EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM"

Transkript

1 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Labbassistenter: Arash Risseh Simon Nee Anders Hagnestål Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper när den arbetar som ensamgående generator med passiv belastning (impedansbelastning) och dels att studera den för synkronmaskinen karakteristiska synkrona gången och maskinens driftegenskaper när den är ansluten till elnätetrespekt som det kräver. Laborationen börjar utan "kvart". Svar till förberedelseuppgifterna skall lämnas i kursens brevlåda på Teknikringen 33, senast två (2) arbetsdagar före laborationstillfället. Laborantens namnteckning: Laborationen godkänd: Datum Signatur

2 1 Inledning och syfte med laborationen 2 Synkronmaskinen används huvudsakligen som generator oftast i elkraftverk och i mindre omfattning som motor. Vattenkraftgeneratorer går med relativt lågt varvtal och är därför mångpoliga pga. konstant nätfrekvens och rotorn utförs med utpräglade poler. Ångturbiner är det fördelaktigt att utföra för högt varvtal. Turbogeneratorer är därför normalt 2-poliga (3000 RPM, 50 Hz) och de utförs med cylindrisk rotor. Vid ett första studium av synkronmaskinens verkningssätt utgår man lämpligen från synkronmaskinen med cylindrisk 1 rotor. För kvalitativa undersökningar kan den trefasiga synkronmaskinen representeras med ett enkelt enfasigt ekvivalent schema, en emk proportionell mot magnetiseringsströmmen i serie med en reaktans. Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper när den arbetar som ensamgående generator med passiv belastning (impedansbelastning) och dels att studera den för synkronmaskinen karakteristiska synkrona gången och maskinens driftegenskaper när den är ansluten till nätet. 1.1 Förkunskaper Läs igenom kapitel 5 i kurskompendiet. För att underlätta genomförandet i denna labboration extra läsning om generatorer och elmotorer rekommenderas. Svar till förberedelseuppgifterna skall lämnas i kursens brevlåda på Teknikringen 33, senast två arbetsdagar före laborationstillfället. Studenter som inte lämnar in förberedelseuppgifterna i tid kommer inte att få delta i laborationen. Laborationen börjar utan "kvart". 2 Laborationens uppkoppling Laborationens uppkoppling framgår av schemat i Appendix. Synkronmaskinen är axelkopplad till en likströmsmaskin. Likströmsmaskinen är utförd som en momentvåg. Enligt lagen om verkan och motverkan erhålls hos en elektrisk maskin ett lika stort reaktionsmoment på statorn som det moment som verkar på rotorn men med motsatt riktning. Genom att statorn inte är fastskruvad i ett fundament utan upphängd i lager så att den kan vrida sig kring sin symmetriaxel, Figur 1, kan reaktionsmomentet på statorn vägas ut och momentet på rotorn bestämmas. Med hjälp av momentvågen kan alltså synkronmaskinens mekaniska axelmoment bestämmas. (Vid noggrannare mätning måste man korrigera för de lager- och luftfriktionsmoment som verkar på statorn.) När 1 Vid laborationen skall en maskin med cylindrisk rotor användas. Vid laborationen kommer en släpringad asynkronmaskin användas som synkronmaskin genom att två av rotorlindningens faser matas med likström

3 3 synkronmaskinen skall gå som generator används likströmsmaskinen som drivmotor eller "turbin". Figur 1. Elektrisk maskin med möjligheten att mäta reaktionsmoment. 2.1 Start av likströmsmaskinen Vid start begränsas rotorströmmen i likströmsmaskinen endast av resistansen i kretsen. Under start är därför ett startmotstånd (10Ω) inkopplat i serie med rotorn på likströmsmaskinen, vilket kortsluts efter start med hjälp av en kontaktor. Start sker med full magnetiseringsström (I m ) varefter önskat varvtal ställs in genom ändring av magnetiseringsströmmen. Mätutrustningen består för likströmsmaskinen av driftinstrument för matningsspänning, ankarström och magnetiseringsström. 2.2 Magnetisering av synkronmaskinen Den för magnetiseringen av maskinen erforderliga likströmmen erhålls från ett variabelt likspänningsaggregat med hög strömförmåga. (Antalet lindningsvarv i maskinens rotorlindning är relativt litet jämfört med detsamma hos en normal synkronmaskin, varför erforderlig magnetiseringsström blir relativt hög medan magnetiseringsspänningen blir låg.) Brytare B4 samt potentiometern för inställning av magnetiseringsströmmen sitter monterade på aggregatets framsida. För synkronmaskinen mäts magnetiseringsströmmen I f (som genereras av en såkallad fältmatare) med en digitalamperemeter eller en multimeter. Generatorns fasspänning och ström och även frekvensen mäts med en effektmätare. Huvudspänningen mäts med en multimeter inkopplad mellan två faser.

4 2.3 Belastning av synkronmaskinen 4 Med hjälp av brytare B6 kan synkronmaskinen kopplas till en belastning. Denna brytare har fem olika lägen: 0. Öppen krets d v s tomgång 1. Nätdrift för inkoppling mot starkt nät 2. Induktiv last 3. Resistiv last 4. Kortslutning (mellan hsp) Identifiera brytare B6 i labbuppkopplingen och verifiera gärna med labbassistenten att det är rätt brytare och att ni har förstått hur den fungerar. 2.4 Infasning mot nätet Med hjälp av fasningsbrytaren B7, en tryckknappsmanövrerad kontaktor, och fasningslamporna över denna kan maskinen fasas in på ett 50 Hz nät. 2.5 Effektmätning Då trefaseffekten är symmetrisk, kan denna med tillräcklig noggrannhet bestämmas genom mätning av effekten hos en fas och multiplikation med 3. Eftersom statorlindningen är D-kopplad saknar kretsen nollpunkt. För att mäta fasspänningen skapas därför en virtuell nollpunkt med hjälp av en Y-kopplad resistans, nollpunktsmotstånd. Denna resistans är relativt stor och utgör därför ingen belastning för synkronmaskinen. 2.6 Mätning av belastningsvinkeln För att kunna se hur rotorn, vid ändrad belastning ändrar läge relativt den av nätspänningen bestämda, synkront roterande flödesvågen används ett stroboskop, vilket matas från samma starkt nät. Stroboskoplampan ger en mycket kort och intensiv ljusblixt en gång per växelspänningsperiod i det ögonblick växelspänningen går genom noll. Genom att belysa ett index på axelkopplingen kan man iakttaga hur det relativa rotorläget ändras vid ändring av belastningen. Lampan skall stängas av när den inte används. Med hjälp av en cirkulär skala placerad intill kopplingen kan belastningsvinkeln bestämmas. Maskinens rotationsvarvtal kan avläsas på en mekanisk multimeter. Den avläser en spänning över en resistor som matas från en axelkopplad tachometergenerator, vilken lämnar en likspänning proportionell mot varvtalet (10V/1000rpm).

5 3 Ensamgående generator Data för synkronmaskinen Den studerade maskinen har vid D-kopplad statorlindning enligt märkplåten märkspänningen 220 V, 50 Hz. Vid 220 V blir flödestätheten i vissa delar av den magnetiska kretsen så stor att den mättas. Det ekvivalenta schema som vi tidigare har ställt upp för att kunna göra kvalitativa studier av synkronmaskinen och dess driftegenskaper, förutsatte linjära magnetiska förhållanden. För att god överensstämmelse skall erhållas mellan experiment och beräkningar med hjälp av det ekvivalenta schemat utan korrigeringar med hänsyn till järnmättning, skall vi reducera maskinens spänning till 180 V, vilket reducerar flödestätheten i motsvarande proportion. Vi får då nästan linjära magnetiska förhållanden, vilket framgår vid upptagning av tomgångskurvan. Följande data gäller då för synkronmaskinen: Märkeffekt: S n =2,43 kva, U n =180 V(hsp, D-kopplad), 50 Hz, I n =4,5 A, poltal=4 (p=2) Magnetisering för märkspänning (180 V) i tomgång I f0 =6,0~7,5 A Statorlindningens resistans per linjefas R 1 =0,87 Ω/fas vid 75 C. Synkron reaktans X s =28 Ω/fas 3.2 Tomgångskurvan, TK Se till att brytaren B6 står i läge 0, vilket indikerar att synkronmaskinen ej är ansluten till någon belastning. Vid igångkörning av likströmsmotorn inställs först maximal magnetiseringsström hos denna. Med startmotståndet inkopplat startas motorn genom tillslag av brytaren B1. Efter igångkörning kortsluts startmotståndet med brytaren B2 och varvtalet 1500 rpm ställs in genom att ändra likströmsmaskinens magnetiseringsström I m. TK, E =f(i f ) vid 1500 rpm, tas upp mellan 0 och 180 V(hsp). OBS! kolla noga så att strömmen I f inte överstiger 10 A. Kontrollera varvtalet när magnetiseringsströmmen har ändrats. Efter upptagningen av TK nedregleras I f till noll. 3.3 Kortslutningskurvan, KK En trefasig kortslutning görs med sladdar över anslutningarna till impedansbelastningen. Brytaren B6 ställs därefter i läge 4 så att synkronmaskinen blir kortsluten.

6 6 KK, I k =f(i f ), tas upp mellan I f =0 och det maximala värde som erhölls vid upptagning av TK. Efter upptagningen av KK nedregleras I f till noll varefter brytning sker med B6 och kortslutningen avlägsnas. Rita upp TK och KK i ett diagram och beräkna den synkrona reaktansen: U nfas X S = I k 0 I k0 är den kortslutningsström som erhålls vid den magnetiseringsström I f0 som ger märkspänning i tomgång vilket fås ur de uppritade kurvorna. Hur kommer det sig att KK även vid höga värden på I f blir linjär medan TK kröker av? 3.4 Belastning av ensamgående generator Generatorns spänning och frekvens in-regleras på sina märkvärden i tomgång enligt 3.2. Med konstant värde på I f och vid konstant frekvens upptas U=f(I) dels vid resistiv belastning, cosϕ=1, dels vid ren induktiv belastning, cosϕ =0. Använd brytare B6 för att koppla till och från impedansbelastningen, läge 2 och 3. Rita av de två kurvorna i samma diagram som används i förberedelseuppgiften. Förklara varför spänningen vid en och samma belastningsström blir lägre vid induktivän vid resistivbelastning. 4 Synkronmaskinen mot ett starkt nät Vid den studerade ensamgående generatorn var de påtryckta, oberoende storheterna drivmotorns varvtal ( turbinen ), generatorns magnetisering (E f ) och den inkopplade belastningsimpedansen. Generatorns ström och spänning ställde in sig beroende av dessa storheter och den synkrona reaktansen. Drivmotorns effekt ställde in sig så att den av generatorn upptagna mekaniska effekten blev likastor som den i belastningsimpedansen utvecklade elektriska effekten inklusive förluster. När synkronmaskinen är inkopplad till ett starkt nät blir förhållandena annorlunda. Maskinens spänning och varvtal är bestämda av nätet. Övriga påtryckta, oberoende storheter är generatorns magnetisering, (E f ) och den mekaniska axeleffekten, vilken är bestämd av "turbinpådraget" vid generatordrift och av aktuell mekanisk belastning vid motordrift. Den elektriska effekten ställer in sig så att jämvikt med den mekaniska effekten erhålls, vilket sker genom att belastningsvinkeln antar ett sådant värde att Ef U Pe = 3 sin ( δ ) = P X S mek Därmed är också strömmens aktiva komposant given.

7 7 Strömmens reaktiva komposant antar ett sådant värde, att den av rotor- och stator-mmk tillsammans bildade resulterande mmk svarar mot den av nätspänningen givna flödestätheten i luftgapet. 4.1 Infasning Ställ brytare B6 i läge 1 Drivmotorn startas och varvtalet injusteras på märkvarvtal varefter generatorn magnetiseras så att dess spänning bli lika med nätets. Observera att nätet håller 3 180V(hsp), detta för att minska inverkan av järnmättning såsom tidigare förklarats. Vid rätt fasföljd blinkar fasningslamporna med skillnadsfrekvensen mellan nät och maskin. Justera drivmotorns varvtal så att en låg frekvensskillnad erhålls. Fasa in maskinen på nätet med hjälp av fasningsbrytaren B7 i ett ögonblick då maskinoch nätspänning är i fas (lamporna är släckta). 4.2 Reaktiv effekt "Turbinpådraget" regleras genom att ändra magnetiseringen (I m ) hos likströmsmaskinen. Då I m minskas under infasningsvärdet ökar "turbinpådraget" och vice versa. "Turbinpådraget" injusteras så att den aktiva effekten blir noll och I f så att den reaktiva effekten blir noll. Därefter upptas I=f(I f ) vid övermagnetisering respektive undermagnetisering. Notera även U och Q. Se till att P hela tiden är noll. Är S = Q? Hur ändras belastningsvinkeln? I=f(I f ) uppritas i ett diagram. 4.3 Aktiv effekt, moment och belastningsvinkel Ställ in "pådrag" (I m ) och magnetisering (I f ) så att P och Q=0 och notera U, I f, δ och T. Eftersom P=0 kommer det avlästa värdet på vinkelskalan att motsvara belastningsvinkeln δ=0. Det avlästa värdet på momentskalan (ca 1 Nm) är synkronmaskinens egna luft- och friktionsförluster. Hur kompenserar man för det när man räknar ut synkronmaskinens eget avgivna moment? Med konstant värde på I f upptas trefaseffekten P och momentet T som funktion av δ dels vid generatordrift, dels vid motordrift genom att variera I m sakta och försiktigt. Rita upp T = f(δ) i det diagram som används i motsvarande förberedelseuppgift. Studera vid generatordrift med ungefär I=0.5 I n hur sambandet P= ω s T stämmer. Undersök vid samma driftpunkt hur P, T och δ ändras vid ökning av I f med 50 %.

8 5 Förberedelsuppgifter Frågor 1. Vad måste man se till vid genomförande av eller ändring i befintliga kopplingar? 2. Vilket varvtal har en maskin med poltalet=2, 4 resp 10 vid 50 Hz? (Svara i [varvtal/min] 3. Vad gör man för att begränsa startströmmen hos likströmsmaskinen i labbuppkopplingen? 4. Hur mäter man belastningsvinkeln, δ, i laborationen? 5. Hur många mekaniska grader motsvarar 90 elektriska då p=1, 2 och 5? 6. Hur mäter man maskinens varvtal? 7. Varför sänks märkspänningen från 220 till 180 V? 8. Varför påverkas varvtalet av magnetiseringsströmmen I m storlek vid tomgång? 9. Vilket samband uttrycker tomgångskurvan TK? 10. Vilket samband uttrycker kortslutningskurvan KK? 11. Rita upp ekvivalenta schemat för synkronmaskinen med beteckningar för generatordrift. 12. Vad blir den aktiva trefaseffekten som en synkronmaskin lämnar uttryckt i E, U, X s och δ? 13. Om en synkrongenerator är övermagnetiserad i tomgång, behöver den då nödvändigtvis producera reaktiv effekt vid belastning? 14. Kan en synkronmotor både producera och konsumera reaktiv effekt? 5.2 Belastning av ensamgående generator Anta att maskinen är magnetiserad för märkspänning (180 V hsp) i tomgång. Konstruera (med hjälp av i moment 3.1 givna data) U=f(I) dels vid cosϕ =1 och dels vid cosϕ =0 induktivt. Rita upp de två kurvorna med lämplig skala i ett diagram. Använd det välkända sambandet E=U+jX s I och visardiagram för respektive fall för att beräkna U=f(I).Observera att fasspänningen anges i ekvivalenta schemat. 5.3 Synkronmaskinen mot ett starkt nät Rita två trefasiga visardiagram för maskin- och nätspänningarna bredvid varandra som svarar mot det tillstånd då fasningsbrytaren får slås till. Hur skall lamporna lysa vid infasningen? Beräkna momentet T = f(δ) vid magnetisering för märkspänning i tomgång och rita upp sambandet i ett diagram. Anta att nätet håller märkspänning (180 V hsp). OBS! Vinkel δ skall variera från -90 till 90.

9 9 Figur 1 Laborationsuppkoppling Synkronmaskinen

10 Reaktiveffekt som funktion av fältströmmen Undermagnetiserad Q [Var] Övermagnetiserad I [A] f

11 Tomgångskurva (TK) U 0 =E [V] (hsp) I [A] f

12 8 Kortslutningskurva (KK) I k [A] I [A] f

13 8 Synkronmaskinen mot ett starkt nät, T = f( ) Moment T [NM] pi/6-2pi/6 -pi/6 0 pi/6 2pi/6 3pi/6 Lastvinkel [rad]

14 120 Ensamgående generator U fas = f(i) Resistiv last Induktiv last U fas [V] Lastström [A]

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Labbassistenter: Arash Risseh risseh@kth.se Simon Nee snee@kth.se Anders Hagnestål hagnes@kth.se Syfte: Avsikten med laborationen är dels

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. SYNK: Synkronmaskinen 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration SYNK: Synkronmaskinen Syfte: Avsikten med laborationen är dels att experimentellt verifiera det ekvivalenta schemat, dels att studera synkronmaskinens egenskaper

Läs mer

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Synkronmaskinen. Laboration Elmaskiner 1. Personalia: Godkänd: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2012-10-07 Dan Weinehall Synkronmaskinen Laboration Elmaskiner 1 Namn: Personalia: Kurs: Datum: Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer Laboration

Läs mer

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 maj 2018 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn

Läs mer

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen Christofer Sundström 10 maj 2016 Outline 1 Uppbyggnad och arbetssätt Konstruktion Roterande flöde, repetition Arbetsprincip 2 Magnetisering av rotorn

Läs mer

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn 1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos

Läs mer

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen & Synkronmaskinen Christofer Sundström 7 februari 2017 Outline 1 Asynkronmaskinen Tekniker för start av Asynkronmotorn Starttid för asynkronmaskinen Beräkningsexempel

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elkraftteknik Lab nr 3 vers 3.0 Laborationens namn Likströmsmotorn Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Allmänt Uppgiften på laborationen är att bestämma karakteristiska

Läs mer

Laborationer Växelström trefas

Laborationer Växelström trefas Laborationer Växelström trefas 2009-09-28 Innehållsförteckning 1. Mätningar av spänningar och strömmar på trefasnätet vid symmetriska och 3 osymmetriska belastningar. - Mätning vid symmetrisk belastning

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2013-03-11 Sal R41 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 9 januari 2002 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 00109 / BHn 1 (6) Tentamen den 9 januari 00 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Examinator och kursansvarig: Bengt Hällgren

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande

Läs mer

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 11 februari 2015 Outline 1 Asynkronmaskinens Momentkurva Härledning Momentkurva vid ändring av spänning Momentkurva för små eftersläpningar Momentkurva

Läs mer

Några övningar som kan vara bra att börja med

Några övningar som kan vara bra att börja med Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-08-17 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn Elenergiteknik Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn DEPARTMENT OF INDUSTRIAL ELECTRICAL ENGINEERING AND AUTOMATION LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY Laboration på trefassystemet...

Läs mer

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Teori: kap 2 i ELKRAFT. Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101129/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 3 Elkraftsystem I Faskompensering Målsättning: mätningar och beräkningar på asynkronmotor, kondensatorbatteri och Y- kopplade resistorer faskompensering med

Läs mer

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation Asynkronmotorn Industriell Elektroteknik och Automation Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning

Läs mer

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Inledning Elektromekanisk omvandlare en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande

Läs mer

LNB727. Asynkronmaskinen

LNB727. Asynkronmaskinen 20180925, Sida 1 LNB727 Asynkronmaskinen Ett urval av föregående års kursmaterial av Lennart Widén m.fl. Stefan Lundberg Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik 20180925, Sida 2 Lärande mål: Efter

Läs mer

Synkrongeneratorn och trefas

Synkrongeneratorn och trefas Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling

Läs mer

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!

Alla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!! 101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i

Läs mer

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare

Läs mer

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER Arcada/KR/2006 ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1.1 Figuren visar en rätvinklig triangel med sidorna a, b och c. Uttryck a) b mha α och c e) α mha β b) c mha a och b f) a mha b och c

Läs mer

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation Permanentmagnetiserad synkronmotor Industriell Elektroteknik och Automation Matematisk modell LM igen u a R a i a L a di dt a m T= m i a i a J d dt T T L Tomgång, om u a =U, vad blir? U/ m Hur ändrar man?

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik för Y TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal

Läs mer

Roterande elmaskiner

Roterande elmaskiner ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-25 1/35

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-08-19 Sal TER3 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 7 - Synkronmaskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-12 1/26 Dagens föreläsning Repetition

Läs mer

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2016-03-16 Sal (2) T2 U1 Tid 14-18 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5

Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar. Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer. Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Elektriska Drivsystem Laboration 3 Likriktarkopplingar Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Likriktare uppbyggda av dioder och tyristorer Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter: Ostyrda

Läs mer

Mät kondensatorns reaktans

Mät kondensatorns reaktans Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar

Läs mer

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter 014-05-19 ISY/Fordonssystem TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter Lektion Uppgift K.1 En ideal enfastransformator är ansluten enligt följande figur R 1 = 1 kω I U in = 13 V N1

Läs mer

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Lab nr 6 Version 1.3 Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Asynkronmotorn

Läs mer

Lik- och Växelriktning

Lik- och Växelriktning FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll

Läs mer

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4 Elektriska maskiner och kraftelektronik 4.1 LIKSTRÖMSMASKINEN 4.1.1 En permanentmagnetiserad likströmsmotor har följande märkning: 750W, 200V, 5A. Ankarresistansen (rotorresistansen) R a =2Ω och det

Läs mer

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt.

Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. 3-fasmotorer Statorn Statorn i både synkron- och asynkronmaskinerna är uppbyggda på samma sätt. I enklaste varianten är statorn uppbyggd med lindningar för två magnetpoler (en nord- och en sydpol) för

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2016-02-22 1/32 Dagens

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Laborationsrapport Kurs Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004 Version 2.0 Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Uppgift 1: Enfasmätning

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Lektion Elkraft: Dagens innehåll Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft och elsäkerhet p. 1 Lektion Elkraft: Dagens innehåll Ställverk Elektriska maskiner 5MT000: Automation - Lektion 5 - Elkraft

Läs mer

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,

Läs mer

Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp

Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Institutionen för Tillämpad fysik och Elektronik Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Reviderad:?????? AS 160125 AÅ Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men hur

Läs mer

Förberedelseuppgifter... 2

Förberedelseuppgifter... 2 Syftet med denna laboration är att låta studenten bekanta sig med systemet Elvis II+ samt ge känsla för de komponenter och fenomen som förekommer i likströmskretsar. I laborationen ingår övningar på att

Läs mer

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning

Elenergiteknik Laboration 1. Elgenerering och överföring med växelspänning Elenergiteknik Laboration 1 1(12) Elenergiteknik Laboration 1 Elgenerering och överföring med växelspänning Olof Samuelsson Elenergiteknik Laboration 1 2(12) Förberedelser Läs Kapitel 4, 5, Avsnitt 6.2

Läs mer

Laborationshandledning för mätteknik

Laborationshandledning för mätteknik Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 10 januari 2001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL0 / Tentamen / 010110 / BHn 1 (1) Tentamen den 10 januari 001 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL0 Kursansvarig: Bengt Hällgren Examinator:

Läs mer

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole

Läs mer

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system ISY /Fordonssystem Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system Tid: 2015-05-30, klockan 14-18 Lokal: G35 Examinator: Sivert Lundgren telefon 073-3460319 Hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook,

Läs mer

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Karlstads universitet / Avd för elektroteknik / Elkraftteknik TEL202 / Tentamen / 030322 / BHä 1 (5) Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202 Examinator och kursansvarig: Bengt

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-02-26 1 / 25 Dagens föreläsning Vridmoment

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik ISY/Fordonssystem Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik Tid: Plats: 2016 03 16, klockan 14 18 U4, U6, U7, U10 och U11 Lärare: Sivert Lundgren, telefon 013 282555 Tentamen består av 5 problem à 12 poäng.

Läs mer

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:

Läs mer

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor

Läs mer

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK ELEKTROTEKNK MASKNKONSTRKTON KTH Tentamen med lösningsförslag och borttaget svarsutrymme. TENTAMENSPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik för MEDA och CL, MF035 05-06-0 9.00-3.00 Du får lämna salen tidigast

Läs mer

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter

Läs mer

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft Laborationsrapport Kurs Introduktion till elektroteknik och styrteknik Lab nr 2 ver 1.0 Laborationens namn Elkraft Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Effekt i enfasbelastningar Du

Läs mer

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Ström- och Effektmätning

Ström- och Effektmätning CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University

Läs mer

Trefastransformatorn

Trefastransformatorn FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1 Trefastransformatorn (Ifylls med kulspetspenna ) 2019-01-27 Innehåll 1 FÖRORD... 3 1.1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3 2 TEORI... 3 2.1 TRANSFORMATORNS UPPBYGGNAD... 3 2.2 TREFASTRANSFORMATORNS

Läs mer

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor. Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska

Läs mer

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB006 2007 Transformatorn s princip En transformator omvandlar växelströmsenergi av en viss spänning till en annan högre eller lägre spänning av samma frekvens Isolerar två eller flera magnetiskt kopplade kretsar från varandra

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den. Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den. Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall

Läs mer

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen

Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Fö 7 - TSFS11 Energitekniska system Likströmsmaskinen Christofer Sundström 26 april 2016 Outline 1 Likströmsmaskinen Introduktion Ekvivalent Kretsschema Separat, Shunt, Serie och Kompound kopplingar Startström

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar I denna laboration får du träna att koppla upp kretsar baserat på kretsscheman, göra mätningar med multimetern samt beräkna strömmar och spänningar i en krets.

Läs mer

Förberedelseuppgifter DC (Likström)

Förberedelseuppgifter DC (Likström) Likström och likströmsmotorn (laboration LIM) Förberedelseuppgifter DC (Likström) Under laborationen skall likströmmar mätas med en analog multimeter (visarinstrument) och likspänningar med en digital

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna 1, 2, 3 och 4. Uppgift 1: Summering av växelspänningar med visardiagram U in 1 L U U U L Spole: L =

Läs mer

Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2

Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2 Nätplanering och Förvaltning 2010-04-16 2010/270 FÖRFRÅGAN SvK200, v2.0, 2009-06-04 Tekniska data för värmekraftaggregat vid ansökan om undantag enligt 9 kap SvKFS 2005:2 1 Generatordata Vid beräkningar

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer