ÅRSREDOVISNING 2006 AFA SJUKFÖRSÄKRING AFA TRYGGHETSFÖRSÄKRING AFA LIVFÖRSÄKRING. Årsredovisning 2006 AFA F

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006 AFA SJUKFÖRSÄKRING AFA TRYGGHETSFÖRSÄKRING AFA LIVFÖRSÄKRING Årsredovisning 2006 AFA F

2 Innehåll Inledning 3 VD HAR ORDET 4 FÖRSÄKRINGARNA 9 INFORMATION OM FÖRSÄKRINGARNA 15 HANTERING AV RISKER OCH OSÄKERHETER 16 RISKHANTERING OCH SKULDVÄRDERING 22 UTVÄRDERING AV KAPITALFÖRVALTNINGEN 24 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 26 VERKSAMHETSSTÖD 30 MEDARBETARNA 33 årsredovisningar AFA Sjukförsäkring 39 AFA Trygghetsförsäkring 74 AFA Livförsäkring 109 STYRelSER, REVISORER M.FL. 156 ORdlISTA 159 english SUMMARY 163 ADRESSER 173

3 Inledning AFA Försäkring för ett bättre arbetsliv AFA Försäkring är namnet på den gemensamma organisationen för de tre försäkringsbolagen AFA Livförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag och AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag som ägs av Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO), samt i fråga om AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag även av Förhandlings- och samverkansrådet PTK. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt kommuner och landsting. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. AFA-försäkringarna AFA-försäkringarna bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och ger ekonomiskt stöd vid arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom, vid arbetsskada, vid dödsfall, vid arbetsbrist och vid föräldraledighet. Den kollektivavtalade försäkringen är effektiv, bland annat genom en hög täckningsgrad, låga administrativa kostnader och avsaknad av resurskrävande riskbedömningar vid tecknande av försäkring. Den kollektivavtalade försäkringen drivs utan krav på vinstutdelning till ägarna och med en aktiv skadereglering som värnar om den försäkrades rättigheter enligt kollektivavtalet. Våra strategiska mål AFA Försäkring har i uppdrag att sköta administrationen kring försäkringarna. Förutsättningarna för att vi ska kunna behålla dessa uppdrag är att vi kan erbjuda parterna på arbetsmarknaden förutsättningar för en långsiktigt stabil premie samtidigt som vi har nöjda försäkrade och en hög kostnadseffektivitet. Vi försäkrar, förvaltar och förebygger allt hänger samman Tack vare de stora kollektiv som försäkringarna omfattar, har AFA Försäkring unik kunskap om ohälsa i arbetslivet. Denna kunskap kommer från alla enskilda skadeanmälningar vilka lagras i AFA Försäkrings skaderegister, där det idag finns mer än 10 miljoner ärenden. Tillsammans bildar dessa en unik skadedatabas där vi under mer än 30 år har samlat information om sjukdomar och skador. Dessa fakta analyseras och bildar en viktig kunskapskälla och beslutsunderlag för den skadeförebyggande verksamheten och för riktade projekt som aktivt bidrar till att minska skador och sjukfrånvaron samt förbättrar arbetsmiljön. På så sätt lägger den kollektivavtalade försäkringen grunden för ett bättre arbetsliv för alla. 3

4 VD har ordet Skadeutveckling Sjukfrånvaron i Sverige fortsatte att minska även under år Det totala ohälsotalet i den allmänna försäkringen (ohälsotalet anger antalet under året utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per försäkrad mellan 16 och 64 år) minskade med 3,4 procent. Minskningen året innan var 2,8 procent. Antalet försäkrade som uppbar sjukpenning vid utgången av oktober år 2006 var 5,4 procent färre än samma månad året innan. Utvecklingen är mycket glädjande eftersom den höga sjukfrånvaron i vårt land har inneburit stora personliga lidanden samtidigt som den utsatt samhället för kraftiga ekonomiska påfrestningar. Särskilt glädjande är minskningen av de långa sjukfallen i den allmänna försäkringen. I oktober 2006 hade försäkrade uppburit sjukpenning längre tid än ett år, en minskning med drygt 12 procent på ett år. Parallellt med denna utveckling har det också skett en minskning av nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar. Under år 2006 beviljades nya sådana ersättningar, en minskning med drygt 20 procent jämfört med året innan. Efter en sedan 1960-talet nästan oavbruten ökning av antalet försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension) minskar nu, om än marginellt, även dessa. Vid utgången av år 2006 uppbar försäkrade sådana ersättningar, en minskning med 0,3 procent sedan år Försäkringskassan har uppmärksammat en ökning av antalet relativt unga långtidssjuka och de därmed ökade statliga åtagandena till dessa i form av sjukersättningar under lång tid. Man betecknar denna ökning som oroväckande (Försäkringskassan analyserar 2006:20). Inom avtalsgruppsjukförsäkringen har vi inte kunnat notera någon motsvarande förskjutning nedåt i åldrarna bland dem som beviljats månadsersättning. Den minskande sjukfrånvaron i samhället avspeglar sig även i vår avtalsgruppsjukförsäkring. Antalet nyanmälda skador under år 2006 uppgick till ca , vilket är en minskning med ärenden jämfört med året innan. Inom AFA Sjukförsäkring har vi också 4

5 VD har ordet premiebefrielseförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring, som ingår i olika tjänstepensionsplaner. Försäkringarna betalar avsättning till arbetstagares tjänstepensioner bland annat under tid då de är arbetsoförmögna. I premiebefrielseförsäkringen nyanmäldes under år 2006 knappt ärenden och i avgiftsbefrielseförsäkringen nyanmäldes ca ärenden. De nya bevisregler som infördes i lagen om arbetsskadeförsäkring år 2002 förväntades öka antalet av Försäkringskassan godkända skador. Denna ökning har dock uteblivit. En anledning till detta kan vara att Försäkringskassan har långa handläggningstider vilket leder till att ärenden som omfattas av de nya reglerna ännu inte försäkringsmässigt prövats i någon större utsträckning. Arbetsmiljöverket rapporterar att de anmälda arbetssjukdomarna minskar, jämfört med år 2005 med 17 procent. Sett över en fyraårsperiod uppgår minskningen enligt verket till 45 procent. Anmälda olycksfall som lett till sjukfrånvaro har dock inte minskat. För trygghetsförsäkringens del kan jag konstatera att antalet nyanmälda skador under år 2006 blev ca , en minskning med ca ärenden jämfört med året innan. Efter införandet av verksamhetsstödet MEGA kan vi notera förkortade handläggningstider och vi har i princip inga ärendeköer, alla anmälda ärenden befinner sig under handläggning. Under de senaste åren har vi dock fått ett ökat antal TFA- och TFA-KL-ärenden i kö för prövning i den så kallade TFA-nämnden. Nämnden, som består av representanter för de kollektivavtalsslutande parterna kan, om så anses befogat, rekommendera ändring av AFA Trygghetsförsäkrings beslut. Under år 2007 kommer det att hållas ett stort antal extra sammanträden för att förbättra situationen. Inga nämnbara förändringar av antalet anmälningar kan noteras inom AGB- och TGL-försäkringarna. Våra handläggningstider inom dessa försäkringar är liksom tidigare mycket korta. Förbättrad service till våra försäkrade Under hösten 2006 har vi genomfört ett försök med förlängda öppettider för allmänna förfrågningar per telefon. Försöket har varit framgångsrikt och det kommer att förlängas för att vinna ytterligare erfarenheter innan vi fattar slutligt beslut i denna fråga. För andra året i rad vann vi SM i telefoni & kundtjänst i klassen mellan 500 och anknytningar. Bedömningarna sker i bemötande, engagemang, attityd och svarstider. Juryns motivering var: "Det finns alltid ett gott engagemang och trevligt bemötande hos telefonisterna. Vilket ärende du än har, så får du alltid hjälp!" Tidningen Internetworld genomförde år 2006 en undersökning bland svenska storföretag för att bedöma hur duktiga de är på att svara på e-post. Femtio företag ingick i undersökningen där man bland annat bedömde kontaktvägar, svarstid och kvalitet på svaret. AFA Försäkring kom på en mycket hedrande fjärde plats. Kapitalförvaltning Det är tillfredsställande för mig att kunna konstatera att vår kapitalförvaltning fortsatt att leverera mycket goda resultat. Sedan år 1998, då AFA-bolagens gemensamma kapitalförvaltning bildades, har meravkastning gentemot de av styrelserna beslutade normalportföljerna uppnåtts alla år utom ett. Sammantaget uppgår meravkastningen till 9,8 procent under denna nioårsperiod. I absoluta tal innebär det en förstärkning av AFA-bolagens resultat- och balansräkningar med 11,4 miljarder kronor. Under åren motsvarar AFA-bolagens kapitalavkastning 68,4 procent av de totala försäkringsersättningarna. 5

6 VD har ordet Regeländringar Förslag som har presenterats i en departementspromemoria kan leda till genomgripande förändringar i det nationella regelsystemet för försäkringsbolag. Förslaget syftar till att öka genomlysningen av försäkringsbolagens ekonomier och risker. Förändringarna, som föreslås genomföras år 2008, är i korthet följande. I departementspromemorian föreslås att en aktsam skuldvärdering införs. Aktsam skuldvärdering innebär enkelt uttryckt att skulderna marknadsvärderas, vilket bl.a. medför att de kommer att variera mer med marknadsräntorna. Det betyder ökad fokusering på tillgångsmatchning för att hantera de risker som bolagen är utsatta för. För att inte hämma matchningsmöjligheterna föreslås att de kvantitativa placeringsreglerna samtidigt avskaffas. Parallellt på europeisk nivå pågår arbetet med att ta fram nya solvensregler för alla europeiska försäkringsbolag, kallat Solvens II, som beräknas träda i kraft om ca fem år. AFA Försäkring följer detta arbete mycket noga, bl.a. genom att besvara de frågor, s.k. QIS (Quantitative Impact Studies), som CEIOPS (gemensamt europeiskt organ för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter) beslutat sända ut till försäkringsbolag i medlemsländerna för att bereda införandet av Solvens II. Förändringarna är välkomna eftersom de ger oss bättre möjligheter att identifiera och hantera risker i bolagen inom AFA Försäkring. De innebär samtidigt ökade krav på oss om anpassning till nya regler. Vi befinner oss nu mitt i arbetsprocessen och kan därför i dagsläget inte bedöma samliga effekter av lagändringen. Jag känner dock stor tillförsikt om att AFA Försäkring kommer att kunna dra nytta av de möjligheter som förändringarna i regelsystemet medför eftersom vi redan har en organisation på plats för att hantera dessa frågor. För att övervaka att försäkringsbolagen hanterar sina risker på ett adekvat sätt och för att fånga upp bolag som har för hög riskexponering, införs ett nationellt riskövervakningssystem trafikljuset för alla försäkringsbolag fr.o.m. år Parallellt med ovan nämnda regeländringar genomförs även en förändring av redovisningsreglerna enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Den 1 januari 2007 övergår försäkringsbolagen inom AFA Försäkring till s.k. lagbegränsad IFRS. Vissa smärre ekonomiska engångseffekter har uppstått på öppningsbalansen per den 1 januari Vid framtagandet av årsredovisningen för år 2007 kommer större förändringar att ske när det gäller presentationen av bolagens risker och deras riskhantering. Förebyggande arbete inom arbetslivet Under hösten 2006 enades Svenskt Näringsliv, LO och PTK om att vissa förändringar bör vidtas i AFA Försäkrings och Prevents (som är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK) skadeförbyggande verksamheter. Syftet är att ytterligare stärka samverkan i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, renodla verksamhetsområdena, nå en optimal ansvarsfördelning samt att öka den yttre och inre effektiviteten. AFA Försäkrings roll blir att genom omvärldsbevakning, analys och skadestatistik utgöra ett för parterna centralt organ inom arbetsmiljöområdet med syfte att bistå parterna i deras strävan att minska arbetsskador och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. För att på bästa sätt fullgöra det uppdrag parterna formulerat kommer AFA Försäkring att vidareutveckla metoden AFA-analys. Genom systematisk analys av AFA Försäkrings skaderegister, i kombination med en grundligt genomförd omvärldsanalys, ska vi kunna mäta effekter av olika förebyggande åtgärder. Resultatet av sådana analyser kan alltså vara vägledande när det gäller utvärdering och prioritering av forskning och preventiva insatser. Arbetet inom våra program för arbetsmiljö och hälsa, Bättre arbetsmiljö och hälsa som vänder sig till den privata sektorn och Sunt liv som riktar sig till verksamheter 6

7 VD har ordet inom kommuner och landsting, har fortsatt under år I enlighet med beslut i styrelserna har programmet för den privata sektorn avslutats under år Programmet Sunt liv fortsätter och kommer att avslutas i och med utgången av år Hos de företag och organisationer som arbetat i enlighet med AFA-metoden kan man utläsa en minskad sjukfrånvaro samtidigt som arbetsmiljön förbättrats och arbetsorganisationen effektiviserats. Glädjande är att i stort sett samtliga som valt att arbeta enligt AFA-metoden också konsekvent har fullföljt sina satsningar. De av parterna beslutade strategierna för det förebyggande arbetet är grunden för vår verksamhet. Besluten bereds i två beredningsorgan, en för den privata sektorn och ett för verksamheten inom kommuner och landsting. Internetportalen Arbetsmiljöupplysningen ( är idag etablerad som en bra informationskanal och viktigt diskussionsforum för människor som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Antalet besökare har stigit kontinuerligt och nya organisationer har anslutit sig till nätverket kring portalen, idag har Arbetsmiljöupplysningen 33 medaktörer. AFA Försäkring har varit värd för portalen med ansvar för redaktionellt arbete, spridning samt teknisk drift och utveckling. Som en konsekvens av parternas ovan redovisade överenskommelse om den framtida skadeförebyggande verksamheten kommer även värdskapet för Arbetsmiljöupplysningen att överföras till Prevent. Sjukfrånvaron i AFA Försäkring För varje företag eller organisation är en hög sjukfrånvaro ett bekymmer. En organisation som AFA Försäkring ska givetvis vara ett föredöme i dessa avseenden. Arbetet med att nå och bibehålla en låg sjukfrånvaro fortsätter och vi har ännu inte sett effekterna av vårt långsiktiga arbete. Inom AFA Försäkring är sjukfrånvaron fortfarande på en hög nivå, detta gäller främst långtidssjukfrånvaron. Situationen är inte tillfredsställande och jag kommer att se till att arbetsmiljö och rehabilitering är prioriterade områden inom AFA Försäkring även under år Vår satsning i projektet AFA en frisk arbetsplats kommer att inriktas på såväl direkta insatser som mer långsiktiga insatser. Torgny Wännström Verkställande direktör

8 » Det är roligt att få jobba med något som har en så viktig funktion i samhället. «

9 Försäkringarna AFA Försäkring administrerar försäkringar som bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan parter på arbetsmarknaden. I tabellen redovisas de ersättningsgrundande händelser som AFA Försäkring har hand om: Ersättningsgrundande händelser Sjukdom Arbetsskada Dödsfall Arbetsbrist Försäkringsbolag AFA Sjukförsäkring AFA Trygghetsförsäkring AFA Livförsäkring AFA Livförsäkring Årsredovisningarna för försäkringsbolagen återfinns längre fram i denna skrift. Syftet med avtalsförsäkringarna är att ge alla anställda inom berörda kollektivavtalsområden ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Detta sker genom att avtalsförsäkringarna kompletterar de allmänna försäkringarna eller träder in där inget offentligt skydd finns. Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS, AGS-KL) är en komplettering till de lagstadgade ersättningarna sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA, TFA-KL) ger ersättningar vid arbetsskada utöver det som stadgas i lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Ersättningarna vid arbetsbrist eller dödsfall har inga direkta motsvarigheter i de allmänna försäkringssystemen. Avtalsförsäkringar grundar sig på kollektivavtal mellan olika huvudorganisationer på arbetsmarknaden. Inom AFA Försäkring finns i huvudsak tre stora försäkringskollektiv: Arbetare inom enskild sektor (privata och kooperativa företag). Anställda inom kommuner och landsting/regioner samt Svenska kyrkan m.fl. Tjänstemän i enskild sektor. Försäkringarna är så konstruerade att inträdesbiljetten för den enskilde är själva anställningen i företag med kollektivavtal. Anställningen är det som ger rätt till försäkring. Dessutom är försäkringarna öppna även för arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Det beräknas att ca 90 procent av Sveriges löntagare arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal. Därmed omfattas i princip alla anställda av försäkringsskyddet. En fördel för kollektivavtalad försäkring jämfört med individuell försäkring är låga administrationskostnader. Premierna är enhetliga och någon hälso- eller riskprövning med hänsyn till ålder, kön, tidigare sjukdomar eller liknande behövs normalt inte. Försäkringarnas konstruktion i övrigt är sådana att de inte skapar inlåsningseffekter som hindrar arbetskraftens rörlighet. Försäkringarna är därmed samhällsekonomiskt effektiva. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika försäkringarna samt deras omfattning. Sjukdom Arbetsoförmåga på grund av sjukdom är grunden för ersättning från AFA Sjukförsäkring. Fyra slag av försäkringar hanteras inom bolaget: Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS eller AGS-KL) ger utöver sjukpenning från den allmänna försäkringen, en kompletterande ersättning kallad dagsersättning som längst dock till och med den 360:e sjukdagen. Under tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas månadsersättning. Ersättning lämnas som längst tills den försäkrade fyller 65 år. Sjuklivränta gäller för försäkrad som var sjuk vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år Försäkringen gäller för: den som var förtidspensionerad den 31 december

10 Försäkringarna eller den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljades förtidspension/sjukersättning i direkt anslutning till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. sjuklivränta. Sjuklivränta betalas från och med den månad den försäkrade fyller 65 år. Premiebefrielseförsäkring innebär att det efter sjuklöneperioden under den anställdes hela sjukdomstid, inklusive tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning, betalas en pensionspremie antingen till Avtalspension SAF-LO eller till Kooperationens avtalspension, dock längst till den försäkrade fyller 65 år. Detsamma gäller även för försäkrade som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Vid ledighet i samband med barns födelse (föräldraledighet) övertar försäkringen inbetalningen av pensionspremie till Avtalspension SAF-LO. Försäkringen betalar pensionspremien i högst 330 dagar per födsel. Avgiftsbefrielseförsäkring övertar enligt vissa regler arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen i kommuner och landsting för anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning och som uppbär månadsersättning från AGS-KL. Detsamma gäller även för personer som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringen betalar pensionsavgiften, dock längst till den försäkrade fyller 65 år. En motsvarande försäkring gäller för Svenska kyrkan. Arbetare inom den enskilda sektorn omfattas av AGS, sjuklivränta och premiebefrielseförsäkring. Anställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan omfattas av AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkring. Försäkringarna är grundade på kollektivavtal. Egenföretagare kan teckna AGS för egen del. Arbetsskada Arbetsskada är grunden för ersättning från AFA Trygghetsförsäkring. Två slag av försäkringar, TFA och TFA-KL, samt en förlängd livränta ligger i bolaget. Genom uppdrag från staten administreras även statens personskadeavtal (PSA). Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) ger en kompletterande ersättning vid arbetsskada, d.v.s. Vid arbetsolycksfall. Vid olycksfall på väg till eller från arbetet, dock ej olycksfall som täcks enligt trafikskadelagen. Vid arbetssjukdomar. Ersättning ges för inkomstförluster, sjukvårdskostnader, fysiskt och psykiskt lidande och för särskilda olägenheter. Ersättning lämnas också för rehabilitering och vid dödsfall. Försäkringen omfattar anställda inom enskild sektor (TFA) samt anställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan (TFA-KL). Egenföretagare som tecknar avtal om AFA-försäkringar är själv med automatik TFA-försäkrad. En viktig del i försäkringsavtalet om TFA är det s.k. taleförbudet. Det innebär att ingen skadeståndstalan får föras mot juridisk person som tecknat detta avtal, d.v.s. avtal om TFA-KL eller PSA, alla med ömsesidig tillämpning. Skadeståndstalan får inte heller föras mot den som omfattas av dessa avtal såsom arbetsgivare eller anställd. All rätt till ersättning till följd av arbetsskada täcks av AFA Trygghetsförsäkring eller av PSA. Förlängd livränta gäller för försäkrad som var arbetsskadad vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år Försäkringen gäller för: den som den 31 december 1995 uppbar arbetsskadelivränta, som samordnas med förtidspension eller 10

11 Försäkringarna den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO. sådan samordnad arbetsskadelivränta i direkt anslutning Egenföretagare kan teckna TGL och, om hon/han omfattas av Avtalspension SAF-LO, även välja familjeskydd för till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i egen del. form av en s.k. förlängd livränta. Livräntan betalas från och med den månad den försäkrade fyller 65 år och är Arbetsbrist livsvarig. Arbetsbrist är grunden för ersättning från AFA Livförsäkrings TFA, TFA-KL och förlängd livränta är samtliga grundade skadeförsäkringsrörelse d.v.s. AGB-försäkringen. på kollektivavtal. Försäkring om avgångsbidrag (AGB) ger arbetare rätt till Statens personskadeavtal (PSA) täcker samma typ av ersättning om anställningen upphör genom uppsägning skador som TFA och gäller många anställda inom den statliga sektorn. Anställda i vissa affärsdrivande verk/bolag i företaget medför varaktig personalreduktion. Försäkrings- på grund av arbetsbrist och den driftmässiga förändringen omfattas dock av TFA-avtal. Till skillnad från TFA och TFA-KL givare är AFA Livförsäkring. är PSA inte en försäkring. PSA är ett kollektivavtal som tillförsäkrar de statligt anställda vissa förmåner i händelse av Svenskt Näringsliv och LO samt kollektivavtal mellan Försäkringen grundas på kollektivavtal mellan arbetsskada. AFA Trygghetsförsäkring reglerar skador Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och LO enligt PSA på uppdrag av PSA-nämnden. och omfattar arbetare inom enskild sektor. Dödsfall Engångsbelopp och periodisk ersättning till efterlevande. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) ger vid dödsfall begravningshjälp till dödsboet samt engångsbelopp till efterlevande. Engångsbeloppens storlek beror av den avlidnes ålder, arbetstid och efterlevandekrets. TGL-skyddet fortsätter att gälla viss tid efter det att den senaste anställningen upphört. Vid arbetsoförmåga gäller skyddet längst till att den försäkrade fyllt 65 år. Den som riskerar att förlora sitt skydd kan utan hälsoprövning teckna en fortsättningsförsäkring. Familjeskyddsförsäkringen ger under fem år ersättning till efterlevande efter avlidna, som individuellt valt denna försäkring i Avtalspension SAF-LO. Om familjeskydd väljs senare än vid första valtillfälle krävs hälsodeklaration. TGL och familjeskyddsförsäkringen grundas på Från kollektivavtal till försäkring så här går det till I kollektivavtal ingår bestämmelser om att arbetsgivaren ska teckna försäkringsavtal. Det finns också en garantiregel som innebär att de anställda har rätt till förmåner även om en kollektivavtalsbunden arbetsgivare av något skäl inte tecknat försäkringsavtal eller inte betalat premien. På uppdrag av arbetsmarknadens parter administrerar Fora AB avtalsteckning, premiefakturering och premieinkassering. Den premie som den enskilde arbetsgivaren ska erlägga räknar Fora ut med ledning av de avtalade premiesatserna och företagets årslönesumma för respektive försäkring i berört kollektiv. För samtliga avtalsförsäkringar betalar sedan arbetsgivaren in en totalpremie till Fora, som fördelar rätt belopp till respektive försäkring i enlighet med premiesatserna. De kollektivavtalade försäkringarna har en lång rad fördelar. De anställda försäkras kollektivt genom anställningen, därmed minskar den administrativa kostnaden högst 11

12 Försäkringarna avsevärt. De stora försäkrade kollektiven ger en effektiv riskspridning där goda risker uppväger de dåliga. Därmed behövs heller ingen särskild riskprövning eller hälsokontroll av enskilda personer. Även detta sänker den administrativa kostnaden. Risken för skadefall är också relativt sett enklare att beräkna ju större det försäkrade kollektivet är. Den unika kunskap som byggs upp av den information som lämnas i skadeanmälningarna från dessa stora kollektiv, och hur den används för att minska arbetsskador och sjukfrånvaro, beskrivs ingående under rubriken Förebyggande verksamhet. Konstruktionen av socialförsäkringarna och de kollektivavtalade försäkringarna leder till få, om ens några, inlåsningseffekter. Därmed bidrar försäkringarna till att underlätta nödvändig strukturrationalisering inom det svenska näringslivet. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada lämnar ersättning vid arbetsskada enligt i huvudsak skadeståndsrättsliga regler utan att något vållande behöver styrkas. I gengäld har en arbetsskadad försäkrad inte rätt att kräva skadestånd av sin arbetsgivare. Är den arbetsskadade missnöjd med AFA Försäkrings skadereglering har hon eller han möjlighet att begära prövning i TFA-nämnden som består av ledamöter som representerar parterna bakom avtalet om trygghetsförsäkringen. Är den skadade fortfarande inte nöjd efter nämndsprövningen kan ärendet föras vidare till avgörande i skiljenämnd. En försäkrad har, som alternativ till skiljenämndsförfarande, alltid rätt att inleda en civilrättslig process mot AFA Försäkring. Den skadeståndsrättsliga ersättningen, friskrivningsklausulen för arbetsgivare samt ordningen med nämndsprövning för att lösa tvister har gjort processer om ersättning vid arbetsskada mycket sällsynta vid de allmänna domstolarna i Sverige. Villkorstolkning och skadeprövning Eftersom avtalsförsäkringarna är en del av kollektivavtalet ligger ansvaret för dess tolkning hos de parter som ingått avtalet. De parter som tecknat kollektivavtalen om försäkring tar aktivt del i den löpande verksamheten genom de olika nämnder som är knutna till respektive försäkring. Syftet med dessa nämnder är att ha en plattform, där kollektivavtalets försäkringsvillkor kan tolkas. Såväl bolagen som de försäkrade kan anmäla ärenden till prövning i berörd nämnd. Rådgivande nämnder för försäkringarna AGB-nämnden prövar ärenden som rör Försäkring om avgångsbidrag. AGS-nämnden prövar ärenden som rör Avtalsgruppsjukförsäkringen. TFA-nämnden prövar ärenden som rör Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. TGL-nämnden prövar ärenden som rör Tjänstegrupplivförsäkringen. Pensionsnämnden prövar ärenden som rör Premiebefrielseförsäkringen, Familjeskyddsförsäkringen samt Sjuklivränta och Förlängd livränta. Rådgivande nämnden prövar ärenden som rör Avgiftsbefrielseförsäkringen. Försäkringsnämnden för arbetsmarknadsförsäkringar prövar ärenden som rör de gemensamma försäkringsvillkoren. Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringarna Den som efter prövning i en rådgivande nämnd fortfarande är missnöjd med beslutet, har möjlighet att gå vidare och begära skiljeförfarande i en särskild, oberoende skiljenämnd. Vållandenämnden Efter den förändring, som genomfördes år 1993 av försäkringsvillkoren för trygghetsförsäkring vid arbetsskada, krävs i vissa fall visat vållande för att skadeståndsrättslig ersättning för inkomstförlust och uppkomna 12

13 Försäkringarna kostnader efter skada ska lämnas. Vållandenämnden prövar, på den försäkrades begäran, frågan om arbetsgivarens eventuella vållande i ärenden som gäller olycksfall i arbetet som inträffat under perioden den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 april 2001 samt vid arbetssjukdom som inträffat den 1 juli 1993 eller senare. Nämnden utses av parterna och består av oberoende jurister med domarkompetens. Kostnaderna för prövning i skiljenämnden fördelas annorlunda än kostnaderna vid tvist i allmän domstol. I skiljenämnden får den klagande vid förlust svara för sitt eget ombuds kostnader, om sådana kostnader finns. Däremot behöver den klagande inte svara för AFA Försäkrings kostnader. Om AFA Försäkring förlorar svarar AFA Försäkring för den klagandes ombudskostnader. Hittills har skiljenämndsförfarandet varit utan kostnad för den försäkrade. 13

14 » Ditt försäkringsskydd bygger på kollektivavtalet. Min uppgift är att se till att du får den ersättning du har rätt till. «

15 Information om försäkringarna Kännedom om försäkringarna är en viktig förutsättning för att de försäkrade inte ska gå miste om de rättigheter de har enligt kollektivavtalet. Parterna bakom avtalen förfogar var för sig över särskilda medel för information och utbildning. AFA Försäkring engageras i varierande omfattning i de utbildnings- och informationsaktiviteter parterna ansvarar för. AFA Försäkrings huvudwebbplats, vänder sig främst till våra försäkrade samt arbetsgivare. Webbplatsen har drygt besökare per år. De sidor som besöks mest är som följer: Vår verksamhet Broschyrer/blanketter Försäkringarna, För försäkrade Kontakta oss Broschyrer/blanketter Sjukdom AGS Broschyrer/blanketter Arbetsskada TFA Vår verksamhet Försäkrar Försäkringarna Sjukdom AGS AGS Ersättningar Utbetalning månadsersättning För försäkrade När gäller försäkringarna För arbetsgivare Under år 2006 har en vidareutveckling av webbplatsen påbörjats för att möta de önskemål som finns från användarna, samt för att stötta AFA Försäkrings övergripande mål; Nöjda försäkrade. AFA Försäkring driver också ytterligare en webbplats som vänder sig specifikt till försäkringsinformatörer ( vars syfte är att ge informatörerna lättillgänglig och aktuell information om vad som händer inom de olika försäkringarna. På uppdrag av Svenskt Näringsliv, PTK och LO faktagranskar vi dessa organisationers utbildnings- och informationsmaterial. Under år 2006 medverkade vi som lärare vid drygt 12 utbildningstillfällen som arrangerades av Svenskt Näringsliv, vid 18 tillfällen som arrangerades av PTK och vid 14 utbildningar för representanter för arbetsgivare och anställda inom kooperationen. Även parterna inom kommun- och landstingsområdet (Sveriges Kommuner och Landsting, OFR, Kommunal och SACO) är beställare av våra tjänster. Årligen planerar och genomför vi utbildningar för parternas försäkringsinformatörer. Dessa utgör två grupper, dels ca AFA-informatörer från arbetsgivarsidan, dels ca KL-försäkringsinformatörer från den fackliga sidan. Informatörernas huvudsakliga uppgift är att sprida kunskap om social- och kollektivavtalad försäkring bland de anställda. I utbildningarna ingår även att visa på sambanden mellan försäkringarna och parternas satsningar inom arbetsmiljö och hälsa. Under år 2006 genomförde vi 56 grund- och vidareutbildningar på den fackliga sidan och 26 kurser för representanter för arbetsgivarna. Under år 2006 genomförde vi även sex regionala konferenser som var gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare, med sammanlagt ca 600 deltagare. Hösten 2006 beslöt parterna att ha gemensamma utbildningar och gemensamt utbildningsmaterial från och med mars Seminarier Sedan vår organisation flyttade in i nuvarande lokaler har vi i vår hörsal återkommande ordnat seminarier kring aktuella frågor som har anknytning till våra försäkringar. Deltagarna kommer huvudsakligen från arbetsmarknadens parter, men vi har även deltagare från departement, verk och myndigheter samt andra till oss närstående organisationer. Det är glädjande för oss att kunna konstatera att seminarierna utvecklats till att bli en ansedd mötesplats för informationsspridning och debatt. Under år 2006 arrangerade vi nio seminarier till vilka drygt 800 externa deltagare anmälde sig. Den 11 december hölls det etthundrade seminariet sedan inledningen i mars

16 Hantering av risker och osäkerheter Försäkringarna innebär ett stort ekonomiskt åtagande till de försäkrade eftersom utbetalningen av försäkringsersättning i många fall sträcker sig över lång tid. Förutom utbetalningar av ersättningar görs därför varje år även avsättningar för framtida betalningar för under året inträffade skador. Kostnaderna för årets skador, dvs. för försäkringsersättningar i resultaträkningen, täcks dels genom årliga premieinbetalningar, dels genom avkastning från bolagens tillgångar. För åren , alltså de hela verksamhetsår då AFA-bolagen har haft en gemensam organisation, har kapitalavkastningen täckt 68,4 procent av kostnaderna för försäkringsersättningarna. År 2006 hanterades olika försäkringsärenden och sammanlagt betalades det ut 11,6 miljarder kronor. De totala avsättningarna för framtida betalningar uppgick vid årsskiftet 2006/2007 till 146,0 miljarder kronor. Premieintäkten i ett femårigt perspektiv framgår av diagrammet på nästa sida. AFA Försäkring (och dess föregångare) fick flera nya betydande, löpande åtaganden under åren (värderade till drygt tre miljarder kronor per år med nuvarande skadesituation) utan att detta omedelbart hade genomslag i premierna. Därutöver slog den ökade sjukfrånvaron igenom i bolagets verksamhet med nära fördubblade kostnader från åren fram till ett maximum kring åren De ökade kostnaderna kunde fram till och med år 2002 mötas med AFA-bolagens mycket höga kapitalavkastning i slutet av 1990-talet, men när kapitalavkastningen från slutet av år 2001 vände nedåt och sjönk extremt mycket år 2002 tvingades AFA Försäkring att höja den totala premien för AFA-försäkringarna. Premieintäkten nära fördubblades från år 2002 till år Det kan i sammanhanget förtjäna att omnämnas att AFA-bolagen under åren , enligt uppdrag från parterna, tog på sig två engångsåtaganden (avvecklingsaffärer) värderade till sammanlagt ca 22 miljarder kronor och att den betalade premien för detta rörde sig om drygt 1,2 miljarder kronor (en extra debitering om 0,60 procent av berörd lönesumma år 1997). Resten, alltså knappt 21 miljarder kronor, kunde betalas genom den goda kapitalavkastningen de aktuella åren. Utvecklingen av kostnaderna för försäkringsersättningar framgår av diagrammet på motstående sida över försäkringsersättningar, beräknade som summan av försäkringsersättningar i AFA-bolagen, med uppdelning på utbetalningar och ändringen i avsättningarna. Motsvarande utveckling av de totala försäkringstekniska avsättningarna samt konsolideringskapital, som hämtats ur AFA-bolagens balansräkningar, framgår av efterföljande diagram. AFA Försäkring hade utifrån historiska erfarenheter sina åtaganden i AFA Sjukförsäkring värderade för en antagen hög framtida värdesäkring men när inflationen tillräckligt länge legat på en betydligt lägre nivå än tidigare, bedömdes en omvärdering av de försäkringstekniska avsättningarna utifrån nya makroekonomiska förutsättningar kunna ske. År 1992 visade sig i efterhand bli det senaste tillfället värdesäkringen i avtalsgruppsjukförsäkringen kom att överskrida den utlovade garantinivån om 4 procent, vilket hade lett till att styrelsen den gången liksom under alla föregående år hade behövt fatta särskilt beslut om att följa inflationsutvecklingen. En anpassning år 2002 av ränteantagandena till Finansinspektionens föreskrift om högsta räntan, med borttagande av en högsta tillåten inflationseffekt, ledde därför till betydande upplösning av avsättningarna, främst i AFA Sjukförsäkring men också i AFA Trygghetsförsäkring. Denna åtgärd förklarar de negativa värdena i diagrammet över försäkringsersättningar. 16

17 Hantering av risker och osäkerheter Premieinbetalningar i AFA Försäkring fördelade på ersättningsbara händelser Mkr År Dödsfall Arbetsbrist Arbetsskada Sjukdom Försäkringsersättningar i AFA Försäkring fördelade på ersättningsgrundande händelser* Mkr Försäkringsersättningar i AFA Försäkring fördelade på utbetalningar och nya avsättningar* Mkr År År Avsättningar för nya åtaganden Utbetalningar Dödsfall Arbetsbrist Arbetsskada Sjukdom * En anpassning av ränteantaganden till Finansinspektionens föreskrift om högsta ränta vilket i praktiken inneburit en höjning av räntan har i AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghetsförsäkring år 2002 lett till en betydande upplösning av avsättningarna. Denna åtgärd förklarar de negativa värdena i diagrammen över försäkringsersättningar. 17

18 Hantering av risker och osäkerheter Risker och osäkerheter en översikt AFA Försäkring påverkas av en lång rad såväl osäkra som helt bestämda faktorer. Dessa återfinns både inom och utom företaget. De osäkra faktorerna delas in i risker respektive osäkerheter. För att kontrollera och förutsäga effekterna på bolagens resultat och förmögenheter hanteras de båda typerna av osäkra faktorer med olika metoder. Risker är mätbara och kan prognostiseras med hjälp av sannolikhetskalkyl. Effekterna på resultatet är inom vissa gränser förutsägbara. Osäkerheter går inte på samma sätt att mäta och prognostisera. Osäkerheter hanteras främst genom omvärldsbevakning respektive en god intern kontroll. Försäkringsrisk Finansiell Operationell Risk Slumpartade variationer i skadeantal och skadekostnader (t.ex. sjukfrånvaro/dödlighet i olika populationer). Löpande förändringar i priserna på finansiella tillgångsslag (t.ex. ändrade aktiekurser). Övriga risker som sammanhänger med rörelsedrivande verksamhet och som beror på icke funktionella eller misslyckade interna processer och system samt mänskliga fel. Osäkerhet Förändringar i förutsättningarna för att beräkna skuldåtagandena (t.ex. ändrade lagar och avtal, ibland med retroaktiv verkan). Förändringar i förutsättningarna för prissättningen på kapitalmarknaderna (t.ex. normer för centralbankers agerande). Förutsättningarna för verksamheten förändras till följd av ändrade administrativa processer hos samarbetspartners, t.ex. Försäkringskassan. Detta eftersom Försäkringskassan och AFA Försäkring har ett väl utvecklat informationsutbyte. De risker och osäkerheter som AFA Försäkring är exponerat för kan var för sig formellt klassificeras i tre huvudtyper försäkringsmässiga (aktuariella), finansiella och operationella. Nedan ges några exempel på sådana risker. Riskkontroll Försäkringsrisker Försäkringsriskerna prövas löpande genom utvärdering av aktuellt skadeutfall mot statistik över tidigare skadeutveckling och försäkringstekniska underlag vid långsiktiga försäkringsåtaganden. Försäkringsriskerna skiljer sig åt mellan de olika försäkringsrörelserna. Sedda ur risksynpunkt är såväl arbetsskador (utom arbetssjukdomar) för AFA Trygghetsförsäkring som dödligheten för AFA Livförsäkring mycket stabila risker. Däremot finns, sett över längre tidsperioder, betydande och svårförutsebara variationer i sjukfrånvaron för avtalsgruppsjukförsäkringen och för friställningar som hanteras i AGB-rörelsen. Följaktligen måste det i varje försäkringsbolag finnas säkerhetsmarginaler anpassade till respektive rörelses risk. Finansiella risker Finansiella risker kontrolleras genom diversifiering och matchning. Genom att investera placeringstillgångarna i flera olika värdepapper och tillgångsslag på flera olika marknader minskar variationen i avkastningen. AFA Försäkring halverade de finansiella riskerna vid slutet av förra året som en följd av denna diversifieringseffekt. Se nedan under Finansiell riskexponering. För att kontrollera de finansiella riskerna i överskottet mellan tillgångarna och skulderna, matchas tillgångarna mot skulderna bl.a. vad avser ränterisker. Över tiden är matchning en förutsättning för att klara premiemålet och ytterst för att klara bolagens ekonomi. Matchningsgraden kan uppskattas med hjälp av variationen i försäkringspremierna. Se även nedan Utvärdering av måluppfyllelse. 18

19 Hantering av risker och osäkerheter För att mäta, styra och kontrollera AFA-bolagens finansiella risker har kapitalförvaltningen i samarbete med bolagens aktuarier utvecklat egna verktyg i form av matematiska modeller. Dessa verktyg består av: en optimeringsmodell för att ta fram strategiska tillgångsportföljer, s.k. Normalportföljer, en simuleringsmodell för att uppskatta vilken fonderingskvot som krävs för att hålla premien stabil, en Value at Risk-modell för att kvantifiera risktagandet i placeringsverksamheten samt en modell (Nettoavkastningsrapport) för att beräkna det ekonomiska (aktsamma) värdet på konsolideringskapitalet. Optimeringsmodellen ser till att tillgångarna strategiskt investeras så att den finansiella risken genom diversifiering på olika tillgångsslag blir väl avvägd efter de olika försäkringsuppdragens natur, myndigheternas krav på erforderlig solvensmarginal och rådande placeringsregler. Simuleringsmodellen används för att kontrollera att bolagens fonderingar är tillräckliga för att långsiktigt finansiera samtliga åtaganden utan att behöva höja försäkringspremien. Simuleringsmodellen analyserar så väl matchningen som diversifieringen i bolagen. Value at Risk används löpande för att kontrollera att risktagandet håller sig inom de ramar som fastställts av respektive bolags styrelse. För att löpande kontrollera effekterna på konsolideringskapitalet av förändringar i marknadsräntorna som inte uppmärksammas i den ordinarie redovisningen, används Nettoavkastningsrapporten. Den ger en god bild av bolagens ränterisker och deras matchning. Den finansiella risken på respektive tillgångsslag kontrolleras förutom genom diversifiering även genom jämförelse mot index. Där jämförelseindex saknas sker kontrollen genom limitregler. Operationella risker För att medvetandegöra, kartlägga och aggregera olika typer av operationella risker har AFA Försäkring utarbetat en egen modell för riskhantering. Riskerna mäts i termer av sannolikhet och konsekvens. De i riskanalysen identifierade riskerna hanteras och kontrolleras genom åtgärdsplaner som sänker risken till önskad risknivå. Riskkartor upprättas för varje riskområde. En sammanställning av riskerna görs för att tjäna som underlag till företagsledningens riskanalys. Resultatet av riskanalyserna påverkar det strategiska arbetet, bl.a. utformning av verksamhetsplan och målformulering. Organisation för riskkontroll Besluten om det samlade risktagandet tas av respektive bolags styrelse. Där redovisas också resultatet av internrevisionens arbete. Kontrollen av bolagens totala balansräkningsrisker och av att bolagen uppnår målet att premien, som en procent av lönesumman, hålls långsiktigt stabil, hanteras av en särskild funktion en Asset Liability Committee, ALCO. Beredning av styrelsebeslut om finansiella risker görs av styrelsernas finansutskott. I finansutskotten avrapporteras regelbundet bolagens löpande finansiella risktagande. Kontrollen av den totala finansiella risken sköts av en riskgrupp på kapitalförvaltningen under kapitalförvaltningschefens ledning. Kontrollen av att det finansiella risktagandet är förenligt med styrelsebeslut, övriga interna beslut, externa regler och krav sköts av en särskild controllerfunktion. För beredning av ärenden som rör aktuariella risker har styrelsen tillsatt ett särskilt Försäkringsutskott. Operationella risker inom AFA Försäkring i övrigt kontrolleras av respektive områdeschef och avrapportering görs i företagsledningen. En för AFA Försäkring gemensam riskkarta har upprättats av företagsledningen. För de risker som uppmärksammats har åtgärdsplaner upprättats. 19

20 Hantering av risker och osäkerheter Mål för riskhantering Målet för riskhanteringen är att maximera uppdragsgivarnas ekonomiska nytta i försäkringen. I finansiella termer har nyttan formulerats som ett mål för försäkringspremien. Målet är att premien, som en procent av lönesumman, ska vara långsiktigt hållbar och stabil under de närmaste fem åren vid oförändrade försäkringsvillkor. Premiemålet ställer krav både på fondering och på kapitalavkastning. Ju lägre premiemålet sätts desto högre fondering och kapitalavkastning fordras. Premiemålet sätter även en övre gräns för hur stora skadeersättningar bolagen tål. Utvärdering av finansiell måluppfyllelse Under de nio år som gått sedan premiemålet infördes har AFA Försäkring klarat att uppnå målet under åtta år. Denna kostnadsstabilitet avviker påtagligt från tidigare års stora variationer i premienivåerna. Bidragande orsaker till att AFA Försäkring kunnat hålla stabila premier är den ökade diversifiering och skuldmatchning som genomförts inom placeringsverksamheten. Diversifieringen har medfört att riskutrymme frigjorts. Detta riskutrymme har kunnat användas till att öka andelen reala tillgångar, vilka bättre matchar de i huvudsak reala skulder som AFA Försäkring har. Finansiell riskexponering per den 31 december 2006 Vid kvantifiering av finansiell risk används Value at Risk (VaR) med 97,5 procent konfidensnivå. Det innebär att förlustrisken vid ett fall i tillgångsslagens avkastningar motsvarande två standardavvikelser beräknas. Det är denna förlustrisk som AFA Försäkring ska kunna bära. Som en jämförelse kan nämnas att världsbörserna föll med ca två standardavvikelser eller 45 procent i genomsnitt under börsraset åren Vid utgången av år 2006 hade de tre försäkringsbolagen inom AFA Försäkring finansiella risker på de samlade placeringstillgångarna på brutto 42 miljarder kronor enligt Value at Risk. Så mycket riskerade bolagen som mest att tappa i tillgångsvärde under ett år om alla tillgångsslag samtidigt föll med två standardavvikelser. Bruttorisken visar på förlustrisken då korrelationerna mellan tillgångsslagen är de sämsta möjliga. Till följd av en långt driven diversifiering av tillgångarna reducerades de finansiella riskerna med 19 miljarder kronor jämfört med sämsta utfall. Den finansiella nettorisken stannade därmed på 23 miljarder kronor. Detta under förutsättning att alla tillgångsslag inte samtidigt faller två standardavvikelser. Vanligtvis faller inte alla tillgångsslag samtidigt då de styrs av delvis olika faktorer. Det betyder att AFA-bolagen under ett år i värsta fall riskerade att tappa 10 procent av tillgångarnas värde motsvarande 42 procent av konsolideringskapitalet. Se nedanstående tabeller. AFA-bolagens sammanlagda finansiella exponeringar i miljarder kronor: Räntebärande värdepapper 116,0 Aktier 71,0 Private Equity 3,2 Fastigheter 12,5 Summa finansiella tillgångar 202,7 varav utländska valutor 38,6 Finansiell riskexponering under ett år i miljarder kronor, med 97,5 procent sannolikhet enligt Value at Risk: Räntebärande värdepapper 6,6 Aktier 22,8 Private Equity 2,2 Fastigheter 3,7 Valutor 6,7 Summa risker, brutto 42,0 Diversifieringseffekt -19,0 Summa risker, netto 23,0 20