De ska va gôtt å leva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De ska va gôtt å leva"

Transkript

1 De ska va gôtt å leva Vårdforskningens dag 16 oktober 2014

2 Innehåll Program 4 Utställare 5 Anhörigcentrum, Örebro kommun Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Frivillig och hälsofrämjande enheten, Örebro kommun Regional samverkan för EU-finansiering Session 1 Arbetsmiljöns betydelse Moderator: Stina Engelheart, Örebro kommun Hörselskadade i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad arbetsmiljö och arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Medical yoga; another way of being in the world a phenomenological study from the perspective of persons suffering from stress-related symptoms Möjligheter och hinder för ett framgångsrikt återvändande i arbetslivet efter förvärvad hjärnskada; ett klientperspektiv Stresstolerans under tonåren och risk för stroke i arbetsför ålder: registerbaserad kohort studie Session 2 ST-arbete Moderator: Kim Thorsen, Örebro läns landsting EGFR mutationsscreening erfarenheter från Universitetssjukhuset Örebro 10 Förslag på besparingar AKM Karlskoga lasarett. 11 ologins inverkan på östrogens effekt på ischemisk stroke 12 Vitamin D status 10 years after primary gastric bypass; Gravely high prevalence of 13 hypovitaminosis D and raised PTH-levels Session 3 Teknikens under Moderator: Liselotte Hermansson, Örebro universitet Effekten av en eldriven rullstol (scooter) för äldre personer 14 Hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldriven rullstol till äldre personer med 15 förflyttningssvårigheter Tidig utprovning av myoelektrisk handprotes 16 Validity of the 4-category rating scale internet-based version of the Children s Handuse Experience Questionnaire (CHEQ) in children with unilateral cerebral 17 palsy. Ökat välbefinnande och delaktighet hos äldre personer via en interaktiv webbaserad 18 plattform Session 4 Balans i livet Moderator: Margareta Möller, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting Basal kroppskännedom för personer med stroke 19 Erfarenheter av videospel i rehabilitering: en intervjustudie med personer med 20 multipel skleros och fysioterapeuter Mentaliseringsförmåga hos unga vuxna personer med Alström syndrom relaterad till 21 fonologiskt arbetsminne och exekutiva funktioner Teamarbete med fallprevention 22 Utvärdering av behandlingseffekten av bildterapi vid olika tillstånd en systematisk 23 översikt. 2

3 Session 5 Intervention Moderator: Marie Holmefur, Örebro universitet Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life 24 adolescents' experiences of treatment for eating disorders Dansintervention för tonårsflickor med stressrelaterade besvär; psykiska och 25 psykosomatiska effekter. En randomiserad kontrollerad studie Laserbehandling vid nacksmärta 26 Sjuksköterskans roll vid samtal om allvarlig hypoglykemi med patienter som har typ 27 1 diabetes Session 6 stöd i personalens arbete Moderator: Kjerstin Larsson, Regionförbundet Akut omhändertagande av närstående till personer som begått självmord samt 28 samarbetet utifrån ambulanspersonals, polis och primärvårdsläkares perspektiv Bemötande känslor, relationer och sexualitet 29 Etiska utmaningar i psykiatrins slutenvård 30 Which ethical issues arise in moral case deliberation concerning patients whose 31 voices are impaired? Session 7 Vårdmiljöns inverkan på patientdelaktighet Moderator: Ann-Britt Ivarsson, Örebro universitet Att dela varandras vardag: undersköterskors erfarenheter och kunskaper om att skapa 32 en meningsfull vardag för äldre personer Information till barn och ungdomar när en förälder diagnostiseras med multipel 33 skleros Patientdelaktighet från patienters perspektiv 34 ViSam vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell 35 Posterutställning Activities of daily living, cognitive function, risk for pressure sores, malnutrition and 36 falls in elderly patients readmitted to hospital Aspekter av ätande, munhälsa och vårdkvalitet bland personer som vårdas inom 37 korttidsvård, före och efter en intervention med ett sväljträningsprogram Att stödja vårdpersonal att hantera etiska problem: Vilka effekter av etikronder är 38 önskvärda? En enkätstudie i fyra europeiska länder El-olyckor i arbetet: Kartläggning av symtom och säkerhetskultur på arbetsplatsen för 39 svenska manliga elektriker Etikrond vilken roll spelar moraliska principer, dygder och relationsetik? 40 Fysisk aktivitet och lungfunktion två månader efter hjärtkirurgi 41 Fysisk aktivitet på recept: patienters erfarenheter av försök till livsstilsförändring 42 efter TIA och stroke en pilotstudie Occupational therapy practice in emergency care occupational therapists 43 perspective Omgivningens påverkan erfarenheter från personer som använder myoelektrisk 44 armprotes Perception av ljud i vår närmiljö 45 Talking about patient safety findings from three studies on healthcare professionals 46 experiences of being a patient, a family member of a patient or a caregiver of a colleague Telefonuppföljning inom 72 timmar från avdelning 93, medicinska kliniken 47 Universitetssjukhuset Örebro Tid är pengar! 48 Vi är beredda! 49 Vårdplanering på distans 50 Walking the bridge 51 3

4 Program Välkomna Margareta Möller, professor, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Inledning Vårdforskningens betydelse Jenny Steen, landstingsråd, Örebro läns landsting Elisabeth Ericsson, prefekt, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Chef, Örebro kommun Måltidens betydelse för äldre Agneta Yngve, professor, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet Kaffe Posterutställning Vården tar ton: musik på recept Ulrica Nilsson, professor, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Parallella sessioner Session 1: Arbetsmiljöns betydelse Session 2: ST-arbeten Session 3: Teknikens under Session 4: Balans i livet Lunch Posterutställning Parallella sessioner Session 5: Intervention Session 6: stöd i personalens arbete Session 7: Vårdmiljöns inverkan på patientdelaktighet Frukt Posterutställning Kultur och hälsa hör ihop Kulturchef Rikard Åslund, Örebro läns landsting Kulturens betydelse för vårt välbefinnande. Kulturens effekt på hjärnan Professor Gunnar Bjursell, Karolinska Institutet, Stockholm Avslutning 4

5 Utställare Anhörigcentrum, Örebro kommun och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Anhörigcentrum i Örebro kommun vänder sig till personer som tar hand om någon som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. På Anhörigcentrum kan man få goda råd som underlättar vardagen, träffa andra människor i liknande situation eller få avlösning och koppla av en stund. Webbplats: Nationellt kompetenscentrum anhöriga är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Centrumet startade sin verksamhet i januari 2008 och verksamhetsidén är att skapa och utveckla möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som: förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare. Webbplats: Frivillig och hälsofrämjande enheten, Örebro kommun Verksamheten arrangerar många olika aktiviteter som gemensamt strävar efter att äldre personer ska kunna leva ett så aktivt liv som möjligt, utifrån de individuella förutsättningarna. Vissa aktiviteter är avsedda för dig som har ett aktivt liv medan andra är personligt anpassade för dig som behöver stöd och hjälp med din hälsa. Inom verksamheten finn bland annat Träffpunkter för seniorer, Kultur för seniorer, Förebyggande hembesök, Frivilligverksamhet samt Syn- och hörselinstruktörer. Webbplats: Regional samverkan för EU-finansiering Råd och stöd för att hitta och söka EU-medel EU-Pris är en gemensam plattform där regionens större offentliga aktörer samverkar inom EU-finansieringsinformation. I den nya programperioden skapas mervärde för regionen genom samordnad strategi kring projektutveckling. I EU-Pris ingår Örebro Läns landsting, Regionförbundet Örebro, Örebro kommun, Örebro universitet och Länsstyrelsen Örebro. Vi samarbetar också med Enterprise Europe Network. Webbplats: 5

6 Hörselskadade i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad arbetsmiljö och arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua, leg audionom, doktorand Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings Universitet Avdelningen för handikappvetenskap/audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Mer än hälften av alla hörselskadade (cirka 55 %) är i yrkesverksam ålder i Sverige och totalt handlar det om cirka individer. Yrkesverksamma hörselskadade har oftast en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden än normalhörande. Det finns studier som visar att de upplever en högre grad av trötthet, utmattningssyndrom, utanförskap och lägre grad av arbetstillfredställelse. Vidare är gruppen mer sjukskriven, har i högre grad sjukbidrag och förtidspension jämfört med normalhörande. Yrkesaktiva hörselskadades arbetssituation försvåras ytterligare av att det idag saknas tester och metoder för bedömning av problem, utredning, rehabilitering och anpassning av ljudmiljö samt arbetsuppgifter anpassade till deras behov. Majoriteten av de tester som används idag är nästan enbart audiologiska metoder som syftar till att undersöka individens hörförmåga. Det finns idag sparsam forskning som fokuserar på den hörselskadades arbetssituation där hänsyn även tas till samspel mellan individens kognitiva förmågor (som t ex. arbetsminne), ljudmiljö och de typer av arbetsuppgifter som den hörselskadade har att utföra. Föreliggande forskningsprojekt som vi utför vid Institutet för Handikappvetenskap, Linnécentrum HEAD har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder som ger möjlighet till analys och bedömning av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. visar att yrkesverksamma hörselskadade kan uppleva en lägre fysisk hälsostatus och att explicit informationsbearbetning är mer framträdande vid bullriga miljöer jämfört med normalhörande. Vidare visar resultaten att en högre grad av subjektiv störning föreligger för denna population vid höga bullernivåer (73 dba) jämfört med måttliga bullernivåer (57 dba). från en kvalitativ studie med fokus på yrkesverksamma hörselskadades upplevelser och erfarenheter från arbetslivet kommer också att redovisas. 6

7 Medical yoga; another way of being in the world a phenomenological study from the perspective of persons suffering from stress-related symptoms Agneta Anderzén Carlsson, leg sjuksköterska, med dr Ulla Persson Lundholm, leg sjukgymnast Monica Köhn, leg sjukgymnast Elisabeth Westerdahl, leg sjukgymnast, med dr Vårdvetenskapligt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Nora vårdcentral Background The prevalence of stress-related illness has grown in recent years. Many of these patients seek help in primary health care. Yoga can reduce stress and thus complementing pharmacological therapy in medical practice. Aim To explore the meaning of participating in Medical yoga as a complementary treatment for stress-related symptoms and diagnosis in a primary health care setting. Method Five women and one man (43-51 years) participated. They were recruited from the intervention group (n = 18) in a randomized control trial, in which they in 2011 during twelve weeks had participated in a Medical Yoga group in addition to standard care. Data were collected by means of qualitative interviews and a phenomenological data analysis was conducted. Results The essential meaning of the Medical Yoga experience was that the Medical yoga was not an endpoint of recovery but the start of a process towards an increased sense of wholeness. It was described as a way of alleviating suffering and it provided the participants with a tool for dealing with their stress and current situation on a practical level. It led to greater selfawareness and self-esteem, which in turn had an implicit impact on their life world. In phenomenological terms, this can be summarized as Another way of being in the world, encompassing a perception of deepened identity. Conclusion From a philosophical perspective, due to using the body in a new way (yoga), the participants had learnt to see things differently, which enriched and recast their perception of themselves and their lives. The results complement and converge the findings from the randomized clinical trial, but some divergent findings were also identified. Overall, it was deemed valuable to also evaluate the intervention from a life-world perspective to contribute a deeper understanding of the participants experiences and provide a more comprehensive picture. 7

8 Möjligheter och hinder för ett framgångsrikt återvändande i arbetslivet efter förvärvad hjärnskada; ett klientperspektiv Marie Matérne, klinisk doktorand 12 Thomas Strandberg 2 Lars-Olov Lundquist, docent 1 1 Habiliteringens forskningscentrum och Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen, Örebro läns landsting 2 Örebro universitet Människor med funktionsnedsättning är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada riskerar långtidssjukskrivning eller att utestängas från arbetsmarknaden. I tidigare studier där personer med förvärvad hjärnskada studerats, har framkommit att det trots stark motivation är svårt att återgå till yrkeslivet eller att komma ut på arbetsmarknaden efter förvärvad hjärnskada. Det är svårt att hitta några exakta siffror på hur många personer i Sverige som råkar ut för en förvärvad hjärnskada, men ungefär får en stroke och ca förvärvar en traumatisk hjärnskada, av dessa ca personer är många i arbetsför ålder. Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om personer med förvärvad hjärnskadas erfarenhet av arbetsrehabiliteringsprocessen. Fokus är att studera deltagarnas egna erfarenheter av faktorer som gör det möjligt eller hindrar återgång i arbete eller sysselsättning. Tio personer med förvärvad hjärnskada intervjuades utifrån en intervjuguide. Informanterna hade deltagit i arbetsrehabilitering och återkommit till arbete minst 50 procent, under minst ett år. Intervjudata analyserades utifrån latent innehållsanalys med en tolkande ansats. Materialet kan summeras genom fem teman: (I) Samspel och bemötande, (II) Motiverad för arbete, (III) Kognitiva förmågor utgör svårigheter, (IV) Individuellt utformad rehabiliteringsplanering och (V) Stödet förutsätter mångfald. Det framkom inte att det samhällsstöd som finns för arbetsmarknaden och arbetsrehabiliteringen kunde ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Konklusion Alla dessa teman handlar om mångfald, individuella anpassningar och förutsättningar, men det behövs också tydliga strategier för att arbetsrehabiliteringsprocessen ska fungera på ett optimalt sätt. Det stödsystem som finns behöver definieras och bli tydligt för de personer som behöver stöd under sin rehabilitering tillbaka till arbete efter förvärvad hjärnskada. Arbetsrehabiliteringsprocessen som är en del av hela rehabiliteringen behöver bli bättre definierad för alla inblandade, då kan också en framgångsrikare och mer hållbar arbetsrehabilitering uppnås. 8

9 Stresstolerans under tonåren och risk för stroke i arbetsför ålder: registerbaserad kohort studie Bergh C 1,2, Udumyan R 1,3, Fall K 1,3, Nilsagård Y 1,4, Appelros P 5, Montgomery S 1,3,6,7 1 School of Health and Medical Sciences, Örebro University 2 Department of Physiotherapy, Örebro University Hospital 3 Clinical Epidemiology and Biostatistics, Örebro University Hospital 4 Centre for Health Care Sciences, Örebro County Council 5 Department of Neurology, Örebro University Hospital 6 Clinical Epidemiology Unit, Karolinska University Hospital, Karolinska Institute 7 Department of Epidemiology and Public Health, University College London Antalet personer som drabbas av stroke i yngre medelåldern har ökat de senaste åren och utgör nu ett växande folkhälsoproblem. Exponering för psykosocial stress har tidigare visat samband med en ökad risk för stroke, men betydelsen av stresstolerans, som kan vara avgörande för kronisk exponering för stress, är inte klarlagd. Att undersöka om tolerans mot psykisk stress påverkar risken att drabbas av stroke i arbetsför ålder. Vidare att undersöka i vilken utsträckning andra riskfaktorer skulle kunna förklara ett samband mellan låg stresstolerans och stroke. Data från ett flertal svenska register har använts som informationskälla för en populationsbaserad kohort bestående av manliga rekryter födda mellan 1952 till Dessa män följdes fram till Tolerans mot psykisk stress mättes vid mönstringsundersökning i 18-års ålder genom en semistrukturerad intervju utförd av psykolog. Överlevnadsanalys användes för att beräkna sambandet mellan stresstolerans och förstagångsinsjuknande i stroke efter justering för andra etablerade strokeriskfaktorer. Totalt 3411 män diagnostiserades med stroke. Låg stresstolerans (21.8 %) jämfört med hög (23.7 %) var associerad med en 54 % ökad risk för stroke, med en riskkvot på 1.54 (95 % konfidensintervall ). Sambandet försvagades något till 1.36 ( ) efter justering för socioekonomiska markörer för familjebakgrund; samt efter justering för blodtryck, kognitiv förmåga samt kardiovaskulär sjukdom vid mönstring till 1.25 ( ). Den största reduktionen följde justering för BMI och fysisk konditionsförmåga under tonåren, 1.16 ( ). Konklusion Tolerans mot psykologisk stress kan vara en grundläggande etiologisk förklaringsmekanism till stroke. Sambandet förklarades delvis av sämre fysisk kondition. Preventiva åtgärder kan behöva fokusera på både beteenderelaterade faktorer samt hantering av psykosocial stress. Dessa risker finns redan under tonåren vilket talar för vikten av att uppmuntra fysisk förmåga och psykologiskt välbefinnande i övergångsperioden mellan barndom och vuxen ålder. Referenser Egido JA, Castillo O, Roig B et al. (2012). Is psycho-social stress a risk factor for stroke? A case-control study J Neurol Neurosurg Psychiatry. 83: O Donnell M, Xavier D, Liu L et al. (2010). Risk factors for ischaemic and intracerebral haemorrhagic stroke in 22 countries (the INTERSTROKE study): a case-control study. Lancet. 376:

10 EGFR mutationsscreening erfarenheter från Universitetssjukhuset Örebro Katarzyna Popiolek 1, Maria Rönnqvist 1, Gisela Helenius 2 1 Lungkliniken, Universitetssjukhus Örebro 2 Laboratoriemedicinska kliniken, Universitetssjukhus Örebro Sedan några år tillbaka finns det nya, s.k. målriktade läkemedel som används vid icke småcellig lungcancer (NSCLC). Bäst etablerade i klinisk praxis är tyrosinkinashämmarna (TKI), gefitinib och erlotinib. Behandlingen är endast effektiv hos patienter med en muterad EGFR-gen. Kunskapen om EGFR-mutationer byggs i stor utsträckning på basis av studier som gjordes på asiatiska patienter. På Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) analyseras alla patienter med NSCLC avseende EGFR mutation sedan t med det arbetet är, förutom att styra patienternas behandling, att öka kunskapen om EGFR-mutationer i en svensk population. Alla patienter som diagnostiserades med NSCL i på USÖ inkluderades i studien enligt uppgifter från Lungcancerregister. Deras journaler granskades sedan retrospektivt. Totalt 185 patienter inkluderades. EGFR-analys genomfördes på 115 patienter (62 %). Andelen av analyserade fall ökade från 56 % 2011 till 70 % Bland 66 patienter som fick diagnos genom bronkoskopi, fick 32 EGFR-analys genomförd (48 %) jämfört med 53 utav 70 (76 %) som diagnostiserades efter DT-ledd biopsi. Av 115 analyserade fall var 18 patienter (16 %) EGFR-muterade, av dessa var 12 kvinnor (67 %) och 6 män (33 %). 17 av 18 EGFRmuterade fall var adenocarcinom. Utav 22 analyserade fall av skivepitelcancer var ingen muterad. Av patienterna med EGFR-mutation var 22 % aldrig rökare, 67 % var före detta rökare. Konklusion Andel analyserade fall ökade från 2011 till 2012 vilket kan förklaras av bättre arbetsrutiner. I flera fall kunde analysen dock inte genomföras på grund av otillräcklig mängd material. DTledd biopsi möjliggör analysen oftare än bronkoskopi. Man hittar inga mutationer hos patienter med skivepitelcancer och de allra flesta mutationer förekommer hos patienter med adenocarcinom vilket överensstämmer med andra studier i ämnet. 10

11 Förslag på besparingar AKM Karlskoga lasarett Reza Tabrisi, vikarierande underläkare Neurokliniken, Universitetssjukhuset Örebro Patienter som söker akutmottagningen (AKM) på Karlskoga lasarett genomgår METTS-A triage. Detta innebär att de indelas i grupper beroende på behov av vårdnivå. Grupperna skiljs åt med olika färg. Prover som ordineras på dessa patienter är enligt den färg de fått vid triageringen. Analyser som ingår i dessa blodprover är densamma hos medicin- och kirurgpatienter. Klinisk kemi debiterar per beställd analys. Genom att skilja på analyser hos kirurgiska och medicinska patienter samt att stryka analyser som inte har stort värde i det akuta skedet kan man underlätta provtagning och reducera kostnaderna på AKM. Att reducera kostnader samt att underlätta provtagning på AKM. Statistisk sammanställning av antal patienter som söker AKM årligen inom de olika triagefärgerna samt sammanställning av kostnader för analyser som inte är nödvändiga i det akuta skedet. Följande analyser bör strykas: urea hos gul- och orangetriagerade kirurgpatienter, venösa blodgaser (V-gaser) hos orangetriagerade kirurg- och medicinpatienter, samt GT, S-Etanol och V-gaser hos traumapatienter. I samtliga fall där V-gaser stryks, skulle dessa kunna ersättas med en A-gas, vid behov. Kirurgiska buksmärtor uppdelades i övre och nedre samt diffusa buksmärtor. Vid övre buksmärtor beställs gall- och leverstatus automatiskt. Vid nedre buksmärtor beställs Hb, U- sticka, LPK, CRP, Kreatinin och el-status. Vid diffusa buksmärtor beställs endast prover för gul triagefärg. Klinisk kemi debiterar även för efterbeställningar som endast i 30 % av fallen leder till behandling. Konklusion Vid uppdelning av akuta buksmärtor samt strykning av analyserna urea, V gaser, Etanol och GT, beräknades kostnaderna på AKM Karlskoga lasarett reduceras med ca SEK. Man gav också förslag på enkla åtgärder som gjorde det möjligt att kringgå efterbeställningar. Ny kontroll ett år senare visade att sjukhuset faktiskt hade sparat ca SEK samt att efterbeställningarna på AKM hade reducerat. 11

12 ologins inverkan på östrogens effekt på ischemisk stroke Jakob Ström Fn Psykiatrin, från juni primärvården, Vivalla vårdcentral (AT) Trots att de flesta studier som i djurmodeller (främst råttor) undersökt östrogens effekt på ischemisk stroke har sett att hormonet har en skyddande effekt, finns det också ett antal artiklar som visar på motsatsen, nämligen att skadan skulle öka. Flera förklaringar har föreslagits för dessa olikheter, t.ex. åldern på försöksdjuren, längden på hypoöstrogen period innan supplementeringen inleds, och skillnader i metoder för att orsaka stroke hos djuren. I vår forskargrupp har vi under en längre tid arbetat med olika metoder för att administrera östrogen till försöksdjuren, och vår hypotes är att denna faktor är avgörande för om östrogen blir skadligt eller skyddande. Att undersöka vilka metodologiska variabler som påverkar effekten av östrogen på ischemisk stroke. Pubmed och andra databaser genomsöktes för att hitta alla artiklar där effekten av östrogen på djurmodeller av ischemisk stroke undersökts. Data om metodologin i artiklarna extraherades och metaanalyserades med multipel linjär regression. I den multipla regressionsmodellen, där alltså alla metodologiska variabler analyserades samtidigt för maximal confounder-kontroll, kunde man se att den variabel som utgjorde skillnad mellan östrogens skadliga och skyddande effekter var just östrogenadministrationsmetoden. En typ av kommersiellt tillgängliga slow-release pellets, vilka har visats ge extremt höga östrogennivåer, var ensamma om att kunna förmedla östrogens skadliga effekter, medan östrogen i silikonkapslar och injektioner konsekvent gav skyddande effekt. Konklusion Östrogen verkar vid ischemisk stroke, i alla fall i djurmodeller, ha skyddande effekt i låga doser och skadlig effekt i mycket höga doser. Detta dos-responsfenomen benämns hormesis, och har demonstrerats för flera andra substansers effekter i biologiska system. Förutom att detta fynd är sedelärande vad gäller vikten av noggrannhet i forskningsmetodologi, har det bäring på den pågående debatten om hormonersättning i klimakteriet, där analoga resultatskillnader finns i studier med mänskliga forskningsobjekt. 12

13 Vitamin D status 10 years after primary gastric bypass; gravely high prevalence of hypovitaminosis D and raised PTH-levels Christos Karefylakis, doktorand Sektionen för endokrinologi och diabetes, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset Örebro Örebro universitet Objective The primary aim of this study was to evaluate the prevalence of vitamin D deficiency and secondary hyperparathyroidism after Roux-en-Y gastric bypass. Secondly, we have tried to assess predictors for vitamin D deficiency Methods 537 patients who underwent primary Roux-en-Y gastric bypass surgery between 1993 and 2003 at the Örebro University Hospital and Uppsala University Hospital were eligible for the study. Patients were asked to provide a blood sample between November 2009 and June 2010 and to complete a questionnaire about their postoperative health status. Serum values of 25- OH-vitamin D, parathyroid hormone (PTH), alkaline phosphatase (ALP) and calcium were determined Results Follow-up was completed in 293 patients, of which 83% were female, with an age of 49 ± 9.9 years after a median time of 11 ± 2.8 years. Vitamin D, PTH and albumin corrected calcium values were 42 ± 20.4 nmol/l, 89.1 ± 52.7 ng/l and 2.3 ± 0.1 mmol/l respectively. Of all patients, 65% were vitamin D deficient, i.e 25 OH D vitamin < 50 nmol/l, and 69% had PTH above the upper normal reference range, i.e > 73 ng/l. Vitamin D was inversely correlated with PTH levels (p<0.001) and positively correlated with calcium (p=0.016). The only factor found to predict vitamin D deficiency was high preoperative Body Mass Index (BMI) (p=0.008) whereas gender, age, time after surgery and BMI at follow up did not Conclusion Vitamin D deficiency and secondary hyperparathyroidism after RYGB were confirmed in our study because 65% of patients had vitamin D deficiency and 69% had increased PTH levels more than 10 years after surgery. These data are alarming and highlight the need for improved long term follow up. Vitamin D deficiency does not seem to progress with time after surgery, possibly due to weight loss. Only preoperative BMI, cut-off point 43 kg/m 2, was a predictor of vitamin D deficiency at follow up. Improved long term follow up of patients that undergo RYGB is needed. 13

14 Effekten av en eldriven rullstol (scooter) för äldre personer Ingvor Pettersson, leg arbetsterapeut, universitetslektor Lars Hagberg, hälsoekonom, med dr Carin Fredriksson, universitetslektor Liselotte Hermansson, leg arbetsterapeut docent Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting Att kunna förflytta sig är ofta en förutsättning för att kunna delta i olika aktiviteter. Ett förflyttningshjälpmedel såsom en eldriven rullstol kan bidra till att äldre personer med funktionsnedsättning blir mer självständiga i dagligt liv. t var att undersöka effekten av en eldriven rullstol på äldre personers aktivitet, delaktighet och hälsorelaterade livskvalitet. Personer >65 år som för första gången remitterats till Centrum för hjälpmedel, ÖLL, för utprovning av eldriven rullstol för utomhusbruk inkluderades konsekutivt. Mätning gjordes före förskrivning och efter 4 månaders användning av eldriven rullstol med olika instrument för aktivitet, delaktighet (Individually Prioritized Problem Assessment, IPPA och WHO- Disability Assessment Schedule, WHODAS 2.0) och hälsorelaterad livskvalitet (SF-36). Analyser genomfördes med t-test, Cohens d användes för beräkning av effektstorlek. För att klassificera deltagarnas självskattade aktivitetsproblem (IPPA) användes Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Fyrtiofem personer (m=78 år, 36 män, 9 kvinnor) inkluderades, samtliga fick en trehjulig eldriven rullstol med manuell styrning förskriven (scooter). För hela gruppen visade resultatet en statistisk signifikant förbättring med stor effekt av scootern på personernas aktivitetsproblem (IPPA; n=164). Majoriteten av problem var inom områdena Hemliv (i huvudsak olika inköp) och Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (rekreation och fritidsaktiviteter). För hela gruppen framkom små signifikanta förbättringar inom WHODAS 2.0 domän Delaktighet och inom SF-36 index Fysisk hälsa och delskala Fysiska roller. Vid subgruppsanalyser framkom medelstora signifikanta förbättringar för kvinnor inom domänen Delaktighet (WHODAS 2.0) och för män små förbättringar inom delskalorna Fysiska roller och Social funktion (SF-36). Konklusion En eldriven scooter har ett stort positivt värde för användarnas egna prioriterade aktiviteter och en måttlig effekt på hälsorelaterad livskvalitet. Fortsatta studier behövs för att klargöra mäns och kvinnors behov av och möjligheter att få en scooter förskriven. 14

15 Hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldriven rullstol till äldre personer med förflyttningssvårigheter Lars Hagberg, Liselotte Hermansson, Carin Fredriksson, Ingvor Pettersson Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting Örebro universitet t är att utvärdera om förskrivning av eldriven rullstol för äldre med bestående funktionsnedsättning och betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektivt. Undersökningsgruppen bestod av personer som remitterats till Centrum för hjälpmedel, Örebro läns landsting med bestående funktionsnedsättning och kontinuerligt behov av eldriven rullstol 2-3 gånger per vecka året runt. Mätning gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 4 månaders användning. Samtliga 45 deltagare förskrevs en scooter. Genomsnittsåldern för deltagarna var 79 år och 20 % var kvinnor. Kostnader för eldriven rullstol jämfördes med minskade kostnader för transporter, mindre tidsåtgång för anhöriga och förändring av livskvalitet (EQ-5D) i en kostnads-nyttoanalys. Den genomsnittliga användningstiden antogs vara 3 alternativt 5 år. Kostnaden att förskrivning (bedömning, information, utprovning, inträning, uppföljning) var kr. Den eldrivna rullstolen kostade kr per år i kapitalkostnader och service. Reskostnaden minskade med kr per år (p = 0,03) och närståendes tidsbesparing var 187 timmar per år (p < 0,01). Livskvaliteten förbättrades med 0,12 och 0,19 QALY under 3 respektive 5 år (p=0,17). Kostnaden per QALY är kr om närståendes tidsvinst inte anses ha något värde. Om närståendes tidsvinst värderas enligt miniminivå vid kalkylering av transportinvesteringar är kostnaden per QALY kr. Diskussion Vår bedömning är att förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre med bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektiv. Ofta accepteras insatser med kostnad upp till 0,3-1 mkr per vunnen QALY i svensk hälso- och sjukvård. Ett problem vid hälsoekonomisk utvärdering av hjälpmedel är att standardiserade livskvalitetsinstrument inte tar hänsyn till skillnader mellan ett och samma hälsotillstånd med respektive utan hjälpmedel. Ett bättre anpassat livskvalitetsinstrument hade troligen visat på större livskvalitetsvinster och därmed bättre kostnadseffektivitet. Vidare finns en svårighet i att värdera anhörigas tidsvinster. Om motsvarande tidsvinster gjorts för anställd personal hade insatsen varit tydligt kostnadsbesparande. 15

16 Tidig utprovning av myoelektrisk handprotes Lis Sjöberg, leg arbetsterapeut Helen Lindner, leg arbetsterapeut, med dr Liselotte Hermansson, leg arbetsterapeut, docent Örebro universitet Utprovning av myoelektrisk handprotes för barn med medfödd underarms- eller handreduktion är en relativt vanlig åtgärd i västvärlden. Vanligtvis får barnet sin första myoelektriska handprotes vid 2,5-3 år. Från Nordamerika rapporteras om lyckade applikationer på barn i månaders ålder. Men, frågan är, om det är möjligt för så små barn att tillgodogöra sig proteshandens funktion, och hur deras protesanvändning utvecklas i jämförelse med de barn som får sin första myoelektriska handprotes vid 2,5-3 års ålder? Det övergripande syftet med studien är att klargöra när (vid vilken ålder) det är lämpligast att applicera den första myoelektriska handprotesen på barn med medfödd underarm- eller handreduktion. Studien har en prospektiv longitudinell design med undersökningsgrupp och kontrollgrupp. En jämförelse ska göras av utfall från den konventionella metoden (kontrollgruppens resultat) och den nya metoden (undersökningsgruppens resultat) vad gäller förmåga att kontrollera protesgreppet (SIRS) och att använda protesen (PUS). I nuläget finns några preliminära resultat. Barnen i undersökningsgruppen har en förmåga att medvetet kontrollera det aktiva protesgreppet vid månaders ålder. För kontrollgruppen påvisas motsvarande förmåga vid ålder månader. Vid 42 månaders ålder redovisas en median på SIRS 7 för båda grupperna. Högst noterad förmåga (SIRS 14) registrerades i tidigare åldrar för kontrollgruppen (median 6 år) än för undersökningsgruppen (median 8 år). Protesanvändningstiden varierar över åldrar och grupper. Fler analyser planeras för jämförelser mellan grupperna. en från dessa kommer att presenteras i föredraget. Konklusion Tidigare applikation ger en tidigare förmåga att medvetet kontrollera en myoelektrisk proteshand, men barn som appliceras senare har en snabbare progression vad beträffar utveckling av förmågan att kontrollera protesgreppet i praktisk tillämpning. 16

17 Validity of the 4-category rating scale internet-based version of the Children s Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ) in children with unilateral cerebral palsy Ahmed Amer, doktorand, leg arbetsterapeut Ann-Christin Eliasson, leg arbetsterapeut, professor Liselotte Hermansson, leg arbetsterapeut, docent Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Habiliteringens forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Background The Children s Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ) is an internet-based questionnaire for children 6-18 years of age (www.cheq.se) developed to study how children with unilateral hand impairment use their affected hand and perceive the performance in daily life. CHEQ includes 29 bimanual tasks that have a unique feature in assessment of both the use of the affected hand and the users experience of the performance during the same bimanual tasks through 3 subscales; Grasp efficiency-, Time taken-, and Feeling bothered when performing the task. The first study of CHEQ recommended collapsing 1-10 rating scale categories into 1-4. Aim Collect evidence of validity for the new 4-category rating scale. Methods Data was collected in six different countries; Australia, England, Netherlands, Israel, Italy and Sweden. 230 children with unilateral CP, 6-18 year (mean= 9y, 11m SD=3y, 5m), were included. Data were analyzed by WINSTEPS 3.80 Rasch analysis software based on a rating scale model. Each subscale was analyzed separately. Results Average measures and step difficulties of the 1-4 rating categories were in order and increased monotonically. The distance between step difficulties was within the recommended range. Internal structure of CHEQ indicated good criteria for unidimensionality. Test reliability ranged from for the subscales and person separation ranged from , item separation ranged from Most of the tasks indicated good INFIT MnSq and ZSTD. However, two tasks were removed due to misfit. DIF between countries was statistically significant for several tasks; however, sample size for each country was smaller than recommended size for DIF. Conclusion CHEQ 1-4 rating scale is used as expected and contributes to the validity of the instrument. CHEQ fulfills most criteria for being a valid rating scale instrument. Larger sample sizes are needed to investigate DIF between the different language versions of CHEQ. 17

18 Ökat välbefinnande och delaktighet hos äldre personer via en interaktiv webbaserad plattform Carina Göransson, universitetsadjunkt 1, doktorand 2, Kristina Ziegert, med dr, docent 1, Yvonne Wengström, med dr, docent 3, gästprofessor 2, Annica Kilhgren, med dr docent 2, Karin Blomberg, med dr, docent 2 1 Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Halmstad 2 Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet 3 Sektionen för omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet Den ökande äldre befolkningen ställer krav på samhället, och i synnerhet på hälso- och sjukvården. Det är därför nödvändigt att utveckla strategier som främjar egenvård, för att äldre personer ska kunna leva kvar i sina egna hem, trots sviktande hälsa. Genom pilotstudier och samarbete med Högskolan Halmstad, Karolinska institutet, Örebro universitet och ett svenskt företag Health Navigator har en unik informations- och kommunikationsteknisk (IKT) plattform utvecklats. Plattformen inkluderar insamling av rapporterade hälsodata från äldre personer, evidensbaserade egenvårdsråd och en riskmodell för att generera larm för vård av besvär. Plattformen ger även möjlighet för ansvarig distriktssköterska att följa inrapporterade data och larm. Den primära hypotesen är att underlätta kommunikationen mellan den äldre personen och vårdpersonal och därmed förbättra välbefinnande hos den äldre personen samtidigt som det ger hälsoekonomiska vinster. Det övergripande syftet med studien är att utvärdera IKT-plattformen hos äldre personer boende i eget hem med hjälp av hemsjukvård i en kommun i Sverige. Studiens design baseras på hur Medical Research Council förespråkar hur komplexa interventioner bör testat för genomförbarhet och lämplighet. Äldre personer, > 65 år, boende i egen bostad med hemsjukvård (n=30) har via en applikation i en surfplatta rapporterat sitt hälsotillstånd två gånger i veckan samt vid behov under tre månader, samt erhållit egenvårdsråd och genererat larm till ansvarig distriktssköterska baserat på rapporterade data. Studien kommer att utvärderas genom kvalitativ och kvantitativ metod. Både äldre personer och distriktssköterskor kommer att intervjuas efter studiens avslut. En enkät till de äldre personerna före interventionen, efter studiens avslut och efter sex månader genomförs med de primära utfallsmåtten egenvårdsförmåga och välbefinnande. En kontrollgrupp med äldre personer >65 år kommer att användas som jämförelse. Preliminära data kommer att presenteras med fokus på användarbarhet, användarvänlighet och betydelsen av IKT-plattformen hos äldre personer boende i eget hem med hjälp av hemsjukvård. 18

19 Basal kroppskännedom för personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, MSc, leg fysioterapeut, doktorand Anette Forsberg, leg fysioterapeut, med dr Örebro universitet Allmänmedicinskt forskningscentrum, Örebro läns landsting Kumla vårdcentral Efter stroke får många personer nedsatt balans, svaghet i ena kroppshalvan, nedsatt känsel och spasticitet. En möjlig metod att träna balans är basal kroppskännedom (BK) som omfattar övningar i kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende, koordination och hållning. t Att undersöka effekten av BK för personer med stroke (>6 månader efter insjuknandet) avseende balans, subjektiv hälsa och tilltro till balansförmåga samt att beskriva deras upplevelse av BK. En randomiserad kontrollerad studie genomfördes där deltagarna tränade BK i grupp i åtta veckor. Gång och balans utvärderades med: Timed up and go test, Timed up and Go cognitive 6- minuters gångtest, Berg balans skala och Timed-stands test. Två frågeformulär användes: Activities - specific Balance Confidence scale (ABC) och SF-36. Uppföljningstester genomfördes vecka 9 och vecka Vid uppföljning vecka 9 genomfördes intervjuer med personerna som tränat BK. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyrtiosex personer inkluderades; 24 randomiserades till intervention och 22 till kontroll. Medelåldern var 64 år, 27 män och 19 kvinnor. Mellan grupperna fanns ingen signifikant skillnad över tid för något av testerna. Inom interventionsgruppen blev det signifikant förbättring över tid på Bergs balans skala och gångtesterna Timed up and Go cognitive och 6 minuters gångtest. Kontrollgruppen förbättrades signifikant över tid på Timed up and Go cognitive och Timed-stands test. I intervjuerna framgick beskrivningen av deltagarnas upplevelse av interventionen i två huvudkategorier Förändringar i kroppen och Upplevelse av interventionen. I Förändringar i kroppen beskrevs förändringar i kroppen som ökad stabilitet vid gång men också svårigheter att hitta balans vid övningarna och en ny upplevelse av den paretiska kroppshalvan. I Upplevelse av interventionen beskrevs positiv gruppgemenskap och kort träningsperiod. Konklusion Trots att ingen skillnad i effekt mellan grupperna förelåg så visade intervjustudien att träning med BK kan vara ett komplement till annan balansträning. Personerna med stroke beskrev ökad kroppsmedvetenhet och funktionellt förbättrad balans. 19

20 Erfarenheter av videospel i rehabilitering: en intervjustudie med personer med multipel skleros och fysioterapeuter Anette Forsberg, leg sjukgymnast, med dr 12 Ylva Nilsagård 3 Katrin Boström 4 1 Allmänmedicinskt forskningscentrum, Örebro läns landsting 2 Primärvården, Örebro läns landsting 3 Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting 4 Folkhälsoenheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom där många personer får balansproblem som kan begränsa gång och aktiviteter. På senare år har videospel börjat användas inom rehabilitering. Positiva effekter av träning med Nintendo Wii Fit har rapporterats men hur träningen upplevs har studerats sparsamt. t var att beskriva erfarenheter från personer med MS och fysioterapeuter av att använda Nintendo Wii Fit som träningshjälpmedel i rehabilitering. Femton personer med MS intervjuades individuellt om sina erfarenheter av balansträning med Nintendo Wii Fit. De var år, median 55 år, och hade levt med MS-sjukdomen i 1-32 år. Nio var kvinnor. Sex deltagare använde inget gånghjälpmedel, sju använde kryckkäpp, och två rollator. En fokusgruppsintervju genomfördes med nio fysioterapeuter som hade deltagit i den kliniska studien. De hade arbetat inom neurologisk fysioterapi 2-38 år, median 10 år. Intervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framkom, Träning med Wii - det fungerar, och tre kategorier; erfarenheter av träning med Wii, effekter av träningen och uppfattning av användbarhet. Personerna med MS och fysioterapeuterna beskrev överlag liknande erfarenheter. Att träna med Wii Fit var roligt samtidigt som fysik och kognition utmanades. De inbyggda tävlingsmomenten i spelen sporrade till fortsatt spelande och gav deltagarna möjlighet att jämföra resultat med tidigare spelomgångar. Både personerna med MS och fysioterapeuterna beskrev förbättringar i kroppskontroll under spelandet men också bättre balans i det dagliga livet, kunna stå längre tid och mindre besvär med yrsel. Avseende användbarhet beskrevs att det gav möjlighet till träning i hemmet men att kostnaderna kan vara ett hinder. Fysioterapeuterna beskrev att Wii Fit har sin plats i rehabilitering men övning krävs för trygghet med detta träningshjälpmedel. Konklusion Balansträning med Wii Fit upplevdes roligt, utmanande och sporrande. Träning med Wii Fit ger möjlighet att träna balans i hemmet såväl som i rehabilitering. 20

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Agenda för presentation

Agenda för presentation Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller &

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro

HTA-enheten CAMTÖ. Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro HTA-enheten CAMTÖ Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro HTA-enheten CAMTÖ har i uppdrag att främja utvecklingen av evidensbaserad medicin och att vara rådgivande organ i frågor rörande

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar Intervju, t.ex. fokusgrupper Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation Enkät öppna svar Innehållsanalys identifierar meningsbärande enheter som sammanförs i gemensamma kategorier och teman men utan

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Migration och prevention Struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande m.fl. i Sverige. Robert Jonzon RNT, BA, MPH

Migration och prevention Struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande m.fl. i Sverige. Robert Jonzon RNT, BA, MPH Migration och prevention Struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande mfl i Sverige Robert Jonzon RNT, BA, MPH Utredare Avdelningen för kunskapsstöd Enheten för hälsa och sexualitet

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Strategic Research Area 1

Strategic Research Area 1 Strategic Research Area 1 Modelling of the relationships and interdependencies es between materials a microstructure, process ability and performance for lightweight i design Lars-Erik Lindgren, Luleå

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer