NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO"

Transkript

1 NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO Kommer målen att nås? Bauer Media 28 mars 2017

2 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 1 UTGÅNGSPUNKTER RÅDER DET BRIST PÅ KONKURRENS OCH MÅNGFALD IDAG? 2 FÖRVÄNTAT UTFALL 3 KAN FÖRSLAGET GE MER MÅNGFALD? KONSEKVENSANALYS VAD HÄNDER MED RADIOUTBUDET OM SAMARBETEN FÖRSVÅRAS?

3 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

4 Förslaget kan ge sämre radio Bauer Media har uppdragit Copenhagen Economics att utifrån ett konkurrensekonomiskt perspektiv analysera förslaget till de förändrade förutsättningar för analog kommersiell radio som föreslås i en lagrådsremiss av den 2 februari 2017, som den 21 mars 2017 lades fram som proposition (2016/17:136) inför riksdagen. I lagrådsremissen föreslås omfattande förändringar i den svenska regleringen av analog kommersiell radio. Dessa innebär bland annat att tillsynsmyndigheten Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) får större frihet vid utformningen av sändningsområde. MPRTs ledande principer ska vara konkurrens och mångfald på hela radioområdet tillsammans med en mer livskraftig kommersiell radio. Förslaget presenteras mer i detalj i Boxen på sidan 5. Troligen kommer nuvarande 103 radiotillstånd med regional och lokal prägel att ersättas av endast tre tillstånd som är rikstäckande, plus ett mindre antal lokala sändningsområden i storstadsregionerna. De åttaåriga tillstånden är tänkta att auktioneras ut under De nya reglerna ser betydligt strängare på samarbeten mellan radioaktörer. En radioaktör får inte förfoga över mer än ett tillstånd per sändningsområde om det kan inverka menligt på konkurrensen. Det kommer att sätta hinder för den typ av samarbeten och överlåtelser som skett under senare år. Vår slutsats är att argumenten för förslaget, ur ett lyssnarperspektiv, är svaga. Argumenten emot är däremot starka förslaget riskerar sämre mångfald och ett sämre utbud för lyssnarna. För det första råder det idag ingen brist på konkurrens eller mångfald. En lyssnare har såväl en mångfald radioformat som plattformar att välja mellan. Konkurrensen är hård. De samarbeten vi har sett växa fram har dessutom snarare bidragit positivt till mångfalden än tvärtom. Utgångspunkten i förslaget stämmer därför dåligt med verkligheten. För det andra kommer inte förslaget att kunna leverera mer mångfald än vi har idag. De grundläggande kommersiella förutsättningarna förblir desamma. Fler aktörer än idag kunde inte uppnå lönsamhet på 1990-talet och kommer heller inte att kunna göra det i framtiden. För det tredje medför förslaget, tvärs emot intentionerna, en risk för att radioutbudet utarmas genom att samarbeten försvåras. Radioföretagen kommer därför inte att kunna sprida sina fasta kostnader på en större kundbas. Begränsningen i antalet sändningstillstånd som kan disponeras av en aktör begränsar också tillväxtmöjligheterna och därmed incitamenten till att investera i framtidens radio. I förlängning kan konkurrensen försvagas istället för förstärkas av en sådan reglering. 4

5 BOX: Lagrådsremissen I lagrådsremissen presenteras förslag till ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696). Förslagen innebär att MPRT skall få större frihet vid utformningen av sändningsområden för analog kommersiell radio. Myndighetens ledord ska vara konkurrens och mångfald, och det ska uppnås bland annat genom att myndigheten inte längre ska behöva ta hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden utan i stället se till vad som gagnar hela radioområdet. FÖRESLAGNA REGLER MPRT ska bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Ingen får förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får överlåtas om MPRT medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om det inte finns skäl att anta att överlåtelsen skulle inverka menligt på konkurrensen i sändningsområdet. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. Om någon, utan tillåtelse från MPRT, förfogar över mer än ett tillstånd för analog kommersiell radio i ett sändningsområde, och det finns skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen, får det eller de tillstånd återkallas som har lämnats efter det första tillståndet. MEST SANNOLIKA KONSEKVENSER Det finns en risk att sändningsområdena blir för stora. Det bästa utfallet vore om sändningsområdena harmoniserade med P4-områdena. Samarbeten förhindras vilket får negativa konsekvenser på den kommersiella radions lönsamhet. Samarbeten försvåras vilket får negativa konsekvenser på den kommersiella radions lönsamhet. Ökade risker i framtida investeringar ställer högre krav på radiobranschens lönsamhet samtidigt som den begränsas av ovan nämnda anledningar. 5

6 1 UTGÅNGSPUNKTER RÅDER DET BRIST PÅ KONKURRENS OCH MÅNGFALD IDAG?

7 Konkurrensen från Sveriges Radio är hård DEN SVENSKA RADIOMARKNADEN Svenska radiolyssnare har ett flertal radiokanaler att välja mellan. De kan delas in i två grupper, Sveriges Radio och kommersiella radioaktörer. De levererar olika radioformat ( radiokanaler ). Kanalerna skiljer sig åt, exempelvis ifråga om typer av musik, redaktionellt innehåll och lokal eller regional anknytning. Positionering av Sveriges Radio och den kommersiella radion I figuren till höger är radiokanalerna placerade i enlighet med deras inriktning i dimensionerna lokal nationell, samt redaktionellt innehåll musik. De blå bubblorna tillhör Sveriges Radio och de gula den kommersiella radion. Bubblornas storlek beskriver andelen av den totala lyssnartiden. Störst är Sveriges Radio P4, som erbjuder lyssnarna en stor andel lokalt och redaktionellt innehåll i ett flertal olika radioprogram. De är störst med 54 procent av den totala lyssnartiden. Marknadstrean är Mix Megapol, som istället erbjuder ett centralt producerat format inriktat på underhållning med musik. Lokala inslag finns i vissa delar av landet. De har 10 procent av den totala lyssnartiden det vill säga en knapp femtedel av P4:as andel. Övriga nätverk sprider ut sig i enligt dessa dimensioner enligt figuren vissa satsar på redaktionellt innehåll, både nationellt och lokalt, andra på musik och underhållning. Detta är en aspekt av mångfald på marknaden. Radiolyssnare har tillgång till olika typer av innehåll. Under senare år har Sveriges Radios P4 och P3 närmat sig de kommersiella radiokanalerna och blivit mer inriktade på underhållning med musik, vilket skärpt konkurrensen om lyssnarna. Även satsningarna på närvaro online för dessa radioaktörer har bidragit till denna utveckling. Not: Storleken på bubblorna motsvarar den genomsnittliga andelen av den totala lyssnartiden under vecka 1-9, 2017, dess placering i diagrammet är en uppskattning Källa: Copenhagen Economics baserat på information från Bauer Media och marknadsandelar-data från Sifo 2017 Frånvaro av reklam stärker också Sveriges Radios konkurrenskraft gentemot de kommersiella aktörerna. 7

8 Lyssnare byter ofta mellan Sveriges Radio och kommersiell radio Beroende på vad lyssnarna efterfrågar vid olika tider på dygnet lyssnar de på olika radiokanaler. Figuren nedan visar resultaten från en lyssnarundersökning. De horisontella staplarna visar hur individer under en dag växlar mellan att lyssna på Mix Megapol (blå) och P3 (grön). Många lyssnare fördelar sitt lyssnande på de olika kanalerna under dagen, men vissa lyssnare byter mer frekvent under dagen. Radiolyssnarna behandlar alltså radiokanalerna som substitut, vilket innebär att nätverken måste vara konkurrenskraftiga och attraktiva för att inte tappa lyssnare till varandra. Andra lyssnare kan behandla kanalerna som komplement, vilket innebär att de exempelvis lyssnar på Mix Megapols morgonprogram för underhållning och på Sveriges Radio för trafikinformation. En viktig faktor som underlättar byte mellan olika kanaler är det faktum att radiolyssnande via FMbandet är gratis det finns alltså inga inlåsningskostnader som i många andra branscher. Varje lyssnare kan i varje given stund välja att byta radiokanal. Det innebär att även en marknadsledare på radiomarknaden måste sträva efter att prestera en bättre lyssnarupplevelse än sina konkurrenter för att kunna försvara sin ställning. Och det varje dag. Exempel på lyssnare som växlar mellan Mix Megapol och P3 under ett lyssningsdygn ( ) Not: Bilden visar lyssningsdygnet, varje rad är en enskild lyssnare som lyssnar på Mix Megapol (blå) eller P3 (grön). PPM-undersökningar är digitala mätningar som genomförs med hjälp av en dosa utplacerad hos omkring 1000 lyssnare. Källa: Bauer Medias PPM-undersökningar 8

9 Även andra plattformar utmanar radion Konkurrensen om lyssnarna sker inte endast mellan olika aktörer på radiomarknaden. Även digitala plattformar börjar nu bli ett alternativ för många och tar en allt större plats i medieutrymmet. Figuren till höger visar de aktörer som Bauer Media identifierat som sina största konkurrenter utanför den traditionella radiomarknaden. De flesta av dessa erbjuder konsumenterna en ljudprodukt, exempelvis Spotify och Soundcloud. Men även YouTube som framförallt arbetar med visuellt media finns med. Alternativ för radiolyssnarna Acaster Spotify YouTube SRPlay Procenttalen under loggorna motsvarar andelen av Bauer Medias radiolyssnare som under 2016 har använt respektive tjänst. Spotify är den plattform som utgör störst konkurrenstryck - 61 procent av radiolyssnarna använder även Spotify. För att möta den här konkurrensen har både Sveriges Radio och Bauer Media lanserat egna digitala plattformar med ljudmedia. RadioPlay, som är Bauer Medias plattform, lanserades 2012 och omkring 9 procent av Bauer Medias radiolyssnare använder tjänsten. SR play, som är Sveriges Radios plattform, lanserades 2014 och används av omkring 14 procent av Bauer Medias radiolyssnare. Tuneln Podcaster Not: Inom parantes anges procent av lyssnarna som använde RadioPlay under Procent av radiolyssnarna som har använt tjänsten under 2016, framräknat som kvoten av följande frågor: Vilka andra tjänster för streaming av radio eller musik känner du till? och Vilka av följande tjänster för streaming av radio eller musik har du använt den senaste veckan?. Källa: Radio Intelligence via Bauer Media 9

10 Alternativ till radiolyssnande vinner mark Den traditionella radion möter ett allt starkare konkurrenstryck från nya medieformer. Det återspeglas tydligt i hur antalet radiolyssnare har utvecklats under de tiosenaste åren. År 2008 lyssnade i genomsnitt 1,52 miljoner personer på radio dagligen, år 2016 lyssnade istället 1,28 miljoner personer på radio dagligen. Det innebär en minskning om nästan 15 procent. (Kantar Sifo CATI Radioundersökningar I I 2016, 2017) I figuren nedan syns tydligt att antalet lyssnare som lyssnar på kommersiell radio minskat, för att på senare år påbörja en återhämtning. Det är möjligt att antalet lyssnare har påverkat reklaminvesteringarna i radio, men de har inte minskat utan ökat med en genomsnittlig tillväxt om 1,5 procent per år. Det är troligt att den högkonjunktur som Sverige befunnit sig i sedan 2010, med undantag för en dipp under 2012, har kompenserat för att antalet lyssnare minskat. I och med högkonjunkturen får annonsörerna ut mer per investerad krona. Om det ekonomiska läget skulle förändras framöver, kan den kommersiella radion stöta på problem om lyssnarantalet inte går upp. Reklaminvesteringar i radio och antal lyssnare under ett genomsnittligt dygn Reklaminvesteringar i radio, mkr Tusentals lyssnare Reklaminvesteringar i radio, glidande medelvärde Tusentals lyssnare, kommersiell radio Tusentals lyssnare, Sveriges Radio Källa: IRM och Kantar Sifo CATI Radioundersökningar I I

11 Tillsynsmyndigheterna har inte funnit några konkurrensproblem MPRT MPRT initierade granskningsärenden av radiomarknaden 1999, 2005 och Dessa ärenden föranleddes till stor del av den utveckling mot nätverkssamarbeten och konsolidering som skedde successivt. I 1999 års utredning var särskilt franchiseavtalen föremål för granskning och i synnerhet hur den ena partens handlingsfrihet på marknaden kunde begränsas genom sådana avtal. Någon ingripande åtgärd fann man inte fog för att vidta års granskning såg särskilt på ägar- och avtalsförhållandena mellan olika aktörer. Samarbetet mellan MTG och NRJ var av särskilt intresse, men även här kom myndigheten fram till att det saknades skäl att ingripa. I 2013 års prövning granskades de förekommande samarbetena igen, denna gång med särskilt fokus på avtalet mellan SBS och NRJ (NRJ hade då bytt samarbetspartner). Man drog slutsatsen att ingen part förfogade över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, trots ett nära organisatoriskt och tekniskt samarbete, varför man även här fann att det saknades grund för att vidta åtgärder. Sammanfattningsvis: I samtliga prövningar fann MPRT inga skäl att ingripa mot de samarbeten man identifierat eller att på annat sätt agera mot den ökade ägarkoncentrationen. KONKURRENSVERKET Konkurrensverket inledde efter ett klagomål ett ärende med stöd av konkurrenslagen 2014 rörande ett annonssamarbete mellan SBS Radio och NRJ. Klaganden hade anfört att samarbetet lett till att annonsköpare i vissa sändningsområden, till följd av samarbetet, var hänvisade till att köpa annonsutrymme i radio från endast ett radionätverk. Konkurrensverket nådde i sin utredning fram till samma preliminära slutsats. När parterna åtog sig att frånsäga sig rätten till en del av den lokala annonsförsäljningen eliminerades emellertid konkurrensbegränsningen enligt myndighetens bedömning. Värt att notera är att Konkurrensverket inte såg några problem med samarbetet ur lyssnarnas perspektiv, utan endast från annonsköparnas. Sammanfattningsvis: Konkurrensverket uppmärksammande inte några konkurrensproblem ur ett lyssnarperspektiv, men däremot ur ett annonsköparsperspektiv, vilket löstes genom ett bindande åtagande. 11

12 2 FÖRVÄNTAT UTFALL KAN FÖRSLAGET GE MER MÅNGFALD?

13 Förslaget kan inte leverera mer konkurrens eller mångfald än vi har idag AMBITIONEN VID REFORMEN 1993 VAR MÅNGA FRISTÅENDE RADIOFÖRETAG MED LOKAL PROGRAMVERKSAMHET MEN UTFALLET BLEV DET MOTSATTA: FÅ RADIOAKTÖRER MED NATIONELLA FORMAT INRIKTADE MOT UNDERHÅLLNING MED MUSIK DE KOMMERSIELLA FÖRUTSÄTTNINGARNA DREV UTVECKLINGEN DITHÄN Erfarenheten från snart 25 års kommersiell radio i Sverige har visat att lokala radioaktörer med en lokal programverksamhet inte är kommersiellt livskraftiga. Den enda affärsmodell som visat sig kunna överleva i konkurrensen kräver stor nationell räckvidd, en inriktning mot underhållning och musik samt samarbeten mellan olika aktörer för att kunna sprida ut fasta kostnader på fler lyssnare och för att kunna sälja annonser mer effektivt. OCH FÖRSLAGET OM NY REGLERING KOMMER INTE ATT ÄNDRA DESSA FÖRUTSÄTTNINGAR Den största påverkan förslaget har på de kommersiella förutsättningarna i den svenska radio-branschen är att sändningsområdena kommer att förändras och att samarbeten kommer att försvåras eller förhindras. Inget av detta kommer att förändra de grundläggande kraven på lönsamhet för marknadens aktörer samma drivkrafter för att kunna sprida höga fasta kostnader på en bredare lyssnarkrets kommer att finnas även efter Precis som på 1990-talet så kommer det att vara svårt för aktörer att uppnå lönsamhet utan att samarbeta med andra i nätverk. 13

14 Annonsmarknadens villkor styr lönsamheten RADION EN LITEN DEL AV REKLAMKAKAN De totala medieinvesteringarna i reklam under 2015 uppgick till mkr. Av de totala reklaminvesteringarna i Sverige under 2015 omsatte radion 757 mkr, vilket motsvarar 2,3 procent. (IRM, Reklaminvestering 2015) Radioreklam är alltså en mycket liten del av den totala reklamkakan, och endast en bråkdel av den del av reklaminvesteringarna som går till digitala alternativ. Radio 2,3% Övriga medieinves teringar 97,7% Källa: IRM, Reklaminvestering 2015 ANNONSÖRER GILLAR VALMÖJLIGHET Annonsörer syns ofta på flera annonsplattformar samtidigt. Ett exempel är Com Hem som under de senaste veckorna under mars 2017 haft en reklamkampanj som varit synlig på såväl digitala som fysiska plattformar parallellt*. Det är därför en kommersiell fördel på annonsmarknaden att kunna erbjuda flera olika annonsformat i ett samordnat paket. Flera av de stora annonsförsäljarna, som exempelvis Schibsted och Bonnier Ad Networks, har utformat sin verksamhet för att möta denna efterfrågan. BÅDE NATIONELL OCH LOKAL RÄCKVIDD ÄR NÖDVÄNDIGT Marknaden för radioannonser kan delas upp i två, en regional/lokal och en nationell. En organisation som säljer annonser i radio behöver täcka in båda dessa typer, annars blir verksamheten för liten. Lokala annonser Lokala och nationella annonser HUR SAMARBETEN KAN SKAPA LÖNSAMHET Kraven på flera reklamformer, på nationell och regional räckvidd och det faktum att de samlade investeringarna i radioreklam är relativt små har utgjort stor press på radioföretagens lönsamhet. De flesta aktörer lyckades heller inte få ordning på denna affär vilket utgjorde den huvudsakliga intäktskällan. Genom två typer av samarbeten har radioföretag på senare tid lyckats uppnå lönsamhet: Lokal och nationell annonsförsäljning - ett lokalt och ett nationellt företag låter den ene sälja lokala annonser och den andre nationella annonser. I vissa fall sänds ett nationellt radionätverk på det lokala företagets sändningstillstånd. Ett exempel på ett sådant samarbete är det mellan Bauer Media och MittMedia. Annonsförsäljning och programproduktion - ett företag åtar sig att sälja samtliga annonser samt producera och sända radioformatet på nätverket. Ett exempel på den här typen av samarbete är det mellan Bauer Media och NRJ. Bauer Media äger inte NRJ, men de har ett samarbete som går ut på att Bauer Media säljer samtliga annonser och ansvarar för programproduktion. Nationella annonser Källa: Copenhagen Economics baserat på Bauer Media * Exempelvis på Nöjesguidens hemsida och annonsplatser i Stockholms Tunnelbana under våren

15 liksom kostnaderna för att producera program KOSTNADSEFFEKTIVT MED MÅNGA LYSSNARE Det finns skalfördelar även vid programproduktion. Radioprogram finansieras genom radioannonser. Ju fler lyssnare som en annonsförsäljare kan erbjuda, det vill säga ju bättre räckvidd, desto högre blir intäkten för varje såld annons eftersom annonsplatsen är mer attraktiv. Hela Sverige Tkr Liten kostnad per lyssnare Om ett radioprogram produceras för att sändas i hela Sverige, med nationell räckvidd samt lokal räckvidd i olika sändningsområden, kan produktionskostnaden för det programmet delas över många lyssnare som genererar annonsintäkter. Kostnaden per lyssnare är alltså relativt låg. Om ett radioprogram istället produceras för att sändas regionalt, i exempelvis Västmanland, är räckvidden regional vilket begränsar intäkterna från annonsförsäljning och kostnaden per lyssnare är högre Västmanland Produktionskostnad, per dag 2 Produktionskostnad, per dag och lyssnare Not: Figuren visar endast ett illustrativt exempel Samarbeten tillåter aktörer att fördela kostnader på fler lyssnare. Samarbeten kan, som framgår på sidan 14, se olika ut, men ofta går det ut på att exempelvis MittMedia säljer lokala annonser och Bauer Media säljer nationella annonser samt förser MittMedia med ett nationellt programinnehåll. Tkr Stor kostnad per lyssnare Produktionskostnad, per dag Produktionskostnad, per dag och lyssnare Not: Figuren visar endast ett illustrativt exempel 15

16 3 KONSEKVENSANALYS VAD HÄNDER MED RADIOUTBUDET OM SAMARBETEN FÖRSVÅRAS?

17 Sämre radio utan möjlighet till samarbeten mellan radioföretag Dagens samarbeten kommer ej tillåtas a. Sämre lönsamhet b. Samma/mindre mångfald c. Svagare konkurrens d. Mindre investeringar Ett sämre radioutbud I lagrådsremissen föreslås omfattande begränsningar i möjligheterna för radioföretag att samarbeta om sändningstillstånd. Ett radioföretag får nämligen inte förfoga över mer än ett tillstånd per sändningsområde om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Det är MPRT som är tillsynsmyndighet för den analoga kommersiella radion och som prövar vilka samarbeten, överlåtelser och förvärv av sändningstillstånd som ska tillåtas. Enligt förslaget ska denna prövning utgå från vad som främjar konkurrens, mångfald och hela radioområdet och vad som ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Det betyder med all sannolikhet att en aktör inte bara hindras från att ha mer än ett tillstånd per sändningsområde, utan också att det inte blir möjligt att samarbeta ifråga om programproduktion och annonsförsäljning på det sätt som sker idag. Vår slutsats är att inskränkningar i samarbetsmöjligheterna mellan marknadens aktörer, tvärtemot intentionerna, kan leda till sämre förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio, och därmed till ett sämre radioutbud. Det beror på fyra faktorer. För det första går man miste om de besparingar som samarbetena levererar i såväl program- som annonsförsäljning genom att sprida ut fasta kostnader på större volymer. För det andra visar erfarenheten att samarbeten inte lett till en sämre mångfald för lyssnarna mycket tyder på att samarbeten tvärtom kan ge större variation i radioutbudet. På de kommande sidorna följer motivering av detta argument. För det tredje kan konkurrensen försvagas eftersom indelningen i ett fåtal nationella sändningstillstånd i praktiken innebär en begränsning i marknadsledarens möjliga andel av marknaden. På så sätt minskas drivkrafterna att vinna nya lyssnargrupper för såväl marknadsledaren som för utmanaren. Att en marknad domineras av en aktör innebär per automatik inte ett konkurrensproblem så länge som denna position är utmaningsbar och ett resultat av aktiva konsumenters val. Det finns många exempel på marknader som kännetecknas av att ett företag har mer än hälften av marknaden samtidigt som en effektiv konkurrens råder. Förslaget kan sätta denna konkurrensdynamik ur spel. För det fjärde leder förslaget till att incitamenten till att investera i framtidens kommersiella radio minskar eftersom det blir svårare att överlåta tillstånd vilket ökar risken, att den regulatoriska osäkerheten ökar samt att sändningstillstånden ska betalas som ett engångsbelopp för åtta år (istället för som idag årligen). 17

18 Samarbeten minskar inte mångfalden 1 (3) Erfarenheten visar att samarbeten kan bidra till ökad mångfald för kommersiell radio snarare än motsatsen. Det visar en jämförelse mellan Malmö å ena sidan och Gävleborg och Dalarna å andra sidan. Malmö I Malmö finns två konkurrerande kommersiella radioaktörer, Bauer Media och MTG. Bauer Media sänder Mix Megapol, Rockklassiker och NRJ. NRJ ägs inte av Bauer Media, utan genom ett samarbete mellan NRJ Group och Bauer Media ansvarar Bauer Media för all annonsförsäljning och programproduktion. MTG sänder Rix FM. I en formatkarta som delar in lyssnarkollektivet efter kvinnor och män samt yngre och äldre kan ovan nämnda kanaler placeras enligt figuren till höger. I Malmö finns alltså kommersiella radiokanaler som riktar sig till personer i åldrarna 15 till 49 med en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. I sändningsområdena Gävleborg och Dalarna finns däremot endast en kommersiellt radionaktör, Bauer Media, som sänder Mix Megapol, Rockklassiker och NRJ, precis som i Malmö. Men man sänder även Vinyl 107, som inte finns i Malmö. I formatkartan för Gävleborg och Dalarna framgår det tydligt att mångfalden i Gävleborg och Dalarna, mätt i dessa dimensioner, är större än i Malmö. Det finns kommersiella radiokanaler som riktar sig till personer i åldrarna 15 till 59 med en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. Anledningen till att mångfalden är större i ett område med färre aktörer beror på att Bauer Media har kunnat placera Vinyl 107 i dessa sändningsområden. Om MTG varit närvarande hade de mest troligt valt att sända Rix FM, som med ett format likt Mix Megapol, hade minskat mångfalden och skapat en liknande situation som i Malmö. På nästföljande sida beskriver vi hur detta är resultatet av ett rationellt ekonomiskt beteende som stödjs av nationalekonomiska teori. Gävleborg och Dalarna Källa: Bauer Media Källa: Bauer Media 18

19 Samarbeten minskar inte mångfalden 2 (3) Det är rationellt för radioföretag att försöka täcka in en så bred grupp lyssnare som möjligt. På den kommersiella radiomarknaden försöker man täcka in ett så brett område av lyssnarkategorier som möjligt samtidigt som man måste ta hänsyn till hur konkurrenterna positionerar sig. Antalet tillgängliga sändningstillstånd i området begränsar antalet format man har att spela med. När ett nätverk inte behöver ta hänsyn till någon annan kommersiell radioaktör väger det första intresset tyngre man försöker alltså göra utbudet så brett som möjligt. Härigenom minimerar man förlusten av lyssnare till exempelvis Sveriges Radio P3 och P4 samt till andra medieplattformar. Det förklarar varför mångfalden är bredare i Gävleborg/Dalarna jämfört med Malmö. Denna rationalitet är även konsistent med nationalekonomisk teori, närmare bestämt 1. TVÅ NÄTVERK PLACERAR SIG I MITTEN Hotelling's Location Model som används för att analysera hur företag väljer att positionera sig i förhållande till varandra och till konsumenterna. I det här sammanhanget är den användbar för att analysera hur radiomarknaden utvecklats. I figur 1 nedan representerar den mörkblå linjen radiomarknadens konsumenter, det vill säga lyssnare. Ju längre ifrån varandra två lyssnare är placerade på linjen, desto mer skiljer sig deras lyssnarpreferenser. Den blå diamantformade figuren representerar ett radionätverk, och den gula trekanten ett annat. De har valt att placera sig bredvid varandra i mitten. Den placeringen tillåter dem att nå så många konsumenter som möjligt, utan att det andra radionätverket kan stjäla lyssnare. Om det blå radionätverket hade placerat sig längre till vänster hade det gula radionätverket förskjutit sin position till vänster för att stjäla lyssnare från det blå radionätverket. Om en tredje aktör tar sig in på marknaden kommer marknaden att bete sig på samma vis igen. Skillnaden är att lyssnarna nu delas in i tre grupper vilket innebär att radionätverken istället placerar sig 2. MARKNADEN KAN INTE BÄRA TRE UTAN SAMARBETE så långt ifrån varandra som möjligt samtidigt som de maximerar antalet lyssnare till höger och till vänster, se den mittersta figuren. På radiomarknaden är detta en situation som bara är möjlig på kort sikt, eftersom annonsmarknaden är för liten för att bära tre nätverk. Inget av radionätverken kommer alltså att vara lönsamma i den här situationen, därav de rödmarkerade rektanglarna i figur 2 nedan. Figur 3 beskriver hur radiomarknaden under de senaste tjugo åren har löst det här problemet genom att utveckla samarbeten. Genom att i samarbeten kunna koordinera regional och nationell annonsförsäljning, och utnyttja skalfördelar inom både annonsförsäljning och programproduktion har verksamheten blivit ekonomiskt lönsam. Eftersom aktörerna är fortsatt vinstmaximerande och eftersträvar en så stor marknadsandel som möjligt, placerar sig de och deras samarbetspartners så långt ifrån varandra som möjligt, vilket leder till ett brett utbud för radiolyssnarna, samtidigt som de aktivt konkurrerar om nya samarbetsparters med det andra nätverket. 3. VILKET GER EN STÖRRE MÅNGFALD 19

20 Samarbeten minskar inte mångfalden 3 (3) Antalet tillgängliga kommersiella radiokanaler som finns tillgängliga i hela Sverige har inte minskat, utan istället ökat sedan tillkom Rockklassiker, och antalet nationellt tillgängliga radionätverk ökade från tre till fyra. Sändningstillstånd har vid ett par tillfällen bytt innehåll, för radiolyssnaren i form av att ett annat format ersatt ett tidigare. Exempelvis 2003 då Lugna Favoriter ersätter NRJ. Antalet radionätverk som är tillgängliga i hela Sverige har inte minskat Antal nationella radionätverk Mix Megapol RIX FM NRJ Mix Megapol RIX FM Lugna Favoriter Mix Megapol RIX FM Lugna Favoriter Rockklassiker Mix Megapol RIX FM NRJ Rockklassiker Källa: Bauer Media 20

21 Förslaget eliminerar drivkraften att bli marknadsledare FÖRSLAGET BEGRÄNSAR KONKURRENSEN EFTERSOM DET BEGRÄNSAR DRIVKRAFTEN TILL ATT BLI MARKNADSLEDARE Konkurrens är en dynamisk process. Även om en marknadsledare har mer än 50 procent av marknaden kan konkurrensen likafullt vara effektiv, givet att denna position kan utmanas på allvar. En effektiv konkurrens förutsätter att man får de marknadsandelar man förtjänar genom konsumenternas aktiva val. Detta är Competition on the merits. Om istället marknadsandelarna fördelas av en myndighet sätts denna marknadsmekanism ur spel och konkurrensen försvagas. Bauer Media 50% MTG + NRJ 50% MTG 30% Bauer Media + NRJ 70% Under åren 2004 till 2012 samarbetade NRJ med MTG. Marknaden var då ungefärligt uppdelad 50/50 mellan MTG och Bauer Media. Konkurrens rådde. År 2013 avslutade NRJ sitt samarbete med MTG för att gå till Bauer Media. Det var fortsatt konkurrens på marknaden, men med styrkeförhållandet 70/30 till Bauer Medias fördel. Om förslagets strängare syn på samarbete hade införts då hade sannolikt detta inte kunna ske. Det hade eliminerat konkurrensen mellan MTG och Bauer Media om att få vara NRJs samarbetspartner. NRJ har deklarerat att en partner är nödvändig för att nå lönsamhet. Förslagets strängare syn på möjliga samarbeten är därför mycket ingripande, och kan jämföras med: Samarbeten inom mobil telefoni Om samma regler rått inom mobil telefoni hade PTS förbjudit Tele2 och Telia att samarbeta inom utbyggnaden av 3G och Tele2 och Telenor inom 4G. På många platser hade därför endast ett nätverk, istället för två, byggts på grund av att investeringskostnader inte kunnat delats, vilket hade försämrat mobiltäckningen för konsumenter och eliminerat konkurrensen mellan olika nätverk. Dagligvarumarknaden I ett flertal glesbygdsregioner har ICA långt över 50 procent av marknaden. Förslaget översatt till den regionala dagligvarumarknaden skulle innebära att Livsmedelsverket skulle tvinga ICA-handlare att sälja sina butiker till Coop eller Axfood. Det skulle få effekten att Coop och Axfood inte längre behöver anstränga sig för att konkurrera med ICA, eftersom de vet att ICA ändå kommer tvingas sälja sina butiker till dem. Sämre konkurrens skulle leda till högre priser och sämre utbud för konsumenter. 21

22 Förslaget minskar viljan att investera FÖRSLAGET INNEBÄR OCKSÅ ATT RISKEN MED INVESTERINGAR PÅ DEN ANALOGA KOMMERSIELLA RADIOMARKNADEN ÖKAR För det första skall de åttaåriga tillstånden betalas som ett engångsbelopp, men tekniken som beslutas om idag kanske inte överlever åtta år, och inträdeshindren på marknaden höjs. Dagens avgifter betalas årligen. För det andra så gör de nya reglerna att det blir svårare att realisera en tillgång som består av ett sändningstillstånd. För det tredje, finns en allmän ökad osäkerhet. Dels tycks reglerna bli otydliga vilket försvårar tolkningen av dem för såväl tillståndsmyndigheter som utövare, och dels finns en osäkerhet i och med den snabba tekniska utveckling som sker inom all mediekonsumtion. Den senare är nära förknippad med problematiken kring den höga initiala kostnaden. Dessa osäkerheter riskerar att minska de incitament som finns att investera i framtidens radio, vilket ytterligare förstärks av sämre möjligheter till samarbeten det vill säga sämre möjligheter till lönsamhet. Högre kostnad för tillstånden Svårare att överlåta tillstånd och att samarbeta Ökad osäkerhet om hur de nya reglerna tillämpas Minskade incitament att investera i framtidens radio vilket förstärks av sämre möjligheter till samarbeten Otydliga regler som är svåra att tolka Teknisk utveckling 22

23 NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO Kommer målen att nås? FÖRFATTARE Karl Lundvall Sofia Nyström Copenhagen Economics A/S 28 mars 2017

Bilaga - Bauer Media AB Remissvar Strategi för MPRTs tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Bilaga - Bauer Media AB Remissvar Strategi för MPRTs tillståndsgivning för analog kommersiell radio Synpunkt Bauer (1): Bauer menar som man tidigare påtalat myndigheten att de nuvarande lokala tillstånden skall ersättas med endast nya regionala tillstånd, där regionerna harmoniseras med SR:s P4 områden.

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige 2016

Radiolyssnandet i Sverige 2016 Radiolyssnandet i Sverige 2016 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel Ulf Haraldsson 170410 Projektnummer 1533817 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år 2016 72,5 procent (73,1

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel

Radiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2015 Källa: TNS Sifo PPM-panel Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige år 2014 var 72,6 procent. I genomsnitt lyssnade varje person 107 minuter på radio varje dag. Av dessa 107

Läs mer

Radiolyssnandet i Sverige år 2017

Radiolyssnandet i Sverige år 2017 Radiolyssnandet i Sverige år 2017 Årsrapport från Kantar Sifos PPM-panel avseende nationell radio Ulf Haraldsson Projektnummer 1536119 Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige var år

Läs mer

Yttrande över Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2010:23)

Yttrande över Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2010:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

strategi för analog kommersiell radio

strategi för analog kommersiell radio MTG:s svar på MPRT:s utkast till strategi för analog kommersiell radio 2018-2026 Inledning MTG tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på utkastet till strategi för tillståndsgivning i FM 2018-26.

Läs mer

Synpunkter på utkast till Strategi för tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Synpunkter på utkast till Strategi för tillståndsgivning för analog kommersiell radio Till: Myndigheten för press, radio och tv registrator@mprt.se BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2017-06-09 Synpunkter på utkast

Läs mer

Nationella tillstånd att sända analog kommersiell radio. 2. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti juli 2026.

Nationella tillstånd att sända analog kommersiell radio. 2. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti juli 2026. 1/5 BESLUT 2017-10-31 Dnr: 17/02157 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Nationella tillstånd att sända analog kommersiell radio BESLUT 1. Myndigheten för press, radio och tv meddelar nedan angivna bolag

Läs mer

Remissvar: Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23)

Remissvar: Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) Kulturdepartementet Enheten för medier och film 103 33 Stockholm Remissvar: Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) Bauer Media Group har beretts tillfälle att yttra sig i rubricerat ärende och

Läs mer

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority BESLUT 2014-12-03 Dnr 174/2012 1 (7) Parter 1. SBS Discovery Radio AB, 556602-1647, Box 34108,100 26 Stockholm Ombud: Advokaterna Malin Wallin och Mango Kask,

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13

Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Radiobranschen Remissvar Box 34108 100 26 Stockholm 2009-02-13 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Radiobranschens yttrande över Kommersiell radio nya sändningsmöjligheter: Slutbetänkande

Läs mer

Strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio Strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio 2018 2026 RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning...

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio Konstitutionsutskottets betänkande Vissa frågor om kommersiell radio Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tvlagen. Regeringens förslag innebär att Myndigheten

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23)

Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) 1/6 2016-10-17 Dnr 16/02025 Yttrande Kulturdepartementet 103 33 Stockholm kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) Ku2016/01767/MF Myndigheten

Läs mer

MEDIEUTVECKLING

MEDIEUTVECKLING MEDIEUTVECKLING 2019 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 10 3. ANVÄNDNING AV STREAMINGTJÄNSTER 14 4. KONSUMTION AV RADIO 17 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR OCH NYHETER

Läs mer

för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio

för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio Dnr: 17/00477 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 1.1 Övergången till en ny tillståndsperiod med nya bestämmelser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

Svar på remiss av strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio

Svar på remiss av strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio Beslut Datum Vår referens Sida 2017-06-09 Dnr: 17-6404 1(5) Spektrumavdelningen Ulf Johansson 086785592 ulf.johansson@pts.se Er referens Dnr: 17/00477 Myndigheten för press, radio och tv Svar på remiss

Läs mer

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer Marknadschefens bästa vän I HUVUDET PÅ EN ANNONSÖR 1. Vad är en annonsör? De störta annonsörerna i Sverige medieinvesteringar brutto i miljoner kronor 2015 1.

Läs mer

Regionala/lokala tillstånd att sända analog kommersiell radio

Regionala/lokala tillstånd att sända analog kommersiell radio 5 BESLUT 2017-12-22 Dnr: 17/02157 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Regionala/lokala tillstånd att sända analog kommersiell radio BESLUT 1. Nedan angivna bolag ges tillstånd att sända analog kommersiell

Läs mer

Myndigheten för press, radio och tv har i

Myndigheten för press, radio och tv har i INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio Vissa frågor om kommersiell radio Kulturdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I 2010 Projektnummer 1519154 Ulf Haraldsson

Läs mer

Helena Swenzén (Kulturdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Helena Swenzén (Kulturdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Vissa frågor om kommersiell radio Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2017 Alice Bah Kuhnke Helena Swenzén (Kulturdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

MEDIEUTVECKLING

MEDIEUTVECKLING MEDIEUTVECKLING 2018 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 11 3. KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 15 4. KONSUMTION AV RADIO 19 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 24 KÄLLOR

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2009 Projektnummer 1518232 Ulf Haraldsson

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer

Radioundersökningar Rapport III 2018

Radioundersökningar Rapport III 2018 Radioundersökningar Rapport III 2018 Kantar Sifo Radioundersökningar 2018 1538660 114 78 Stockholm, Visiting address Vasagatan 11 Sweden T +46 (0)8 507 420 00 F +46 (0)8 507 420 01 info@kantarsifo.com

Läs mer

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson Siv Eriksson TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III 2012 Projektnummer 1523870 Ulf Haraldsson

Läs mer

Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio

Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Rapportnummer PTS-ER-2016:29 Datum 2016-10-28 Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering av regeringsuppdrag Ku2016/00937/MF Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering

Läs mer

Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag

Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt

Läs mer

Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50)

Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50) Ku2018/01387/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-10-24 Remissvar Ett oberoende

Läs mer

Ett smalare och vassare public service

Ett smalare och vassare public service Ett smalare och vassare public service Förord Public service har en dominerande ställning på den svenska mediemarknaden. I radio har public service ungefär 80 procent av lyssnandet. Genom Sveriges Radio

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:136

Regeringens proposition 2016/17:136 Regeringens proposition 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radio Prop. 2016/17:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2017 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke

Läs mer

Undersökning: Konkurrensen från public service

Undersökning: Konkurrensen från public service Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2009 PROJEKTNUMMER 1518232 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

Stims decemberutbetalning 2018

Stims decemberutbetalning 2018 SVT1 11 Sveriges Television 201,84 302,76 403,68 504,60 605,52 09 Bakgrundsmusik utan rapport 36,64 54,95 73,27 91,59 109,91 Total 238,48 357,71 476,95 596,19 715,43 SVT2 11 Sveriges Television 49,16 73,74

Läs mer

Tillståndshavare för digital kommersiell radio, se sändlista. Förnyad prövning av tillståndsvillkor 1, 3 och 5 för digital kommersiell radio

Tillståndshavare för digital kommersiell radio, se sändlista. Förnyad prövning av tillståndsvillkor 1, 3 och 5 för digital kommersiell radio 1/6 BESLUT 2018-10-11 Dnr:18/02728 PARTER Tillståndshavare för digital kommersiell radio, se sändlista ÄRENDET Förnyad prövning av tillståndsvillkor 1, 3 och 5 för digital kommersiell radio BESLUT Tillståndsvillkor

Läs mer

EN NY RADIO OCH SEDAN?

EN NY RADIO OCH SEDAN? En ny radio och sedan? EN NY RADIO OCH SEDAN? JAN STRID F ör snart tio år sedan, 1993, skedde den stora omvälvningen inom den svenska radion. Nya privata lokalradiostationer fick möjlighet att sända radioprogram

Läs mer

MTG:s svar på Public servicekommitténs betänkande Finansiering av public service (SOU 2017:79)

MTG:s svar på Public servicekommitténs betänkande Finansiering av public service (SOU 2017:79) Till: Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2017/02136/MF MTG:s svar på Public servicekommitténs betänkande Finansiering av public service (SOU 2017:79)

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

Tillstånd att sända analog kommersiell radio för Kilohertz AB Västra Götalands län/göteborg (O 01:5)

Tillstånd att sända analog kommersiell radio för Kilohertz AB Västra Götalands län/göteborg (O 01:5) Bilaga 3 Tillstånd att sända analog kommersiell radio för Kilohertz AB Västra Götalands län/göteborg (O 01:5) Tillståndshavare Kilohertz AB (556444-7158) Beteckning för sändningarna Lugna Favoriter 107,8

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696); SFS 2012:702 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1. FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU... 4 1.1 Beakta utbudet på webben... 4 1.2 Berwaldhallen... 6 1.3 Beslut

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Ifrågasatt offentlig säljverksamhet trådlös internetanslutning

Ifrågasatt offentlig säljverksamhet trådlös internetanslutning KKV1024, v1.6, 2014-12-17 BESLUT 2015-12-14 Dnr 706/2014 1 (5) Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg Ifrågasatt offentlig säljverksamhet trådlös internetanslutning Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009

SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 SIFO Radioundersökningar Rapport I 2009 PROJEKTNUMMER 1516976 ULF HARALDSSON & ANTE ERIKSSON SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX

Läs mer

Behov av spektrumtak i 700 MHz-auktionen. Möte med PTS,

Behov av spektrumtak i 700 MHz-auktionen. Möte med PTS, Behov av spektrumtak i 700 MHz-auktionen Möte med PTS, 2018-05-31 Agenda 1) Muntlig feedback från RFI-svar 2) Förstå PTS:s skäl till förslaget på spektrumtak om 40 MHz Efter flera möten och efter att ha

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport

Läs mer

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen Dagens agenda Kontext: Medieinvesteringarnas utveckling Om studien Prognos: Förväntad tillväxt för trycksaker Marknadschefens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844); Utkom från trycket den 6 juni 2001 utfärdad den 23 maj 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om radio- och TV-lagen

Läs mer

Med en drivkraft att skapa revolution

Med en drivkraft att skapa revolution Med en drivkraft att skapa revolution Malte Andreasson är nöjd med den upprättade studion. Fotograf: Andreas Svensson Malte Andreasson har genom sin drivförmåga inom mediebranschen skakat om och utvecklat

Läs mer

Tillstånd att sända analog kommersiell radio. Godkänd beteckning

Tillstånd att sända analog kommersiell radio. Godkänd beteckning 1/4 BESLUT 2015-09-25 Dnr: 15/01484 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Tillstånd att sända analog kommersiell radio BESLUT 1. Myndigheten för radio och tv meddelar med stöd av 13 kap. 1 radio- och tvlagen

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Ku2016/01767/MF

Ku2016/01767/MF Remiss 2016-07-14 Ku2016/01767/MF Kulturdepartementet Enheten för medier och film Linus Fredriksson Telefon 08-405 32 85 Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) Remissinstanser: 1. Riksrevisionen

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Betänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387 /MF

Betänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387 /MF YTTRANDE 2018-10-11 Dnr413/2018 1 (9) Kulhudepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Ansökan om regionala/lokala tillstånd att sända analog kommersiell radio

Ansökan om regionala/lokala tillstånd att sända analog kommersiell radio Ansökan skickas med e-post till: registrator@mprt.se Ansökan om regionala/lokala tillstånd att sända analog kommersiell radio Anvisningar till ansökan och ytterligare information finns på sidorna 4 6.

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport IV 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperioder: Hela Riket: 13/8-14/10 2007 Lokala områden: 19/3-1/4, 16/4-10/6, 13/8-14/10 2007 SIFO RESEARCH

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2013 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2013 1526608 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2013, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN. Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007

Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN. Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007 Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007 Lokala områden 8/1-1/4, 16/4-10/6 2007 SIFO RESEARCH

Läs mer

www.bildirutan.se 2005-10-31 Dnr 0953/2004 BESLUT Översyn av behörighet att inneha tillstånd att sända lokalradio

www.bildirutan.se 2005-10-31 Dnr 0953/2004 BESLUT Översyn av behörighet att inneha tillstånd att sända lokalradio 1 (19) Dnr 0953/2004 BESLUT Tillståndshavare enligt bilaga 1. Översyn av behörighet att inneha tillstånd att sända lokalradio Radio- och TV-verkets beslut Radio- och TV-verket vidtar ingen ytterligare

Läs mer

Radio i kris. Jan Strid

Radio i kris. Jan Strid Radio i kris Radio i kris Jan Strid N är SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,84 5,76 7,68 9,60 11,52 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Total 3,94 5,86 7,78 9,70 11,62

SR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,84 5,76 7,68 9,60 11,52 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 Total 3,94 5,86 7,78 9,70 11,62 SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 71,75 107,63 143,50 179,38 215,25 Total 122,25 182,75 243,25 303,75 364,25 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 Total 52,00 77,38 102,75 128,13

Läs mer

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 1 Bakgrund Aspiro har idag förvärvat 100% av Rubberduck för ca 25,2 MSEK Aktieägarna/anställda

Läs mer

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm.

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm. 1661 BESLUT Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-12 Dnr: 08-1331/23 Konkurrensavdelningen Barbro Svensson 08-678 56 50 barbro.svensson@pts.se Teracom AB Att: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35

Juniutbetalning 2017 A (x1) B (x1,5) C (x2) D (x2,5) E (x3) Live Disco Totalt 181,45 272,18 362,90 453,63 544,35 Live 110 Konstmusik, liten konsert 22,61 33,92 45,22 56,53 67,83 111 Konstmusik,stor konsert 45,22 67,83 90,44 113,05 135,66 124 Frikyrkan, konstmusik 2,53 3,80 5,06 6,33 7,59 126 CCLI 1,37 2,06 2,74 3,43

Läs mer

Tillstånd att sända lokalradio Stockholms län/stockholm (AB 01:06)

Tillstånd att sända lokalradio Stockholms län/stockholm (AB 01:06) Bilaga 1 Tillstånd att sända lokalradio Stockholms län/stockholm (AB 01:06) Tillståndshavare MTG Radio Sales AB (556490-7979) Beteckning för sändningarna SthlmFM 105,9 Sändningsområde Stockholm Beskrivning

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Att sända kommersiell radio

Att sända kommersiell radio Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa

Läs mer

Konkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1

Konkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1 Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Nämnden beslutar att ansöka hos förvaltningsrätten om att RBS Broadcasting AB ska betala en särskild avgift.

Nämnden beslutar att ansöka hos förvaltningsrätten om att RBS Broadcasting AB ska betala en särskild avgift. 1/6 BESLUT 2014-11-20 Dnr: 14/01778 SAKEN Sändningarna i NRJ Stockholm 105,1, 2014-07-30, kl. 5.00 12.00; fråga om utformning av sponsringsmeddelanden, otillbörligt gynnande och annonstid TILLSTÅNDSHAVARE

Läs mer

Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020

Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020 Myndigheten för press, radio och tv Att: Eva Bengtsson Åström Box 33 121 25 Stockholm-Globen Insänt via e-post till följande adress: eva.bengtsson@mprt.se Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning

Läs mer

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet, Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering

Läs mer

Kompletterande information angående fiberanslutning OBE Networks

Kompletterande information angående fiberanslutning OBE Networks 2017-06-12 Kompletterande information angående fiberanslutning OBE Networks Vi förstår att det finns en del osäkerhet kring om och varför man skulle vilja ha en fiberanslutning. Därför har vi försökt att

Läs mer

Kulturdepartementet Analys av ekonomiska förutsättningar för att sända kommersiell lokalradio. 4april 2008

Kulturdepartementet Analys av ekonomiska förutsättningar för att sända kommersiell lokalradio. 4april 2008 Kulturdepartementet Analys av ekonomiska förutsättningar för att sända kommersiell lokalradio 4april 2008 Innehåll 1. 2. 3. 4. 5. 6. Avsnitt Inledning Marknadsöversikt Metod Beskrivning av aktörer Sammanfattning

Läs mer

Konkurrensen i Sverige Kapitel 15 Bokning av hotell och annan övernattning RAPPORT 2018:1

Konkurrensen i Sverige Kapitel 15 Bokning av hotell och annan övernattning RAPPORT 2018:1 Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 15 Bokning av hotell och annan övernattning RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Decemberutbetalning 2014

Decemberutbetalning 2014 Decemberutbetalning 2014 Minutvärden (kr/minut) Radio-, TV- och filmavräkning, 2014/1 2014-12-16 Online- och bioavräkning, kvartal 3 2014 Avräkningsområde Minutersättning per gradering A (x1) B (x1,5)

Läs mer

SÄNDNINGSOMRÅDE OCH FREKVENS Norrbottens län/gällivare 105,2 MHz Tillståndsnummer BD 02:1. Granskningen visar att sändningarna hade följande innehåll.

SÄNDNINGSOMRÅDE OCH FREKVENS Norrbottens län/gällivare 105,2 MHz Tillståndsnummer BD 02:1. Granskningen visar att sändningarna hade följande innehåll. 1/7 BESLUT SB 697/04 2004-10-27 Dnr: 439/04-31 SAKEN Lokalradiosändningarna i Mix 105,2 Gällivare, 2004-04-14 och 04-17; fråga om uppfyllande av åtaganden om eget och lokalt programmaterial samt otillbörligt

Läs mer