FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 8 juni 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor till utskottet för framställningar över framställning 20/2000, ingiven av Michael Williams och Nicholas Busch, av svensk nationalitet, som företrädare för Richard Goldstein, av amerikansk nationalitet, om dennes rätt till politisk asyl i Sverige Föredragande: Baroness Sarah Ludford PA\ doc PE

2 PE /8 PA\ doc

3 ÄRENDETS GÅNG Med en skrivelse av den 13 juni 2000 översände ordföranden för utskottet för framställningar till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor framställning 20/2000, ingiven av Michael Williams och Nicholas Busch, av svensk nationalitet, som företrädare för Richard Goldstein, av amerikansk nationalitet, om dennes rätt till politisk asyl i Sverige. Vid utskottssammanträdet den 15 september 2000 utsåg utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Baroness Sarah Ludford till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) nedanstående slutsatser med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:...(ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... PA\ doc 3/8 PE

4 KORTFATTAD MOTIVERING Inledning Framställning 20/2000 rör en amerikansk medborgare, Richard (Ritt) Goldstein, som kämpade mot tjänstefel och brutalitet inom polisen. Han beskrevs som en typisk representant för den vita övre medelklassen i USA, utan extremistiska politiska åsikter. 1 Han var aktiv som lokal fredsdomare och var grundare av och ledare för en sammanslutning som arbetade för att uppnå bättre kontroll över polisen genom att inrätta demokratiskt valda medborgarnämnder för tillsyn. Han var särskilt aktiv i sin hemstat Connecticut. Han hävdar att han från 1993 utsattes för hämndaktioner från enskilda rötägg inom poliskåren, som betraktade honom som polisens fiende, och att han trakasserades på olika sätt. Han påstår att hans liv och egendom svävade i fara på grund av allvarliga angrepp. Problemet med enskilda polismäns brutalitet och bristande ansvarsskyldighet inom poliskåren i USA har dokumenterats av Amnesty International 2 och Human Rights Watch 3. Richard Goldstein lämnade USA i juli 1997 eftersom hans säkerhet, enligt egna uppgifter, inte kunde garanteras där. Han kom till Sverige som turist och sökte därefter asyl. Hans ansökan avslogs av invandrarverket i juli 1997 med hänvisning till USA:s internationellt erkända status som demokratisk och konstitutionell stat, vilket med andra ord innebar att landet var ett säkert ursprungsland. Han överklagade till utlänningsnämnden, men fick avslag även där. Han har hållit sig gömd i nästan fyra år för att undkomma utvisning. Amsterdamfördraget förde in asylfrågor under gemenskapens behörighet och arbetet med att harmonisera lagstiftningen är nu i full gång för att uppfylla fördragsbestämmelserna. Asylrätten erkänns i artikel 18 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Richard Goldsteins fall måste fortfarande lösas enligt nationell lag, men det berör helt klart frågor som faller inom gemenskapens verksamhetsområde. Utöver frågan om huruvida hans asylansökan undersöktes fullständigt och korrekt enligt tillämplig lagstiftning, ger handläggningen upphov till viktiga principfrågor som är av största relevans för en framtida gemensam asyllagstiftning inom EU: a) Giltigheten hos begreppet "säkert land" och fastställande av tillräckliga garantier för ansökningar från såväl andra medlemsstater (se asylprotokollet 4 ) som icke-medlemsstater. b) Definition av "förföljelse" och särskilt av huruvida någon kan betraktas som flykting när han eller hon flyr på grund av handlingar som begås av tredje part (andra än staten). 1 Fortress Europe? Bulletin, augusti Police Brutality and Excessive Force in the New York City Police Department, AI Index AMR 51/36/96, juni Shielded from Justice: Police Brutality and Accountability in the United States, juni Amsterdamfördragets protokoll om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater. PE /8 PA\ doc

5 Begreppet säkert land a) Svensk lagstiftning Utlänningsnämndens ordförande bekräftade för föredraganden att man i svensk rätt och praxis inte automatiskt betraktar vissa länder som säkra länder; hänsyn måste tas till de allmänna förhållandena i ett land när asylansökan bedöms. b) Genèvekonventionen UNHCR accepterar förfarandet med att snabbare behandling av fall som rör "säkra länder", under förutsättning att vissa villkor uppfylls vad gäller förfarandet, men har betonat att begreppet säkert ursprungsland inte får användas som en automatisk spärr mot att inleda ett asylförfarande 1. UNHCR:s verkställande kommitté har antagit slutsatser om uppenbart ogrundade ansökningar. 2 c) EU Begreppet "säkert land" erkänns i nationell lagstiftning i de flesta EU-länder. Vid rådets (invandrarfrågor) möte i november 1992 antogs slutsatser om detta begrepp. Ett "säkert ursprungsland" definierades som ett land som människor normalt sett inte flyr ifrån, vilket skall kunna påvisas på ett objektivt och kontrollerbart sätt. Enligt asylprotokollet skall alla EU-länder betraktas som säkra ursprungsländer och asylansökningar kommer bara att godtas i undantagsfall. Detta protokoll har kritiserats av UNHCR. Belgien lade till en förklaring till protokollet om att landet skulle behandla varje enskild asylansökan från medborgare i de andra medlemsstaterna, men Sverige utfärdade ingen sådan förklaring. Den svenska ministern med ansvar för asylfrågor, Pierre Schori, lugnade de icke-statliga organisationerna genom att säga att Sverige inte hade gått med på några som helst begränsningar av EU-medborgarnas rätt att söka asyl i ett annat EU-land och att Sverige även i fortsättningen skulle behandla asylansökningar oberoende av var de kom från. 3 Detta sades en månad innan Richard Goldsteins ansökan avslogs. d) Fallet Goldstein Om man tittar på villkoren i de slutsatser om säkert land som antagits av EU och UNHCR:s verkställande kommitté, kan man i fallet Goldstein konstatera att de främsta bristerna är att varken invandrarverket, i sitt ursprungliga beslut av den 24 september 1997, eller utlänningsnämnden, i sitt beslut av den 30 januari 1998, tagit hänsyn till huruvida den allmänna uppfattningen om USA som ett säkert land stämde i den ansökandes fall. 1 "Towards Common Standards on Asylum Procedures": UNHCR:s kommentarer till vissa frågor som tas upp i kommissionens arbetsdokument (4 maj 1999). 2 No The Problem of Manifestly Unfounded or Abusive Applications for Refugee Status or Asylum (UNHCR - EXCOM Conclusion (XXXIV)). 3 Fortress Europe? Bulletin, augusti PA\ doc 5/8 PE

6 Utlänningsnämnden skrev följande: Nämnden tvivlar inte på att Richard Goldstein anser att de amerikanska polismyndigheterna ligger bakom de händelser som omtalats. Nämnden anser emellertid att det inte finns något objektivt stöd för denna tolkning. Med tanke på att USA är en erkänd demokratisk rättsstat måste de trakasserier som Richard Goldstein beskriver och de situationer han utsatts för betraktas som brottsliga gärningar utförda av enskilda individer, polistjänstemän eller andra personer. Detta uttalande stämde inte riktigt eftersom Richard Goldstein aldrig påstått att polismyndigheterna låg bakom angreppen. Tvärtom, han ansåg att problemet var att myndigheterna inte satte stopp för angreppen, vilket ledde till att han blev måltavla för okontrollerade enskilda poliser, även om vissa av dem agerade under överinseende av av erkända polisfackföreningar. Av formuleringen kan man inte säkert sluta sig till hur nämnden skulle ha beslutat om de inte hade tillämpat begreppet säkert land, men det verkar som om utlänningsnämnden var övertygad om att han hyste "välgrundade farhågor" om förföljelse, vilket är det villkor som flyktingkonventionen ställer upp. Hur som helst är det otillfredsställande att han inte fick absolut klarhet i huruvida de trodde på hans påståenden eller ansåg att hans problem med enskilda polismän kunde betraktas som förföljelse (av tredje part som staten inte hade lyckats skydda honom från) vilket skulle ha kunnat ge honom rätt till asyl enligt svensk lagstiftning. Man kan ifrågasätta om myndigheterna fullständigt har uppfyllt kraven enligt svensk rätt eller garantivillkoren i slutsatserna om säkert land och slutsatserna från UNHCR:s verkställande kommitté eftersom de inte lät Richard Goldstein bemöta påståendet om att USA är ett säkert land genom att visa att det inte var säkert för honom. e) Skärpt tillämpning av garantierna Eftersom de svenska myndigheterna kom fram till att USA var ett säkert land brydde de sig helt enkelt inte om att undersöka de konkreta skälen för Richard Goldsteins ansökan. Detta är bekymmersamt både med tanke på resultatet i hans fall och med tanke på arbetet med att skapa en gemensam asylpolitik inom EU, en asylpolitik som bör motsvara det bästa sättet att handlägga ärenden. Att pröva en asylansökan skulle kunna uppfattas som att man ifrågasätter landets ställning som "internationellt erkänd demokratisk och konstitutionell stat", men det vore olyckligt om man avstod från att sakligt pröva en asylansökan bara för att undvika att stöta sig med ett land med vilket man är allierad eller har vänskapliga förbindelser. Det kommande asyldirektivet måste innehålla bestämmelser som garanterar att även ansökningar från "säkra" länder prövas, så att praxis vad gäller uppenbart ogrundade ansökningar eller påskyndade förfaranden inte leder till en situation där det i praktiken blir omöjligt för en medborgare i ett "säkert" land att få asyl. PE /8 PA\ doc

7 Förföljelse av tredje part EU:s ministrar för rättsliga och inrikes frågor antog 1996 en gemensam ståndpunkt 1 om harmoniserad användning av uttrycket "flykting". I en kompletterande förklaring sade Sverige att flyktingkonventionen också skulle tillämpas när en stat inte klarar av att skydda en person mot förföljelse från andra parter, och utlännningslagen ändrades 1997 för att tydligare motsvara detta ställningstagande. I det här fallet tycks man emellertid inte ha tillämpat denna bestämmelse i svensk lagstiftning. Genom att säga att de påstådda trakasserierna måste betraktas som brottsliga gärningar utförda av enskilda personer, polistjänstemän eller andra tar utlänningsnämnden inte heller upp frågan om huruvida Richard Goldstein kunde eller borde ha fått tillräckligt skydd av de amerikanska myndigheterna och därmed huruvida han drabbats av förföljelse utan att åtgärder vidtagits. Föredraganden har under sitt utredningsarbete genom informella kontakter fått höra att Richard Goldstein skulle ha kunnat få skydd någon annanstans än i Connecticut. Richard Goldstein avvisar detta förslag och ger exempel på angrepp i en rad amerikanska delstater. Eftersom det inte angavs som skäl i något av besluten från invandrarverket och utlänningsnämnden, verkar det inaktuellt att ta upp det nu. Motiveringen till överklagan I sin skrivelse angående Richard Goldsteins fall av den 8 februari 2000 till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna påpekar Amnesty International att en fullständig och detaljerad motivering, som främst tar upp särskilda omständigheter i det enskilda fallet, är en förutsättning för att rätten att överklaga ska vara meningsfull. De sade att invandrarverkets och utlänningsnämndens agerande underförstått innebär att Richard Goldsteins ansökan bedömts vara uppenbart ogrundad med hänvisning till begreppet säkert ursprungsland. Richard Goldsteins problem var att myndigheterna inte motiverade sina beslut genom att hänvisa till någon detaljerad undersökning av hans upplevelser. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna I september 2000 fattade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ett majoritetsbeslut i den talan som Richard Goldstein väckt mot den svenska regeringen. Domstolen ansåg att det inte påvisats några konkreta skäl för att tro att den asylsökande löpte någon verklig risk att torteras eller utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i USA. Domstolen avvisade alltså genom majoritetsbeslut Richard Goldsteins talan. 2 1 EGT L 63, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, mål 46636/99, beslut den 12 september PA\ doc 7/8 PE

8 SLUTSATSER Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor översänder följande slutsatser till utskottet för framställningar, som ansvarigt utskott, och uppmanar utskottet att utreda saken vidare: 1 anser att det bör utarbetas ett gemensamt asylförfarande som uppfyller kraven på skydd enligt 1951 års Genèvekonvention, 2 anser att man bör utreda huruvida användningen av begreppet "säkert land" är motiverad, 3 anser att förslaget till direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att tillerkänna och återkalla flyktingstatus måste innehålla bestämmelser som motsvarar de garantier som utfärdas i rådets slutsatser från november 1992 och slutsatserna från UNHCR:s verkställande kommitté samt ålägga medlemsstaterna skyldigheten att genomföra en detaljerad utredning i fall då den asylsökande har lagt fram särskilda uppgifter som skulle kunna väga tyngre än den allmänna bedömningen om "säkert land", 4 uppmanar den svenska regeringen att utreda huruvida invandrarverket och utlänningsnämnden i sin handläggning av asylansökningar från "säkra länder" respekterar kraven i EU:s och UNHCR:s slutsatser och i den egna nationella lagstiftningen samt att se till att Richard Goldsteins asylansökan utreds på nytt med beaktande av dessa krav, 5 efterlyser, i samband med arbetet för att ta fram ett gemensamt asylförfarande, en definition av "förföljelse" som även inkluderar handlingar av andra än staten (tredje part), 6 uppmanar den svenska regeringen att utreda huruvida handläggningen vid invandrarverket och utlänningsnämnden i tillräckligt hög grad uppfyller kraven i svensk lagstiftning beträffande förföljelse av tredje part och att se till att Richard Goldsteins asylansökan utreds på nytt i enlighet med denna lagstiftning, 7 uppmanar kommissionen att informera om huruvida Amsterdamfördragets protokoll om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater är förenligt med medlemsstaternas skyldigheter enligt Genèvekonventionen. PE /8 PA\ doc