Med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv

Transkript

1 Med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv 1

2 Illustrationer: Karin Didring Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) Ölandsgatan 49D, Stockholm Tel: Fax: SKR samlar kvinnojourer, tjejjourer och idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. 2

3 Förord Kriminalvården utrycker själv att den följer Barnkonventionen så långtgående som möjligt med hänsyn till övriga regler som styr verksamheten. Ett barnperspektiv inom Kriminalvården måste ha sin utgångspunkt i barnens bästa. Det kan innebära att en kontakt mellan barn och förälder bör uppmuntras och göras möjlig. Men det kan också innebära att barn kan behöva skyddas från sin egen förälder. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har tillsammans med Kriminalvården genomfört ett pilotprojekt med fokus på föräldrars ansvar för barns rätt till ett liv fritt från våld. SKR har i projektet hållit två föräldracirklar. Ingen av de föräldrar som ingick i pilotprojektet var dömda för brott i nära relation. Det var ett gemensamt beslut av Kriminalvården och SKR att göra ett sådant urval, då vi kände att vi inte hade den kompetensen i samtalsledargruppen. Att arbeta med föräldrar som har begått brott i nära relationer ställer stora krav på upplägg, metodmaterial och samtalsledarnas kunskap och kompetens. Det är viktigt att i det läget alltid arbeta ur ett barnperspektiv och att föräldern som utsatt barnet för ett brott får arbeta med sitt ansvar. Ett barn kan aldrig förverka rätten till sina föräldrar, men däremot kan en förälder förverka rätten till kontakt med sitt barn. I ett sådant läge blir fokus att arbeta med föräldraskapet utifrån att man inte ska ha kontakt med barnet. Men också att skapa möjligheter för föräldern att förändra sitt liv, och därmed också förutsättningarna för andra. I Sverige har vi en stark föräldrarätt inom lagstiftningen. Det ställer ofta till det för de barn som är utsatta för våld i sin familj, då barnets behov och upplevelser inte väger lika tungt som föräldrarnas rätt till sina barn. SKR:s medlemsorganisationer vittnar ofta om barnens svaga ställning i domstolsprocesser och vid barnsamtal inom socialtjänsten. Vi som arbetat med projektet vill understryka att det upplägg, de samtal och erfarenheter som kommer ur pilotprojektet hade sett annorlunda ut om vi hade arbetat med en grupp föräldrar som var lagförda för brott i nära relation. Därmed inte sagt att de föräldrarna skulle behöva prata om samma saker. Men ur ett annat perspektiv. Vår förhoppning är att vi med vår kunskap inom området våld i nära relationer ska kunna komplettera och utveckla andra familjestödsprogram. 3

4 Bryggan Stockholm har fått i uppdrag av Kriminalvården att arbeta fram en ny föräldrautbildning som ska vara klar under hösten Samarbetet med Kriminalvården har lett till att SKR nu är med i det arbetet. Vi är stolta och glada över att vara en del av den utvecklingen. Arbetet inom SKR präglas av demokrati, öppenhet och bredd. Pilotprojektet på anstalterna Sagsjön och Högsbo är exempel på vad som är möjligt att göra när vi samarbetar över gränserna. Carina Ohlsson, förbundsordförande Lotta Sonemalm, förbundssekreterare Hanna Gustavsson Hertell, verksamhetsutvecklare barn- och bemötandefrågor Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Stockholm, juni

5 Innehåll Sammanfattning 6 Resultat 7 Bakgrund 7 En positiv utgångspunkt 8 Deltagarnas syn på relationen till sina barn 10 Deltagarna 10 SKR:s träffar 11 Material 14 Kommentarer om materialet 14 Deltagarnas synpunkter 17 Lätt att öppna sig 17 Livsförändrande 17 Minskad ensamhet 17 Inte svårt att prata om våld 18 Hoppingivande 18 Brottsförebyggande 19 Barnfokus istället för skuld och skam 19 Cirkelledarnas synpunkter 19 Mans- och kvinnogruppernas olika behov 21 Förbättringspotential 21 Avslutande kommentarer 22 Tack 22 5

6 Sammanfattning Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, har i ett pilotprojekt inom Kriminalvården lett två stycken föräldragrupper en för män och en för kvinnor med särskilt fokus på vuxnas ansvar för barns rätt till ett liv fritt från våld, hot och kränkningar. De träffar som SKR utvecklat och hållit i tillsammans med två samtalsledare har varit en utökad del av Kriminalvårdens ordinarie föräldrautbildning. Inför de ordinarie träffarna som samtalsledare knutna till Kriminalvården höll, deltog de på en utbildning hos SKR. Anledningen var att man ville få med sig kunskap och ingångsvärden som kunde skapa en gemensam ram till samtliga träffar inom föräldracirkeln trots olika material. Deltagarna i föräldracirklarna har upplevt SKR:s träffar som effektiva i sitt brottsförebyggande syfte. De har uttryckt att de genom samtal om föräldrabarnrelationer förstått och fått viljan att ändra sina liv. Cirkelledarna har också uttalat att den brottsförebyggande aspekten är stark eftersom de bevittnat att samtliga deltagare varit mycket motiverade att förändra sina liv efter föräldracirkeln. SKR:s metoder och material har testats och utvärderats av både deltagarna och ledarna av föräldracirklarna. En del av utvärderingen har varit kvantitativ, där deltagarna fått skatta på en skala vad de ansett om föräldracirkelns olika delar. Därtill har fokusgruppsintervjuer genomförts med deltagarna och telefonintervjuer med cirkelledarna efter de avslutade föräldracirklarna. Resultatet ligger nu till grund för Kriminalvårdens utveckling av sin föräldrautbildning. Pilotprojektet har som första steg genomförts med deltagare som har gemensamt att de är föräldrar. Ingen deltagare har varit dömd för våld i nära relationer. SKR och Kriminalvården har gjort bedömningen att metoderna som fokuserar på våld ur ett barnperspektiv först bör prövas på frihetsberövade föräldrar som inte är dömda för våld i nära relation. I ett nästa steg kan däremot metoderna prövas på frihetsberövade för kvinnofridsbrott, men då kommer fler och andra perspektiv att behövas i arbetet. 6

7 Resultat Båda undersökningsgrupperna rapporterar att de fått ökade kunskaper om barns upplevelser av våld, utsatthet och försummelse Samtliga deltagare rapporterar att de har fått möjligheten att samtala om sitt nuvarande och framtida föräldraskap i cirkeln Samtliga män och fem kvinnor rapporterar ökade kunskaper om att vara förälder Alla utom två deltagare rapporterar att de fått ökade kunskaper om vilka stödinsatser som finns för dem och sina barn när det gäller våld, hot och kränkningar Svarande: 6 stycken män och 6 stycken kvinnor Bakgrund I ett särskilt utvecklingsprojekt vid anstalterna Högsbo och Sagsjön genomfördes under januari-april år 2013 studiecirklar med frihetsberövade män och kvinnor som är föräldrar. I denna gruppverksamhet hade innehållet och materialet i Kriminalvårdens ordinarie föräldracirkel utökats i samarbete med Sveriges Kvinnooch Tjejjourers Riksförbund, SKR. Sammanlagt bestod föräldracirkeln av sex träffar, där SKR ansvarade för två stycken av dem. Föräldracirkelns upplägg Kriminalvårdens del SKR:s del Träffar Pass I föräldracirkeln gavs deltagarna verktyg att bearbeta erfarenheter och känslor om hur det är för ett barn att växa upp med föräldrar som lever i kriminalitet och missbruk. Det innebär att man arbetade med teman såsom konflikter, separation, våld och försummelse. Totalt deltog sex manliga frihetsberövade på anstalten Högsbo och sex kvinnor på anstalten Sagsjön. 7

8 Mål SKR:s mål för träffarna inom föräldracirklarna har varit att: Utbilda deltagarna i barns upplevelser om våld och utsatthet, till exempel genom att identifiera risksituationer och triggers för våldsutövande Ge deltagarna möjligheten att samtala om sitt nuvarande och framtida föräldraskap Ge deltagarna ökade kunskaper om stödinsatser hos relevanta myndigheter och organisationer Samarbetets uppkomst Kriminalvårdens föräldracirklar som utgår ifrån materialet Föräldraskap, en studiecirkel av Rita Christensen (2006) har hållits under sju år utan uppdatering av material eller upplägg. Myndigheten har nu beslutat att göra om dem och pröva att utöka föräldracirkeln med ett tydligt barnperspektiv och inslag av våldets konsekvenser med hjälp av SKR. Till en början ville SKR rikta insatsen mot personer frihetsberövade för våld i nära relation. Insatsen som i detta fall blev en utökad föräldracirkel, riktades slutligen till personer frihetsberövande för andra brott. Anledningen var att det var viktigt för både Kriminalvården och SKR att först få erfarenhet om tillämpbarheten av SKR:s metodmaterial om våld ur ett barnperspektiv gentemot frihetsberövade föräldrar generellt. En positiv utgångspunkt SKR har under träffarna tillämpat en positiv utgångspunk, det vill säga motivera deltagarna att de har en förmåga och kapacitet att förändra sina liv. Inriktningen är på det meningsfulla och viktiga i livet istället för det problematiska som till exempel kriminalitet eller missbruk. Man tar fasta på utgångspunkten att människor ständigt försöker konstruera mening i sina liv för ökat välmående. Tillvägagångssätt har i tidigare forskning bland annat kallats Good Life Model, GLM, och visat positiva effekter när det gäller förändringsarbete hos människor. Ramen för dessa föräldracirklar har varit att barnen behöver sina föräldrar. SKR är dock av meningen att i vissa fall är föräldrar inte bra för sina barn och bör inte uppmuntras att träffa dem. Det kan handla om fall där föräldern är dömd för kvinnofridsbrott eller sexuella övergrepp. 8

9 9

10 Deltagarnas syn på umgänget med sina barn Deltagarna i föräldracirklarna har gemensamt att de just är föräldrar. Utöver det har inga specifika kriterier funnits. Relation och umgänge med deras barn kan därför se olika ut. Alla deltagarna utom en kvinna respektive en man träffar sina barn regelbundet på anstalten eller under permission. Det finns ett missnöje bland deltagarna gällande hur ofta de får tillgång till att umgås med barnen. Fem deltagare har uttryckt att de skulle vilja träffa sina barn oftare och längre tid vid varje tillfälle. Endast en deltagare är nöjd med hur ofta den träffar sina barn just nu. Anledningen till att de frihetsberövade föräldrarna inte träffar sina barn i den utsträckning de skulle vilja beror på olika faktorer. En deltagare menar att barnet befinner sig för långt bort för att komma och hälsa på. En kvinna menar att pappan inte tillåter att barnen får komma och hälsa på. En man rapporterar att han inte tycker att anstalten har några bra rum för att ta emot barnen på besök och en annan man önskar att omständigheterna var annorlunda så att han fick träffa sina barn överhuvudtaget. Deltagarna 6 stycken män och 6 stycken kvinnor, totalt 12 stycken deltagare, har svarat på bakgrundsfakta om sig själva. Medelålder: 34 år Eftergymnasialutbildning: 5 st. Arbetslös eller sjukskriven: 6 st. Medelstrafftid: 20 månader Antal barn i snitt: 2,5 st. (1 man har inte fått barn än, men väntar barn inom kort) Vårdnadshavare: 1 st. man, 6 st. kvinnor. Enskild vårdnad innan frihetsberövning: 2 st. män, 3 st. kvinnor Delad vårdnad innan frihetsberövning: 0 st. I en relation: 6 st. Har aldrig haft en relation längre än 6 månader: 6 st. Antal deltagare med minst ett barn som vet att föräldern sitter på anstalt: 3 st. män, 6 st. kvinnor. 10

11 SKR:s träffar SKR:s träffar har börjat med en så kallad runda, där alla säger något om hur de mår och om de har några specifika tankar för stunden. Samtliga deltagare ges talutrymme, vilket bidrar till att synliggöra alla. Samtalsledarens uppgift är att bidra till ett sådant klimat i gruppen att alla känner sig delaktiga och vill prata. Vill någon passa i en runda så accepteras det. Varje dag avslutades även med en runda där deltagarna fick chansen att delge hur det känts under dagen och vad de tar med sig därifrån. 11

12 Kriminalvårdens föräldracirklar Kriminalvårdens ordinarie föräldracirklar består av fyra träffar uppdelade på åtta pass, det vill säga två pass per träff. Föräldracirklarna utgår ifrån materialet Föräldraskap, en studiecirkel av Rita Christensen (2006). Föräldracirklar har letts av två samtalsledare, en kriminalvårdare och en familjebehandlare från Solrosen, en ideell verksamhet som ger stöd åt barn med frihetsberövade föräldrar. Kriminalvårdens föräldracirkelledare har olika utbildningsbakgrund, men samtliga har genomgått kriminalvårdens interna utbildning på fem dagar fördelat på två tillfällen. Under de olika passen tar man upp tre teman varje gång Hemligheten, Separationer och Motstridiga känslor. Träff 1 Pass ett kunskapspass om våld mot barn Samtalsledarens uppgift under passet var att delge kunskap om våld i nära relationer med fokus på hur det drabbar barn, samt hur det påverkar barn, kvinnor och män på olika sätt. För att skapa en bild och delge fakta över det egentliga läget innehöll passet en genomgång av våldstatistik. Eftersom det har visat sig att det ofta är svårt att prata om våld hade samtalsledaren till uppgift att skapa en gemensam grundförståelse av våldsproblematiken. Här lyftes konsekvenser av våldet, symtom och försvarsstrategier hos barnen. Passet innehöll också flera övningar där deltagarna fick associera kring olika våldsbegrepp, vad det innebär att vara förälder/barn samt vilka förväntningar de hade på sig själva i föräldraskapet. Pass två vad är känslor? Under passet visades filmen Jag sa att jag hade en mardröm. Filmen föregicks av att samtalsledaren pratade och gjorde deltagarna medvetna om de fyra grundkänslorna; glad, ledsen, arg och rädd, samt nyanser av dem. Utgångspunkten var att för att kunna förändra beteenden på lång sikt i sitt föräldraskap så behöver man kunna förstå sina känslor. Om man har svårt att förstå sitt eget känsloliv kommer man också få svårt att förstå sina barn. Grundtanken är att alla känslor är okej att känna, men man kan och bör inte alltid agera ut det man känner. Samtalsledaren gick kort igenom teorier ur kognitiv beteendeterapi, kbt, inklusive triangeln tanke känsla beteende. Tringeln fungerar för att tydliggöra hur man snabbt kan hamna i ett läge där man inte vill vara om man inte övar sig i att förstå sitt inre liv. 12

13 Känslor av skuld och skam behandlades också, eftersom flera av föräldrarna på något sätt upplever att de har svikit sina barn. Efter filmvisningen delgav deltagarna sina reflektioner. Flera var förvånade över att barnen ser så mycket av det våld som kan pågå i en drabbad familj, och hur bra de är på att uttrycka sina känslor. Träff 2 Pass tre jag kan välja hur jag vill handla! Den andra dagen syftar till att man som förälder ska bli medveten om hur man handlar i olika situationer. Hur agerar man och uttrycker sig? Finns det risksituationer i sitt föräldraskap som man kan bli bättre på att hantera? Samtalsledaren introducerade deltagarna i metoden H.A.L.T Hungrig, Arg, Ledsen, Trött. Tanken är att om man på allvar tar hand om sig själv och sina behov så kommer man kunna hantera olika svåra situationer bättre. Det kommer också ens barn till gagn. Ett hjälpmedel kan sedan vara att tänka sig ett trafikljus i grönt, gult och rött. Hamnar man på gult ljus kan man fundera varifrån den känslan kommer och vad man kan göra innan man hamnar på rött ljus. Lyckas man med det kan man stanna upp och reflektera över olika handlingsalternativ. Känslotriangeln repeterades också. Deltagarna fick dessutom arbeta med olika övningar där de fick undersöka hur de själva brukade agera vid olika tillfällen beroende på deras humör. Det blev tydligt att vissa känslor var mer okej att uttrycka i vårt samhälle än andra. Därtill pratade man om det positiva i sitt föräldraskap, vad deltagarna hade lärt sig av sina egna föräldrar som de ville föra vidare till sina barn. Pass fyra framtida föräldraskap För att göra situationer tydligare där deltagarna agerade på ett visst sätt utifrån humör och normer spelade gruppen spelet Måsvägen 12. Samtalsledaren använde ett exempelcase som ingår i spelet för att sätta igång ett samtal om barns utsatthet i familjen. Deltagarna och samtalsledarna hjälptes åt att reflektera kring vilket stöd man kan få i samhället om man är utsatt för våld eller har andra problem i sin familj. Deltagarna fick sedan göra övningen Heta stolen och ta ställning till olika påståenden som till exempel alla som någon gång skrikit åt sitt barn byter stol eller alla som någon gång inte har lyssnat på sitt barn byter stol. Därefter fick deltagarna tillsammans med samtalsledaren diskutera konkreta risksituationer där det lätt kan bli konflikter mellan barn och föräldrar. En stor del av resten av dagen gick ut på att prata om framtiden och förändringsprocesser. En av grundtankarna var att vi kan inte göra om det som har hänt, men vi kan påverka vår framtid för våra barn och oss själva, och vi behöver inte vara ensamma i den processen. Dagen avslutades med tre övningar där syftet var att stärka deltagarna och 13

14 deras relation till sina barn. En övning gick ut på att alla föräldrar fick i uppdrag att rita ett hjärta till sina barn där de skrev ner de egenskaper som de uppskattar hos barnet. Sedan fick man skicka eller överlämna hjärtat till sina barn när man träffades nästa gång. Material Filmen Jag sa att jag hade en mardröm och spelet Måsvägen 12 har utgjort grunden för gruppsamtalen under SKR:s träffar. De är en del av metodmaterialet Ur barnens perspektiv som bygger på delaktighet och målet är att genom samtal och information främja jämställdhet och barns rätt till ett liv fritt från våld. Materialet gör det möjligt att diskutera hur barn som bevittnat och upplevt våld känner och tänker kring det de har varit med om. Metoden sätter fokus på vuxnas ansvar för barns rätt att leva ett liv utan hot, våld och kränkningar. Materialet möjliggör för föräldrar att samtala om egna erfarenheter men också om mänskliga rättigheter och att leva med barn i Sverige. Material har tidigare tillämpats i bland annat samtalsgrupper med utlandsfödda föräldrar och barngrupper, och är även anpassat för bl.a. socialtjänst, svenska för invandrare (sfi), skola, fritidsverksamhet och behandlingsarbete med både offer och förövare. Kommentarer om materialet Samtliga deltagare och cirkelledare tyckte att filmen Jag sa att jag hade en mardröm var mycket bra. På en skala mellan 1-5 fick filmen ett genomsnitt på 4.3. Flera deltagare uttryckte att det var bra med en film som speglar barns upplevelser av våld. Kvinnogruppen understök att det var bra att se att det fanns hopp för barnen att bearbeta det de varit med om och att de kan gå vidare med vuxnas stöd. Männen sa att de upplevde filmen som mycket känslosam och de kunde verkligen känna med barnen och ogillade personerna som gjorde att barnen hamnade på kvinnojour. Att så små barn tänker och förstår så mycket. Jag är uppvuxen i en sådan kultur där det är okej att slå frugan. Jag har aldrig tänkt att barnen fattar och tänker att det är något fel på sig själva. Filmen öppnade verkligen mina ögon. Spelet Måsvägen 12 väckte minnen hos flera deltagare och satte igång samtal om hur man kunde agera i miljöer eller situationer där våld ofta förekommer. Några deltagare uppfattade spelets syfte som något otydligt. På en skala mellan 1-5 fick spelet ett genomsnitt på 3,9. 14

15 Metodmaterialet Ur barnens perspektiv Filmen Jag sa att jag hade en mardröm Jag sa att jag hade en mardröm är en animerad dokumentärfilm där fem barn mellan tre och åtta år berättar om sina tankar och känslor om våldsamma situationer hemma när deras pappor har slagit och hotat deras mammor. Barnen berättar även om egna våldsupplevelser. Samtalen är inspelade på kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Stockholm. Filmen är 19 minuter lång och finns textad på flera språk; engelska, danska, finska, arabiska, persiska, somaliska, tigrinja, turkiska, kurmandji, och ryska. Till filmen hör ett studiehäfte som bygger på citat och stillbilder ur filmen, samt kommentarer från Lotta Molander från Alla Kvinnors Hus barnjour. Filmen fungerar mycket bra i olika typer av grupper. Den väcker starka känslor och öppnar upp för uppriktiga samtal både med barn och vuxna. Spelet Måsvägen 12 Spelplanen illustrerar ett samhälle med en tom lägenhet som kan fyllas med barn, vuxna och inredning. Lägenheten möbleras sedan som ett dockskåp. I spelet Måsvägen 12 kan du välja att skildra egna upplevelser eller hypotetiska situationer. Du kan också utgå ifrån ett exempelcase som finns i en spelinstruktion som följer med spelet. Hur gör vi i min familj när konflikter uppstår? Hur brukar jag som förälder agera? Vad händer med barnet i den röda ringen? Hur känns det för barnet? Hur ser en vanlig vardagskväll ut? Vad gör mamma, vad gör pappa och vad gör barnen? Vad händer på helgerna? Bland annat dessa frågor diskuteras när deltagarna får bygga upp olika familjesituationer i Måsvägen 12. Spelet är ett bra sätt att få igång samtal. Samtidigt som man pratar och diskuterar kan man göra något med händerna vilket kan kännas avslappnande för många. 15

16 16

17 Deltagarnas synpunkter Sammanfattningsvis är deltagarna generellt mycket nöjda med föräldracirkeln. Några utmärkande positiva aspekter var att det var lätt att öppna sig, cirklarna skapade en viljan att förändra sitt liv och minskade känslan av att vara ensam om sina problem. Flera kände också att det var bra att man belyste vad som händer med barn som upplever våld och att de inte tänkt i de banorna tidigare. Att barnen var i centrum var avgörande för många deltagare för att undvika fokus på skuldkänslor av att vara en dålig förälder. Att blicka framåt på hur det faktiskt går att bygga upp en bra relation med barnen och för att de ska få ett bättre liv var också viktigt för deltagarna. Lätt att öppna sig Deltagarna menar att variation i ålder och etnisk härkomst har skapat bra gruppsammansättningar. De uttalade att den heterogena sammansättningen har varit av betydelse för att kunna öppna upp sig och våga prata om det svåra och jobbiga i livet. Det är väldigt bra att gå den här föräldracirkeln här på anstalten. Alla har ju inte barn och man kanske inte vill sitta och prata om sina barn hela tiden, så när man har kommit ner hit till cirkeln så är det bara ens barn det har gällt. Väldigt skönt att bara ha fokus på sina barn, där vi kan få dela erfarenheter och framtiden. Livsförändrande Männen anser sig fått mer ny kunskap om barns utveckling och att cirkeln varit livsförändrade. Två stycken män säger att de ser annorlunda på världen och att de nu har fokus på familjen. En man som inte träffar ett av sina barn har nu bestämt sig för att han vill vara en del av dotterns liv för hennes skull för att han nu förstår att barnen inte bara behöver en bra mamma utan även en pappa. Det är bra att ha varit kriminell när det gäller barn och sånt. Vem fan ska dom lura. Man önskar inte att sina barn går samma väg. Man vill att dom ska ha en bra utbildning och sköta sig. Minskad ensamhet Det framkommer också av intervjuerna att deltagarna fått erfarenhetsutbyte av varandra. De känner sig inte längre ensamma. Barnen gör dem lika inför varandra 17

18 och de vågar öppna sig eftersom alla sitter i samma situation med liknande erfarenheter. En viktig aspekt som särskilt framkom var att det kändes bra att andra kände likadant, och att de inte behövde vara ensamma i sina erfarenheter och känslor. Man känner igen sig och sen är man inte ensam om problemen. Att dela sina erfarenheter är ett erkännande. Det blir som en aha-upplevelse. Inte svårt att prata om våld Ingen gav uttryck för att det varit svårt att tala om våld och utsatthet. Det var tungt men positivt eftersom det gav information om hur barn faktiskt upplever våld. Sen kom även egna upplevelser av våld fram från när de själva var små. En kvinna sa att samtalet påverkades av att hon själv blivit utsatt för våld men att det var bra att i sammanhanget få möjlighet att prata om hur jobbigt det varit. Man pratar om sina barn men man pratar också om sig själv. Det är det som är grejen i det hela. Ingen vill att ens barn ska behöva gå igenom samma sak som sig själv. Hoppingivande En kvinna menar att det var bra att prata med samtalsledare från SKR om utsatthet eftersom det gav hopp om att relationen till barnen går att reparera trots erfarenheter av våld mellan närstående. Istället för att koncentrera samtalen på det dåliga som kriminalitet och missbruk så har de i föräldracirklarna fått väcka liv i det som har en framtid, det som kan repareras, vilket gett hopp och ökat motivationen till förändringsarbete. Viljan att vara en god förälder är stark och genom föräldracirkeln har deltagarna fått prata om hur det går att reparera relationen till sina barn och samtidigt fått ökad tilltro att detta är möjligt. De har insett att barnen behöver dem även om de sitter frihetsberövade. Samtalsledaren la upp det på ett sätt eller förklarade för oss att våld mellan närstående har hänt, men att det inte är förstört och att det går att reparera. Det var tungt men det var väldigt nyttigt. Mitt mål nu när jag kommer ut är att skaffa mig ett arbete och en bostad så att mina barn kan få varsin nyckel. Jag känner att jag har stark tilltro att det kommer bli så också. Det här är något som hjälper oss fångar, det är något vi kommer att leva efter. Vi är pappor och kommer hem till våra familjer och lever med våra barn.. 18

19 Brottsförebyggande Cirkeln har fått deltagarna att förstå att de måste förändra sitt liv för att kunna vara med barnen. En annan viktig sak de lyfter är att cirkeln inte fokuserat på det dåliga i deras liv, att de är kriminella eller att de är missbrukare utan på att de är föräldrar. De upplever det som skönt att de inte kommit till en rättegång utan att det fokuserats på det positiva alla har gemensamt barnen och föräldraskapet. Cirkeln ger dem stöd i att en förälder alltid kommer vara en förälder och att barnen alltid behöver sina mammor och pappor Det är så skönt att få vara mamma också. Det är väl det bästa man kan förebygga med, att man får känna sig bra som mamma. Att det är okej att få vara på olika sätt, att man har olika erfarenheter och så. Barnfokus istället för skuld och skam En kvinna menar att det viktigaste med cirkeln har varit att hon har fått komma hit och prata om skuld och skam. Att hon levt som missbrukare och samtidigt haft barn har lett till att hon alltid levt med skam och därför knarkat ännu mer. Vidare understryker hon att de andra behandlingsprogrammen inom Kriminalvården inte kan skapa förändringar i ett längre perspektiv om deltagarna inte har fått tala om det viktigaste i deras liv sina barn. Mansgruppen talade om oron över att överföra sina dåliga beteenden till sina barn. Istället för att bygga upp skuldkänslor kring det var deltagarna nöjda med att de inom föräldracirkeln fick samtala om tidigare misslyckanden. Jag känner mig ändå väldigt privilegierad att få vara med i ett sånt här program, för på utsidan existerar inte det här. Så det här är bara en förmån. Cirkelledarnas synpunkter Cirkelledarna ser en brottsförebyggande aspekt med att hålla föräldracirklar inom Kriminalvården eftersom samtliga deltagare varit mycket motiverade att förändra sina liv efter cirkeln. Cirkelledarna anknutna Kriminalvården och Solrosen tycker att Kriminalvården bör satsa på denna insats och ge mer status och resurser för att utveckla cirkeln. I dagsläget beror genomförande av föräldracirklarna på anstalt till stor del på ledarskapets intresse, eftersom de inte ligger inom ramen för ordinarie behandlingsprogram. En cirkelledare för mansgruppen säger att deltagarna har fått känna sig viktiga och behövda och att de insett att barnen behöver dem när de väl kommer ut ur 19

20 fängelset. De har således fått ett långsiktigt perspektiv på deras förändringsarbete. När föräldraskapet blir det viktigaste, ges mindre utrymme för brott och droger, vilket är betydande för att förhindra återfall i brott. En cirkelledare menar att om deltagarna kan bygga upp en känsla av att vara en bättre förälder på anstalten, så ökar chanserna att bli det utanför. Flera cirkelledare säger att föräldracirklar borde vara obligatoriskt inom Kriminalvården och inte drivas som ett projekt. Enskilda kriminalvårdare ska inte behöva kämpa för att få dem till stånd. 20

21 Förbättringspotential För att säkerställa resultat och förbättringspotential har varje avslutad föräldracirkel följts upp med fokusgruppsintervjuer med deltagarna och telefonintervjuer med cirkelledarna. Vissa förbättringsområden gäller specifikt Kriminalvårdens eller SKR:s träffar men de flesta gäller föräldracirkelns helhet. Nedan följer tips från både deltagarna och cirkelledarna på hur föräldracirkeln skulle kunna utvecklas. Utveckla ett manus för hur cirkelledarna ska använda sig av Föräldraskap, en studiecirkel, Rita Christenssen (2006) Inkludera avsnitt om våld i ordinarie föräldracirkel Gör föräldracirklarna till obligatoriska behandlingsprogram Stärk statusen och resurser till förlädracirklarna Informera tidigare om att förlädracirklarna kommer att äga rum för en god gruppsammansättning och tid till förberedelser för cirkelledarna Tillämpa inchecknings- och avslutningsrundor Ge mindre tid till uppläsning av materialet och mer tid till samtal Dela upp studiematerialet om barns utveckling i olika svårighetsgrader Strukturera varje pass tydligare Inkludera information om hur samhället fungerar samt kulturella och religiösa skillnader Ta fram checklista om vad som avhandlats vid de olika tillfällena för att lätt kunna dela med sig till partner Lägg till uppgifter mellan varje träff Ge verktyg för hur det går att bygga upp relationen med barnen Ordna träffar tillsammans med barnen och eventuell partner Ge konkreta råd hur man kan gå tillväga för att göra annorlunda i livet Inkludera fler interaktiva övningar Mans- och kvinnogruppers olika behov Kvinnorna har haft ett större behov av att samtala om våld ur ett brottsofferperspektiv jämfört med männen. Männen har däremot haft ett större behov av att få förståelse för barns utveckling. Vid utveckling av föräldracirklar inom Kriminalvården kan det vara viktigt att beakta dessa skillnader. 21

22 Avslutande kommentarer Deltagarna i SKR:s träffar på Kriminalvårdens föräldracirkel har uttryckt att de genom träffarna har fått motivation till att vilja förändra sina liv. De har sagt att de insett att de kan reparera dåliga relationer med sina barn och fått insikt i att även om de inte sett sig som några värdiga föräldrar är det viktigt för barnen att de finns där. Deltagarna har på så sätt fått ett långsiktigt perspektiv på sitt förändringsarbete. Det går att anta att detta har en brottförebyggande effekt och minskad risk för återfall i brott. Tack! SKR vill rikta ett stort tack till Kriminalvården Region Väst för att vi tillsammans fick chansen att genomföra projektet och ett särskilt tack till Lovisa Nygren på Sagsjöns anstalt. Vi vill även tacka SKR:s samtalsledare Ilse Widén och Mikis Kanakaris för ett fantastiskt bra arbete med att leda samtalsgrupperna, Kriminalvårdens och Solrosens samtalsledare Annika Franklin, Gunnleik Winsnes, Anki Westergren och Line Fuchs som med nyfikenhet och engagemang tog till sig uppdraget. I sammanhanget vill vi även lyfta Eva Gussing och Mille Rönnerblad på Qjouren som gav viktigt input under resans gång. SKR vill även tacka Arvsfonden, Amanda Netscher som skrivit en rapport om projektet Föräldracirklar inom Kriminalvården med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv, Annika Ernst som har producerat filmen, samt Robert Nyberg som har illustrerat både filmen och spelet. Alla ni som har medverkat i referensgrupper och arbetsgrupper. Ett stort och innerligt tack! 22

23 23

24 Vart tionde barn tvingas se och höra våld mellan föräldrarna. Nästan barn och ungdomar har en förälder som sitter i fängelse av olika anledningar. För vissa barn kan det innebära en lättnad, medan det för andra barn blir ett indirekt straff genom förälderns frånvaro. Oavsett de frihetsberövade föräldrarnas brott finns det alltid anledning att arbeta med barns rättigheter kopplat till föräldraskapet. SKR har i en föräldracirkel inom Kriminalvården prövat en unik metod med inriktning på förändring där barns rätt till ett liv fritt från våld stått i fokus. Samtidigt har föräldrarna fått möjlighet att samtala och få förståelse för föräldraskapets betydelse. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, blev som extern partner inbjuden av Kriminalvården för att vara med i utvecklingen av den ordinarie föräldrautbildningen. Genom SKR:s unika metodmaterial Ur barnens perspektiv genomfördes två föräldracirklar. Där här är allvar, konkret och livsviktigt. Det är våra barn vi pratar om. Jag har gått alla andra program inom Kriminalvården, men det här det enda program jag har tagit till mig, deltagare i föräldracirkeln. Samtalsledaren la upp det på ett sätt eller förklarade för oss att våld mellan närstående har hänt, men att det inte är förstört och att det går att reparera. Det var tungt men det var väldigt nyttigt, deltagare i föräldracirkeln. Det är så skönt att få vara mamma också. Det är väl det bästa man kan förebygga med, att man får känna sig bra som mamma. Att det är okej att få vara på olika sätt, att man har olika erfarenheter och så, deltagare i föräldracirkeln. Rapporten är framtagen utifrån undersökningen Föräldracirklar inom Kriminalvården med fokus på våld i nära relationer Ur barnens perspektiv av Amanda Netscher. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) info@kvinnojouren.se Ölandsgatan 49D, Stockholm Tel: Fax: SKR samlar kvinnojourer, tjejjourer och idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.. 24