Följsamhet till ett ERAS-protokoll och 5-års överlevnad efter kolorektal cancerkirurgi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följsamhet till ett ERAS-protokoll och 5-års överlevnad efter kolorektal cancerkirurgi"

Transkript

1 Följsamhet till ett ERAS-protokoll och 5-års överlevnad efter kolorektal cancerkirurgi H. Oppelstrup 1, O. Ljungqvist 2, A. Thorell 1 J. Nygren 1, U. Gustafsson 1 1 Kirurgkliniken, Ersta Sjukhus, & Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, Stockholm. 2 Kirurgkliniken, Örebro Universitet och Universitets Sjukhuset, Örebro & Inst. för Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm. BAKGRUND Kirurgisk stress kan påverka onkologiskt utfall och överlevnad efter kirurgi. Om följsamheten till ERAS (Enhanced Recovery After Surgery)- protokollet som syftar till att minska kirurgisk stress påverkar överlevnaden efter kirurgi har ännu inte undersökts. METOD Konsekutiva patienter med kolorektal tumör (n=911) opererade mellan åren på Ersta sjukhus analyserades. Graden av följsamhet till pre-och intra-operativa interventioner i ERAS-protokollet bestämdes. Uppgifter om dödsdatum samt dödsorsak inhämtades från Onkologiskt Centrum, region Stockholm. Förutom data registrerade i den prospektiva ERAS-databasen inhämtades också patologisvar samt tagna blodprov. Fem-årsöverlevnad i förhållande till följsamhet till protokollet analyserades. RESULTAT En följsamhet till ERAS interventionerna med 70% (N=273) var associerad med förbättrad överlevnad. Risken för cancerspecifik död var 42%, HR 0.58 ( ) lägre jämfört med alla andra patienter. Vid låg följsamhet, <50% (n=317) var risken 83%, HR 1.83 ( ), högre för cancerspeifik död jämfört med gruppen med 70% följsamhet. Oberoende prediktorer för ökad 5-års överlevnad var: restriktiv vätskebehandling, HR ( ) och per oralt intag av kalorier, HR 0.55 ( ) under operationsdygnet. Även ett högt CRP dagen efter operation var en prediktor för försämrad 5-års överlevnad. KONKLUSION En ökad följsamhet till ERAS-protokollet är associerat med förbättrad 5- års överlevnad.

2 Ökad risk för kolorektal cancer hos kvinnor med bröstcancer i en nationell kohortstudie Yunxia Lu, Stockholm 1 Josefin Segelman Stockholm 2, Lina Lindström Stockholm 3, Jan Frisell Stockholm 4, Anna Martling Stockholm 5 1 Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet 2 Kirurgkliniken, Ersta sjukhus 3 Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset 4 Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 5 Gastocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologiska data har visat en potentiell association mellan könshormoner och kolorektal cancer. Kvinnor med bröstcancer kan ha ökade nivåer av endogena könshormoner och ha erhållit behandling med hormonsubstitution samt antihormonell behandling mot bröstcancer. Det är inte känt huruvida risken för kolorektal cancer är ökad eller minskad hos kvinnor med bröstcancer. En populationsbaserad, prospektivt registrerad kohort av samtliga kvinnor diagnosticerade med bröstcancer i Sverige identifierades från Svenska Cancerregistret. Med standardiserade incidens ratios (SIR) med 95% konfidensintervall (KI) uppskattades risken för kolorektal cancer efter diagnos av bröstcancer jämfört bakgrundsbefolkningen. För information om behandling identifierades en subkohort av kvinnor som opererats för bröstcancer i Stockholmsregionen. I subkohorten analyserades associationen mellan behandling för bröstcancer och risk för kolorektal cancer, uttryckt i hazard ratios (HR) och 95% KI. I den nationella kohorten av kvinnor med bröstcancer diagnosticerades fall av kolorektal cancer, efter en medianuppföljning på 9.7 år. En ökad risk för kolorektal cancer observerades i bröstcancerkohorten jämfört bakgrundsbefolkningen (SIR 1.59; 95% KI ). SIR för cancer i proximala kolon (1.72; 95% KI ) var signifikant högre jämfört distala kolon (1.46; 95% KI ). I den regionala subkohorten av kvinnor med bröstcancer identifierades 299 fall av kolorektal cancer. Olika behandlingar för bröstcancer var inte signifikant associerade med risk för kolorektal cancer. En ökad risk för kolorektal cancer observerades hos kvinnor med bröstcancer. Vi kunde inte påvisa något samband mellan olika behandlingar för bröstcancer och risk för kolorektal cancer.

3 Ökad risk för kolorektal cancer efter ooforektomi i en nationell kohortstudie Josefin Segelman, Stockholm 1 Lina Lindström Stockholm 2, Jan Frisell Stockholm 3, Yunxia Lu Stockholm 4 1 Kirurgkliniken, Ersta sjukhus 2 Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset 3 Bröst- och endokrinkirurgiska klinken, Karolinska Universitetssjukhuset 4 Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi Kolorektal cancer uppvisar könsspecifika skillnader i incidens, mortalitet, diagnosålder och lokalisation i tarmen. Endogena och exogena östrogener och androgener kan vara bidragande, men den bakomliggade mekanismen är okänd. Hormonsubstitution i perimenopaus har i flera studier rapporterats skydda mot kolorektal cancer. Bilateral ooforektomi medför abrupt sänkning av östrogennivåer hos premenopausala kvinnor, och en halvering av androgennivåer hos preoch postmenopausala kvinnor. I djurstudier stimuleras carcinogenes i kolon av ooforektomi, medan exogent östrogen hämmar. Syftet med studien var att undersöka huruvida ooforektomi påverkar risken för kolorektal cancer hos kvinnor. Via Patientregistret och Svenska Cancerregistret identifierades samtliga kvinnor registrerade för att ha opererats med ooforektomi på benign indikation i Sverige Kvinnorna följdes till det först inträffade av död, diagnos av malign sjukdom, emigration eller studietidens slut (2011). Risken för kolorektal cancer efter ooforektomi jämfört bakgrundsbefolkningen beräknades med standard incidens ratios (SIR) och 95% konfidensintervall (KI). Med multivariat Cox-regression kvantifierades sambandet mellan ooforektomi och kolorektal cancer i olika lokalisationer, uttryckt i hazard ratios (HR) och KI. Detta justerades för typ av ooforektomi (uni- resp bilateral), ålder, tidsperiod, tid sedan ooforektomi samt komorbiditet. I kohorten av ooforektomerade kvinnor diagnosticerades kolorektal cancer hos 3150 (kumulativ incidens 1.6%). Risken för kolorektal cancer var signifikant ökad (SIR 1.30; 95% KI: ), och ökade med stigande ålder jämfört bakgrundsbefolkningen (p-värde för trend <0.001). I den multivariata analysen medförde bilateral ooforektomi en större risk för rektalcancer jämfört unilateral (HR 1.61; 95% KI: ). Risken för kolorektal cancer ökade efter ooforektomi. Det kan indikera en skyddande effekt av endogena könshormoner.

4 Introduktion av SLEEVE gastrektomi på ett högvolymcenter för bariatrisk kirurgi Joakim Pålstedt, Stockholm 1 Nathalie Spång Gävle 2, Anders Thorell Stockholm 1 1 Kirurgkliniken, Ersta sjukhus, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus (KI DS) 2 Kirurgkliniken, Gävle sjukhus Gastric bypass (GBY) har hittills varit den helt dominerande operationstekniken för bariatrisk kirurgi i Sverige. Flera enheter har börjat, eller planerar att börja utföra sleeve gastrektomi (SG) som ett alternativ. Syftet med studien var att analysera resultaten efter införandet av SG och jämföra dessa med GBY utförda under samma period vid Ersta Sjukhus Två av klinikens bariatriska kirurger tillägnade sig teknik att utföra SG (klinikbesök, video- och litteraturgenomgång). Efter c:a 25 ingrepp introducerades tekniken successivt hos övriga kirurger. Patienter med BMI>45, gastroesofageal reflux och/eller insulinbehandlad diabetes rekommenderades ej SG. Under perioden utfördes 287 SG och 1521 GBY på Ersta sjukhus. Preoperativt BMI var lägre i SG (39,8 ± 4,6 vs 41,2 ± 4,7kg/m2, p<0,05) medan operationstid (55 ± 17 vs 55 ± 19 min) eller postoperativ vårdtid (1,7 ± 2,2 vs 1,5 ± 2,4 dagar) ej skilde sig åt. I SG reopererades 9 patienter (3,1%) inom 6 veckor (1 läckage, 2 blödning) jämfört med 56 patienter i GBY (3,7%) p = ns. Excess weight loss var lika mellan grupperna efter 6 veckor (33,8 ± 0,1 vs 33,6 ± 0,1%) men lägre i SG efter 1 år (69,5 ± 0,22 vs 79,8 ± 0,26% p<0,05) Med ett strukturerat upplägg kan SG introduceras på enhet med bariatrisk-kirurgisk erfarenhet med goda resultat beträffande komplikationer, återhämtning och viktutveckling upptill ett år.

5 Hantering av intraoperativt fynd av sten i djupa gallgångar preliminära data från nationell randomiserad multicenterstudie Mats Möller 1, Johanna Östergren 2, Rickard Marsk 3, Anders Thorell 1 1 kirurgkliniken, Ersta sjukhus, Stockholm 2 kirurgkliniken, Mora sjukhus 3 kirurgkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm Bakgrund Publicerade data från Gallriks talar för att åtgärd av även små stenar i djupa gallgången (CBDS) som upptäcks under cholecystektomi bör åtgärdas, eftersom det tycks vara behäftad med mindre risk för besvärande symptom samt komplikationer jämfört med att lämna dem utan åtgärd. Data från randomiserade studier saknas. Syfte Att i en nationell multicenter RCT söka evidens för vilken strategi att hantera konkrement i djupa gallgången som är att rekommendera. Material och metod Patienter med CBDS 6mm randomiserades till åtgärd (Å, borttagande av CBDS enligt lokala rutiner) alternativt icke åtgärd (IÅ, expektans). Samtliga genomgick MRCP efter 6 veckor och de med CBDS vid denna genomgick MRCP efter 12 månader. at Från november 2011 har 29 patienter randomiserats (Ersta, Mora, Danderyd, 13 (Å), 16 (IÅ)). 10 (Å) är uppföljda. Ingen hade kvarsten vid MRCP 6 veckor och ingen har vårdats för komplikationer eller behandlingskrävande symptom. I (IÅ) är 14 patienter uppföljda. Två patienter har genomgått ERCP pga smärtor, 6 haft spontan avgång av sten utan symptom inom 6 veckor och 6 hade kvar stenarna vid MRCP efter 12 månader. Konklusion Inklusiontakten i studien har varit alltför låg för att grupperna ska kunna jämföras statistiskt och att slutsatser ska kunna dras. Vi noterar att de problem som uppstått har setts hos patienter där sten lämnats och flera har kvar stenarna efter 1 år, medan förloppet i gruppen åtgärd har varit oproblematiskt. Detta är i enlighet med slutsatsen från registerstudien (). Vi välkomnar varmt fler kirurgkliniker att delta i studien

6 Referenser 1 Persson G, Enochsson L, Sandblom G. Årsrapport för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi (Swedish). In: Årsrapport 2009, Jönköping; 2010 p Collins C, Maguire D, Ireland A, Fitzgerald E, O Sullivan GC. A prospective study of common bile duct calculi in patients undergoing laparoscopic cholecystectomy: natural history of choledocholithias is revisited. Ann Surg 2004; 239: Frossard J, Hadengue A, Amouyal G et al Choledocholithiasis: a prospective study of spontaneous common bile duct stone migration GastrointestEndosc 2000; 51: Caddy GR, Kirby J, Kirk SJ, Allen MJ, Moorehead RJ, Tham TC. Natural history of asymptomatic bile duct stones at time of cholecystectomy. Ulster Med J 2005;74(2) Martin DJ, Vernon D, Toouli J. Surgical versus endoscopic treatment of bile duct stones. Cochrane Database Syst Rev Apr 19;(2):CD Dinesh L, Lane M, Wong P. Complications of endoscopic retrograde cholangiopancreatography. N Z Med J 2003; 116 (1177) : U496 7 Costamagna G, Tringali A, Shah SK, Mutignani M, Zuccala G, Perri V. Long term follow-up of patients after endoscopic sphincterotomy for choledocholithiasis and risk factors for recurrence Endoscopy 2002;34: Andriulli A, Loperfido S, Napolitano G, Niro G, Valvano MR, Spirito F, Pilotto A, Forlano R. Incidence rates of post-ercp complications: a systematic survey of prospective studies Am J Gastroenterol 2007;102: Swahn F, Regnér S, Enochsson L, Lundell L, Permert J, Nilsson M, Thorlacius H, Arnelo U. Endoscopic retrograde cholangiopancreatography with rendezvous cannulation reduces pancreatic injury. World J Gastroenterol Sep 28;19(36):

7 The HLA-DQβ1 insertion is a strong risk factor for achalasia in Sweden (*=presenting author) Stephan L. Haas* 1, Jessica Becker2, Zeeshan Ateeb3, Jonna Bister1, Peter Elbe1, Mats Lindblad1, Magnus Nielsson1, Anders Thorell4, Srdjan Kostic5, Johannes Schumacher2 1Center for Digestive Diseases, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sverige, 2Institute of Human Genetics, University of Bonn, Bonn, Tyskland, 3Center for Digestive Disease, Karolinska University Hospital, 4Department of Surgery, Ersta Hospital, Stockholm, 5Department of Surgery, Sahlgrenska University Hospital, Göteborg, Sverige Bakgrund Idiopathic achalasia represents a motility disorder of the esophagus and is characterized by a failure of the lower esophageal sphincter to relax due to a loss of neurons in the myenteric plexus. Most recently, an insertion of 8 amino acids in the cytoplasmic tail of HLA-DQβ1 has been identified as being independently disease associated. 1 The aim of the present study was to assess whether this variant also confers risk in a Swedish population. Metod We genotyped the marker rs in 171 achalasia patients from Sweden. To obtain the information of the insertion in a control cohort, we used a genome-wide genotyped dataset of 732 controls and applied SNP2HLA to impute the insertion. at The insertion showed a strong association in the cohort of 171 patients with a frequency of 6.1% in patients and only 2.2% in controls (P = ; RR = 2.93). Slutsats The variant rs , which leads to an alternative splicing of the HLA-DQB1 exon 5, is a strong genetic risk factor for achalasia in Swedish patients with achalasia. Referenser 1 Gockel et al. Nat Genet 2014;46:901-4.

8 Laparoskopisk Ladds operation för malrotation Bengt Håkanson, Stockholm 1 Britt Husberg Stockholm 1, Jonas Nygren Stockholm 1 1 Kirurgiska kliniken Ersta sjukhus och institutionen för kliniska vetenskaper KI Danderyds sjukhus Malrotation är ett ovanligt fynd vid utredning av kronisk buksmärta hos vuxna patienter. Risken för tunntarmsvolvulus är ökad och Ladds operation är standardbehandling vid behandlingskrävande buksmärtor. Operationen har vanligtvis utförts via laparotomi. Sedan juni 2014 har Ladds operation utförts med laparoskopisk teknik på Ersta sjukhus. En av patienterna var 2 år tidigare opererad med en öppen Ladds operation. Förutom adherenslösning, delning av Ladds band, mobilisering av tunntarm och kolon i enlighet med standardmetoden samt appendektomi, har i 3 fall utförts cekopexi. Numeriska värden anges som median och min/max. Sex patienter (2K/4M) med medianålder 56,5 år (37-78), har opererats laparoskopiskt. Inga konverterades till laparotomi. Operationstiden var 159 min ( ). Peroperativ blödning har ej varit mätbar. Det förekom inga kirurgiska eller andra allvarliga postoperativa komplikationer och inga akuta reoperationer utfördes under vårdtiden. Vårdtiden var 2,5 (2-15) dagar. Tre av patienterna har senare (2 veckor till 3 månader) genomgått reoperation, 2 för högt hinder och en patient för en tunntarmsvolvulus. Efter reoperationerna har samtliga dessa patienter symtomlindrats med undantag av en patient med kort uppföljningstid (5 dagar). Patienter med kronisk buksmärta och fynd av malrotation utgör en komplex grupp. I de fall där operation är indicerad har Ladds operation kunnat utföras på ett säkert sätt med laparoskopisk teknik utan per- eller tidiga postoperativa komplikationer eller hög morbiditet. Postoperativ uppföljning är väsentlig med hänsyn till behov av reintervention på längre sikt.

9 Relation mellan preoperativa besvär och förbättring av livskvalitet tre år efter ljumskbråcksoperation Jesper Magnusson, Stockholm 1 Jonas Nygren Stockholm 1, Anders Thorell Stockholm 1 1 Kirurgkliniken, Ersta sjukhus, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus (KI DS) Vi har tidigare rapporterat att en stor andel av patienter som planeras för ljumskbråckskirurgi uppvisar milda besvär. Hur preoperativa besvär och livskvalitet (QoL) påverkas lång tid efter ljumskbråcksoperation är ofullständigt kartlagt. Män mellan år planerade för dagkirurgisk ljumskbråcksoperation i lokalbedövning inkluderades. Pre- och postoperativa besvär samt QoL utvärderades med SF36, ljumskbråckspecifikt formulär samt VAS för smärta. Bland 309 inkluderade patienter (59 (21-75) år) rapporterade 197 (64 %) ljumsksmärta preoperativt. Smärta skattades lågt både i vila och i rörelse. 102 patienter (33 %) uppgav andra lindriga ljumskrelaterade besvär. 25 % var asymtomatiska. Jämfört med normalbefolkningen (C) var fysisk QoL (PCS) försämrad preoperativt hos patienter med ljumsksmärta (P) (median (IQR) 43,5 (34,7-50,3) vs 53,9 (47,8-56,9, p<0,001) men ej hos smärtfria patienter (N) 53,0 (47,9-55,9) p=ns vs C). Mental QoL var inte påverkad före eller efter kirurgi. Andelen patienter med ljumsksmärta var 13,8%, 12,3% och 7,6% 1, 2 respektive 3 år postoperativt. Postoperativ smärta skattades lågt under studietiden. Postoperativ PCS var lika med eller högre än C i såväl N som P under hela studieperioden. Vid 36 månader hade PCS ökat i P från 43,5 till 55,3 (p<0,001 vs preop) men var oförändrat i N (53,0 vs 55,9, p=ns). Andelen patienter med ljumsksmärta efter ljumskbråckskirurgi minskar över tid. Såväl preoperativ nedsättning som långsiktigt bestående ökning av fysisk livskvalitet postoperativt är starkt associerad till smärta från ljumskbråcket. Detta stöder att det, ur ett livskvalitetsperspektiv, i första hand är patienter med förekomst av detta symptom som skall opereras.

10 Slitsförslutning vid laparoskopisk gastric bypass. En randomiserad klinisk studie Erik Stenberg, Lindesberg 1 Göran Ågren Örebro 2, Johan Ottosson Lindesberg 1, Eva Szabo Örebro 2, Richard Marsk Stockholm 3, Hans Lönroth Göteborg 4, Lars Boman Lycksele 5, Anders Thorell Stockholm 6, Ingmar Näslund Örebro 2 1 Kirurgkliniken Lindesbergs lasarett, Kirurgkliniken Universitetssjukhuset Örebro 2 Kirurgkliniken Universitetssjukhuset Örebro 3 Kirurgkliniken Danderyds sjukhus 4 Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5 Kirurgkliniken Lycksele lasarett 6 Kirurgkliniken Ersta sjukhus Slitsileus är en vanligt förekommande och en potentiellt allvarlig komplikation till laparoskopisk gastric bypass. Det finns indikationer att förslutning av slitsarna kan minska risken för detta, men ingen randomiserad, prospektiv studie har ännu rapporterats. Vid 12 svenska kliniker randomiserades 2507 patienter, till förslutning (n=1259) respektive icke förslutning (n=1248) av de mesenteriella defekterna nedom enteroanastomosen samt i Petersen space. Förslutningen ufördes med fortlöpande, icke-resorberbara suturer. Preoperativ data, operationsdata samt data från uppföljningar efter 30 dagar, 1 år respektive 2 år inhämtades från SOReg. Data samkördes mot Socialstyrelsens Patientregister samt mot Dödsorsaksregistret. Grupperna skiljde sig inte åt vad gäller kön, ålder, BMI och comorbiditet. Förslutning av slitsarna gav en längre operationstid (83 min vs 70 min, p<0.001), men ingen skillnad i intraoperativa komplikationer eller vårdtid fanns. Efter 30 dagar var frekvensen reoperationer för tarmvred ökad om slitsarna förslöts (2.2 % vs. 0.7 %, p = 0.003), oftast till följd av knickbildning vid enteroanastomosen. Vid 2 år var risken för reoperation för slitsileus signifikant minskad om slitsarna förslöts. (1.9%, vs. 4.5%, p<0.001) Förslutning av de mesenteriella öppningarna med fortlöpande resorberbara suturer minskar risken för slitsileus över tid, men till priset av en ökad tidig reoperationsfrekvens.

11 TEP efter 15 år Per Johansson, Skövde 1 Bengt Novik Stockholm 2, Eric Secher Stockholm 3, Ulla-Britt Mörk Falköping 4 1 Kirurgkliniken, Skaraborgs sjukhus/lidköping 2 Capio CFTK och Karolinska Institutet 3 Magtarmcentrum, Ersta Sjukhus 4 Kirurgkliniken, Skaraborgs sjukhus/falköping Det saknas systematiskt registrerade långtidsdata om ljumskbråckkirurgi, inte minst efter laparoskopiska TEP och TAPP. En kirurgs samtliga 510 TEP och 5 TAPP registrerades prospektivt under 4 år (feb 1998 feb 20012). De 377 patienterna utvärderades upprepat till och med 5 år, samt nu efter år, med en selekterande screening-enkät. Patienter med kliniskt relevanta symptom selekterades till att kroppsundersökas av oberoende kirurger enligt ett standardiserat studieprotokoll. Utfallsmått var recidiv, postop smärta och patienttillfredsställelse. End-points var fullföljd långtidsuppföljning, recidiv-op eller död. Vid op-datum var patienternas medelålder 56 år. Under observationstiden avled drygt 60 patienter (ca 13%), men bara 3 av de avlidna har inte besvarat någon av uppföljningsenkäterna. Mer än 95% av patienter respektive plastiker har kunnat följas till någon av ändpunkterna. Fem recidiv har omopererats och ytterligare 5 asymptomatiska recidiv har diagnosticerats. Endast 3 av recidiven diagnosticerades inom det första postop året. Hälften debuterade sent (> 2 år) och 4 av recidiven debuterade > 5 år postop. Kroniskt obehag har totalt rapporterades efter 6% av plastikerna. Vid den senaste uppföljningen har ingen patient rapporterat svår smärta och endast 6 patienter registrerat måttliga obehag. Långtidsresultatet efter de flesta plastikerna (96%) har av patienterna betygsatts som bra eller mycket bra. Uppföljningsfrekvensen är en av de högsta som någonsin rapporterats i en stor långtidsstudie av bråckkirurgi. TEP kan recidivera efter flera års tid, men det är ovanligt. Hälften av recidiven opereras inte. Kronisk postop smärta tenderar att minska med längre uppföljningstid. Långtidsresultaten är generellt goda. Studiens data kan användas för jämförande bench-marking och power-beräkningar i andras framtida långtidsstudier.

12 Undoing gastric by pass Eric Secher, Stockholm 1 Bengt Håkanson Stockholm 1 1 Ersta diakoni Some patients develop chronic pain of no obvious reason after gastric bypass. In those patients conversion to normal anatomy can be considered. Follow up of eight patients where gastric by pass has been converted to normal anatomy. Follow up 1-40 months All are women, age yrs (46). Chronic pain is the main symptom in 7/8. Dependent on TPN before operation; 4/8. Other surgical attempts, e.g EA-revision, before conversion in 6/8. Manometry of small intestine before conversion in 3/8. Of those 2 where pathological. Conversion done with laparotomy in 4, laparoscopy in 4. Fundo-plication is added in 6/8. Demanding postoperative complications in 3/8. Weight after conversion : between -10 and + 10 kg. Satisfied today with being converted : 4/8. One patient with preoperative pathological manometry and good result of conversion has a normal postoperative manometry. The number of patients is too little to draw any conclusions. Three of the patients are difficult to evaluate because of short follow up. The impression is, however, that conversion can be done quite easily and is definitive a solution for some patients. How do we find out when conversion is worthwhile? In the near future we want to do manometry on more patients, with or without complications after gastric bypass, to find out whether this could be a useful tool.

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Robotkirurgi - framtid eller redan här?

Robotkirurgi - framtid eller redan här? Robotkirurgi - framtid eller redan här? Peter Mangell Överläkare, Med dr Enheten för kolorektalkirurgi VO Kirurgi och Urologi SUS Malmö 2014-03-12 1 Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Nej 2014-03-12

Läs mer

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter

Läs mer

Redovisa inkluderade artiklar Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare

Redovisa inkluderade artiklar Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare Redovisa en tabell per utfall, ex. risker i separat tabell. Bilaga 1 Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare Utfallsmått: död Frigiola,

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014

Årsrapport 2014. F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 F1 2354 patienter F2-2998 amputationsingrepp varav 86% utförda år 2011-2014 F3 1033 protesregistreringar F4 684 baseline registreringar F5 675 follow-up/prom-registreringar

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012)

Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) Förteckning över kvalitetsregister som drivs helt eller delvis på uppdrag av SFÖAK (uppdaterad, juni 2012) GALLRIKS Huvudman: Jönköpings läns landsting Uppdragsgivare: SKF, SFÖAK och SIKT Regler för utseende

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala vårdprogram och riktlinjer är dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Dokumenten tas fram av medarbetare

Läs mer

Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer

Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Sjukhusgemensamt resultat

Sjukhusgemensamt resultat 15-03-19-09:30 21 Akutkliniken Vistelsetid på akutmottagningen Datakälla: Cosmic akutliggare 140101-141231. (alla inskrivna patienter). Analys: Under året hade akutmottagningen 78 070 besök. Det är cirka

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2 AUGUSTI 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING BO JÖNSSON BJÖRN STRÖMQVIST 2 INTRODUKTION Denna publikation är en sammanställning av patientuppgifter från år 2

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Centrala etikprövningsnämnden

Centrala etikprövningsnämnden Centrala etikprövningsnämnden * C E N T R A L ETHICAL REVIEW B O A R D BESLUT 2010-12-14 Sid 1 (3) Dnr O 25-2010 SÖKANDE FORSKNINGSHUVUDMAN Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro SAKEN Prövning enligt

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi

Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi Ingmar Näslund Öl, docent, kir.klin, USÖ Med rådgivare, ÖLL Livsstilsförändring

Läs mer

Årsrapport SOReg 2010

Årsrapport SOReg 2010 SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Kvalitetsuppföljning inom gynekologi. Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping

Kvalitetsuppföljning inom gynekologi. Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping Kvalitetsuppföljning inom gynekologi Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping Jävsdeklaration Eva Uustal Advisory board Astellas, Pfizer Arvoderad föreläsare Medtronic, Allergan Johan Skoglund inget

Läs mer

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010 UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 21 SEPTEMBER 21 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING Björn Strömqvist Peter Fritzell Olle Hägg Bo Jönsson ISBN 978-91-978553-8-9 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Sjukhusgemensamma Resultat

Sjukhusgemensamma Resultat Sjukhusgemensamma Resultat 19 14-04-02-09:18 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer

SGF Nationella Riktlinjer SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer vid bilddokumentation av endoskopiska undersökningar Kontaktpersoner: Ingrid Karström, Endoskopi, Centralsjukhuset,

Läs mer

Svenska Cornearegistret. Årsrapport 2007-2008

Svenska Cornearegistret. Årsrapport 2007-2008 Svenska Cornearegistret Årsrapport 27-28 Sammanfattning Svenska Cornearegistret är ett av de tre corneatransplantationsregister som finns i världen, och sedan september 26 det enda som är webbaserat. Detta

Läs mer

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat

Läs mer

Robotassisterad laparoskopisk bukkirurgi - en systematisk översikt.

Robotassisterad laparoskopisk bukkirurgi - en systematisk översikt. Robotassisterad laparoskopisk bukkirurgi - en systematisk översikt. Göran Liljegren och Lars Berggren, CAMTÖ, Örebro läns landsting. Introduktion: Robotassisterad kirurgi har under senare år blivit en

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer

Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Sociala faktorer utredning, behandling och överlevnad i bröstcancer Mats Lambe Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Regional Onkologiskt Centrum, Uppsala-Örebro

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2012 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Nüssler Delregisteransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Robotassisterad laparoskopisk gynekologisk kirurgi

Robotassisterad laparoskopisk gynekologisk kirurgi Robotassisterad laparoskopisk gynekologisk kirurgi En deskriptiv studie utgående från Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret) (1) Författare: Magnus Garell magnus.garell@regionhalland.se

Läs mer