tid. Teologiskt var det fariseerna som utgjorde oppositionen mot Jesus. - Vilken jordmån fanns för en Jesusrörelse? Stark judisk identitet En gammal uppfattning bland forskare har varit att galileerna var okunniga i Skriften och ointresserade av att leva i enlighet med judisk fromhet. Men det är snarare fråga om vilken livsföring (halakha) man var villig att följa, exempelvis fariseernas, än att man inte brydde sig om hur man levde. Tvärtom talar mycket för att fromhetslivet och den judiska identiteten var stark i Galileen. SYNAGOGAN Synagogan var inte kopplad till någon speciell riktning inom judisk tro på Jesu tid. Det var ett allaktivitetshus som fungerade som skola, domstol och böneplats. Synagogan var inte nödvändigtvis en sakral byggnad. Studiet av Bibeln dominerade synagogan. Skolundervisningen tog sin utgångspunkt i Bibeln. Texterna lästes och memorerades in. Synagogans gudstjänster var läsning ur Skriften, förklaring av bibelordet med bibelsamtal. Bönerna man bad var ofta hämtade från Bibeln och sångerna man sjöng var bibeltexter. ANDLIGA STRÖMNINGAR Fariseerna före år 70 Beskrivningen av fariseismen som den dominerade andliga rörelsen inom judisk fromhet under andra templets tid har idag övergivits. Dels var fariseernas närvaro i Galileen förmodligen ganska litet, dels är det Synagogan i Gamla i Gogan från Jesu tid. Deltagarna setter med ansiktena vända mot varandra. Man bör tänka sig att olika tolkningstraditioner av Torahn förekom i Galileen. Bland galileiska skrift-

2 Templet i Jerusalem var en magnet för alla judar. Dit vallfärdade många från Galileen under högtiderna. lärde förutom Jesus från Nasaret känner historien till exempelvis Judas Galileen, Elieser och Jose Galileern från Javne. Av dessa verkade ingen förutom Jesus utanför Galileen. Templet Templet var en magnet för judisk tro. Detta gällde för judarna i Galileen såväl som för diasporajudarna. Årligen kom pilgrimer till Jerusalem på de stora högtiderna både från Galileen och Diasporan. Som centrum för judisk tro framkallade templet stark attraktion för varje jude. Även under tannaitisk tid (perioden e Kr.) efter ett misslyckat försök att återbygga templet, sågs templet fortfarande som Israels centrum. Mishna kom till för att bevara kunskapen om tempeltjänsten till en tid då den en gång skall återupprättas. Templet sågs som kosmos centrum. Så långt kända fakta tar forskningen ges inga belägg på att judar i Galileen kände konkurrens från vare sig samaritanska eller hedniska helgedomar eller gudar. Lojaliteten står helt till templet i Jerusalem. Däremot kunde kritik av förvaltningen av templet och prästerskapet komma från olika håll. 33 Präster Prästerna hade funktioner i templet. Men de ersatte inte vanligt folks fromhet. Vid sidan av sysslorna i templet hade prästerna också ett övergripande ansvar för folkets undervisning. Men de hade antagligen i praktiken inget in ytande över vare sig synagogan, bönen i hemmen, sabbaten eller vardagens regler. Vanligt folk kunde göra självständiga bedömningar hur Ordet skulle tillämpas. Detta gör också att judendomen överlevde templets fall. Prästerna fanns inte bara i Jerusalem och Judeen utan de bodde också i många byar i Galileen. De fungerade som lärare i Bibeln och i ämnen som härleddes från Bibeln som exempelvis juridik. Präster som var skriftlärda var också kopister av texter, och skrev juridiska dokument. Torahn skulle förvaltas av prästerna - 5 Mos 31:9. De var lärare (Ben Sira 45:17) Josefus betecknade prästerna som landets ledare och domare och bibelexperter. Det nns en föreställning att prästerna trädde tillbaka från att predika, undervisa och studera under andra templets tid. Istället kom de skriftlärda - de visa och rabbinerna - att ta över den funktionen. Så var inte fallet. I templet var bön och skriftläsning redan integrerad. Därför var det naturligt att präster fungerade både i synagogan och templet. Hasider Utanför de breda folklagren fanns en väckelsefromhet med starka förtecken som går tillbaka till fjärde och tredje århundradena f.kr. Redan före Mackabeerupproret 167 f Kr fanns en avgränsad grupp som kallade sig Hasider. Till dem slöt sig en krets av hasider, Israels starka hjältar, alla hängivna kämpar för lagen. 1 Mack 2:42 Möjligen går deras förhistoria tillbaka till persisk tid. De närde en profetisk tradition som var apokalyptiskt färgad. Denna hasidiska rörelse kännetecknades framför allt av trohet mot Torahn, intensivt studium av skriften, regelbunden bön och tendens till asketism. Begreppet fattig ck en religiös innebörd. I religiös mening förekommer det redan i Psalm 40:18. Jag är betryckt och fattig. Herre, skynda till mig! Min hjälp och min räddare är du. Min Gud, dröj inte!

3 34 Hasidernas religiösa värld och värdering liknar fariseernas. Samtidigt utvecklade man en egen tolkningstradition och bör ses som i alla fall självständiga i förhållande till fariseismen. Alla referenser till hasidismen under andra templets tid kommer från Galileen. Hasidismens närvaro i Galileen ska inte uppfattas som ett lågvattenmärke för torafhromhet eller som ett minimalt fariseiskt in ytande, utan som uttryck för ett livaktigt, kreativt och hängivet intellektuellt klimat och en fromhetstyp som får implikationer i det praktiska livet. lärosäten (beit midrash), fast i lösare form än de som uppträder under århundradena efter Jesus. Man ska nog tänka sig de skriftlärdes undervisningsplattform under Jesu dagar som ganska informell och oorganiserad. Somliga var knutna till skolor (beit midrash). Andra var självständiga. En del hade lärjungar. Andra var förvärvsarbetande. Det är i den dynamiken man ska se Jesu undervisning och verksamhet. Man ska lägga märke till att Jesus vare sig i Galileen eller Jerusalem anklagas för att vara en falsk lärare. Inte heller att han åsidosatt Moses. Jesu teologiska kontroverser med fariseer och skriftlärde gäller diskussionen av tolkningen av Torahn (halakan) och hans egen person. Om Hanan, Ha-Nahba, en karismatisk hasid berättades att han kunde be om regn. Man även bön för sjuka förekom, liksom andeutdrivning. En annan hasid, Hanania ben Dosa bad för sjuka och besatta. Det framgår av berättelserna att folk gick till hasiderna när de behövde hjälp, men inte till andra grupper. Den judiske historikern Josefus bekräftar denna bild när han beskriver Galileen. Folket i Galileen höll sabbatsdagen, företog vallfärder till Jerusalem och var angelägna om templet och att ge tionde. Skriftlärda Fariséer och skriftlärda var inte samma sak. Alla fariseer var inte skriftlärda, och alla skriftlärda var inte fariseer. Forskare är oense om den exakta innebörden av begreppet skriftlärd. Men klart är att de var bibelutläggare som klargjorde hur Torahn skulle tillämpas i det dagliga livet. En slags jurister alltså. Skriftlärde var experter på bibeltexterna som kunde förklara innebörden och ge vägledning till människor hur de gamla texterna skulle tillämpas. Skriftlärde kan beskrivas som en slags jurister och bibelforskare som undervisade och applicerade bibeltexterna i dagliga livet. Samtidigt är det viktigt att inte göra skriftlärde till en teologisk riktning. Det fanns skriftlärde ur olika tolkningstraditioner - eller de var sina egna. Även fariseiska skriftlärde kunde tillhöra olika skolor. Mest kända på Jesu tid var Shammais och Hillels skolor. För att möta behovet av undervisning organiserades så småningom den teologiska undervisningen i akademier. Redan på Jesu tid fanns antagligen systemet med De skriftlärdas antal på Jesu tid var förmodligen begränsat till några tusen personer. Hur många som accepterade deras strängare tolkning av renhetsföreskrifterna är svårt att avgöra. Ingenting i källorna tyder på att de såg sig som en exklusiv elit och bara ansåg sig själva som rättfärdiga och alla andra avhuggna från Israel. Lukas beskriver lokala skriftlärde i Galileen. En dag höll han på att undervisa, och där satt fariseer och laglärare, som hade kommit från varenda by i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Luk 5:17 Seloter Esseerna tycks inte ha förekommit i Galileen och när det gäller gruppen zeloter bör man vara försiktig. Som grupp framträder de för första gången i historien i samband med upproret mot Rom år 66 e. Kr. Antagandet att det sedan Herodes den Stores tid funnits en rörelse som kallades zeloter, vilar på ganska lös sand. Däremot kan man tänka sig att grupper med en liknande ideologi som de senare zeloterna redan förekom under Jesu dagar. Men generellt sett var Galileen ett fredligt område. När det förekom kon ikter var

4 35 Skriftlärde var experter att tolka och tillämpa Torahn (de fem Moseböckerna). de lokala och riktade sig mer mot lokala ledare än mot Rom. Inte ens under upproret år 66 blev det en riktig folklig resning mot Rom. Joesfus berättar bara om två städer som gjorde uppror. Sammanfattningsvis kan man säga att bilden av Galileen som en oroshärd och fylld av revolutionära känslor är betydligt överdriven. De kan inte beläggas i historiska källor utan har mer med spektakulär teologi att göra. Publikaner & Syndare Syndare var ett vedertaget begrepp sedan århundraden om människor som levde i kon ikt med Mose lag och inte kände behov av omvändelse. Det var människor som inte brydde sig om Gud och nonchalerade Guds bud. Syndarna kunde betraktas som förrädare som genom att bryta mot förbundets villkor, i religiöst avseende svek de folket och Gud. På liknande sätt betraktades tullmännen som politiska förrädare. De båda grupperna förknippades med varandra. Jesus hade en generös inställning till syndare och tullmän. För herdar, skattindrivare och tullindrivare är det svårt att göra omvändelse skriver Talmud. Men Jesus sträckte ut handen till tullindrivare. (Luk 18:p-14 19:1-10.) Jesus var kallad till syndare och att han umgicks med dem var en orsak till kritik. (Matt. 9: :16-19). Publikaner var de som arrenderade av romarna rätten att uppbära skatt vid gränser och stadsportar. De anställde lojala tjänstemän (tullmän) som skötte indrivningen. Tullhantering var förrädare i politisk mening eftersom det var samarbete med Rom. Också därför att de ansågs oärliga och tog ut högre avgifter än brukligt, gjorde att de förknippades med syndare. Matt 9: :16-19 Mark. 2:13-17 Luk. 5: :34. Vanligt folk Forskare har problem att mäta in ytandet av religiösa grupper i Galileen. Dels beror det på bristande källor. Evangelierna nämner vare sig om esseer eller sadukeer i Galileen. Inte heller kan man mäta hur stort in ytande respektive grupp hade över människorna i allmänhet. Begreppet De Stilla i Landet ( am haaretz ) används i den rabbinska litteraturen dels om människor som inte var teologiskt högskoleutbildade - ungefär - lekmän - dels om judar som inte accepterade den rabbinska undervisningen om rent och orent. På Jesu tid var de stilla i landet judar i allmänhet som var fromma och gick i synagogan men utan att de kunde förknippas med någon speciell trosinriktning. De beskrivs aldrig som förrädare. Stilla i Landet var människor som på Jesu föräldrar, Natanael, Johannes Döparens föräldrar, Hanna och Sackarias. De var människor i allmänhet som gick i synagogan, läste Bibeln, satte sin tro på Herren och levde i gudsgemenskap. Lukas skriver om Simeon i templet som en rättfärdig man som väntade på Israels Tröst. Hanna i templet började profeterna genom Anden när hon mötte Jesus. Lukas 1 Ockultism Evangelierna beskriver också hur Jesus vid ett antal tillfällen befriade personer som var besatta av onda makter. Att folkreligiositeten tog sig uttryck i astrologi, magi, och besättelse är känt både genom Talmud och

5 36 bekräftas genom arkeologiska fynd. Skriftlärda beskrivs aldrig ha befriat människor från onda andar. Men det gjorde hasiderna. I Jesu verksamhet beskrivs under och demonutdrivning. På liknande sätt berättas att hasiden Hanania ben-dosa befriade var han känd vilket framgår at evangelierna. Jesus identi eras under en period med Johannes Döparen: Hans (Jesus) namn hade nu blivit känt, och kung Herodes ck höra att folk sade: Johannes döparen har uppstått från de döda. Det är därför dessa krafter verkar genom honom. 15Men några sade att han var Elia, andra att han var en profet, en i raden av profeter. 16När Herodes hörde detta sade han: Johannes, han som jag lät halshugga, det är han som har uppstått! Mark 6:14-16 besatta människor. Apokalyptik Olika messianska och profetiska rörelser uppstod både i Galileen och i Judeen under slutet av andra templets tid. De uttryckte en folklig ovilja mot romarna och den judiska aristokratin. Men om det fanns en gemensam messiastro är inte så säkert. Bilden av Messias kunde variera. I Qumran väntade man två messiasgestalter - en kunglig och en prästmessias. Man kan inte ens veta om alla judar under andra templets tid väntade på Messias. Men det nns anledning att förmoda en messiansk förväntan i Galileen. Men hur stark den var och hur den tog sig uttryck är svårt att säga. Apokalyptiken var en strömning som inte kan kopplas till någon speciell grupp. Begreppet är svårde nierbart men används om en fromhetstyp som utmärktes av andliga upplevelser, framtidsförväntan och ett speciellt bildspråk. Mellan den judiska mystiken och apokalyptiken rådde ett klart samband. Somliga bibelforskare argumenterar för ett apokalyptiskt stämningsläge i Galileen. Andra menar dock att man inte kan veta mycket om apokalyptikens utbredning i Galileen. Jesus är antagligen bästa exemplet på en apokalyptiker i Galileen. Man kan i evangelierna se en bekräftelse av apokalyptiska tankegångar hos Jesus. Uppenbarligen knyter han an till folkets begreppsvärld. Men det är vanskligt att koppla geogra ska platser till apokalyptiska idéer. Johannes Döparen Johannes Döparen utövade ett in ytande också i Galileen. Kung Herodes Antipas hade blivit irriterad på Johannes och låtit avrätta honom. Bland vanligt folk Avbildningar av arken där skriftrullarna förvarades i synagogan och menoran ( sjuarmade ljusstaken). Från Kafarnaum.

Alla bibeltexter är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015

Alla bibeltexter är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 Alla bibeltexter är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 Mat 4:23 Jesus vandrade omkring i hela Galileen, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Summering. frågeställningar att ta med

Summering. frågeställningar att ta med Summering frågeställningar att ta med Heb 9:15 Därför är det ett nytt förbund som Kristus förmedlar, för att de kallade skall få det utlovade eviga arvet, sedan han dött för att befria dem från överträdelserna

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

JESUSRÖRELSEN I GALILEEN åren 70-370

JESUSRÖRELSEN I GALILEEN åren 70-370 DARASH SKRIFTSERIE nr 2 del 1/3 JESUSRÖRELSEN I GALILEEN åren 70-370 version 1:22 Göran Lennartsson Darash Bible Institute Jerusalem Po.box 7734 Jerusalem 91077 Israel 1998 INNEHÅLL Inledning 1 LÄGESBESKRIVNING

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

5 JESUS SOM KRINGRESANDE RABBI

5 JESUS SOM KRINGRESANDE RABBI MÅLRUTA Förstå Jesus som förkunnare i hans originalmiljö Förstå Jesu undervisning så som den uppfattades av första åhörarna 58 5 JESUS SOM KRINGRESANDE RABBI Hur kan han som inte har studerat vara så lärd?

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7).

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7). Markus 1 (1:1) Jesus namn och titel 1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. 1. Evangeliet är ett grekiskt ord som kort och gott betyder goda nyheter. Vi har på svenska blivit så vana vid det

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

a. Jesus hade kommit hem från sin predikoresa i Galileen.

a. Jesus hade kommit hem från sin predikoresa i Galileen. Markus 2 (2:1 12) Jesus förlåter synder 1 Några dagar därefter kom Jesus tillbaka till Kapernaum. När man fick höra att han var hemma, 2 samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren,

Läs mer

Så får vi under en termin läsa M arkusevangeliet och hans berättelser om Jesus.

Så får vi under en termin läsa M arkusevangeliet och hans berättelser om Jesus. Eva Andreas, Tunadalskyrkan, Köping 180114 Mark 1:1-39 Så får vi under en termin läsa M arkusevangeliet och hans berättelser om Jesus. Hur förklarar man en människas liv på några få rader? De fyra evangelisterna

Läs mer

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. 1Ko 14:26 Hur ska det

Läs mer

1. Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda? ii. Fariséerna planerar att mörda Jesus på sabbaten.

1. Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda? ii. Fariséerna planerar att mörda Jesus på sabbaten. Markus 3 (3:1 6) Mannen med en förtvinad hand 1 En annan gång gick Jesus in i en synagoga, och där fanns en man som hade en förtvinad hand. 2 Spänt iakttog de Jesus för att se om han skulle bota honom

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom De Centrala tankegångarna i kristendom Kristendomens historia; hur religionen började och hur

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28 1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen Hoppet Nr 9 i serien Kristusvägen 1 KÄRLEKEN ÄR STARKARE ÄN DÖDEN Kärleken övervinner allt! Det är påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Eftersom döden inte är det sista i Jesu historia, är inte

Läs mer

Era uppdrag Övriga grupper på lägret

Era uppdrag Övriga grupper på lägret Bilaga 3a Fariséer Ni fariséer är ett stort religiöst och politiskt parti. Ni menar att om hela folket lever efter Guds vilja, kommer Gud att hjälpa Israels folk och då kan landet bli lika fritt och stort

Läs mer

Och jag önskade att jag hade fått möjlighet att lära känna den här människan, innan det var försent.

Och jag önskade att jag hade fått möjlighet att lära känna den här människan, innan det var försent. JESUS För drygt ett år sedan var jag på begravning. En församlingsmedlem, en äldre man, hade gått hem till Gud och den eviga vilan. Han hade varit pastor i många år, och hans familj och hem hade fungerat

Läs mer

Evangeliet enligt Johannes

Evangeliet enligt Johannes Evangeliet enligt Johannes 1 Ordet blev människa 1 I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Det fanns i begynnelsen hos Gud. 3 Allt blev till genom det, och utan det blev

Läs mer

1. Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta.

1. Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta. Markus 8 (8:1 9) Jesus bespisar fyra tusen 1 Vid den tiden hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och man hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: 2 Det

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9) Omvändelse Den bibliska omvändelse utgör inte en attitydförändring främjas av det mänskliga medvetandet. Integrerar ett liv innan män säger en Annan aspekt av det kristna livet, inte omvändelse främjas

Läs mer

Början På Evangeliet Om Jesus Kristus Kristendomens A-B-C enligt Markus Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Början På Evangeliet Om Jesus Kristus Kristendomens A-B-C enligt Markus Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 9 augusti 2015 Början På Evangeliet Om Jesus Kristus Kristendomens A-B-C enligt Markus Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son (Markus 1:1) Bibeltext Här börjar

Läs mer

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL Välkomna B I L L D A L S P I N G ST KY R A START FEB 4 KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER! VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL 19.00-20.00 ÄMNEN: Läran om Fadern Läran om Sonen Läran om Anden Rättfärdighet

Läs mer

MÅNDAG 4 januari. Läsning 1 Joh 3:7 10

MÅNDAG 4 januari. Läsning 1 Joh 3:7 10 MÅNDAG 4 januari Läsning 1 Joh 3:7 10 Mina barn, låt ingen föra er vilse. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom Kristus är rättfärdig. Den som syndar är djävulens barn, ty djävulen har syndat ända

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

Religion Judendom Kristendom Islam

Religion Judendom Kristendom Islam Religion Judendom Kristendom Islam Tror på Jahve (Gud) Väntar på Messias Gud Treenigheten Gud, Jesus och den helige Ande Helig bok/skrift Bibeln: Gamla testamentet Bibeln: Gamla testamentet och Nya testamentet

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping 190630 Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört Apg 4:13-31 Lärjungen Petrus kunde se tillbaka på många händelser med Jesus. En dag när

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det

Läs mer

Bibeln för barn presenterar. Berättelse 36 av 60

Bibeln för barn presenterar. Berättelse 36 av 60 Bibeln för barn presenterar Jesu födelse Skriven av: Edward Hughes Översatt av: Christian Lingua Illustrerad av: M. Maillot Bearbetad av: E. Frischbutter; Sarah S. Berättelse 36 av 60 Svenska Licens: Du

Läs mer

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Judendomen. Abraham judarnas stamfader Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr. Abraham judarnas stamfader Judarnas historia

Läs mer

På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.

På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det. 1 Rom 16:25-26. Hemligheten var dold innan Jesus Kristus avslöjade den.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Mos 31:6-8. Från påsk till pingst

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Mos 31:6-8. Från påsk till pingst 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping 180513 5 Mos 31:6-8 Från påsk till pingst Var inte rädda, Herren din Gud går själv med dig! Så lät hälsningen till folket som vi läste tidigare i gudstjänsten. Herren

Läs mer

(Introd: 0:35) Och kapitlet börjar med en bemärkning som är så typisk för Markus: Han bröt upp därifrån (Se: T.ex, Markus 9:30)

(Introd: 0:35) Och kapitlet börjar med en bemärkning som är så typisk för Markus: Han bröt upp därifrån (Se: T.ex, Markus 9:30) Program 138. MARKUS 10: 1-52. (Introd: 0:35) Vi har nu kommit till Markus evangeliums tionde kapitel, och skådeplatsen är än en gång Judeen och landet på andra sidan Jordan. Och inför detta textavsnitt

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Kristendomens utgångspunkter

Kristendomens utgångspunkter Kristendom Kristendomens utgångspunkter Kristendomen grundar sig på judendomen. Alltså Gud skapade världen, människan men också lagen. Gud är kärlek och han älskar människan. Utgår ifrån att Jesus är Messias,

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

i. Precis som alla andra judar så firade Jesus sabbat. b. Synagogan var en naturlig samlingsplats för samhällets aktiviteter.

i. Precis som alla andra judar så firade Jesus sabbat. b. Synagogan var en naturlig samlingsplats för samhällets aktiviteter. Markus 6 (6:1 6) Jesus förkastas i sin hemstad 1 Han gick därifrån och kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde honom. 2 När det blev sabbat undervisade han i synagogan. Många som hörde honom häpnade

Läs mer

"Om du är Messias, så säg oss det!" De omringade Honom i templet, i Salomos pelarhall, och krävde svar. "Om du är Messias, så säg oss det rätt ut!

Om du är Messias, så säg oss det! De omringade Honom i templet, i Salomos pelarhall, och krävde svar. Om du är Messias, så säg oss det rätt ut! Tema: Den gode Herden, 3 söndagen i påsktiden Text: Jer. 23:3-8, 1 Pet. 5:1-4, Joh. 10:22-30 Episteltext: 1Till era äldste riktar jag nu denna maning, jag som själv är en av de äldste och kan vittna om

Läs mer

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. Kol 3:17 Och allt vad

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

KALLADE ATT VARA VITTNEN. För den här världens skull

KALLADE ATT VARA VITTNEN. För den här världens skull KALLADE ATT VARA VITTNEN För den här världens skull DU SKA VARA HANS VITTNE OCH BERÄTTA OM VAD DU SETT OCH HÖRT (APG 22:15) VAD VITTNADE LÄRJUNGARNA OCH DE FÖRSTA KRISTNA OM? OCH HAN SADE TILL DEM: "DETTA

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Bibeln för barn presenterar. Jesu födelse

Bibeln för barn presenterar. Jesu födelse Bibeln för barn presenterar Jesu födelse Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: M. Maillot Bearbetad av: E. Frischbutter; Sarah S. Översatt av: Christian Lingua Framställd av: Bible for Children www.m1914.org

Läs mer

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem.

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem. Markus 11 (11:1 11) Jesus intåg i Jerusalem 1 När de närmade sig Jerusalem och var i närheten av Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 2 och sade till dem: Gå till byn

Läs mer

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap.

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap. Markus 12 (12:1 12) Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna 1 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: En man planterade en vingård. Han satte stängsel kring den, högg ut en vinpress och byggde ett

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Kyndelsmässodagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Kyndelsmässodagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Kyndelsmässodagen Psalmer: 404, 707, 37, 331, 112, 332 Texter: Jes 49:1-2, 1 Tim 6:13-16, Luk 2:22-40 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen Låt oss be! Vi tackar

Läs mer

Bibeln för barn. presenterar. Jesu födelse

Bibeln för barn. presenterar. Jesu födelse Bibeln för barn presenterar Jesu födelse Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: M. Maillot Bearbetad av: E. Frischbutter; Sarah S. Översatt av: Christian Lingua Framställd av: Bible for Children www.m1914.org

Läs mer

Om Johannesevangeliet

Om Johannesevangeliet Evangelium enligt Johannes 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om Johannesevangeliet Skiljer sig mycket från övriga, samsynta, evangelier. Skrevs troligen strax efter 90, då de kristna uteslutits ur

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du

PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera

Läs mer

Texter till predikan långfredagen

Texter till predikan långfredagen Texter till predikan långfredagen 2016 03 25 1Pe 2:21 Kristus led för er och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 1Pe 2:22 Han hade inte begått någon synd, och inget svek

Läs mer

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen

Ande och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller

Läs mer

År 2010. Allt vad han gör lyckas väl (psalm 1:3)

År 2010. Allt vad han gör lyckas väl (psalm 1:3) År 2010 Allt vad han gör lyckas väl (psalm 1:3) Temat för 2010 års kalender är hämtat från Psalm 1. Det är speciellt en mening som jag vill lyfta fram: Allt vad han gör lyckas väl (Ps 1:3). Att lyckas

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Judendomens historia

Judendomens historia Judendomens historia Judendomens historia 1. Historiska händelser 2. Religiösa föreställningar 3. Religiösa seder Moses 1.Flykten från Egypten, Ökenvandringen/Invandringen till Kanaans land Abraham 1.Patriarkernas

Läs mer

respektlös i den samtida kulturen att tilltala någon med bara förnamnet utan titel.

respektlös i den samtida kulturen att tilltala någon med bara förnamnet utan titel. respektlös i den samtida kulturen att tilltala någon med bara förnamnet utan titel. Lärjungar & Beit Midrash Synagogan fanns som institution redan före Jesu tid. Där samlades man framför allt till gudstjänst

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Öga för öga, Tand för tand

Öga för öga, Tand för tand Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Eye for an Eye. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Markusgudstjänst, 6:30 6:56 (femte Markussöndagen)

Markusgudstjänst, 6:30 6:56 (femte Markussöndagen) Predikan, Mark 6:30 7:37 21/1 2018 Peter Mänder Centrumkyrkan Farsta Markusgudstjänst, 6:30 6:56 (femte Markussöndagen) Markusevangeliet 6:30 44 30Apostlarna samlades hos Jesus och berättade för honom

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Föreläsning 7 och 8. Föreläsning 8. Högtider och Familjeliv.( Groth 229-260+ Donin s 52-101))

Föreläsning 7 och 8. Föreläsning 8. Högtider och Familjeliv.( Groth 229-260+ Donin s 52-101)) Föreläsning 7 och 8 Föreläsning 7 Staten Israel efter 1 VK och fram till nutid. Jerusalem som helig stad och Israel som det heliga landet. Judarnas historia i Sverige. Messiasföreställningar i judendomen.

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Joh 1:19 Detta är Johannes vittnesbörd när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. Joh 1:20 Han bekände och

Joh 1:19 Detta är Johannes vittnesbörd när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. Joh 1:20 Han bekände och Joh 1:19 Detta är Johannes vittnesbörd när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. Joh 1:20 Han bekände och förnekade inte, han bekände: "Jag är inte Messias."

Läs mer

NTs historiska böcker

NTs historiska böcker NTs historiska böcker s. 1 Matteus evangelium s. 3 Markus evangelium s. 4 Lukas evangelium s. 6 Johannes evangelium s. 8 Apostlagärningarna Matteus evangelium Den utlovade Messias Av Nya testamentets fyra

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium

Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium Evangelium enligt Markus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Evangelium Evangelium betyder "glädjebudskap", "goda nyheter" Vi har inte EN utan MÅNGA evangelieböcker men de handlar om SAMMA glädjebudskap,

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö

Det bibliska landet. Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Pilgrimsvandring på Tosterö Det bibliska landet Vid starten: Visa mig Herre din väg, och gör mig villig att vandra den. (Heliga Birgitta) Betlehem: Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus

Läs mer