De ska va gôtt å leva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De ska va gôtt å leva"

Transkript

1 De ska va gôtt å leva Vårdforskningens dag 16 oktober 2014

2 Innehåll Program 4 Utställare 5 Anhörigcentrum, Örebro kommun Nationellt kompetenscentrum Anhöriga Frivillig och hälsofrämjande enheten, Örebro kommun Regional samverkan för EU-finansiering Session 1 Arbetsmiljöns betydelse Moderator: Stina Engelheart, Örebro kommun Hörselskadade i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad arbetsmiljö och arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Medical yoga; another way of being in the world a phenomenological study from the perspective of persons suffering from stress-related symptoms Möjligheter och hinder för ett framgångsrikt återvändande i arbetslivet efter förvärvad hjärnskada; ett klientperspektiv Stresstolerans under tonåren och risk för stroke i arbetsför ålder: registerbaserad kohort studie Session 2 ST-arbete Moderator: Kim Thorsen, Örebro läns landsting EGFR mutationsscreening erfarenheter från Universitetssjukhuset Örebro 10 Förslag på besparingar AKM Karlskoga lasarett. 11 ologins inverkan på östrogens effekt på ischemisk stroke 12 Vitamin D status 10 years after primary gastric bypass; Gravely high prevalence of 13 hypovitaminosis D and raised PTH-levels Session 3 Teknikens under Moderator: Liselotte Hermansson, Örebro universitet Effekten av en eldriven rullstol (scooter) för äldre personer 14 Hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldriven rullstol till äldre personer med 15 förflyttningssvårigheter Tidig utprovning av myoelektrisk handprotes 16 Validity of the 4-category rating scale internet-based version of the Children s Handuse Experience Questionnaire (CHEQ) in children with unilateral cerebral 17 palsy. Ökat välbefinnande och delaktighet hos äldre personer via en interaktiv webbaserad 18 plattform Session 4 Balans i livet Moderator: Margareta Möller, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting Basal kroppskännedom för personer med stroke 19 Erfarenheter av videospel i rehabilitering: en intervjustudie med personer med 20 multipel skleros och fysioterapeuter Mentaliseringsförmåga hos unga vuxna personer med Alström syndrom relaterad till 21 fonologiskt arbetsminne och exekutiva funktioner Teamarbete med fallprevention 22 Utvärdering av behandlingseffekten av bildterapi vid olika tillstånd en systematisk 23 översikt. 2

3 Session 5 Intervention Moderator: Marie Holmefur, Örebro universitet Being lifted or held back by relationships in treatment and everyday life 24 adolescents' experiences of treatment for eating disorders Dansintervention för tonårsflickor med stressrelaterade besvär; psykiska och 25 psykosomatiska effekter. En randomiserad kontrollerad studie Laserbehandling vid nacksmärta 26 Sjuksköterskans roll vid samtal om allvarlig hypoglykemi med patienter som har typ 27 1 diabetes Session 6 stöd i personalens arbete Moderator: Kjerstin Larsson, Regionförbundet Akut omhändertagande av närstående till personer som begått självmord samt 28 samarbetet utifrån ambulanspersonals, polis och primärvårdsläkares perspektiv Bemötande känslor, relationer och sexualitet 29 Etiska utmaningar i psykiatrins slutenvård 30 Which ethical issues arise in moral case deliberation concerning patients whose 31 voices are impaired? Session 7 Vårdmiljöns inverkan på patientdelaktighet Moderator: Ann-Britt Ivarsson, Örebro universitet Att dela varandras vardag: undersköterskors erfarenheter och kunskaper om att skapa 32 en meningsfull vardag för äldre personer Information till barn och ungdomar när en förälder diagnostiseras med multipel 33 skleros Patientdelaktighet från patienters perspektiv 34 ViSam vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell 35 Posterutställning Activities of daily living, cognitive function, risk for pressure sores, malnutrition and 36 falls in elderly patients readmitted to hospital Aspekter av ätande, munhälsa och vårdkvalitet bland personer som vårdas inom 37 korttidsvård, före och efter en intervention med ett sväljträningsprogram Att stödja vårdpersonal att hantera etiska problem: Vilka effekter av etikronder är 38 önskvärda? En enkätstudie i fyra europeiska länder El-olyckor i arbetet: Kartläggning av symtom och säkerhetskultur på arbetsplatsen för 39 svenska manliga elektriker Etikrond vilken roll spelar moraliska principer, dygder och relationsetik? 40 Fysisk aktivitet och lungfunktion två månader efter hjärtkirurgi 41 Fysisk aktivitet på recept: patienters erfarenheter av försök till livsstilsförändring 42 efter TIA och stroke en pilotstudie Occupational therapy practice in emergency care occupational therapists 43 perspective Omgivningens påverkan erfarenheter från personer som använder myoelektrisk 44 armprotes Perception av ljud i vår närmiljö 45 Talking about patient safety findings from three studies on healthcare professionals 46 experiences of being a patient, a family member of a patient or a caregiver of a colleague Telefonuppföljning inom 72 timmar från avdelning 93, medicinska kliniken 47 Universitetssjukhuset Örebro Tid är pengar! 48 Vi är beredda! 49 Vårdplanering på distans 50 Walking the bridge 51 3

4 Program Välkomna Margareta Möller, professor, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Inledning Vårdforskningens betydelse Jenny Steen, landstingsråd, Örebro läns landsting Elisabeth Ericsson, prefekt, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Chef, Örebro kommun Måltidens betydelse för äldre Agneta Yngve, professor, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet Kaffe Posterutställning Vården tar ton: musik på recept Ulrica Nilsson, professor, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Parallella sessioner Session 1: Arbetsmiljöns betydelse Session 2: ST-arbeten Session 3: Teknikens under Session 4: Balans i livet Lunch Posterutställning Parallella sessioner Session 5: Intervention Session 6: stöd i personalens arbete Session 7: Vårdmiljöns inverkan på patientdelaktighet Frukt Posterutställning Kultur och hälsa hör ihop Kulturchef Rikard Åslund, Örebro läns landsting Kulturens betydelse för vårt välbefinnande. Kulturens effekt på hjärnan Professor Gunnar Bjursell, Karolinska Institutet, Stockholm Avslutning 4

5 Utställare Anhörigcentrum, Örebro kommun och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Anhörigcentrum i Örebro kommun vänder sig till personer som tar hand om någon som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. På Anhörigcentrum kan man få goda råd som underlättar vardagen, träffa andra människor i liknande situation eller få avlösning och koppla av en stund. Webbplats: Nationellt kompetenscentrum anhöriga är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Centrumet startade sin verksamhet i januari 2008 och verksamhetsidén är att skapa och utveckla möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som: förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare. Webbplats: Frivillig och hälsofrämjande enheten, Örebro kommun Verksamheten arrangerar många olika aktiviteter som gemensamt strävar efter att äldre personer ska kunna leva ett så aktivt liv som möjligt, utifrån de individuella förutsättningarna. Vissa aktiviteter är avsedda för dig som har ett aktivt liv medan andra är personligt anpassade för dig som behöver stöd och hjälp med din hälsa. Inom verksamheten finn bland annat Träffpunkter för seniorer, Kultur för seniorer, Förebyggande hembesök, Frivilligverksamhet samt Syn- och hörselinstruktörer. Webbplats: Regional samverkan för EU-finansiering Råd och stöd för att hitta och söka EU-medel EU-Pris är en gemensam plattform där regionens större offentliga aktörer samverkar inom EU-finansieringsinformation. I den nya programperioden skapas mervärde för regionen genom samordnad strategi kring projektutveckling. I EU-Pris ingår Örebro Läns landsting, Regionförbundet Örebro, Örebro kommun, Örebro universitet och Länsstyrelsen Örebro. Vi samarbetar också med Enterprise Europe Network. Webbplats: 5

6 Hörselskadade i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad arbetsmiljö och arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua, leg audionom, doktorand Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings Universitet Avdelningen för handikappvetenskap/audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Mer än hälften av alla hörselskadade (cirka 55 %) är i yrkesverksam ålder i Sverige och totalt handlar det om cirka individer. Yrkesverksamma hörselskadade har oftast en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden än normalhörande. Det finns studier som visar att de upplever en högre grad av trötthet, utmattningssyndrom, utanförskap och lägre grad av arbetstillfredställelse. Vidare är gruppen mer sjukskriven, har i högre grad sjukbidrag och förtidspension jämfört med normalhörande. Yrkesaktiva hörselskadades arbetssituation försvåras ytterligare av att det idag saknas tester och metoder för bedömning av problem, utredning, rehabilitering och anpassning av ljudmiljö samt arbetsuppgifter anpassade till deras behov. Majoriteten av de tester som används idag är nästan enbart audiologiska metoder som syftar till att undersöka individens hörförmåga. Det finns idag sparsam forskning som fokuserar på den hörselskadades arbetssituation där hänsyn även tas till samspel mellan individens kognitiva förmågor (som t ex. arbetsminne), ljudmiljö och de typer av arbetsuppgifter som den hörselskadade har att utföra. Föreliggande forskningsprojekt som vi utför vid Institutet för Handikappvetenskap, Linnécentrum HEAD har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder som ger möjlighet till analys och bedömning av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. visar att yrkesverksamma hörselskadade kan uppleva en lägre fysisk hälsostatus och att explicit informationsbearbetning är mer framträdande vid bullriga miljöer jämfört med normalhörande. Vidare visar resultaten att en högre grad av subjektiv störning föreligger för denna population vid höga bullernivåer (73 dba) jämfört med måttliga bullernivåer (57 dba). från en kvalitativ studie med fokus på yrkesverksamma hörselskadades upplevelser och erfarenheter från arbetslivet kommer också att redovisas. 6

7 Medical yoga; another way of being in the world a phenomenological study from the perspective of persons suffering from stress-related symptoms Agneta Anderzén Carlsson, leg sjuksköterska, med dr Ulla Persson Lundholm, leg sjukgymnast Monica Köhn, leg sjukgymnast Elisabeth Westerdahl, leg sjukgymnast, med dr Vårdvetenskapligt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Nora vårdcentral Background The prevalence of stress-related illness has grown in recent years. Many of these patients seek help in primary health care. Yoga can reduce stress and thus complementing pharmacological therapy in medical practice. Aim To explore the meaning of participating in Medical yoga as a complementary treatment for stress-related symptoms and diagnosis in a primary health care setting. Method Five women and one man (43-51 years) participated. They were recruited from the intervention group (n = 18) in a randomized control trial, in which they in 2011 during twelve weeks had participated in a Medical Yoga group in addition to standard care. Data were collected by means of qualitative interviews and a phenomenological data analysis was conducted. Results The essential meaning of the Medical Yoga experience was that the Medical yoga was not an endpoint of recovery but the start of a process towards an increased sense of wholeness. It was described as a way of alleviating suffering and it provided the participants with a tool for dealing with their stress and current situation on a practical level. It led to greater selfawareness and self-esteem, which in turn had an implicit impact on their life world. In phenomenological terms, this can be summarized as Another way of being in the world, encompassing a perception of deepened identity. Conclusion From a philosophical perspective, due to using the body in a new way (yoga), the participants had learnt to see things differently, which enriched and recast their perception of themselves and their lives. The results complement and converge the findings from the randomized clinical trial, but some divergent findings were also identified. Overall, it was deemed valuable to also evaluate the intervention from a life-world perspective to contribute a deeper understanding of the participants experiences and provide a more comprehensive picture. 7

8 Möjligheter och hinder för ett framgångsrikt återvändande i arbetslivet efter förvärvad hjärnskada; ett klientperspektiv Marie Matérne, klinisk doktorand 12 Thomas Strandberg 2 Lars-Olov Lundquist, docent 1 1 Habiliteringens forskningscentrum och Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen, Örebro läns landsting 2 Örebro universitet Människor med funktionsnedsättning är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada riskerar långtidssjukskrivning eller att utestängas från arbetsmarknaden. I tidigare studier där personer med förvärvad hjärnskada studerats, har framkommit att det trots stark motivation är svårt att återgå till yrkeslivet eller att komma ut på arbetsmarknaden efter förvärvad hjärnskada. Det är svårt att hitta några exakta siffror på hur många personer i Sverige som råkar ut för en förvärvad hjärnskada, men ungefär får en stroke och ca förvärvar en traumatisk hjärnskada, av dessa ca personer är många i arbetsför ålder. Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om personer med förvärvad hjärnskadas erfarenhet av arbetsrehabiliteringsprocessen. Fokus är att studera deltagarnas egna erfarenheter av faktorer som gör det möjligt eller hindrar återgång i arbete eller sysselsättning. Tio personer med förvärvad hjärnskada intervjuades utifrån en intervjuguide. Informanterna hade deltagit i arbetsrehabilitering och återkommit till arbete minst 50 procent, under minst ett år. Intervjudata analyserades utifrån latent innehållsanalys med en tolkande ansats. Materialet kan summeras genom fem teman: (I) Samspel och bemötande, (II) Motiverad för arbete, (III) Kognitiva förmågor utgör svårigheter, (IV) Individuellt utformad rehabiliteringsplanering och (V) Stödet förutsätter mångfald. Det framkom inte att det samhällsstöd som finns för arbetsmarknaden och arbetsrehabiliteringen kunde ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Konklusion Alla dessa teman handlar om mångfald, individuella anpassningar och förutsättningar, men det behövs också tydliga strategier för att arbetsrehabiliteringsprocessen ska fungera på ett optimalt sätt. Det stödsystem som finns behöver definieras och bli tydligt för de personer som behöver stöd under sin rehabilitering tillbaka till arbete efter förvärvad hjärnskada. Arbetsrehabiliteringsprocessen som är en del av hela rehabiliteringen behöver bli bättre definierad för alla inblandade, då kan också en framgångsrikare och mer hållbar arbetsrehabilitering uppnås. 8

9 Stresstolerans under tonåren och risk för stroke i arbetsför ålder: registerbaserad kohort studie Bergh C 1,2, Udumyan R 1,3, Fall K 1,3, Nilsagård Y 1,4, Appelros P 5, Montgomery S 1,3,6,7 1 School of Health and Medical Sciences, Örebro University 2 Department of Physiotherapy, Örebro University Hospital 3 Clinical Epidemiology and Biostatistics, Örebro University Hospital 4 Centre for Health Care Sciences, Örebro County Council 5 Department of Neurology, Örebro University Hospital 6 Clinical Epidemiology Unit, Karolinska University Hospital, Karolinska Institute 7 Department of Epidemiology and Public Health, University College London Antalet personer som drabbas av stroke i yngre medelåldern har ökat de senaste åren och utgör nu ett växande folkhälsoproblem. Exponering för psykosocial stress har tidigare visat samband med en ökad risk för stroke, men betydelsen av stresstolerans, som kan vara avgörande för kronisk exponering för stress, är inte klarlagd. Att undersöka om tolerans mot psykisk stress påverkar risken att drabbas av stroke i arbetsför ålder. Vidare att undersöka i vilken utsträckning andra riskfaktorer skulle kunna förklara ett samband mellan låg stresstolerans och stroke. Data från ett flertal svenska register har använts som informationskälla för en populationsbaserad kohort bestående av manliga rekryter födda mellan 1952 till Dessa män följdes fram till Tolerans mot psykisk stress mättes vid mönstringsundersökning i 18-års ålder genom en semistrukturerad intervju utförd av psykolog. Överlevnadsanalys användes för att beräkna sambandet mellan stresstolerans och förstagångsinsjuknande i stroke efter justering för andra etablerade strokeriskfaktorer. Totalt 3411 män diagnostiserades med stroke. Låg stresstolerans (21.8 %) jämfört med hög (23.7 %) var associerad med en 54 % ökad risk för stroke, med en riskkvot på 1.54 (95 % konfidensintervall ). Sambandet försvagades något till 1.36 ( ) efter justering för socioekonomiska markörer för familjebakgrund; samt efter justering för blodtryck, kognitiv förmåga samt kardiovaskulär sjukdom vid mönstring till 1.25 ( ). Den största reduktionen följde justering för BMI och fysisk konditionsförmåga under tonåren, 1.16 ( ). Konklusion Tolerans mot psykologisk stress kan vara en grundläggande etiologisk förklaringsmekanism till stroke. Sambandet förklarades delvis av sämre fysisk kondition. Preventiva åtgärder kan behöva fokusera på både beteenderelaterade faktorer samt hantering av psykosocial stress. Dessa risker finns redan under tonåren vilket talar för vikten av att uppmuntra fysisk förmåga och psykologiskt välbefinnande i övergångsperioden mellan barndom och vuxen ålder. Referenser Egido JA, Castillo O, Roig B et al. (2012). Is psycho-social stress a risk factor for stroke? A case-control study J Neurol Neurosurg Psychiatry. 83: O Donnell M, Xavier D, Liu L et al. (2010). Risk factors for ischaemic and intracerebral haemorrhagic stroke in 22 countries (the INTERSTROKE study): a case-control study. Lancet. 376:

10 EGFR mutationsscreening erfarenheter från Universitetssjukhuset Örebro Katarzyna Popiolek 1, Maria Rönnqvist 1, Gisela Helenius 2 1 Lungkliniken, Universitetssjukhus Örebro 2 Laboratoriemedicinska kliniken, Universitetssjukhus Örebro Sedan några år tillbaka finns det nya, s.k. målriktade läkemedel som används vid icke småcellig lungcancer (NSCLC). Bäst etablerade i klinisk praxis är tyrosinkinashämmarna (TKI), gefitinib och erlotinib. Behandlingen är endast effektiv hos patienter med en muterad EGFR-gen. Kunskapen om EGFR-mutationer byggs i stor utsträckning på basis av studier som gjordes på asiatiska patienter. På Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) analyseras alla patienter med NSCLC avseende EGFR mutation sedan t med det arbetet är, förutom att styra patienternas behandling, att öka kunskapen om EGFR-mutationer i en svensk population. Alla patienter som diagnostiserades med NSCL i på USÖ inkluderades i studien enligt uppgifter från Lungcancerregister. Deras journaler granskades sedan retrospektivt. Totalt 185 patienter inkluderades. EGFR-analys genomfördes på 115 patienter (62 %). Andelen av analyserade fall ökade från 56 % 2011 till 70 % Bland 66 patienter som fick diagnos genom bronkoskopi, fick 32 EGFR-analys genomförd (48 %) jämfört med 53 utav 70 (76 %) som diagnostiserades efter DT-ledd biopsi. Av 115 analyserade fall var 18 patienter (16 %) EGFR-muterade, av dessa var 12 kvinnor (67 %) och 6 män (33 %). 17 av 18 EGFRmuterade fall var adenocarcinom. Utav 22 analyserade fall av skivepitelcancer var ingen muterad. Av patienterna med EGFR-mutation var 22 % aldrig rökare, 67 % var före detta rökare. Konklusion Andel analyserade fall ökade från 2011 till 2012 vilket kan förklaras av bättre arbetsrutiner. I flera fall kunde analysen dock inte genomföras på grund av otillräcklig mängd material. DTledd biopsi möjliggör analysen oftare än bronkoskopi. Man hittar inga mutationer hos patienter med skivepitelcancer och de allra flesta mutationer förekommer hos patienter med adenocarcinom vilket överensstämmer med andra studier i ämnet. 10

11 Förslag på besparingar AKM Karlskoga lasarett Reza Tabrisi, vikarierande underläkare Neurokliniken, Universitetssjukhuset Örebro Patienter som söker akutmottagningen (AKM) på Karlskoga lasarett genomgår METTS-A triage. Detta innebär att de indelas i grupper beroende på behov av vårdnivå. Grupperna skiljs åt med olika färg. Prover som ordineras på dessa patienter är enligt den färg de fått vid triageringen. Analyser som ingår i dessa blodprover är densamma hos medicin- och kirurgpatienter. Klinisk kemi debiterar per beställd analys. Genom att skilja på analyser hos kirurgiska och medicinska patienter samt att stryka analyser som inte har stort värde i det akuta skedet kan man underlätta provtagning och reducera kostnaderna på AKM. Att reducera kostnader samt att underlätta provtagning på AKM. Statistisk sammanställning av antal patienter som söker AKM årligen inom de olika triagefärgerna samt sammanställning av kostnader för analyser som inte är nödvändiga i det akuta skedet. Följande analyser bör strykas: urea hos gul- och orangetriagerade kirurgpatienter, venösa blodgaser (V-gaser) hos orangetriagerade kirurg- och medicinpatienter, samt GT, S-Etanol och V-gaser hos traumapatienter. I samtliga fall där V-gaser stryks, skulle dessa kunna ersättas med en A-gas, vid behov. Kirurgiska buksmärtor uppdelades i övre och nedre samt diffusa buksmärtor. Vid övre buksmärtor beställs gall- och leverstatus automatiskt. Vid nedre buksmärtor beställs Hb, U- sticka, LPK, CRP, Kreatinin och el-status. Vid diffusa buksmärtor beställs endast prover för gul triagefärg. Klinisk kemi debiterar även för efterbeställningar som endast i 30 % av fallen leder till behandling. Konklusion Vid uppdelning av akuta buksmärtor samt strykning av analyserna urea, V gaser, Etanol och GT, beräknades kostnaderna på AKM Karlskoga lasarett reduceras med ca SEK. Man gav också förslag på enkla åtgärder som gjorde det möjligt att kringgå efterbeställningar. Ny kontroll ett år senare visade att sjukhuset faktiskt hade sparat ca SEK samt att efterbeställningarna på AKM hade reducerat. 11

12 ologins inverkan på östrogens effekt på ischemisk stroke Jakob Ström Fn Psykiatrin, från juni primärvården, Vivalla vårdcentral (AT) Trots att de flesta studier som i djurmodeller (främst råttor) undersökt östrogens effekt på ischemisk stroke har sett att hormonet har en skyddande effekt, finns det också ett antal artiklar som visar på motsatsen, nämligen att skadan skulle öka. Flera förklaringar har föreslagits för dessa olikheter, t.ex. åldern på försöksdjuren, längden på hypoöstrogen period innan supplementeringen inleds, och skillnader i metoder för att orsaka stroke hos djuren. I vår forskargrupp har vi under en längre tid arbetat med olika metoder för att administrera östrogen till försöksdjuren, och vår hypotes är att denna faktor är avgörande för om östrogen blir skadligt eller skyddande. Att undersöka vilka metodologiska variabler som påverkar effekten av östrogen på ischemisk stroke. Pubmed och andra databaser genomsöktes för att hitta alla artiklar där effekten av östrogen på djurmodeller av ischemisk stroke undersökts. Data om metodologin i artiklarna extraherades och metaanalyserades med multipel linjär regression. I den multipla regressionsmodellen, där alltså alla metodologiska variabler analyserades samtidigt för maximal confounder-kontroll, kunde man se att den variabel som utgjorde skillnad mellan östrogens skadliga och skyddande effekter var just östrogenadministrationsmetoden. En typ av kommersiellt tillgängliga slow-release pellets, vilka har visats ge extremt höga östrogennivåer, var ensamma om att kunna förmedla östrogens skadliga effekter, medan östrogen i silikonkapslar och injektioner konsekvent gav skyddande effekt. Konklusion Östrogen verkar vid ischemisk stroke, i alla fall i djurmodeller, ha skyddande effekt i låga doser och skadlig effekt i mycket höga doser. Detta dos-responsfenomen benämns hormesis, och har demonstrerats för flera andra substansers effekter i biologiska system. Förutom att detta fynd är sedelärande vad gäller vikten av noggrannhet i forskningsmetodologi, har det bäring på den pågående debatten om hormonersättning i klimakteriet, där analoga resultatskillnader finns i studier med mänskliga forskningsobjekt. 12

13 Vitamin D status 10 years after primary gastric bypass; gravely high prevalence of hypovitaminosis D and raised PTH-levels Christos Karefylakis, doktorand Sektionen för endokrinologi och diabetes, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset Örebro Örebro universitet Objective The primary aim of this study was to evaluate the prevalence of vitamin D deficiency and secondary hyperparathyroidism after Roux-en-Y gastric bypass. Secondly, we have tried to assess predictors for vitamin D deficiency Methods 537 patients who underwent primary Roux-en-Y gastric bypass surgery between 1993 and 2003 at the Örebro University Hospital and Uppsala University Hospital were eligible for the study. Patients were asked to provide a blood sample between November 2009 and June 2010 and to complete a questionnaire about their postoperative health status. Serum values of 25- OH-vitamin D, parathyroid hormone (PTH), alkaline phosphatase (ALP) and calcium were determined Results Follow-up was completed in 293 patients, of which 83% were female, with an age of 49 ± 9.9 years after a median time of 11 ± 2.8 years. Vitamin D, PTH and albumin corrected calcium values were 42 ± 20.4 nmol/l, 89.1 ± 52.7 ng/l and 2.3 ± 0.1 mmol/l respectively. Of all patients, 65% were vitamin D deficient, i.e 25 OH D vitamin < 50 nmol/l, and 69% had PTH above the upper normal reference range, i.e > 73 ng/l. Vitamin D was inversely correlated with PTH levels (p<0.001) and positively correlated with calcium (p=0.016). The only factor found to predict vitamin D deficiency was high preoperative Body Mass Index (BMI) (p=0.008) whereas gender, age, time after surgery and BMI at follow up did not Conclusion Vitamin D deficiency and secondary hyperparathyroidism after RYGB were confirmed in our study because 65% of patients had vitamin D deficiency and 69% had increased PTH levels more than 10 years after surgery. These data are alarming and highlight the need for improved long term follow up. Vitamin D deficiency does not seem to progress with time after surgery, possibly due to weight loss. Only preoperative BMI, cut-off point 43 kg/m 2, was a predictor of vitamin D deficiency at follow up. Improved long term follow up of patients that undergo RYGB is needed. 13

14 Effekten av en eldriven rullstol (scooter) för äldre personer Ingvor Pettersson, leg arbetsterapeut, universitetslektor Lars Hagberg, hälsoekonom, med dr Carin Fredriksson, universitetslektor Liselotte Hermansson, leg arbetsterapeut docent Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting Att kunna förflytta sig är ofta en förutsättning för att kunna delta i olika aktiviteter. Ett förflyttningshjälpmedel såsom en eldriven rullstol kan bidra till att äldre personer med funktionsnedsättning blir mer självständiga i dagligt liv. t var att undersöka effekten av en eldriven rullstol på äldre personers aktivitet, delaktighet och hälsorelaterade livskvalitet. Personer >65 år som för första gången remitterats till Centrum för hjälpmedel, ÖLL, för utprovning av eldriven rullstol för utomhusbruk inkluderades konsekutivt. Mätning gjordes före förskrivning och efter 4 månaders användning av eldriven rullstol med olika instrument för aktivitet, delaktighet (Individually Prioritized Problem Assessment, IPPA och WHO- Disability Assessment Schedule, WHODAS 2.0) och hälsorelaterad livskvalitet (SF-36). Analyser genomfördes med t-test, Cohens d användes för beräkning av effektstorlek. För att klassificera deltagarnas självskattade aktivitetsproblem (IPPA) användes Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Fyrtiofem personer (m=78 år, 36 män, 9 kvinnor) inkluderades, samtliga fick en trehjulig eldriven rullstol med manuell styrning förskriven (scooter). För hela gruppen visade resultatet en statistisk signifikant förbättring med stor effekt av scootern på personernas aktivitetsproblem (IPPA; n=164). Majoriteten av problem var inom områdena Hemliv (i huvudsak olika inköp) och Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (rekreation och fritidsaktiviteter). För hela gruppen framkom små signifikanta förbättringar inom WHODAS 2.0 domän Delaktighet och inom SF-36 index Fysisk hälsa och delskala Fysiska roller. Vid subgruppsanalyser framkom medelstora signifikanta förbättringar för kvinnor inom domänen Delaktighet (WHODAS 2.0) och för män små förbättringar inom delskalorna Fysiska roller och Social funktion (SF-36). Konklusion En eldriven scooter har ett stort positivt värde för användarnas egna prioriterade aktiviteter och en måttlig effekt på hälsorelaterad livskvalitet. Fortsatta studier behövs för att klargöra mäns och kvinnors behov av och möjligheter att få en scooter förskriven. 14

15 Hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldriven rullstol till äldre personer med förflyttningssvårigheter Lars Hagberg, Liselotte Hermansson, Carin Fredriksson, Ingvor Pettersson Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting Örebro universitet t är att utvärdera om förskrivning av eldriven rullstol för äldre med bestående funktionsnedsättning och betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektivt. Undersökningsgruppen bestod av personer som remitterats till Centrum för hjälpmedel, Örebro läns landsting med bestående funktionsnedsättning och kontinuerligt behov av eldriven rullstol 2-3 gånger per vecka året runt. Mätning gjordes före förskrivning av eldriven rullstol och efter cirka 4 månaders användning. Samtliga 45 deltagare förskrevs en scooter. Genomsnittsåldern för deltagarna var 79 år och 20 % var kvinnor. Kostnader för eldriven rullstol jämfördes med minskade kostnader för transporter, mindre tidsåtgång för anhöriga och förändring av livskvalitet (EQ-5D) i en kostnads-nyttoanalys. Den genomsnittliga användningstiden antogs vara 3 alternativt 5 år. Kostnaden att förskrivning (bedömning, information, utprovning, inträning, uppföljning) var kr. Den eldrivna rullstolen kostade kr per år i kapitalkostnader och service. Reskostnaden minskade med kr per år (p = 0,03) och närståendes tidsbesparing var 187 timmar per år (p < 0,01). Livskvaliteten förbättrades med 0,12 och 0,19 QALY under 3 respektive 5 år (p=0,17). Kostnaden per QALY är kr om närståendes tidsvinst inte anses ha något värde. Om närståendes tidsvinst värderas enligt miniminivå vid kalkylering av transportinvesteringar är kostnaden per QALY kr. Diskussion Vår bedömning är att förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre med bestående funktionsnedsättning som medför betydande förflyttningssvårigheter är kostnadseffektiv. Ofta accepteras insatser med kostnad upp till 0,3-1 mkr per vunnen QALY i svensk hälso- och sjukvård. Ett problem vid hälsoekonomisk utvärdering av hjälpmedel är att standardiserade livskvalitetsinstrument inte tar hänsyn till skillnader mellan ett och samma hälsotillstånd med respektive utan hjälpmedel. Ett bättre anpassat livskvalitetsinstrument hade troligen visat på större livskvalitetsvinster och därmed bättre kostnadseffektivitet. Vidare finns en svårighet i att värdera anhörigas tidsvinster. Om motsvarande tidsvinster gjorts för anställd personal hade insatsen varit tydligt kostnadsbesparande. 15

16 Tidig utprovning av myoelektrisk handprotes Lis Sjöberg, leg arbetsterapeut Helen Lindner, leg arbetsterapeut, med dr Liselotte Hermansson, leg arbetsterapeut, docent Örebro universitet Utprovning av myoelektrisk handprotes för barn med medfödd underarms- eller handreduktion är en relativt vanlig åtgärd i västvärlden. Vanligtvis får barnet sin första myoelektriska handprotes vid 2,5-3 år. Från Nordamerika rapporteras om lyckade applikationer på barn i månaders ålder. Men, frågan är, om det är möjligt för så små barn att tillgodogöra sig proteshandens funktion, och hur deras protesanvändning utvecklas i jämförelse med de barn som får sin första myoelektriska handprotes vid 2,5-3 års ålder? Det övergripande syftet med studien är att klargöra när (vid vilken ålder) det är lämpligast att applicera den första myoelektriska handprotesen på barn med medfödd underarm- eller handreduktion. Studien har en prospektiv longitudinell design med undersökningsgrupp och kontrollgrupp. En jämförelse ska göras av utfall från den konventionella metoden (kontrollgruppens resultat) och den nya metoden (undersökningsgruppens resultat) vad gäller förmåga att kontrollera protesgreppet (SIRS) och att använda protesen (PUS). I nuläget finns några preliminära resultat. Barnen i undersökningsgruppen har en förmåga att medvetet kontrollera det aktiva protesgreppet vid månaders ålder. För kontrollgruppen påvisas motsvarande förmåga vid ålder månader. Vid 42 månaders ålder redovisas en median på SIRS 7 för båda grupperna. Högst noterad förmåga (SIRS 14) registrerades i tidigare åldrar för kontrollgruppen (median 6 år) än för undersökningsgruppen (median 8 år). Protesanvändningstiden varierar över åldrar och grupper. Fler analyser planeras för jämförelser mellan grupperna. en från dessa kommer att presenteras i föredraget. Konklusion Tidigare applikation ger en tidigare förmåga att medvetet kontrollera en myoelektrisk proteshand, men barn som appliceras senare har en snabbare progression vad beträffar utveckling av förmågan att kontrollera protesgreppet i praktisk tillämpning. 16

17 Validity of the 4-category rating scale internet-based version of the Children s Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ) in children with unilateral cerebral palsy Ahmed Amer, doktorand, leg arbetsterapeut Ann-Christin Eliasson, leg arbetsterapeut, professor Liselotte Hermansson, leg arbetsterapeut, docent Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Habiliteringens forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro Background The Children s Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ) is an internet-based questionnaire for children 6-18 years of age (www.cheq.se) developed to study how children with unilateral hand impairment use their affected hand and perceive the performance in daily life. CHEQ includes 29 bimanual tasks that have a unique feature in assessment of both the use of the affected hand and the users experience of the performance during the same bimanual tasks through 3 subscales; Grasp efficiency-, Time taken-, and Feeling bothered when performing the task. The first study of CHEQ recommended collapsing 1-10 rating scale categories into 1-4. Aim Collect evidence of validity for the new 4-category rating scale. Methods Data was collected in six different countries; Australia, England, Netherlands, Israel, Italy and Sweden. 230 children with unilateral CP, 6-18 year (mean= 9y, 11m SD=3y, 5m), were included. Data were analyzed by WINSTEPS 3.80 Rasch analysis software based on a rating scale model. Each subscale was analyzed separately. Results Average measures and step difficulties of the 1-4 rating categories were in order and increased monotonically. The distance between step difficulties was within the recommended range. Internal structure of CHEQ indicated good criteria for unidimensionality. Test reliability ranged from for the subscales and person separation ranged from , item separation ranged from Most of the tasks indicated good INFIT MnSq and ZSTD. However, two tasks were removed due to misfit. DIF between countries was statistically significant for several tasks; however, sample size for each country was smaller than recommended size for DIF. Conclusion CHEQ 1-4 rating scale is used as expected and contributes to the validity of the instrument. CHEQ fulfills most criteria for being a valid rating scale instrument. Larger sample sizes are needed to investigate DIF between the different language versions of CHEQ. 17

18 Ökat välbefinnande och delaktighet hos äldre personer via en interaktiv webbaserad plattform Carina Göransson, universitetsadjunkt 1, doktorand 2, Kristina Ziegert, med dr, docent 1, Yvonne Wengström, med dr, docent 3, gästprofessor 2, Annica Kilhgren, med dr docent 2, Karin Blomberg, med dr, docent 2 1 Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Halmstad 2 Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet 3 Sektionen för omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet Den ökande äldre befolkningen ställer krav på samhället, och i synnerhet på hälso- och sjukvården. Det är därför nödvändigt att utveckla strategier som främjar egenvård, för att äldre personer ska kunna leva kvar i sina egna hem, trots sviktande hälsa. Genom pilotstudier och samarbete med Högskolan Halmstad, Karolinska institutet, Örebro universitet och ett svenskt företag Health Navigator har en unik informations- och kommunikationsteknisk (IKT) plattform utvecklats. Plattformen inkluderar insamling av rapporterade hälsodata från äldre personer, evidensbaserade egenvårdsråd och en riskmodell för att generera larm för vård av besvär. Plattformen ger även möjlighet för ansvarig distriktssköterska att följa inrapporterade data och larm. Den primära hypotesen är att underlätta kommunikationen mellan den äldre personen och vårdpersonal och därmed förbättra välbefinnande hos den äldre personen samtidigt som det ger hälsoekonomiska vinster. Det övergripande syftet med studien är att utvärdera IKT-plattformen hos äldre personer boende i eget hem med hjälp av hemsjukvård i en kommun i Sverige. Studiens design baseras på hur Medical Research Council förespråkar hur komplexa interventioner bör testat för genomförbarhet och lämplighet. Äldre personer, > 65 år, boende i egen bostad med hemsjukvård (n=30) har via en applikation i en surfplatta rapporterat sitt hälsotillstånd två gånger i veckan samt vid behov under tre månader, samt erhållit egenvårdsråd och genererat larm till ansvarig distriktssköterska baserat på rapporterade data. Studien kommer att utvärderas genom kvalitativ och kvantitativ metod. Både äldre personer och distriktssköterskor kommer att intervjuas efter studiens avslut. En enkät till de äldre personerna före interventionen, efter studiens avslut och efter sex månader genomförs med de primära utfallsmåtten egenvårdsförmåga och välbefinnande. En kontrollgrupp med äldre personer >65 år kommer att användas som jämförelse. Preliminära data kommer att presenteras med fokus på användarbarhet, användarvänlighet och betydelsen av IKT-plattformen hos äldre personer boende i eget hem med hjälp av hemsjukvård. 18

19 Basal kroppskännedom för personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, MSc, leg fysioterapeut, doktorand Anette Forsberg, leg fysioterapeut, med dr Örebro universitet Allmänmedicinskt forskningscentrum, Örebro läns landsting Kumla vårdcentral Efter stroke får många personer nedsatt balans, svaghet i ena kroppshalvan, nedsatt känsel och spasticitet. En möjlig metod att träna balans är basal kroppskännedom (BK) som omfattar övningar i kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende, koordination och hållning. t Att undersöka effekten av BK för personer med stroke (>6 månader efter insjuknandet) avseende balans, subjektiv hälsa och tilltro till balansförmåga samt att beskriva deras upplevelse av BK. En randomiserad kontrollerad studie genomfördes där deltagarna tränade BK i grupp i åtta veckor. Gång och balans utvärderades med: Timed up and go test, Timed up and Go cognitive 6- minuters gångtest, Berg balans skala och Timed-stands test. Två frågeformulär användes: Activities - specific Balance Confidence scale (ABC) och SF-36. Uppföljningstester genomfördes vecka 9 och vecka Vid uppföljning vecka 9 genomfördes intervjuer med personerna som tränat BK. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyrtiosex personer inkluderades; 24 randomiserades till intervention och 22 till kontroll. Medelåldern var 64 år, 27 män och 19 kvinnor. Mellan grupperna fanns ingen signifikant skillnad över tid för något av testerna. Inom interventionsgruppen blev det signifikant förbättring över tid på Bergs balans skala och gångtesterna Timed up and Go cognitive och 6 minuters gångtest. Kontrollgruppen förbättrades signifikant över tid på Timed up and Go cognitive och Timed-stands test. I intervjuerna framgick beskrivningen av deltagarnas upplevelse av interventionen i två huvudkategorier Förändringar i kroppen och Upplevelse av interventionen. I Förändringar i kroppen beskrevs förändringar i kroppen som ökad stabilitet vid gång men också svårigheter att hitta balans vid övningarna och en ny upplevelse av den paretiska kroppshalvan. I Upplevelse av interventionen beskrevs positiv gruppgemenskap och kort träningsperiod. Konklusion Trots att ingen skillnad i effekt mellan grupperna förelåg så visade intervjustudien att träning med BK kan vara ett komplement till annan balansträning. Personerna med stroke beskrev ökad kroppsmedvetenhet och funktionellt förbättrad balans. 19

20 Erfarenheter av videospel i rehabilitering: en intervjustudie med personer med multipel skleros och fysioterapeuter Anette Forsberg, leg sjukgymnast, med dr 12 Ylva Nilsagård 3 Katrin Boström 4 1 Allmänmedicinskt forskningscentrum, Örebro läns landsting 2 Primärvården, Örebro läns landsting 3 Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting 4 Folkhälsoenheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom där många personer får balansproblem som kan begränsa gång och aktiviteter. På senare år har videospel börjat användas inom rehabilitering. Positiva effekter av träning med Nintendo Wii Fit har rapporterats men hur träningen upplevs har studerats sparsamt. t var att beskriva erfarenheter från personer med MS och fysioterapeuter av att använda Nintendo Wii Fit som träningshjälpmedel i rehabilitering. Femton personer med MS intervjuades individuellt om sina erfarenheter av balansträning med Nintendo Wii Fit. De var år, median 55 år, och hade levt med MS-sjukdomen i 1-32 år. Nio var kvinnor. Sex deltagare använde inget gånghjälpmedel, sju använde kryckkäpp, och två rollator. En fokusgruppsintervju genomfördes med nio fysioterapeuter som hade deltagit i den kliniska studien. De hade arbetat inom neurologisk fysioterapi 2-38 år, median 10 år. Intervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett övergripande tema framkom, Träning med Wii - det fungerar, och tre kategorier; erfarenheter av träning med Wii, effekter av träningen och uppfattning av användbarhet. Personerna med MS och fysioterapeuterna beskrev överlag liknande erfarenheter. Att träna med Wii Fit var roligt samtidigt som fysik och kognition utmanades. De inbyggda tävlingsmomenten i spelen sporrade till fortsatt spelande och gav deltagarna möjlighet att jämföra resultat med tidigare spelomgångar. Både personerna med MS och fysioterapeuterna beskrev förbättringar i kroppskontroll under spelandet men också bättre balans i det dagliga livet, kunna stå längre tid och mindre besvär med yrsel. Avseende användbarhet beskrevs att det gav möjlighet till träning i hemmet men att kostnaderna kan vara ett hinder. Fysioterapeuterna beskrev att Wii Fit har sin plats i rehabilitering men övning krävs för trygghet med detta träningshjälpmedel. Konklusion Balansträning med Wii Fit upplevdes roligt, utmanande och sporrande. Träning med Wii Fit ger möjlighet att träna balans i hemmet såväl som i rehabilitering. 20

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor Håkan Hua Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén Bakgrund Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk

Läs mer

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert Workshop - Fall Senior Alert 2016-10-18 Fysisk aktivitet och balansträning Alexandra Halvarsson, leg.sjukgymnast, Med Dr Susanne Gripenberg, spec.sjukgymnast, MSc Karolinska Institutet, Institutionen för

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Agenda för presentation

Agenda för presentation Yrkesverksamma med hörselskada i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av yrkesrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem Håkan Hua Björn Lyxell, Claes Möller &

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och

Läs mer

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US Framtida utmaningar för äldrevården Kunskap Omsorg Relationer Aktiviteter Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US FRAMTIDENS UTMANINGAR FÖR ÄLDREVÅRDEN Seniorerna en betydelsefull

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer