Anmälan om avslutade ärenden under tiden

Transkript

1 Handläggare: Louise Skantze PaN P 19 ANMÄLAN PaN A Anmälan om avslutade ärenden under tiden Ärendet Ärendet innehåller förteckning över ärenden som avslutats enligt delegation under rubricerad period, d v s efter den föregående förteckningen som presenterades vid nämndsammanträdet den 15 oktober Anmäls för kännedom till nämnden. Staffan Blom Förvaltningschef Bilaga: 1/ Förteckning över avslutade ärenden under tiden Patientnämndens förvaltning Telefon E-post registrator@pan.sll.se Box 17535, Stockholm Fax Hornsgatan 15

2 V Synpunkter på remisshantering En kvinna har synpunkter på remisshanteringen på en specialistmottagning. Kvinnan blev remitterad från vårdcentralen. Mottagningen kunde inte ta emot kvinnan inom vårdgarantin och informerade kvinnan brevledes om detta. När kvinnan kontaktade mottagningen för att höra när hon skulle få en besökstid då fick hon reda på att hennes remiss inte var diarieförd och att hon själv fick ringa vårdcentralen för att få remissen skickad igen. Hon talade även med enhetschefen som informerade att mottagningen haft ett avtal med beställaren om att kunna skicka tillbaka remisser till remittenterna under sommaren Kvinnan ifrågasätter förfarandet. Åtgärd: Svar har inkommit från enhetschefen på mottagningen samt från chefläkaren på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Av yttrandet framkommer att enhetschefen talat med patienten per telefon och förklarat förfarandet, enhetschefen har också kontaktat vårdcentralen för ny remiss som faxades till mottagningen samma dag. Patienten fick senare en tid på mottagningen. Då förvaltningen fann det allvarligt att gällande remissregler inte följdes, ingick ärendet i ett principärende gällande remisshantering. Av yttrandet från HSF framkommer att mottagningen, på grund av bristande läkarresurser under sommaren 2011, haft dispens från gällande regler kring remisshantering och därmed haft rätt att skicka remisser tillbaka remittenter. I denna dispens ingick även att inte registrera inkommande remisser i de fall de återsändes till remittent eller skickades till annan vårdgivare. Återföring begärdes inte i ärendet då det framkommit att mottagningen handlat enligt befintligt dispens. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandena inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att hon accepterat svaren och avslutar ärendet. V Hantering av remisser, informationsbrist En kvinna framför synpunkter på remisshanteringen samt bristen på information i samband med remittering till ortopedisk specialistmottagning. Kvinnans husläkare remitterade kvinnan för operation av hennes knä. Remissen skickades vidare till andra mottagningar (då första remissinstans inte utför operationer) utan att husläkaren informerade henne, hon var själv tvungen att ringa runt för att få information om vad som hände. När kvinnan kontaktar vårdcentralen får hon felaktiga besked gällande läkarens tillgänglighet. Annan läkare på vårdcentralen ringer kvinnan och frågar om hon fått sin operation. Kvinnan har ännu inte blivit opererad och har svåra smärtor. Anmälaren ifrågasätter vårdcentralens handläggning. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen på vårdcentralen som ansåg att patienten fått en korrekt behandling, både medicinskt och administrativt, samt att remisshanteringen och uppföljningen skett på ett korrekt sätt. Det framgick även att handläggningstiden varit anmärkningsvärt kort hos specialistmottagningarna. Yttrande inhämtades även från chefläkaren på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för klargörande kring regelverket för remisshantering. Av detta yttrande framgick att då det åligger remissmottagaren att inom tre dagar från ankommen remiss informera om beslut gällande remissen, ska remissmottagaren informera patienten om att remissen skickats vidare. Förvaltningen fann det allvarligt att gällande remissregler inte följdes, och ärendet behandlades därför som ett principärende på förvaltningen. Av inkommen återföring från verksamhetschefen framgick olika varianter för när och hur remissbekräftelse skickades, samt att läkare på vårdcentralen bedömde från fall Sida 1

3 till fall om remissvar skulle skickas till inremitterande enhet. Vårdcentralen fick främst remisser från en akutmottagning, dessa hade mer karaktär av bedömningsförfrågan än remiss enligt Socialstyrelsens definition. Då dessa rutiner inte helt följde SLSO:s regelverk begärde förvaltningen förtydligande hur vårdcentralen avsåg att följa regelverket gällande remissbekräftelse och remissvar, samt även gällande definitionen av en remiss. Av kompletterande återföring framgick att vårdcentralen redan ändrat i rutinerna för remisshantering och skickar remissbekräftelse på alla inkomna remisser, samt även ändrat på andra punkter som inte fungerade. Nämnden beslutade att godta återföringen, ärendet avslutades på förvaltningen. V Brister i remisshantering En kvinna framför synpunkter på brister i remisshanteringen på en specialistmottagning. Kvinnan blev remitterad av sin husläkare till mottagningen för operation av sitt ena knä, hon fick en läkartid på mottagningen en månad senare. Efter besöket väntade hon på besked från mottagningen i 3v, till slut ringer hon och får beskedet att de inte opererar utan har skickat remissen vidare till annan specialistmottagning. Anmälaren ifrågasätter förfarandet. Åtgärd: Svar har inkommit från behandlande läkare på mottagningen. Av yttrandet framgår att röntgensvaret visade på en meniskskada och att hon remitterade patienten till annan mottagning. Remissen kom i retur på grund av att patienten även hade artros. Ny remiss skickades till en ortopedmottagning på ett sjukhus, även denna remiss kom i retur då alla undersökningar inte var utförda. Läkaren framförde att hon inte ansåg att patienter ska bollas fram och tillbaka till inremitterande läkare utan att man kan remittera patienter vidare. Yttrande inhämtades även från chefläkaren på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för klargörande kring regelverket för remisshantering. Av detta yttrande framgick att då det åligger remissmottagaren att inom tre dagar från ankommen remiss informera om beslut gällande remissen, ska remissmottagaren informera patienten om att remissen skickats vidare. Förvaltningen fann det allvarligt att gällande remissregler inte följdes, och ärendet behandlades därför som ett principärende på förvaltningen. Av inkommen återföring från behandlande läkare framkom att beslut tagits på mottagningen att genomföra förbättringar gällande remisshanteringen enligt följande: alla inkommande remisser registreras med datum, alla patienter kallas inom 30 dagar, säkerställa att remittent får remissvar, aldrig skicka remiss vidare utan att meddela patienten, samt att registrera och följa upp remissvar. Nämnden beslutade att godta återföringen, ärendet avslutades på förvaltningen. V Brister i remisshantering och information En kvinna framför synpunkter på brister i informationen i samband med remisshantering på en ortopedisk specialistmottagning. Mottagningen informerade inte kvinnan om att hennes remiss kommit dem tillhanda, remissen skickades senare vidare till en specialistmottagning på ett sjukhus vilket hon inte heller fick reda på. Specialistmottagningen kunde inte operera kvinnans knä på grund av att hon har förslitningar i knäet enligt mottagningen, detta var okänt för kvinnan. Anmälaren ifrågasätter förfarandet och bedömningen. Åtgärd: Svar har inkommit från klinikchefen. Av yttrandet framgår att remissen bedömdes inkomstdagen som artros med meniskskada, samt att enligt gällande nyutkomna rekommendationer från Socialstyrelsen och landstinget råder stor Sida 2

4 restriktivitet med artroskopi vid detta tillstånd. Av denna anledning skickades remissen tillbaka till remittenten med rekommendation att om patienten hade stora besvär som motiverade protes så borde ortopedklinik som utför denna typ av operation kontaktas. Yttrande inhämtades även från chefläkaren på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för klargörande kring regelverket för remisshantering. Av detta yttrande framgick att det åligger remissmottagaren att inom tre dagar från ankommen remiss informera om beslut gällande remissen och även informera patienten om att remissen skickats vidare. Förvaltningen fann det allvarligt att gällande remissregler inte följdes, och ärendet behandlades därför som ett principärende på förvaltningen. Av inkommen återföring från VD på kliniken framgick att kliniken tagit kontakt med medicinsk revisor på Stockholms läns landsting för att få klarhet i vem som ansvarar för att informera patienten. Svaret var att om det saknades indikation och det därmed inte var aktuellt för patienten att besöka kliniken så var det tillräckligt att återskicka remissen till remittenten med orsaksförklaring. I det aktuella ärendet skickades remissen åter till remittent med informationen att kliniken inte tar emot artrosfall och en rekommendation att vidaresända remissen till ett sjukhus. Det framgick även av bifogade brev att det var remittentens ansvar att informera patienten om att remissen returnerats. Nämnden beslutade att godta återföringen, ärendet avslutades hos förvaltningen. V Brist på info vid remittering En man hade öronbesvär och hög feber och sökte vård på akutmottagning. Blev därifrån remitterad till annat sjukhus där specialitén var öppen och skulle åka taxi till akutmottagningen där. Istället körde taxin till huvudentrén. Huvudentrén var obemannad vid den tiden på dygnet. Anmälaren satt ensam och med kraftigt påverkat allmäntillstånd ensam i entrén tills han lyckades kontakta vårdpersonal och fick hjälp till akuten. Han ifrågasätter varför han och taxichauffören inte fick korrekt information om slutdestinationen. Åtgärd: Yttrande gavs av verksamhetschef på akutkliniken. Denna beklagade att besöket på akuten inte avlöpt korrekt. Kliniken har fått en avvikelse översänd från det mottagande sjukhuset och då gjort en genomgång av händelsen. Transporten var korrekt beställd men anmälaren lämnades av på fel ställe. Anmälaren var även överrapporterad till specialistkollega som var förberedd på mottagandet. Samtliga medarbetare på akutmottagningen hade informerats om vikten av information till hela vårdkedjan och att detta skulle dokumenteras. Det bristande bemötandet av resan skulle tas upp i veckobrev. Rutinen angående borttagande av kanyl belystes. Anmälaren hade för avsikt att återkomma med ett genmäle men har inte gjord det inom överenskommen tid. Ärendet avslutas. V Lång väntant på remissvar En kvinna med neuropsykiatriskt besvär har remitterats flera gånger och slussats runt mellan olika vårdgivare. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från överläkare. Sammanlagt skrevs fyra remisser från berörd enhet till kvinnans hemsektor. Då hela remisskarusellen var svårbegriplig, tidskrävande och orimlig så gjorde ansvarig en avvikelserapport som skickades via klinikledningen till berörd klinik för åtgärd avseende bristande tillgänglighet. Det finns ingen förklaring till varför kvinnan inte meddelats tidigare angående remissvaret. Man har sett allvarligt på det inträffade och har vidtagit åtgärder för att säkerställa att inte någon annan ska drabbas av liknande. Dessa Sida 3

5 rutiner tas regelbundet upp på enhetens team -och APT-möten och all personal involveras i att upprätt hålla kunskap och rutiner. Efter det att kompletterande yttrande har översänts har anmälaren meddelat att ärendet är anmält till LÖF. Ärendet avslutat. V Behandlad för fel diagnos En kvinna opererades för grå starr vid en ögonspecialistmottagning. Synen försämrades efter operationen och då kvinnan akut sökte annan vårdgivare informerades hon om att hon hade grön starr. Hon opererades mycket snabbt efter beskedet, men tyvärr hade hennes syn hunnit försämras. Åtgärd: Yttranden inkom från kvinnans ögonläkare som beskrev handläggningen. Läkaren menade att kvinnans gröna starr också förbättrades vid operationen av grå starr och att det inte skett någon felbehandling. Anmälaren är missnöjd med den kvarstående synförsämringen som hon menar kunde undvikits. Ärendet avslutas. V Laktosintolerans av läkemedel En kvinna fick läkemedel med laktos i och är ett år senare laktosintollerant. Kan medicinen ha orsakat denna intollerans undrar hon. Åtgärd: Ärendet avslutas i befintligt skick då anmälaren inte återkommit efter begäran om komplettering i ärendet. V Väntan på information om remissvar En kvinna har synpunkter på att hon fått vänta alltför länge innan hon fått ett svar på en remiss som skickats till en specialistmottagning. Hon har försökt att kontakta ansvarig chef för enheten för att få ett förtydligande av remissvaret men denna har inte ringt tillbaka. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från bitr. chefläkare och från överläkare. I avtalet med beställarorganisationen finns noga angivet vilka kriterier som enheten har och dessa är tillgängliga för inremitterande läkare på internet. Där framgår det bland annat att man måste stå relativt nära i arbetslivet eftersom målsättningen för alla är planering för återgång i arbetslivet. Vid diagnoser som ADHD och komplext PTSD som angavs vara aktuella diagnoser i remissen hänvisas alltid till öppenvårdspsykiatrin alternativt privat terapeut. Remissvar skrevs dagen efter remissgenomgång och återsändes till inremitterande. Det är brukligt att denne på lämpligaste sätt återkopplar svaret till patienten. Efter det att yttrandena har översänts har anmälaren meddelat att hon inte är nöjd med svaren. Ärendet avslutat. V Nekad besökstid En kvinna önskar få veta varför hon inte fick komma till en specialistmottagning inom psykiatrin. Hon hade av annan psykiatrisk mottagning blivit remitterad dit. Sida 4

6 Åtgärd: Ett gemensamt yttrande har inhämtats från medicinskt ansvarig läkare och från enhetschef. Man ber om ursäkt för att anmälaren blev skickad från instans till instans i flera veckors tid utan någon konkret åtgärd. Efter att ha läst kvinnans journal gjorde ansvarig läkare bedömningen att kvinnan skulle få en för sina behov bättre vård på en annan mottagning med möjlighet till individuell läkarsjuksköterskekontakt. Efter det att anmälaren tagit del av yttrandet har hon meddelat att hon inte är nöjd med svaret. Ärendet avslutat. V Brister i behandling, information, bemötande En dotter framför synpunkter på den vård hennes mamma fick på ett akutsjukhus samt brister i bemötandet och informationen i samband med detta. Mamman opererades på sjukhuset och kunde efter detta inte stå på sina ben. Hon drabbades av komplikationer i form av blödning. Anmälaren ifrågasätter att de inte blev informerade om riskerna i samband med operationen, samt personalens behandling och bemötande av mamman. Åtgärd: Svar har inkommit från biträdande överläkare neurokirurgiska kliniken. Av yttrandet framgår att patienten vårdades på sjukhuset på grund av akut försämring efter ett falltrauma. Vid utredning konstaterades en tumör och patienten opererades på kliniken. Efter operationen blev patientens delvisa förlamning försämrad och hon blev nästan totalförlamad. Det framgår även att patienten fått standard rutininformation om operationsteknik, risker och förväntningar. Anmälaren inkom med ett kompletterande yttrande där hon påpekade att klagomålet delvis gällde just bristerna i informationen. Vare sig hon själv eller mamman fick information gällande konsekvenser, efterbehandling och eventuella risker. Biträdande överläkare samt verksamhetschefen på kliniken inkom med kompletterande yttranden där det framgick att patienten var en av de få behandlade patienter som får sämre utgång för sina symptom än före det kirurgiska ingreppet. Enligt operationsanteckningarna har patienten informerats via anhörig som tolk. Verksamhetschefen beklagar att de inte lyckats få fram informationen på ett optimalt sätt. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandena, hörts av och meddelat att hon önskar att ärendet avslutas. V Brister i samverkan En man hade remitterats från en akutmottagning till en annan och åkte sjukresetaxi dit. Han lämnades vid huvudentrén med ett kraftigt påverkat allmäntillstånd och hade ingen möjlighet att förflytta sig själv. Entrén var obemannad nattetid, ingen personal fanns att tillgå. Han lyckades ringa en vårdavdelning och fick hjälp att ta sig till akutmottagningen dit han borde ha kommit med taxin. Åtgärd: Yttrande gavs av verksamhetschef på öron-näs- och halskliniken. Denne beklagade att anmälaren släppts av vid fel entré men uppgav att sjukhusområdet var väl skyltat med vägledning för utifrån kommande patienter. Anmälaren hade för avsikt att skriva genmäle men har inte återkommit inom överenskommen tid och ärendet avslutas. V Fel information om biverkningar efter ECT Sida 5

7 En man har synpunkter på att han fått fel information om vilka biverkningar man kan få efter ECT behandling. I en informationsfolder inför behandlingen framgår det att man ska vänta med att köra bil till ett dygn efter behandlingen. Mannen körde bil tre dygn efter behandlingen, fick en blackout och körde in i ett räcke på motorvägen. Han anser att informationen i foldern måste ses över. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från verksamhetschef. Enligt ansvariga på avdelning och enligt journalanteckning fick mannen fullständig information gällande ECTbehandling. Han fick också information via skrivelse från den enhet som handlägger behandlingen. I den informationen står mycket tydligt att man inte får köra bil samma dag som man fått ECT-behandling. Ansvarig bedömer att den information som ges är fullt tillräcklig. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren meddelat att han skulle inkomma med genmäle. Då han senare inte avhörts avslutas ärendet. V Ovänligt bemötande vid livets slut Anhöriga upplevde sig ovänligt och nonchalant bemötta i samband av vård av modern i livets slut. Anhöriga önskar en förklaring och en ursäkt. Efter moderns bortgång har familjen efterfrågat ett möte men inte erbjudits detta. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetsansvariga vid boendet som beklagar att familjen inte var nöjda med vården som gavs. Efter händelseförloppet har hela personalgruppen haft flera samtal kring vad som gick fel, vad hade kunnat göras annorlunda för att på så vis dra lärdom. Att anhöriga efterlyste ett möte har inte framkommit till ansvariga. Det hade varit bra att ha. Anmälaren har tagit del av svaren och därefter framfört att de accepterar svaren. Ärendet avslutas. V Intyg dröjer En man har synpunkter på att han får byta läkare ofta vilket innebär att det blir strul med hans intyg. Mannen önskar att en läkare som han träffade under en slutenvårdsperiod kunde få bli hans behandlande läkare. Åtgärd. Mannen föreslås kontakta chefsöverläkare vid psykiatrisk verksamhet. Ärendet avslutas. V Feldiagnostiserad Anhörig till en man kontaktar patientnämndens förvaltning. Mannen fick en cancerdiagnos, genomgick cytostatikabehandling och opererades. I efterhand har man konstaterat att mannen inte fått rätt diagnos. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från överläkare. Det fortsatta förloppet talar starkt emot att någon lungcancer fortfarande föreligger. Det initiala fyndet är dock odiskutabelt, naturligtvis har all vävnadsprovtagning sina felkällor och måste alltid vägas mot andra undersökningsfynd. Cellprov från första bronkoskopin visade skivepitelcancerceller och detta granskades på multidisciplinär konferens ytterligare två gånger utöver primärgranskning. Datotomografi visade lungförändringar med utseende som kunde tyda på såväl tumör som lunginflammation. Fortsatt Sida 6

8 uppföljning har visat att ingen tumör föreligger i ena lungan. Cellprov från andra lungan med fynd av cancerceller representerar sannolikt en ytlig, icke invasiv tumör, även om ovisshet kan föreligga. Efter det att kompletterande yttrande har översänts har anmälaren inkommit med skriftliga kommentarer som enligt henens önskemål bifogas avslutsskrivelsen. Ärendet avslutat. V Vill veta namn på personal Anmälaren ville veta namnet på personal som deltog i behandlingen. Men vårdgivaren nekade anmälaren denna uppgift. Åtgärd: Informerade att enligt Tryckfrihetsförordningen har man rätt att ta del av offentliga uppgifter vid allmänna vårdinrättningar, namn på personal är exempel på sådana uppgifter, såvida inte dessa uppgifter är sekretessbelagda. Anmälaren informerades om patientnämndens uppdrag och verksamhet. Anmälaren har inte vidare hört av sig. Ärendet avslutas. V Felbehandling En kvinna har synpunkter på en läkare inom psykiatrin som ville att hon skulle börja minska doseringen av ett läkemedel som hon haft under flera år. Kvinnan som har en neuropsykiatrisk diagnos har mått mycket bra på medicinen vilket också medfört att hon har kunnat arbeta. Kvinnan har mått mycket dåligt efter vad hon anser vara ett påhopp från läkaren. Han har även misskött hennes intyg till Försäkringskassan. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från specialistläkare som remitterade kvinnan vidare då man inte tog emot henne på en klinik. Han har förståelse för att kvinnan inte vill gå på en beroendeklinik och är helt införstådd med att hennes missbruk ligger långt tillbaka i tiden och inte är aktuellt. Det är allmänt så att beroendeklinikerna skriver ut viss medicin i högre doser än psykiatriska kliniker. Antagligen beror det på att personer med ADHD som haft missbruksproblematik behöver högre doser för att svara på medicinen ordentligt. Om kvinnan vill gå kvar på en psykiatrisk klinik så är förslaget att hon remitteras till en ADHD-mottagning. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren inkommit med skriftliga kommentarer som enligt hennes önskemål bifogas avslutsskrivelsen. Ärendet avslutat. V Nekad behandling En man nekades behandling av specialist som endast tagit del av en kollegas remiss och utan att ha träffat anmälaren. Anmälaren har sökt kontakt med specialisten via brev men inte fått svar. Åtgärd: Yttrande gavs av verksamhetschef vid hjärtkliniken. Denne gav de medicinska motiveringarna till att man inte bedömde att en pacemaker behövdes. Detta styrktes även av de journalanteckningar som gjordes vid mottagningsbesöket. Anmälaren hade efter besöket brevledes avsagt sig vidare undersökningar. Det brev anmälaren skickat till sin läkare och där han framfört sina synpunkter på läkaren hade aldrig nått denne. Anmälaren önskade ett genmäle efter att ha skickat det saknade brevet till kliniken men genmälet dröjde trots påminnelser. Anmälaren Sida 7

9 meddelade efter en längre tid att han nu vill avsluta ärendet i befintligt skick. Ärendet avslutas därmed. V Komplikationer efter försenad ögonoperation En man fick vänta för länge på att få genomgå behandling av ena ögat. Konsekvensen blev att synnerven på vänster öga skadades så svårt att synen förstördes. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från chefläkare. Väntetiden var knappt tre veckor till första besöket då man bedömde att det fanns indikation att göra en trycksänkande operation tillsammans med en starroperation. Operationen utfördes en knapp månad därefter. Det förelåg synfältsdefekter redan innan mannen remitterades till enheten och det är tänkbart att synfelsdefekterna kan ha blivit sämre på grund av den väntetid som ändå har ägt rum. Ansvarig anser att mannen bör anmäla händelseförloppet till patientförsäkringen för att utröna om det skett en fördröjning. Ärendet är anmält till IVO och till LÖF. Efter det att yttrandena har översänts har anmälaren meddelat att han senare kommer att informera förvaltningen om besluten från IVO och LÖF. Ärendet avslutat. V Fördröjd remiss En kvinna anmäler att hon för en tid sedan tog ett cellprov som visade på cellförändringar. Kvinnan flyttade sedan till ett annat län men remiss skulle skickas till aktuellt sjukhus i det nya länet. Nu har det gått över 3 månader och hon har inte fått någon kallelse till något sjukhus för vidare behandling, vid flertal kontakter med remitterande sjukhus har hon fått information att remiss ännu inte skickats. Anmälaren ifrågasätter förfarandet. Åtgärd: Svar har inkommit från överläkare på kliniken som beklagar att remiss inte blivit skickad som utlovat. Det framgår av yttrandet att detta orsakats av brister i informationsöverföring. Anmälaren inkom efter detta med genmäle där hon påpekade att hon ringt mottagningen minst en gång per månad under tre månaders tid och undrade hur det var möjligt att missa den informationen. Hon frågade även om hennes samtal blivit journalförda. Kompletterande svar inkom från överläkaren som åter beklagade det inträffade. Ärendet har använts som diskussionsunderlag i läkargruppen på kliniken. Anmälaren har, efter att ha tagit del av kompletterande yttrande, inte hörts av varvid förvaltningen utgår från att hon accepterat svaret. Ärendet avslutas. V Läkemedelskostnader En man opererades vid en kirurgisk klinik på ett akutsjukhus. Vid utskrivning fick han med sig recept på läkemedel som ASIH skulle ge. Nu fick han information om att denna kostnad skulle akutsjukvården stå för och önskar därför ersättning av sjukvården. Åtgärd: Svar har inkommit från chefläkaren samt patientsäkerhetsansvarig överläkare som beklagar att han fått stå för kostnaden av läkemedel som ASIH skulle ge. Beslut har fattats att mannen skall ersättas med 500 kronor. Anmälaren Sida 8

10 har tagit del av svaret och därefter hörts av och framfört att han är nöjd och önskar ärendet avslutas. V Problem efter tandreglering En kvinna genomförde en tandreglering och fick retentionstrådar i över- och underkäke. När retentionstrådarna gick sönder och hon skulle få två nya, visade det sig att tandläkaren vid ett tidigare tillfälle år 2004 då retentinstråden gått sönder, klippt bort en del av tråden, istället för att sätta dit en ny. Nu ifrågasätter hon och hennes nuvarande tandläkare den behandling hon tidigare fått som ung. De menar att hon fått problem med tänderna i onödan. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från Folktandvårdens Vd och klinikchef som inte kan se att det finns något samband mellan åtgärd som utfördes i överkäken 2004 och den situation som nu uppkommit i underkäken. Det går inte att bedöma vad som orsakat tandförflyttningen. Nio år har gått sedan besöket 2004 och det finns flera orsaker av betydelse, bland annat hur länge retainen i underkäken varit trasig innan kvinnan sökte hjälp. Efter det att yttrandena har översänts har anmälaren meddelat att hon är besviken på att man inte svarat på varför man klippte bort retentionstråden istället för att sätta dit en ny. Enligt överenskommelse med anmälaren avslutas ärendet. V Fel diagnos En kvinna har synpunkter på att en psykiater i ett intyg till Försäkringskassan uppgivit att hon har en diagnos som inte finns dokumenterad någonstans i hennes journal. Kvinnan anser att diagnosen är kränkande och kan försämra hennes möjlighet att återgå till arbetslivet. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från berörd överläkare. Denne har efter kvinnans reaktion på intyget utfärdat ett korrigerat intyg och bett mottagaren makulera det ursprungliga. Journalföring inklusive intygsskrivning innefattar både lägesbeskrivningar och bedömningar. Eftersom läkarens bedömningar bör kunna härledas bör också relevanta hypotetiska resonemang finnas dokumenterade, observerade symtom och deras möjliga orsaker. Av kompletterande yttrande framgår det att varken läkaren eller kvinnan fått någon bekräftelse från Arbetsförmedlingen att uppgifterna korrigerats trots att läkaren begärt bekräftelse. Efter det att anmälaren tagit del av senaste yttrande har hon inkommit med skriftliga kommentarer som enligt hennes önskemål bifogas avslutsskrivelsen. Ärendet avslutat. V Bemötande från psykiater En kvinna har synpunkter på bemötandet från en psykiater. Hon hade blivit remiterad av sin husläkare till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Läkaren hälsade inte och talade så tyst att kvinnan hade mycket svårt att uppfatta vad som sas. Kvinnan som besökte den psykiatriska vården för första gången hade en förhoppning om att hon skulle kunna bli erbjuden behandling men upplevde istället att hon kom dit och störde läkaren. Sida 9

11 Åtgärd: Yttrande har inhämtats från berörd psykiater. Kvinnan är känd på enheten sedan flera år. Hon kom nu på remiss med efterfrågan om psykoterapi. Psykiatern hon träffade bedömde att hon hade abstinensbesvär. Enligt gällande rutin ges inte psykoterapi vid ökad konsumtion av beroendeframkallande läkemedel eller vid abstinensbesvär. Kvinnan blev upprörd över beskedet och lämnade rummet. Någon vecka senare hade hon intoxikerat sig och var i absolut behov av medicinsk vård, befann sig i livsfara men vägrade stanna kvar varför beslut om LPT fattades. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Önskar att få ny rehabiliteringsperiod En man till en neurologisk sjuk kvinna önskar att få ett nytt beslut för hans hustrus räkning för att hon ska få en ny rehabiliteringsperiod. De har endast kunnat använda 5 av 19 dagar då omvårdnaden och rehabiliteringen av hustrun brustit. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från HSF som i detta ärende kommer att göra ett undantag från gällande regelverk. Kvinnan beviljas ny rehabiliteringsperiod om hon så önskar. Aktuell remiss är giltig i 6 månader från beslutsdatum. Med anledning av ärendet kommer HSF att se över den information i beslutsbrevet som skickas till patient. Efter det att kompletterande yttrande har översänts har anmälaren informerats om att ärendet avslutas. V Bristande behandling En man ringer med synpunkter på att han inte kunnat få hjälp med de språkproblem han upplever sig lida av. Han tycker att han har onormalt svårt att hitta ord och att hans samtal hela tiden hakar upp sig för att han inte hittar rätt ord. Han har sökt många vårdinstanser förutom sin vårdcentral utan att få hjälp. Åtgärd: Mannen har två vårdbesök inbokade inom en vecka och han kan tänka sig att ta upp sin problematik i det forumet. Vid ytterligare förfrågan om hjälp med social träning har PaN meddelat olika vägar till påverkan och information via epost. Ärendet avslutas. V Ekonomisk ersättning, ovänligt bemötande En kvinna sökte akut vård på ett akutsjukhus efter utlandsvistelse, hon misstänkte att hon fått en tropisk sjukdom. Att kvinnan var allmänpåverkad med huvudvärk togs ingen notis om, hon fick gå hem. Ingen specialist undersökte henne. Hon sitta på en stol i sju timmar, ingen frågade om hon önskade dryck, mat eller att få ligga ned. Hon förskrevs antibiotika som senare visade sig vara fel. Bemötande från överläkaren var nedlåtande. Senare visade undersökning blodförgiftning. Kvinnan önskar ekonomisk ersättning för fel läkemedel samt en ursäkt över bemötandet. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetsansvarig som framför att kvinnan fick rätt medicinsk vård. Kvinnan valde själv att avstå från medicinsk behandling. Bemötandet beklagas. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter inte hörts av. Ärendet avslutas. V Sida 10

12 Synpunkter på vård och behandling En syster till en man som vårdas för svår lungkollaps på akutsjukhus har synpunkter på den vård och omvårdnad mannen får. Mannen har fått en kirurgisk förstärkning runt lungan, men därefter har två kärl brustit och vården står handfallen. Mannen får bristfällig smärtlindring och anhöriga blir inte kontaktade då mannens status försämrats. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från verksamhetschef som sammanfattningsvis tror att mannen fått den riktiga medicinska behandlingen under svåra omständigheter. Möjligtvis har information och bemötande inte alltid varit helt mönstergillt i detta fall som avvikit från rutiner och erfarenhet och därför varit frustrerande både för patient, anhöriga och vårdgivare. Detta har återförts till vårdavdelningen samt involverade läkare. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren meddelat att hon känner sig mycket nöjd med yttrandet som gav svar på hennes frågeställningar. Ärendet avslutat. V Avsaknad av empati och dialog En gravt neurologiskt funktionsnedsatt kvinna genomgick en gynekologisk undersökning. Läkaren behövde konsultera en kollega men informerade inte anmälaren om att en kollega skulle tillkallas. Då kollegan kommer in i rummet övertar hon bara instrumentet och fortsätter undersökningen utan att hälsa eller presentera sig. Läkaren reagerade först efter en stund på kvinnans försök att ropande få kontakt. Anmälaren blev mycket djupt berörd över behandlingen i sin utsatta position. Åtgärd: Yttranden gavs av ansvarig läkare. Denne beklagade att det blev en brist i kommunikationen då den seniora läkaren tog över undersökningen och att han inte kunde erinra sig vilken senior kollega som tillfrågats. Anmälaren väljer att avsluta men vill ha framfört i slutskrivelsen att hon "vill ha garanterat att läkaren inte gör så mot någon annan människa igen" och att hennes exempel kan få bli förebild i läkargruppens utveckling avseende empati. Anmälaren undrar också över att den konsulterade läkaren inte kontaktats för yttrande. Ärendet avslutat. V Fel diagnos En kvinna har synpunkter på att en tidigare ställd diagnos inom psykiatrin är felaktig, vilket medfört stora problem. Hennes nuvarande läkare inom psykiatrin kan inte se några spår av de symtom som tidigare uppgivits. Kvinnan vill anmäla sin förra läkare och få råd om hur hon ska agera i sin nuvarande situation. Åtgärd: Anmälaren har informerats om patientnämndens uppdrag och verksamhet samt även om LÖF och Socialstyrelsen. Då kvinnan har skickat en anmälan till Socialstyrelsen kommer vi överens om att avvakta med handläggning vid förvaltningen. Då anmälaren inte avhörts efter 7 månader, avslutas ärendet. V Önskar skadestånd En kvinna vill ansöka om skadestånd för att vården felaktigt ringt och meddelat att hennes mor avlidit. Sida 11

13 Åtgärd: Yttranden har inhämtats från sektionschef och från berörd sjuksköterska. I detta fall är det den mänskliga faktorn som spelat sin roll. Ansvarig ber om ursäkt för det inträffade. Sjuksköterska fick ett konstigt meddelande i edos som var ett i dataprogram för hantering av apodoser om att de fått olika uppgifter gällande den aktuella kvinnan. Först var hon avliden och sedan att hennes medicin var vilande. Sjuksköterskan ringde kvinnans boende men det var upptaget och då gjorde hon misstaget och ringde till kvinnans dotter för att bekräfta att någon gjort fel i edos. Efter det att yttrandena har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Bristande omvårdnad Anhöriga till avliden kvinna upplevde att kvinnan inte fick hjälp att inta dryck och inte fick rätt mediciner på sitt korttidsboende. Kvinnan hade ett dåligt allmäntillstånd på grund av svårigheter att inta mat och dryck. Hennes hälsa tålde inte heller för stort vätskeintag då det fanns risk för komplikationer. Åtgärd: Yttrande plus kompletterande yttrande gavs av resultatenhetschef. Yttrandena gavs efter genomgång av journaldokumentation, dels från hälso-och sjukvårdspersonal och dels från den sociala journalen där omvårdnadspersonal dokumenterat. Resultatenhetschefen besvarade frågorna som framställts med den dokumentation som var tillgänglig efter den tid som förflutit och beklagade de begränsningar detta innebar. Patienten vårdades under sju dagar och fick anpassad kost. Inskrivningen hade skett enligt de rutiner som tillämpades och i yttrandet gavs även en redogörelse för bemanningen på vårdavdelningen. Sjuksköterskan hade informerat läkaren om näringsintaget och hade ordinerat näringsdryck. Medicineringen var utförd av delegerad personal. Dottern väljer att skriva en egen kommentar som bifogas slutskrivelsen till vården. Ärendet avslutas därmed. V Väntetider på akuten En man vill veta vad som gäller väntetider på en akutmottagning. Åtgärd: Redogör för prioritering och väntetider i stort. Anmälaren skulle eventuellt inkomma med skrivelse. Då han senare inte avhörts avslutas ärendet utan vidare åtgärd. V Läkaren har inte sänt intyg till patient En kvinna kontaktar förvaltningen för sin vuxne sons räkning. Mannen har kontakt med en öppen psykiatrisk mottagning. Mannens sjukintyg sändes inte i tid vilket gjorde att han inte fick någon sjukpenning. Kvinnan anser att vårdgivaren måste ha en säkrare administration och hon förslår att vårdgivaren lär sig upprätta vederbörlig respekt i patientbemötandet och i bemötandet av anhöriga. Åtgärd: Yttranden har inhämtas från överläkare som anser att behovet av säkrare administration där missar inte ska kunna uppkomma är en viktig fråga som anmälaren har framfört. Frågan om automatisk bevakning för att det inte ska bli glapp i sjukskrivning kommer att tas upp med administratörer för klinikens journalsystem. Ansvarig beklagar anmälarens minskade förtroende för klinikens verksamhets och att hennes synpunkter ska komma till gagn för alla patienter. Efter Sida 12

14 det att kompletterande yttrande har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Ingen information från sjukvården Närstående fick stroke, men de anhöriga kontaktades inte av vården. Först 20 dagar efter det att patienten fått stroke fick de anhöriga genom kontakten med kommunen information om att patienten var inlagd på sjukhus. Åtgärd: Anmälaren informerades om patientnämndens uppdrag och verksamhet. Anmälaren har inte vidare hört av sig. Ärendet avslutas. V Brister i behandling och bemötande En kvinna framför klagomål på brister i behandlingen och bemötandet vid ett ingrepp på en specialistmottagning på ett sjukhus. Den läkare som skulle göra ingreppet talade inte svenska. Kvinnan blev lovad att ingreppet skulle göras i narkos men så blev inte fallet. Kirurgen lyckades inte med ingreppet utan fick tillkalla annan kirurg, denne menade att ingreppet inte kunde göras utan narkos. Kvinnan fick efter detta blödningar och svåra smärtor. Anmälaren ifrågasätter starkt förfarandet. Åtgärd: Svar har inkommit från överläkare och tillika patientsäkerhetsansvarig på kliniken som beklagar patientens och anhörigs upplevelse samt att besöket inte blev optimalt. Av yttrandet framgår att läkaren har begränsade kunskaper i att kommunicera på svenska men förstår språket. Det framkommer även att det i detta fall blev svårt med ingreppet på grund av ett antal olyckliga omständigheter. Rutiner för gästläkare kommer att ses över på kliniken. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandet, hörts av och meddelat att hon inte är nöjd med svaret då det endast fokuserar på en del av händelsen. Önskade inkomma med genmäle, då inget genmäle inkommit inom angiven tid avslutas ärendet i befintligt skick. V Närstående far illa Anmälaren misstänkte att närstående for mycket illa på ett äldreboende. Åtgärd: Förvaltningen försökte upprätta kontakt med anmälaren. Anmälaren hörde dock inte vidare av sig. Ärendet avslutas. V Känner sig lurad av hörselmottagning Anmälarens besökte en hörselmottagning. Anmälaren var yrkesverksam på scen och med barn. Enligt audionomen skulle de hörselapparater som landstinget tillhandahåller för enbart 600 kr inte fungera med barn på grund av buller i miljön och inte vara lämpliga om man uppträder på en scen eftersom de enligt audionomen sitter som stora pluggar och är mycket synliga. Istället rekommenderade audionomen hörapparater för kronor. Nu känner sig anmälaren lurad. Sida 13

15 Åtgärd: Yttranden har inhämtats från enhetschef. Kvinnan valde Fritt Val modell av hörapparat och fick information om vilken typ av hörapparat som var mest lämpad för att tillgodose hennes behov och önskemål. Vid besöket gavs skriftlig och muntlig information kring rekvisition för Fritt Val samt köpvillkor. Efter ca två månader avslutades kvinnans rehabiliteringsprocess och hon var då nöjd med sin hörapparat och önskade behålla den. Några månader senare kontaktar en anhörig till kvinnan enheten och uppger att kvinnan inte har råd att betala hörapparaten. Ansvarig audionom förklarar att det inte går att lämna tillbaka den. I kompletterande yttrande har man valt att göra ett undantag där kvinnan själv får välja att antingen behålla produkten och få sina pengar, alternativt lämna tillbaka hörapparaten och få sina pengar tillbaka. Efter det att kompletterande yttrande har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Blev avvisad från vårdcentral Läkaren uppmanade anmälaren att lista sig vid annan mottagning. Även receptionen vid mottagningen uppmanade anmälaren att lista sig hos annan vårdgivare. Åtgärd: Anmälaren informerades om patientnämndens uppdrag och verksamhet. Anmälaren har inte vidare hört av sig. Ärendet avslutas. V Dåligt bemötande Anmälaren uppger att hon blev illa bemött på avdelningen. Hon låg i en sal efter att ha blivit opererad. Personalen informerade att de skulle lägga in en man i samma sal då han var i behov av operation. Anmälaren sa att hon inte ville dela sal med en man, att antingen skulle mannen eller hon själv flyttas. Anmälaren anser att personalen förde denna diskussion på ett kränkande sätt. Hon anser att detta har inverkat negativt på hennes rehabilitering. Anmälaren kände sig diskriminerad. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från chefssjuksköterska som har haft samtal med berörd personal. Hon har informerat om att kvinnan känt sig illa bemött och har i samband med detta samtal också gått igenom de rutiner som gäller delade salar. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren meddelat att hon skulle inkomma med genmäle. Då hon senare inte avhörts inom avtalad tid avslutas ärendet utan vidare åtgärd. V Bristande omvårdnad En kvinna vårdades på ett boende hon själv valt då hon ansåg att hon var för sjuk efter sjukhusvård att skrivas ut till det egna hemmet. Boendet kunde inte ge den vård och omvårdnad hennes situation krävde, bland annat hade hon ett trycksår som inte sköttes professionellt. Åtgärd: Telsamtal med anhörig. Anmälan gjord till Socialstyrelsen men besked om handläggning har inte kommit än. Ärendet avslutas då anmälaren inte tagit ny kontakt inom överenskommen tid. V Tillgänglighet Sida 14

16 En kvinna har synpunkter på att det varit svårt att få tag på en läkare på dennes telefontid vid en psykiatrisk mottagning. Hon ringde flera gånger till receptionen för att få en tid ändrad men hänvisades till läkarens telefontid som var en timme i veckan. När hon ringde på telefontiden var det upptaget hela tiden och det fanns ingen köfunktion. Efter 24 försök var telefontiden slut och hon hamnade i en telefonsvarare. Kvinnan anser att det är svårt att överhuvudtaget söka hjälp när man mår dåligt och om man också få ett dåligt bemötande och inte bli hjälp med att omboka en tid blir det extremt jobbigt. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från enhetschef. Läkarna har endast telefontid en timme per vecka. Men patienter har möjlighet att tala in ett meddelande på läkarens telefonsvarare och bli uppringd senare alternativt kontakta någon av mottagningssköterskorna. De tar i sin tur kontakt med ansvarig läkare och meddelar vad patienten vill ha hjälp med. Ansvarig ska prata med sekreterare och övrig personal om att de får tänka på hur de uttrycker sig och vad de säger när de talar med patienter och närstående. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Informationsbrist om vård och medicinering En man vårdas vid en medicinklinik på ett akutsjukhus och blev lovad att få flytta till en annan specialistklinik för uppföljning och utvärdering av hjärtmedicinerna. Mannen har inte fått besked om byte av mottagning och har därför skrivit till verksamhetsansvarig. Ärendet är ett bevakningsärende vid förvaltningen. Åtgärd: Ärendet avslutas i befintligt skick då anmälaren inte återkommit för återkoppling och utvärdering inom angiven tid. V Brister i bemötande och kommunikation En kvinna framför synpunkter på brister i en läkares bemötande och i kommunikationen vid besök på en gynekologisk mottagning vid ett akutsjukhus. Kvinnan bad att inte en manlig student skulle undersöka henne eller närvara i rummet. Kvinnan kände sig inte respekterad och anser att vården måste kunna göra individuella undantag trots att händelsen inträffade på en klinik med utbildningsansvar vilket behandlande läkare upprepade gånger påpekade. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från verksamhetschef som beklagar det inträffade och hoppas att liknande inte ska inträffa vid flera tillfällen. Händelsen har används som diskussionsunderlag i läkargruppen, för att belysa vikten av god kommunikation med patient och patientens rätt till medbestämmande i vårdsituationen. Berörd läkare är vidtalad och har tagit till sig av kritiken. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Felaktig blodtransfusion En man som stamcellstransplanterats fick en blodtransfusion som avbröts efter en stund för att den var felaktig, det vill säga obestrålad. Då gavs besked att det inte var någon fara och blodtransfusionen fortsatte med bestrålat blod. Senare, efter Sida 15

17 flera allvarliga infektioner, nämner en läkare vid intensivvårdsavdelningen att det obestrålade blodet kan ha bidragit till en sällsynt störning i immunsystemet. Mannen avled i februari. Åtgärd: Yttranden har inkommit från verksamheten där man efter utredning av händelsen förklarar bakgrund, risker och resultat samt bedömningar av detta. Sammantaget har ärendet lett till förbättringar då lokala rutiner setts över och förtydligats, nationella rutiner finns ännu inte. Anmälaren framför inget ytterligare, efter att ha fått ta del av samtliga yttranden. Ärendet avslutas. V Bristande information om ryggbesvär En man som genomgick en höftoperation i specialistvård fick mycket stora besvär med ryggen i efterförloppet. Ortopeden gav inte mannen svar på de frågor han hade och ville inte uttala sig om resultatet av magnetröntgen. Åtgärd: Yttranden inkom från verksamhetschef och överläkare på mottagningen som menade att anmälaren genomgått flera behandlingar, blivit undersökt på ett noggrant sätt och haft långa samtal med patientansvariga ryggkirurger. Tyvärr har inte insatserna lett till att anmälaren blivit av med sina besvär och de beklagade att anmälaren var missnöjd. Då anmälaren fått kontakt med annan vårdgivare som avser att göra kompletterande ingrepp finns förhoppning att han får hjälp med sina besvär och han önskar avsluta ärendet på förvaltningen. V Bristande behandling En mamma klagar på att hennes dotter inte blev tillräckligt undersökt. Dottern hade en armbågsfraktur. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från t f verksamhetschef och från berörd läkare som beklagar att flickan inte fick rätt diagnos direkt. Vid undersökning hade hon god funktion i armbågen, kunde böja och sträcka samt rotera på underarmen utan inskränkning eller svår smärta. Läkaren valde att inte röntga dels med tanke på flickans ålder dels den goda funktionen i armbågsleden. Familjen informerades om att söka ånyo vid utebliven förbättring eller vid försämring. Dagen därpå genomfördes röntgen av armbågen vilket visade på en fraktur. Efter det att yttrandena har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Nekades antibiotika, inget utskrivningssamtal En man sjukhusvårdades på en ortopedklinik på ett akutsjukhus för infektion i ryggen. Infektionsvärdena var höga och mannen förväntade sig att få behandling med antibiotika. Ingen behandling gavs. Vid ett återbesök noterades bakterieväxt i urinen, men ingen behandling gavs. Husläkare remitterade mannen till en specialistklinik och där påbörjades långtidsbehandling med antibiotika. Mannen undrar över diagnos, utebliven medicinering och om det är brukligt att sjuksköterskor skriver ut patienter. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen och patientsäkerhetsansvarig läkare på kliniken. Ingen spridd infektion har verifierats i blodprover eller Sida 16

18 blododlingar varför ingen antibiotikabehandling gavs. I journalen noteras att mannen träffade en läkare vid utskrivningssamtalet. Anmälaren har tagit del av svaret och har därefter hörts av och framfört att han är nöjd med svaret och önskar ärendet avslutat. V Lång väntan på behandling En kvinna är missnöjd med att hon fått vänta lång tid för behandling. Dessutom är hon missnöjd med sjukhusets vårdgarantiavdelning där hon blivit otrevligt bemött. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från verksamhetschef, produktionsdirektör, enhetschef och överläkare. Man beklagar att man på grund av personalbrist, brist på vårdplatser och brist på operationskapacitet tvingas köställa patienter. Vilka patienter som köställs är ett medicinskt prioriteringsbeslut. Kvinnan har fått vänta på operation i drygt två månader över vårdgarantin. Kliniken samarbetar med andra vårdgivare inom SLL för att hålla vårdgarantin. Aktuell typ av operation utföres endast på berört sjukhus och därför har kvinnan fått vänta. Efter det att kompletterande yttrande har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Fråga om medicinering En dotter skriver för sin avlidna mor. Mamman fördes till akutsjukhus efter ett fall på sitt vårdboende och avled senare samma natt. Dottern har frågor om mammans medicinering. Åtgärd: Yttrande gavs av chefsjuksköterska efter att ha tagit del av journalanteckningar samt samtal med tjänstgörande sjuksköterska. Det ordinerade läkemedlet hade givits först efter att sjuksköterskan kontrollerat med akutmottagningen att någon dos inte givits i samband med att ordination utfärdades på akuten. I samtal med anmälaren framkom att denna är av en annan uppfattning och att denna avsåg att föra ärendet vidare till annan myndighet. Ärendet vid nämnden avslutas. V Upptäckt skelettinfektion två år efter benbrott En kvinna bröt fotleden Operationen komplicerades och fördröjdes på grund av att hematom uppstod. Ett utav två operationssår blev infekterat och fortsatte så vara. Först 2012 gjordes en datortomografi som visade att infektionen hade orsakat en urgröpning i benet. Kvinnan har opererats flera gånger och behandlats med ett otal olika antibiotika långa tider och kontinuerligt från juni 2012 till alldeles nyligen. Kvinnan har haft mycket besvär av händelserna och framför synpunkter och frågor kring vårdförloppet. Åtgärd: Anmälaren har själv haft ett flertal kontakter med berörda verksamheter samt även ordnat kontakt för "second opinion" utomlands. Detta har resulterat i att en tillfredsställande lösning av det som varit och av fortsatt vård har uppnåtts. Ärendet är under utredning för ersättningsanspråk ur försäkringssynpunkt, dock överenskommes att avsluta detta ärende. Sida 17

19 V Fick ingen undersökning av öga En man med akuta besvär från hjärtat och ena ögat åkte till sjukhus. Där blev han ovänligt bemött och ifrågasatt och fick bristande hjälp. Läkaren utlovade två remisser till primärvården gällande psykiatrisk bedömning och bedömning av hans ögonbesvär. Senare visade det sig att läkaren endast sände en remiss. Åtgärd: Yttrande inkom från verksamhetschefen som granskade journaldokumentationen från anmälarens besök. Eftersom ögonläkare endast finns på annat sjukhus nattetid blev jourläkarens undersökning av anmälarens ögonbesvär litet kort. Någon notering i journalen om överenskommelse om remiss till vårdcentralen har inte återfunnits. Anmälarens minnesbild av besöket stämmer inte riktigt med yttrandet, enligt anmälaren informerade jourläkaren honom muntligt om att remiss skrivits till vårdcentralen. Anmälarens önskar avsluta ärendet. V Utlovad terapi uteblir En kvinna hade fått löfte om att få påbörja en terapi vid en psykiatrisk mottagning. Denna terapi var intensiv och krävde att man var sjukskriven på heltid under ca ett halvår. Hon hade ordnat en vikarie på arbetet och fått godkännande från försäkringskassan. Två dagar innan behandlingen börjar får kvinnan information om att terapin inte blir av. Hon kallas till ett möte och får information om att det beror på chefsbyte och omstrukturering. Kvinnan känner sig vilsen, sviken och bedragen och undrar om det är okej att göra så. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från berörd psykoterapeut. Denne blev en vecka innan behandlingen skulle påbörjats informerad av enhetschefen om att beslut om intagningsstopp hade fattats. Kvinnan informerades om bakgrunden till beslutet och att enheten framöver skulle omorganiseras. I egenskap av behandlingsansvarig kommer psykoterapeuten att träffa kvinnan för att diskutera olika behandlingsalternativ. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren meddelat att hon inte var nöjd med svaret och att hon skulle inkomma med genmäle. Då hon senare inte avhörts avslutas ärendet utan vidare åtgärd. V Bristande bemötande och behandling på vårdcentral En kvinna besökte husläkaren som tog bort en leverfläck på armen. Såret läkte inte utan varade och kvinnan gick tillbaks, fick en ny omläggning. Såret varade ännu mer och började nu smärta och kvinnan gick tillbaks, fick ny omläggning. Till slut rann det var under förbandet, dunkade i såret och kvinnan var mycket smärtpåverkat och gick tillbaks till vårdcentralen där ny läkare ordnade med läkemedel och nytt förband. Nu läkte såret äntligen. Senare fick kvinnan en besvärande hosta, hon besökte husläkaren flera gånger, men blev inte ordentligt undersökt och fick inte läkemedel. Slutligen kollapsade kvinnan och då uppmärksammades att hon hade lunginflammation. Åtgärd: Yttranden inkom från verksamhetschefen som djupt beklagade det inträffade. Hon menade att anmälarens berättelse inte står i överensstämmelse med den journaldokumentation som gjorts. Anmälan har föranlett en granskning där patientansvarig läkare och medicinskt ansvarig läkare har gått igenom anmälarens Sida 18

20 berättelse och journaldokumentation och hela personalgruppen har tagit del av ärendet. Verksamhetschefen erbjuder anmälaren att ta kontakt på telefon om hon så önskar. Anmälaren har bytt vårdcentral, är nöjd med sin nya läkarkontakt och önskar avsluta ärendet. Hon är också nöjd med att vårdcentralen på ett övergripande sätt ser över journaldokumentationen som i detta fall inte varit optimal. V Nekad vård, ovänligt bemötande En kvinna nekades fortsatt vård av husläkaren. Vid det senaste besöket bad läkaren henne att gå, inget sjukintyg skrevs. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från verksamhetschef, berörd läkare och från teamet i övrigt. Berörd läkare anser att kvinnan blivit väl omhändertagen, hon har visats stor respekt och intresse och alla i gruppen har gett henne goda möjligheter till rehabilitering. Det hela stupade, liksom så många gånger tidigare på kvinnans bristande intresse för rehabilitering och för aktivering. Läkaren har förståelse för att kvinnan kände sin integritet hotad av rehabiliteringsverkasamheten och att annan vårdgivare fick insyn i hennes kontakt med psykiatrin och de förhållanden som rådde. Efter det att yttrandena har översänts har anmälaren inte avhörts. Ärendet avslutat. V Operationen flyttades fram i tiden Tidpunkten för operationen flyttades framåt. Därför uppstod men hos mannen enligt anmälaren. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från överläkare. På grund av att dels dagkirurgin lades ner dels på grund av flera olika skäl inom sjukhuset blev operationen inte utförd som planerat i början av februari utan först två månader senare. Hur detta kommer att påverka mannens funktionsförmåga och framtida men kan man i nuvarande situation inte uttala sig om. Efter det att yttrande har översänts har anmälaren meddelat att han önskar få ärendet överfört till IVO. Ärendet avslutat. V Ovänligt och nonchalant bemötande En kvinna blev nonchalant bemött då hon blev hämtad av ambulans. Kvinnan blev inte buren på bår utan fick gå långt till ambulansen som parkerade utanför huset. Ambulanspersonalen hade stora svårigheter att sätta nål för dropp i kvinnans arm. Efter flera försök bad kvinnan dem att sluta och vänta tills de nådde akuten. Kvinnans man åkte egen bil till akuten och han fick vänta 20 minuter innan ambulansen anlände. Åtgärd: Yttrande inkom från ambulansöverläkare och verksamhetschef som båda beklagade att anmälaren upplevde bemötandet som nonchalant. Eftersom anmälaren var uppegående i hemmet föreslog ansvarig sjuksköterska att hon gick till båren som stod utanför porten. Då anmälaren var kraftigt smärtpåverkan gjordes ett försök att sätta en infart i ven under färden, men detta misslyckades. Färden till sjukhus skedde skyndsamt, dock utan blåljus. Då anmälaren efter att ha tagit del av Sida 19