HCP Quant! En specialplaceringsfond som placerar i små och medelstora bolag

Transkript

1 HCP Quant! En specialplaceringsfond som placerar i små och medelstora bolag Pasi Havia!

2 Vad har fungerat i aktieplaceringar? Fungerande placeringsstrategier Vad beror undervärderingen på?! Bakomliggande fenomen Hur förbättra placeringsresultat?! Utnyttjande av kvantitativa metoder It s a bumpy road ahead! Inget är perfekt 2

3 Small cap aktier Små bolag har världen runt givit bättre avkastning än marknaden Land Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning Australien % Liew & Vassalou (2000) Österrike % Heston et al. (1999) Belgien % Heston et al. (1999) Kanada % L Her et al. (2003) Danmark % Heston et al. (1999) Frankrike % Heston et al. (1999) Tyskland % Heston et al. (1999) Grekland % Rouwenhorst (1999) Irland % Coghlan (1988) 3 Källa: International Evidence on the Size Effect (Savina Rizova, 2006)

4 Small cap aktier Land Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning Italien % Heston et al. (1999) Japan % Hawanini & Keim (2000) Nederländerna % Heston et al. (1999) Nya-Zeeland % Gillan (1990) Norge % Heston et al. (1999) Portugal % Rouwenhorst (1999) Singapore % Wong et al. (1990) Spanien % Heston et al. (1999) Sverige % Heston et al. (1999) Schweiz % Heston et al. (1999) UK % Dimson et al. (2003) 4 Källa: International Evidence on the Size Effect (Savina Rizova, 2006)

5 Small cap aktier Land Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning Argentina % Rouwenhorst (1999) Brasilien % Rouwenhorst (1999) Chile % Rouwenhorst (1999) Kina % Drew et al. (2003) Korea % Rouwenhorst (1999) Mexiko % Rouwenhorst (1999) Taiwan % Rouwenhorst (1999) Indien % Rouwenhorst (1999) Turkiet % Rouwenhorst (1999) 5 Källa: International Evidence on the Size Effect (Savina Rizova, 2006)

6 Small cap aktier Koncentrering på små bolag har fungerat på såväl utvecklade som tillväxtmarknader Marknad Tidsperiod Överavkastning (p.a.) Undersökning Europa % Heston et al. (1999) USA ~8 % Fama et al. (1992) Utvecklade marknader % Bauman et al. (1998) Tillväxtmarknader % Rouwenhorst (1999) 6 Källor: International Evidence on the Size Effect (Savina Rizova, 2006), Is Size Dead? A review of the Size Effect in Equity Returns (Mathijs A. Van Dijk, 2011)

7 Värdeaktier Värde placeringar har på långt tidsperspektiv givit bättre avkastning än marknaderna Många av världens framgångsrikaste placerare är värdeplacerare: Warren Buffett, Joel Greenblatt, Mohnish Pabrai, Guy Spier osv. Med värdeplacering avses placeringar i undervärderade aktier Värdeplaceraren använder för värderingen bl.a. följande nyckeltal: P/E (Price to Earnings, aktiens pris i förhållande till resultatet) P/B (Price to Book value, aktiens pris i förhållande till bokvärdet) P/S (Price to Sales, aktiens pris i förhållande till omsättningen) Direktavkastning (aktiens pris i förhållande till dividendernas storlek) FCF (Free Cash Flow, fria kassaflödet) 7

8 Värdeaktier I Europa gav värdeaktier en 10 % p.a. högre avkastning än tillväxtaktier under åren Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

9 Värdeaktier På utvecklade marknader har värdeaktier avkastat 12 % p.a. mera än tillväxtaktier under åren * * Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar. 9 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

10 Värdeaktier På tillväxtmarknader har värdeaktier avkastat över 18 % p.a. mera än tillväxtaktier och 11 % p.a. mera än marknaderna under åren * * Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar. I diagrammet illustreras avkastningen för de olika kvintilerna med ifrågavarande aktiekorg. 10 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

11 Värdeaktier Portföljen med aktier från den billigaste kvintilen från såväl utvecklade marknader och tillväxtmarknader avkastade i medletal 18 % p.a.* Tillväxtaktierna avkastade under 3 % p.a.* Värdeaktiernas överavkastning i förhållande till tillväxtaktier var globalt 15 % p.a.* * Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar. I diagrammet illustreras avkastningen för de olika kvintilerna med ifrågavarande aktiekorg. 11 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

12 Värdeaktier Nedgången på den japanska aktiemarknaden har varit rekordlång Under åren sjönk aktiemarknaderna i Japan %. Värdeplacering gav en utmärkt avkastning även i denna ytterst svåra marknadsomgivning Aktier med lågt P/E tal avkastade i Japan 16.9 % p.a. Aktier med lågt P/B tal för sin del 10.6 % p.a. Under tidsperioden avkastade aktier med lågt P/E tal 23.6 % p.a. och aktier med lågt P/B tal 19.3 % p.a. 12 Källa: Performance of Value Investing Strategies in Japan s Stock Market (Hong Kong University of Science and Technology Value Partners Center for Investing, 2013)

13 Värdeaktier Resultatet av på olika nyckeltal baserade värdeplaceringsstrategier i Japan 13 Källa: Performance of Value Investing Strategies in Japan s Stock Market (Hong Kong University of Science and Technology Value Partners Center for Investing, 2013)

14 Värdeaktier Trots hög avkastning har risken i värdeplacering varit lägre 14 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

15 Värdeaktier Under de värsta marknadsförhållanden har värdeaktier förlorat mindre värde än marknaderna eller tillväxtaktier 15 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

16 Värdeaktier!!!!! Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009) Under åren avkastade värdeaktier i USA under tider av recession i medeltal 13 % p.a. och högkonjunktur 22 % p.a. Motsvarande avkastningar för tillväxtaktier var 5 % p.a. under recession 17 % p.a. under högkonjunktur Värde aktierna avkastade både under låg- och högkonjunktur bättre än tillväxtaktier 16

17 Small cap värdeaktier Små bolag och värdeaktier har under historiens gång givit en bra avkastning Det är motiverat att fråga hur en kombination av dessa; värdeinvestering i småbolag skulle ha fungerat? I USA avkastade små värdeaktier % p.a. mera än tillväxtaktier under åren Källa: The Value Premium for small capitalization Stocks (Manjeet S. Dhatt, Yong H. Kim & Sandip Mukherji, 1999)

18 Small cap värdeaktier Risken på små värdeaktier (volatilitet) har också varit mindre än på tillväxtaktier Storleken på överavkastningen påverkades av använt nyckeltal (t.ex. P/ E eller P/S) En samtidig användning av olika nyckeltal förbättrade den riskjusterade avkastningen i förhållande till användning av endast ett nyckeltal 18

19 Small cap värdeaktier Under åren avkastade små värdeaktier i USA15.9 % p.a. och stora tillväxtföretag 9.26 % p.a.* * The New York Times har använt som källa till figuren Eugene S. Famas och Kenneth R. Frenchs undersökning och indelning av aktier. 19 Källa: The Small-Cap Investor: Secrets to Winning Big with Small-Cap Stocks (Ian Wyatt, 2009)

20 Small cap värdeaktier Små värdebolag har tills dagsläge avkastat bättre än stora bolag År 2000 startade Russell 2000 Value ETF placerar i små värdeaktier i USA RUJ (blå) = Russell 2000 Value, SPY (röd) = S&P 500. Källa: Google Finance 20

21 Small cap värdeaktier En av de färskaste undersökningarna på utvecklade marknaderna är Size, Value, and Momentum in International Stock Returns, av Nobelpristagarna i ekonomi Eugene Fama och Kenneth French som publicerades år 2012 Fama och French konstaterar följande: Our new evidence centers on how international value and momentum returns vary with firm size. Except for Japan, value premiums are larger for small stocks. Enligt undersökningen har placering i små värdebolag även fungerat internationellt Med att utnyttja flera nyckeltal samtidigt har det varit möjligt att öka de små värdebolagens avkastning ytterligare 21

22 Small cap värdeaktier 22 Källa: What Works on Wall Street (James P. O Shaughnessy, 2005)

23 Small cap värdeaktier Motsvarande resultat även i Europa. T.ex. avkastningarna från åren i tabellen nedan, där P/B talet använts tillsammans andra nyckeltal Avkastningen för STOXX Europe 600 index under samma tid var 0.91 % p.a. 23 Källa Quantitative Value Investing In Europe: What Works for Achieving Alpha (Philip Vanstraceele & Tim du Toit, 2012)

24 En koncentrerad portfölj Diversifiering minskar risken som portföljen utsätts för I en aktieportfölj uppnås merparten av diversifieringsnyttan redan av en diversifiering i några tiotals aktier 24 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

25 En koncentrerad portfölj Warren Buffett: Diversification is protection against ignorance. It makes little sense if you know what you are doing. Globalt avkastade den billigaste kvintilen av aktier 18 % p.a. under åren * Denna kvintil bestod av 1800 aktier Från ett perspektiv av diversifieringsnytta är diversifieringen för bred Hur skulle en portfölj som koncentrerat placeringarna i de globalt billigaste 30 aktierna ha avkastat? * Vid urvalet har aktierna radats upp enligt olika nyckeltal: P/E, P/B, P/CF, P/S och EBIT/EV. Ordningsnumret för diverse aktie i respektive kategori adderas ihop. Som värdeaktie klassas den på basen av den totala summan billigaste 20 % och som tillväxtaktie den dyraste 20 %. Minimi marknadsvärdet för aktier i urvalet är 250 miljoner dollar. Avkastningarna är räknade i US dollar.! 25

26 En koncentrerad portfölj De 30 billigaste avkastade globalt 25 % p.a. 26 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

27 Vad har fungerat i aktieplaceringar? Fungerande placeringsstrategier Vad beror undervärderingen på?! Bakomliggande fenomen Hur förbättra placeringsresultat?! Utnyttjande av kvantitativa metoder It s a bumpy road ahead! Inget är perfekt! 27

28 Största delen är small cap bolag Det finns mycket mera småbolag än stora 28 Källor: Montanaro, FactSet. Situationen

29 Största delen är small cap bolag Bolagen indelade enligt marknadsvärde på USA:s aktiemarknader.! Marknadsvärdet för Apple är över 2.6 gånger större än alla 2021 micro-cap bolag. 29 Källa Analyzing the Analysts: A Survey of the State of Wall Street Equity Research 10 Years after the Global Settlement (Timothy J. Keating, 2013)

30 Obefintlig uppföljning Även om antalet småbolag är större, är antalet analytiker som följer dem mindre 30 Källa: The herd vs the reward, or in praise of contratian investing (Stacy-Marie Ishmael, Financial Times, )

31 Obefintlig uppföljning Aktiemarknaderna i USA anses vara de mest effektiva i världen Trots detta saknade nästan 29 % av de börsnoterade bolagen helt uppföljning av analytiker eller var den bristfällig i slutet av året 2012* * Den sista kolumen i tabellen illustrerar hur många procent av företagen inte har någon analytikeruppföljning. T.ex. företag med ett marknadsvärde på miljoner dollar uppföljdes inte av en enda analytiker. 31 Källa: Analyzing the Analysts: A Survey of the State of Wall Street Equity Research 10 Years after the Global Settlement (Timothy J. Keating, 2013)

32 Obefintlig uppföljning Uppföljningen av analytiker på de små bolagen är litet, vilket möjliggör större avvikkelse mellan aktiens pris och bolagets underliggande värde På grund av detta är det från gruppen av små bolag möjligt att lättare identifiera undervärderade aktier Analys av små bolag skulle kräva större resurser Analys lönar sig dock inte eftersom små bolag inte kan erbjudas åt ett lika stort antal placerare som stora bolag Därmed kommer små bolag att fortsätta sakna uppföljning även i framtiden Som en följd av detta kommer små undervärderade bolag att sannolikt avkasta bättre än marknaden även i fortsättningen 32

33 Vilken färg är rutorna A och B? 33 The copyright holder of this work allows anyone to use it for any purpose including unrestricted redistribution, commercial use, and modification.

34 Svar: Båda är gråa. 34 The copyright holder of this work allows anyone to use it for any purpose including unrestricted redistribution, commercial use, and modification.

35 Människans beslutsprocess är bristfällig I föregående exempel påstår vår hjärna att ruta B är vit => uppfattningen är fel även om vår hjärna påstår annat En dator skulle ha klarat uppgiften felfritt => båda rutorna har samma RGB-värde Människans förmåga att bearbeta information är begränsad och beslutsprocessen är bristfällig I den traditionella ekonomiska teorin utgår man ifrån att människan agerar fullständigt rationellt I verkligheten agerar människan ofta annorlunda 35

36 Människans beslutsprocess är bristfällig Exempel på ett spel där man kastar slant: Med krona vinner du 10 euro Med klave förlorar du 10 euro Skulle du delta i spelet? Utgå från att du tidigare vann 100 euro. Skulle du nu delta i spelet? Eller om du förlorat tidigare. Skulle det påverka din vilja? En stor del av människorna är färdiga att ändra sitt beteende beroende på tidigare resultat Detta trots att väntevärdet för varje spel är det samma En fullständigt rationell människa skulle hela tiden agera på samma sätt 36

37 Människans beslutsprocess är bristfällig Under de senaste åren har finansiella teorier som baserar sig på behaviorism (behavioral finance), som undersöker människans brist av systematik i placeringsverksamhet, vunnit mark Forskningsresultaten förklarar varför placerare inte agerar optimalt Placeringsförluster känns dubbelt värre än vinster Hålltiden på vinstgivande placeringar är kortare än för förlustgivande Förankring av placeringar till priser Placerarna aktiverar sig under högkonjunktur (hög risk) och passiveras under lågkonjunktur (låg risk) Osv. Kännedom av placerarpsykologi är ett steg framåt men det ensam räcker inte till att förändra placeringsbeteendet => orsaken till beteendet är djupare 37

38 Människans beslutsprocess är bristfällig Samma orsaker förklarar varför placeraren i praktiken har svårigheter att utnyttja fungerande placeringssätt De mest lönsamma placeringsobjekten är ofta fula och dödsdömda bolag Det är mentalt lättare för människan att placera i ett bolag, vars historia är bra och många andra också är intresserade av P.g.a. flockbeteende är det i praktiken svårt att agera emot majoriteten => det är lättare att ha fel tillsammans med andra än ensam På basen av statistiken kan man dock säga att tillväxtbolagens ljusa utsikter bedrar => placerarna betalar för mycket för framtidsförväntningar 38

39 Människans beslutsprocess är bristfällig Däremot fortsätter de fula bolagens trångmål inte så länge och så allvarliga som människorna förutspår => framtidsförväntningarna är överpessimistiska och därmed är aktiernas priser för låga Iden med att utnyttja kvantitativa placeringsmetoder är att eliminera de mänskliga känslorna som hindrar goda placeringsavkastningar i placeringsprocessen En genomgång av tiotusentals till storleken mindre bolag är även omöjligt med mer traditionella metoder som att analysera varje bolag enskilt 39

40 Vad har fungerat i aktieplaceringar? Fungerande placeringsstrategier Vad beror undervärderingen på?! Bakomliggande fenomen Hur förbättra placeringsresultat?! Utnyttjande av kvantitativa metoder It s a bumpy road ahead! Inget är perfekt 40

41 Kvantitativa metoder Placerarens största fiende är han själv => människan är hans känslors fånge I flera situationer fungerar en enkel datormodell pålitligare och noggrannare än en subjektivt tänkande människa Som exempel; för att urskilja neuros och psykos har man utvecklat MMPI-testet (Minnesota Multiphasic Personality Inventory) Urskiljning är viktigt p.g.a. olika skiljande vård År 1968 undersökte Lewis Goldberg MMPI testresultaten för 1000 patienter och utvecklade på basen av det en modell, som kunde göra rätt diagnos på 70 % av tiden Goldberg bad psykologer göra diagnoser på samma personer 41

42 Kvantitativa metoder!!!!!!!! Modellen var klart noggrannare än även den bäste psykologen Till följande gav Goldberg modellen åt psykologer, som fick använda dess resultat till hjälp för sin egen diagnos 42 Källa: Painting by numbers: an ode to quant (James Montier, 2006)

43 Kvantitativa metoder!!!!!!!! Med hjälp av modellen förbättrades noggrannheten på diagnoserna klart Trots detta förblev människans diagnos sämre än modellens Liknande resultat bl.a. för hjärnskador och identifiering av de villkorligt fria fångar som förnyar sina brott osv. 43 Källa: Painting by numbers: an ode to quant (James Montier, 2006)

44 Kvantitativa metoder Grove et al. undersökte136 olika undersökningar som behandlade beslutsfattning från arbetsanpassning till diagnostisering av hjärtinfarkt I endast åtta undersökningar förlorade den kvantitativa modellen mot människan Gemensamt för dessa åtta undersökningar var dock att de kvantitativa modellerna inte hade tillgång till samma information som människan I alla undersökningar där den kvantitativa modellen hade tillgång till samma information som människan presterade den kvantitativa modellen bättre 44 Källa: Clinical versus mechanical prediction: a meta-analysis (Grove, Zald, Lebow, Snitz & Nelson, 2000) och Painting by numbers: an ode to quant (James Montier, 2006)

45 Kvantitativa metoder Kvantitativa modeller är nyttiga och de är i allmän användning: Flygpilotens checklista före avfart Väderleks prognoser Fastställning av premier för bilförsäkring i försäkringsbolag osv. Förenklat handlar kvantitativa metoder om att mekaniskt utnyttja en stor mängd information => människans förmåga att behandla en stor mängd information är svag M.h.a. kvantitativa metoder är det möjligt att från tiotusentals aktier filtrera de mest potentiella köpobjekten => för människan är det omöjligt att enskilt gå igenom alla, då det kvartalsvis ännu kommer till ny resultatinformation 45

46 Kvantitativ värdeplaceringsstrategi Kvantitativa metoder fungerar bäst med små och medelstora bolag p.g.a. låga uppföljningen av dem Stora företag analyseras av så många yrkesmänniskor att kvantitativa metoderna inte medför någon konkurrensfördel Vid kvantitativ värdeplacering kombineras värdeplacering med ett effektivt utnyttjande av numeriska data Bolagens bokslut och delårsrapporter är numeriska data De av värdeplacerare traditionellt använda nyckeltalen anpassar sig väl för en automatiserad bearbetning av data (P/E, P/B, direktavkastning osv.) Kvantitativa metoder möjliggör en kombination av olika värdeplaceringsstrategier 46

47 Kvantitativ värdeplaceringsstrategi Undersökningar visar att dessa s.k. multifaktormodeller har givit en bättre riskjusterad avkastning än användning av enstaka nyckeltal Genom kvantitativa metoder är det även möjligt att skydda sig mot vilseledande bokföring: Dechow F-score Altman Z-score Beneish M-score T.ex. Beneish M-score mäter bl.a. tillväxten av bolagets försäljning, bruttobidrag, kundfordringar och skuldsättning Av bolag med ett M-score på manipulerade 76 % sin bokföring Endast 17.5 % av bolag som manipulerat bokföringen fick över på M-score 47 Källa: The Detection of Earnings Manipulation (Messod D. Beneish, 1999)

48 Kvantitativ värdeplaceringsstrategi Med hjälp av kvantitativa metoder går det effektivt att utnyttja olika värdeplaceringsstrategier som baserar sig på fundamentala data: F-score (Piotroski) Magic Formula (Greenblatt) ERP5 (Vanstraceele & Allaeys) Net Current Asset Value (Benjamin Graham) Tiny Titans (O Shaughnessy) Value Composite One (O Shaughnessy) T.ex. Piotroski F-score mäter bolagets lönsamhet, skuldsättning och verksamhetens effektivitet genom nio olika faktorer (bl.a. ROA, OCF, bruttomarginal, utvecklingen av långfristiga skulder) 48

49 Vad har fungerat i aktieplaceringar? Fungerande placeringsstrategier Vad beror undervärderingen på?! Bakomliggande fenomen Hur förbättra placeringsresultat?! Utnyttjande av kvantitativa metoder It s a bumpy road ahead! Inget är perfekt 49

50 Ingenting fungerar hela tiden Det är värt att minnas att även om en bra placeringsstrategi fungerar i medeltal, så betyder det inte att det alltid fungerar Även till de bästa placeringsmetoderna hör det perioder av underavkastning, som till sin längd kan vara i flera år Det att placeringsmetoden inte fungerar regelbundet, möjliggör att metoden kan förväntas fungera även i framtiden Alla placerare skulle samlas under samma strategi ifall någon strategi skulle garanterat fungera alltid och utan risk På grund av perioder underavkastning avstår en del av placerarna från strategin Ofta händer detta just före strategin igen börjar fungera 50

51 Ingenting fungerar hela tiden Av portföljförvaltare som gjort över 3 % p.a. överavkastning klarar sig 70 % under placeringstiden tre år eller längre sämre än marknaden* * Figure 14.6 uses a constructed universe where all the fund managers have 3 % alpha and 6 % tracking error. I then let the make-believe managers run money for 50 years. The chart illustrates the frequency of years of back-to-back underperformance. Around 70 % of the make-believe fund managers displayed 3 or more years of underperformance! James Montier 51 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

52 Ingenting fungerar hela tiden Goyal och Wahal undersökte år 2005 fyra tusen pensionsstiftelsers och föreningars beslut om anställning och uppsägning av portföljförvaltare i USA under åren * * Noggrannare information finns att hitta i artikeln The Selection and Termination of Investment Management Firms by Plan Sponsors (Amit Goyal & Sunil Waha, 2005) 52 Källa: Value Investing: Tools and Techniques for Intelligent Investment (James Montier, 2009)

53 Ingenting fungerar hela tiden Pensionsstiftelsen anställde vanligtvis en portföljförvaltare, vars överavkastning under de tre föregående åren varit 14 % före början Portföljförvaltare som uppsagts på grund av dåligt resultat uppnådde ändå överavkastning på 5 % tre år efter uppsägning Detta är ett gott exempel på hur smärtsamma perioder av underavkastning är Underavkastning har i historiens gång ändå alltid efterföljts av en period av överavkastning som kompenserat perioden av underavkastning För HCP Quant fonden kan man också förvänta sig perioder av underavkastning, som på basen av historien i värsta fall varat i två till tre år 53

54 Ingenting fungerar hela tiden Decenniets bäst presterande fond i USA i slutet av 2009 var CGM Focus Fund Fonden avkastade under årtiondet i medeltal 18.2 % p.a. En typisk placerare i fonden förlorade dock -11 % p.a. Detta berodde på att placerarna hoppade in och ut från fonden Placerarna köpte fondandelar efter perioder av bra avkastning och sålde under dåliga perioder Timing är ytterst svårt om inte till och med omöjligt Enligt olika undersökningar klarar sig placerare som försöker tajma köp och sälj klart sämre än andra Även den bästa fonden hjälper inte placeraren, ifall denne inte är färdig att tåla till fonder hörande fluktuationer på värde 54 Källa: Best Stock Fund of the Decade: CGM Focus (Eleanor Laise, The Wall Street Journal, )

55 Privatplacerarens skatteskydd Placeringsstrategin i HCP Quant fonden har en hög omsättningstakt i portföljen En typisk placering hålls ett halvt till ett år i portföljen En privatplacerare skattskyldig i Finland har en kapitalinkomstskatt på 30/32 % Fondens avkastning på placeringar är skattefria I form av fond blir det i placeringsstrategin mera pengar och växa ränta på ränta, eftersom placeraren betalar skatter först efter inlösningar från fonden Samma placeringsstrategi är tack vare skatteeffektiviteten ett lönsammare alternativ som fond för en långsiktig privatplacerare än som själv genomförd 55

56 Portföljförvaltaren Som portföljförvaltare fungerar Pasi Havia Portföljförvaltaren har tvärvetenskaplig kunskap; studerat databehandling och finansiell ekonomi i Uleåborgs universitet Portföljförvaltarens egna placeringsförmögenhet överförs till HCP Quant fonden Portföljförvaltaren har förverkligat strategin i sin personliga placeringsverksamhet sedan Förverkligad avkastning efter transaktionskostnader +134 % (situationen ) 56

57 Portföljförvaltarens förverkligade avkastning Blå = HCP Quant strategins förverkligade avkastning! Röd = S&P 500 Total Return indekx i euro! Gredelin = MSCI ACWI SMID Value Total Return index i euro (globalt i small- och mid cap värdeaktier placerande index, HCP Quant fondens jämförelseindex)! Grön = S&P 350 Europe Total Return index i euro 57

58 HCP Quant i korthet En i small- och mid cap aktier placerande specialplaceringsfond Placerar globalt i utvecklade och tillväxtmarknader (Europa, USA, Asien, Australien) Använder i placeringsverksamheten en kvantitativ värdeplaceringsstrategi, vars syfte är att undvika mänskliga begränsningar Koncentrerar placeringarna i några tiotal som bästa värderade bolag Använder inte en på marknadsvärde baserad bolagsvikt Bygger på starkt vetenskaplig undersökning; utnyttjar bevisligen fungerande placeringsstrategier som kan förväntas fungera även i fortsättning på långt perspektiv 58

59 Tack för er tid! Helsinki Capital Partners! Tallberginkatu 1 C Helsinki Kauppakatu 28 A Jyväskylä