Rapport om hemtjänst och särskilda boenden i

Transkript

1 Rapport om hemtjänst och särskilda boenden i Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn, Vårgårda Nätverket Lufsa Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Rådet för främjande av Kommunala Analyser (rka) och Finansdepartementet 1

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Alingsås kommun Charlotte Karlsson Falköpings kommun Eva Holmlind Lidköpings kommun Kurth Johansson Lilla Edets kommun Helena Grimm Ulricehamns kommun Daniel Levisson Vårgårdas kommun Jenny Andersson Produktion: Sveriges Kommuner och Landsting 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och inledning... 6 Metod och avgränsning... 8 Kommunerna i nätverket Lufsa Hemtjänsten Nöjd brukarindex Effektivitetsmått Personkontinuitet i hemtjänsten Biståndsbeslut fallstudier Kostnadsbild för den äldre Äldreboendeindex Nöjd äldreboendeindex Effektivitetsmått Väntetid till särskilt boende Läkartid och sjukskötersketid Utskrivningsklara personer Information Uppsökande verksamhet och andra goda exempel...53 Förbättringsmatriser som metod Bilaga Förbättringsmatriser modeller Fallbeskrivningar för måttet om biståndsgivning Register över rapportens tabeller och diagram.76 3

4 Sammanfattning Den här rapporten handlar om kvalitet och kostnader för äldreomsorgen i sex kommuner i Västra Götalandsregionen. Kommunerna bildar ett nätverk, kallat Lufsa, som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. Det är finansierat av Finansdepartementet och leds av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Rådet för främjande av Kommunal Analys (RKA). Kommunerna som deltar i nätverket är Alingsås, Falköping, Lidköping, Ulricehamn, Vårgårda och Lilla Edet. Tillsammans har de drygt invånare. Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser mellan kommuner och nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Lufsas första undersökningsområde handlar om äldreomsorgen. Nätverket har tittat på verksamheten inom hemtjänst och särskilt boende samt kommunens informationsgivning. Kommunerna har använt sig av ett flertal resultatmått som äldreboendeindex, hemtjänstindex, personalkontinuitet och kostnadsbilden för de äldre med mera för att fånga kvalitativa aspekter inom äldreomsorgen. För att få en bild av vad hemtjänsten kan bestå av och vilken servicenivå de olika tjänsterna innehåller har ett hemtjänstindex använts. Jämförelsen av kommunernas service och omsorg till hemtjänsttagarna visar en stor likhet i utbudet av tjänster. En enklare poängberäkning av innehållet i serviceoch omsorgstjänsterna visar på en spridning mellan kommunerna på p av 67 möjliga. Falköping har lägsta kostnaderna per vårdtagare och kvalitetspoäng. Vårgårda har högsta poäng för hemtjänstens samlade utbud och innehåll. Vid en jämförelse av avgiften den äldre betalar för olika hemtjänstinsatser har typfall använts och resultatet visar på vissa variationer mellan kommunerna. För att jämföra personalkontinuiteten i kommunerna genomfördes en kartläggning under två sammanhängande veckor av antalet olika anställda personer som besökte brukarna. Alla hemtjänsttagare med minst två insatser varje dag ingick i mätningen. Resultatet från den genomförda mätningen visar en spridning mellan i genomsnitt 11 till 14 olika personal som besökte brukaren. Intervallet varierar mellan 4-26 personer. Vid jämförelsen av kommunernas särskilt boenden kan man utläsa att Falköping återigen har lägst kostnad både per brukare och per kvalitetspoäng. De har också näst högst kvalitetspoäng. Samtliga kommuner ligger över snittet vad gäller SCB:s nöjdhetsmätning hos brukarna. Väntetiden till särskilt boende varierar stort mellan kommunerna, medelvärdena ligger från 21 dagar till 64 dagars väntan. De längsta väntetiderna är ofta en konsekvens av minskat antal boendeplatser i kommunen. Nätverket har utgått från 4

5 det datum den äldre sökt ett särskilt boende tills man fått ett erbjudande om plats, dvs. även utredningstiden är inkluderad. Kommunernas webbsidor samt tryckta information har undersökts utifrån ett antal vanliga medborgarfrågor. Informationsgranskningarna visar på stora variationer mellan kommunerna. Falköping är den kommun som ger bäst information både på webben 91 procent och i den tryckta informationen, 94 procent, utifrån de granskade frågeställningarna. Lilla Edet har samma bedömning, 74 procent, för både webb och tryckt information. Nätverket har också jämfört biståndsbedömningen i kommunerna. Fem olika typfall har bedömts av kommunernas myndighetsutövare. Utfallet av bedömningarna är relativt lika mellan kommunerna. I 25 bedömningssituationer skiljer sig fyra bedömningar åt. Sist i rapporten har nätverket lagt så kallade förbättringsplaner. Det är en sammanställning av SCB:s resultat från nöjdbrukarundersökningen i fyrfältsdiagram för varje kommun. Med hjälp av diagrammen kan man identifiera brukarnas synpunkter på kommunernas starka sidor respektive prioriterade förbättringsområden. Nätverkets förhoppning är att diagrammen ska kunna vara ett stöd i verksamheternas utvecklingsarbete och dialog med brukarna. Rapporten är Lufsas första försök att belysa både en objektiv kvalitet i form av erbjudna tjänster och dess innehåll och brukarnas upplevda kvalitet samt sätta det i relation till kostnaden. 5

6 Bakgrund och inledning Nätverket Lufsa består av kommunerna Alingsås, Falköping, Lidköping, Lilla Edet, Ulricehamn och Vårgårda. Kommunerna ligger i Västra Götalandsregionen och har sammanlagt drygt invånare. Nätverket är ett av de ca 30 nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av Kommunala Analyser (RKA). Projektet finansieras av Finansdepartementet. Varför Jämförelseprojekt? Det primära syftet med projektet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och kreativitet. Organisation för hållbar utveckling och lärande Nätverken har en styrgrupp där varje deltagande kommunledning finns representerad. Projektledarna är ofta ekonomer eller utvecklings- och kvalitetsansvariga och arbetar nära verksamhetskunniga kollegor. Projektteamen har på så sätt en förankring både i kommunledning och i verksamhet. Nätverksformen i sig skapar arenor som ger möjlighet till gemensam dialog och lärande. Projektorganisationen ger på det sättet förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete i kommunerna. Rapporten Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag, tips och erfarenheter som kan förbättra kvaliteten i kommunernas verksamheter. Med hjälp av rapporten ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen och sätta den i förhållande till kostnaderna samt kunna jämföra med andra kommuners resultatbild. Goda exempel ska lyftas fram och bli en inspirationskälla för andra. 6

7 Läsanvisning Varje mått har ett eget kapitel med följande underrubriker: Utgångspunkt och beskrivning här presenteras den gjorda undersökningen och en kortfattad motivering lämnas för varför nätverket valt att jämföra resultat för området. Resultat, de deltagande kommunernas resultat från mätningen presenteras för jämförelse. Det görs ofta i form av en färgsatt tabell eller graf för att underlätta tolkningen av resultatet. Kommentar, slutligen ges en kort kommentar till de presenterade resultaten. Kommentaren syftar både till att sammanfatta och att förklara eventuella avvikelser. Här görs däremot inte några analyser. Det överlämnas till varje kommun att själv analysera resultatbilden. Bilaga, här finns de berättelser och förutsättningar som ligger till grund för måttet om biståndsbedömning och en vad vi kallar åtgärdsplan för varje kommun i Lufsa. Planen visar på strategiska förbättringsområden i kommunerna utifrån de resultat som framkommit i SCB:s medborgarmätningar. Tack! Vi vill till sist tacka alla er som deltagit i mätningar och sammanställningar av denna rapport. Utan er medverkan och ert engagemang hade den här rapporten inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det egna kvalitets- och förbättringsarbetet. 7

8 Metod och avgränsning Äldreomsorgen organiseras på olika sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar vilket i viss mån kommer att avspeglas i rapporten. Det är inte möjligt att ta fram en sann och heltäckande bild av äldreomsorgens kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna visar på några av de skillnader som finns mellan kommunerna. Mätperioderna för de olika måtten har varit 2007, 2008 och/eller Oftast kan vi bara redovisa mätningar från ett av åren, ibland två. Det gör att resultaten får ses som en ögonblicksbild av verksamheten under just den aktuella mätperioden. För att kunna se trender och tendenser krävs att vi kan följa resultaten under en längre mätperiod. Projektets vägledande riktlinjer för ett lyckat jämförelsearbete. Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått. I första hand ska detta ske utifrån ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv och inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan hög kostnad och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 8

9 Hemtjänst och särskilt boenden Styrgruppen för Jämförelseprojektet Lufsas nätverk träffades för första gången i november Gruppen beslöt då att det första undersökningsområdet skulle bli äldreomsorgens hemtjänst och äldreboenden. Inom det valda området har nätverket undersökt följande områden: Hemtjänst Hemtjänstindex Nöjd hemtjänsttagarindex Personalkontinuitet Biståndsansökan - fallstudie Kostnadsbild för de äldre - fallstudier Särskilt boende Äldreboendeindex Nöjdäldreboendeindex Väntetid till särskilt boende Läkartid Sjukskötersketid Utskrivningsklara patienter Informationsgivning för äldreomsorgen. Kommunens hemsida Kommunens skriftliga informationsmaterial Datainsamling Respektive kommun har hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister, lokal dokumentation och verksamheternas ekonomi har granskats och intervjuer har genomförts med chefer och medarbetare inom äldreomsorgen. För att respektera sekretess och integritetsskydd har bara den personal som haft behörighet gjort granskningarna. Etiska riktlinjer har varit vägledande i de undersökningsarbete som rört brukarens dokumentation och personliga uppgifter. Kommunens informationsgivning har mätts av externa utförare. 9

10 Kommunerna i nätverket Lufsa För att lättare kunna tolka kommunernas olika resultat är det värdefullt att förstå något av de olika betingelser som råder i respektive kommun. Vi har därför valt att börja rapporten med lite bakgrundsfakta. Bakgrundsfakta för Lufsas kommuner år 2008, källa SCB Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Kommunens yta i km Antal invånare Andel invånare boende utanför tätorterna* i procent Andel invånare över 65 år Andel invånare över 80 år Andel brukare i särskilt boende i % av invånare över 65 år Andel brukare i hemtjänst i % av invånare över 65 år Andel brukare i äldreomsorg 6,1 9,1 6,7 4,6 6,1 7,2 8,1 6,6 11,4 8,2 8,3 8,5 14,2 15,7 18,1 12,8 14,4 15,7 Tabell 1 * Om området har en folkmängd som överskrider 200 personer definieras det enligt Statistiska Centralbyrån som tätort. Falköpings höga andel för särskilt boende beror på att servicelägenheter är inrymda i särskilt boende. I nästa diagram kommer vi nu att visa hur kommunerna har fördelat sina insatser mellan särskilt boende och hemtjänst. Vad som kan påverka fördelningen är bland annat om kommunen byggt eller lagt ned äldreboenden, något som också avspeglar sig i måtten om väntetider längre fram i 10

11 rapporten. En fråga vi ställer oss är om det finns ett samband mellan de olika parametrarna i diagrammen nedan och om de påverkar resultaten i de följande måtten i rapporten. Diagram 1 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% andel med hemtjänst Andel i särskilt boende Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Diagram 2 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% boende utanför tätort boende i tätort Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 11

12 Hemtjänsten Utgångspunkt och beskrivning Hemtjänsten utgör en omfattande del av kommunens stöd till de äldre. Innehållet i tjänsten har med tiden förändrats i och med att deras behov och förväntningar har förändrats. Ett samhälle och omvärld med ökade krav och förväntningar på individualisering, inflytande och teknikanvändning gör inte bilden av morgondagens hemtjänst mindre dynamisk. I den här rapporten ställer vi oss därför frågan vad dagens hemtjänst innehåller och vad den kan erbjuda för kvalitet, servicenivå? Den resultatbild vi då får ställer vi i rapporten i relation till vad kommunen har för kostnader för verksamheten. Ett flertal tidigare undersökningar visar att hemtjänsternas innehåll och utbud varierar mellan kommunerna. Socialtjänsten styrs av en ramlag och det är inte så märkligt att det görs olika lokala prioriteringar. Kommunerna har i de allra flesta fall politiskt antagna riktlinjer för biståndet till de äldre. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder, det vill säga att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Besluten kan dock avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats beroende på det individuella behovet. Hemtjänsten mäts här i tre sammanlagda mått: Serviceindex och omsorgsindex är ett mått på summan av poäng utifrån innehåll och servicenivå. Här redovisas även avgiftsformerna ( avgiftsfritt, maxtaxa eller egen taxa) NöjdBrukarIndex (NBI) fångar brukarnas nöjdhet med tjänsterna. NBI består av tre frågor, framtagna av SCB, som ska bifogas kommunernas befintliga enkätundersökningar. Effektivitetsmått är ett mått där servicenivåindex ställs i förhållande till kostnaderna för hemtjänsten (tabell 8 b i vad kostar verksamheten ) 12

13 Resultat Serviceindex Om vi nu granskar innehållet i de olika tjänsterna utifrån ett antal serviceaspekter får vi ett resultat som vi dessutom kan summera. Antalet valmöjligheter respektive omfattning och periodicitet har premierats vid poängsättningen. Vi börjar med att titta på tjänsterna i serviceindex Ärg = tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p) = tjänsten erbjuds men är inte biståndsbedömd (1p) = tjänsten finns inte i kommunen(0p) Hemtjänstens serviceutbud Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Utbud Städning A A A A A A Fönsterputs A C C A B A Tvätt A A A A A A Mat i hemmet A A A A A A Dagligvaruinköp A A A A A A Syn-hörselstöd B B B C C C Gräsklippning C B B C B Snöskottning C B B B C B Fixartjänst B B B C C C Summa poäng (max 9) Tabell 2 Vad innehåller då de olika servicetjänsterna? Städning Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i veckan (2p) Gul = varannan vecka (1p) Röd = var tredje vecka (0p) Omfattning (hur många rum) Grön = mer än två r.o.k (2p) Gul = två r.o.k (1p) Röd = 1 r.o.k (0p) Maxsumma (4) Tabell 3 13

14 Fönsterputs Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Periodicitet (hur ofta) Grön = oftare än en gång per år (2p) Gul = en gång per år (1p) A C C A C A Röd = erbjuds inte (0 p) Omfattning (hur många rum) Grön = mer än två r.o.k (2p) Gul = två r.o.k (1p) Röd = ett B C C B C A r.o.k (0p) Maxsumma (4) Tabell 4 Tvätt Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i v. (2p) Gul = varannan vecka (1p) Röd = var tredje vecka (0p) Maxsumma (2) Tabell 5 Mat i hemmet Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Leverans av fryst mat (1p) Leverans av varm mat (1p) Leverans av kyld mat (1p) Möjlighet att välja på minst två maträtter (1p) Grön = Enklare matlagning i den enskildes bostad efter önskemål (2p) Gul = 1-3 ggr/vecka (1p) Alla personer över 80 år är berättigade till matdistribution (1p) Maxsumma (7) Tabell 6 De brukare i Alingsås som väljer en privat utförare kan få fryst, varm, och kyld mat levererad. De som väljer kommunal utförare har inte samma möjlighet. 14

15 Dagligvaruinköp Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (2p) Gul = en gång per vecka (1p) Röd = färre än en gång per vecka (0p) Grön: den enskilde ges möjlighet att följa med vid inköp (2p) Gul = med enskild utförare (1p) Röd: Tjänsten erbjuds inte (0p) Grön: den enskilde kan bestämma i vilken affär i närområdet inköpen ska göras (2p) Röd: tjänsten erbjuds inte (0p) Vid matlåda: den enskilde kan välja varifrån matlådan levereras (1p) Varuhemssändning från butik (1p) Maxsumma (8) Tabell 7 Sammanlagt värde för servicetjänsternas utbud och innehåll I tabellen nedan redovisar vi summan av alla poängen för servicetjänsternas utbud respektive innehåll samt totalsumman för dessa. = Högsta tal = Lägsta tal = Nätverkets samlade medelvärde Sammanlagt värde utbud (maxpoäng: 9) Sammanlagt värde innehåll (maxpoäng:25) Summa poäng (Max 34) Tabell 8 Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Lufsas medel Utbudet av tjänster är relativt jämnt mellan kommunerna. Det finns däremot inget självklart samband mellan bredd i utbud och innehåll. Ulricehamn har lägst utbud och får också lågt poäng för innehållet i sina tjänster. Vårgårda däremot har inte det bredaste utbudet men ligger ändå flera poäng högre än exempelvis Falköping 15

16 som nästan har maxpoäng för sitt utbud. Det skiljer åtta poäng mellan kommunernas lägsta och högsta poäng när det gäller innehåll. Vårgårda som ligger högst med 26 poäng, har ändå en bit kvar till måttets maxpoäng på 34 poäng. Frågan är vad brukarna är mest nöjda med. Bredden i utbudet eller variationen i innehållet i de tjänster som erbjuds? Kanske kan vi få svar i nöjdbrukarindex längre fram. Omsorgsindex Hemtjänstens omsorgsutbud På motsvarande sätt har vi listat och poängsatt de tjänster som hemtjänstens omsorgsutbud kan omfattas av. Ärg = tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p) = tjänsten erbjuds men är inte biståndsbedömd (1p) = tjänsten finns inte i kommunen(0p) Utbud Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Personlig omvårdnad A A A A A A Avlösning i hemmet A A A A A A Regelbunden ledsagarservice A A A A A A A Promenader A A A A A Trygghetsringning/ telefonservice B B B A A A B Dagverksamhet A A A A A A Trygghetslarm A A A A A Personlig tid A A A C A Summa poäng (max 8) Tabell 9 16

17 Personlig omvårdnad Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte Gul = erbjuds delvis Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien (1p) Möjlighet till dusch mer än 1 gång per vecka (1p) Möjlighet att välja personal som talar brukarens modersmål (1p) 0 0 Möjlighet att välja tid för insats (1p) Möjlighet att välja dag för dusch (1p) Maxsumma (5) Tabell 10 Nätverket är överens om att man inte alltid kan utlova att brukaren får välja mellan manlig eller kvinnlig personal. Arbetsgrupperna försöker alltid möta pensionärernas önskemål men i flera kommuner saknas manlig personal eller är så få, att de äldre som önskar manlig personal inte alltid kan få det. I de flesta kommuner var frågan om modersmål inte något stort problem då brukargruppen var svensk eller finsktalande och det fanns personal som också talade finska. Problemet uppstår om dessa kommuner plötsligt får brukare med annat modersmål. Det tar då tid innan man hittar en lösning. Lidköping har ett resursteam som behärskar 14 språk. I Falköping finns personal med andra hemspråk än svenska listat för att kunna möta olika språkbehov hos brukarna. Lidköping och Falköping har därför markerats med gul ruta och fått 1 poäng. Avlösning i hemmet Periodicitet (hur ofta) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Grön = mer än en gång per månad (2p) Gul = en gång per månad (1p) Röd = färre än en gång per månad (0p) Grön = avlösning ges mer än sex timmar per tillfälle om så önskas (2p) Gul = avlösning ges upp till sex timmar per tillfälle (1p) Grön = avlösning kan ges alla veckodagar (2p) Gul = avlösning kan endast ges på vardagar (1p) Maxsumma (6) Tabell 11 Alingsås ger upp till 12 timmar avlösning per månad. Projekt pågår med hjälp av medel från socialstyrelsen, för att öka möjligheten för närstående att få avlösning. 17

18 Promenader - Periodicitet (hur ofta) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Grön = mer än en gång per vecka (2p) Gul = en gång per vecka (1p) Röd = mindre än en gång per vecka (0p) Maxsumma (2) Tabell 12 Biståndsbedömd dagverksamhet Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Dagverksamhet: Social dagverksamhet på vardagar (1p) Dagverksamhet: Social dagverksamhet har helgöppet (2p) Dagverksamhet: Social dagverksamhet har kvällsöppet (2p) Dagverksamhet: Demensdagverksamhet på vardagar (1p) Dagverksamhet: Demensdagverksamhet med helgöppet (2p) Dagverksamhet: Demensverksamhet har kvällsöppet (2p) Maxsumma (10) Tabell 13 Biståndsbedömd dagverksamhet är den tjänst som kommunerna har lägst utbud och minst variation för. Däremot har flera kommuner olika former av dagliga verksamheter som inte är biståndsbedömda. De kan vara drivna både av kommunen eller av frivilliga organisationer. Här kan diskuteras om eventuella konsekvenser av, om dagverksamheten är biståndsbedömd eller inte. Man kan också fundera på om kostnader för dagverksamhet ger minskad kostnad i antal hemtjänsttimmar och kanske möjlighet till ett längre kvarboende i det egnahemmet och om utbudet täcker dagens behov. Kan ökad dagverksamhet bidra till minskad oro och bättre hälsa för de äldre eller blir nyttan marginell? 18

19 Sammanlagt värde för omsorgstjänsternas utbud och innehåll = Högsta tal = Lägsta tal = Nätverkets samlade medelvärde Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulriceham n Vårgårda Sammanlagt värde utbud (maxpoäng 8) Lufsas medel Sammanlagt värde innehåll (maxpoäng 25) Summa (Maxpoäng 33) Tabell 14 Nu har vi tittat på hemtjänstens två olika delar med inriktning mot omvårdnad respektive servicetjänster och fått ett sammanlagt poängvärde för respektive del. I nästa steg lägger vi nu samman värdena för omsorgstjänsterna och servicetjänsterna och får då en gemensam servicenivå för hemtjänsten. Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud och innehåll = Högsta tal = Lägsta tal Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Lufsas medel Servicetjänster (max=34) Omsorgstjänster (max=33) Summa: (max=67) Tabell 15 Kommentar Kommunerna har legat relativt nära varandra i de allra flesta måtten. De finns också en samstämmighet när det gäller utbud och innehåll för dagverksamheter. Här har alla kommunerna det minsta utbudet. I Alingsås utnyttjar idag ca 15 procent av brukarna genom det så kallade kundvalet möjligheten att välja privata utförare. De kan ofta erbjuda större valmöjligheter än de kommunala utförarna. I Ulricehamn finns kundval för hemtjänstens servicetjänster. 19

20 När vi lägger samman servicetjänster och omsorgstjänster ser vi en skillnad i resultaten. Även om den inte heller kan ses som alltför märkbar. Spannet ligger mellan Ulricehamn har lägst poäng för hemtjänsten och har också generellt haft den lägsta profilen när det gäller utbud och innehåll. Vårgårda som har högst poäng i sammanställningen av hemtjänsten har också genomgående haft höga poäng i de olika måtten. Om detta sedan innebär att brukarna är mer nöjda med kommuner som har generös hemtjänst och att det också innebär höga kostnader för hemtjänsten vet vi ännu inte. Trots att nätverkets kommuner hade ett brett utbud ligger de ändå relativt lågt både i det sammanräknade service- och omsorgsindexet. Nätverket har fört engagerade diskussioner kring måtten och också varit mycket noga med att inte vara för frikostiga i sina bedömningar av vad de har möjlighet att erbjuda när det gäller innehållet i tjänsterna. När vi jämför med fem andra nätverk som gjort samma mätningar ser vi att Lufsas värden trots det ligger väl i linje med andra nätverks resultat för samma mått. Medelvärdena för dessa 86 kommuner ligger märkligt nära varandra. Sammanlagt medelvärde för hemtjänstens service och omsorg Nätverk i Jämförelseprojektet 2008 och 2009 Nätverk i Jämförelseprojektet I medelvärde Motsvarar 86 kommuner Bohuslän Rikssnitt* Södertörn Tumstocken Ystad Österlen Lufsa Tabell 16 * Här kallas resultat från Sveriges Kommuners och Landstings nätverksprojekt Kommunens kvalitet i korthet för Rikssnitt. Nätverket består av ett femtital kommuner. Om läsaren vill veta mer om vilka kommuner som deltar i de nätverk som refereras till i tabellen ovan hänvisar vi till Vi kommer nu att fortsätta mäta hemtjänsten genom att se på kostnader, avgifter och brukarnöjdhet. 20

21 Nöjd brukarindex Utgångspunkt och beskrivning Det har under flera år diskuterats huruvida det skulle vara möjligt att genomföra nationella enkäter inom de kommunala verksamheterna för att kunna göra jämförelser och hitta goda exempel. Problemen är stora och många. Jämförelseprojektet har därför valt att gå en annan och enklare väg för att uppnå jämförbara resultat mellan kommuner. Sedan år tillbaka gör alla kommuner olika brukarundersökningar inom i stort sett alla områden, ofta är det med hjälp av en enkät som skickas till brukarna. I de flesta kommuner sker detta med regelbundenhet och man kan därför få långa serier som visar på den egna utvecklingen. Tillsammans med SCB har ett begränsat antal frågor tagits fram inom respektive kommunal verksamhet som enkelt kan infogas i den redan befintliga enkäten i kommunen. Frågorna är därmed gemensamma för alla kommuner och kan på så sätt vara underlag för att sammanställa resultat som är jämförbara. Modellen har kallats Nöjd Brukar Index och bygger på tre frågor. Frågorna är av generell och övergripande karaktär där den enskilde brukaren ger ett helhetsomdöme av verksamheten. Alla frågor utgår från en skala från I de fall den äldre på grund av ålder eller sjukdom inte själv kan svara på enkäten har en närstående eller fristående personal hjälpt till. Uppgifter finns om hur stor andel som själva kunnat fylla i enkäten. Även om det kan finnas en felkälla här så bedöms materialen sammantaget vara så stora att resultaten i sin helhet ändå kan ses som tillförlitliga. De tre frågorna som ställs till den äldre lyder: a) hur nöjd är Du med hjälpen i sin helhet? b) Hur väl uppfyller hjälpen Dina förväntningar på den? c) Föreställ dig en hjälp som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hjälp är den som Du får? 21

22 Resultat = Högsta tal = Lägsta tal NKI Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda NöjdHemtjänsttaga rindex Svarsfrekvens (%) Andelen äldre som själva fyllt i enkäten (%) Täckningsgrad (%) Tabell 17 SCB:s riksmedel 73 Kommentar Resultaten är jämna inom nätverket. Variationen ligger mellan 72 p - 80 p. Alla kommunerna i nätverket ligger över riksmedel i SCB:s mätning. Intressant är att Ulricehamn som haft det lägsta utbudet och minsta variationen i tjänsterna nu får den högsta nöjdhetspoängen. De har samtidigt den högsta täckningsgraden med 98 procent. Alingsås som haft ett brett utbud och stor variationsbredd får det lägsta omdömet i mätningen. Analysen av resultaten görs i varje kommun och inte i denna rapport. Bakgrunden till resultaten kan vara många: förväntningar och krav kan skilja, och andra mjuka indikatorer som bemötande och tillgänglighet kan påverka. I kommuner med litet invånarantal kan enskilda frågor som berör en specifik grupp få alltför stor genomslagskraft i resultaten. Generellt kan sägas att nöjdhetsmätningar i målgruppen äldre brukare, vanligtvis ligger ganska högt. Kanske har den gruppen något lägre krav och förväntningar än andra grupper som exempelvis skolelever eller föräldrar tillförskolebarn. Eller så har äldreomsorgen överlag en hög kvalitet med personal som är professionella när det gäller bemötande, är trygghetsskapande, flexibla och lyhörda? 22

23 Effektivitetsmått Utifrån denna bild av verksamhetsutbudet bör våra kostnader för hemtjänsten ställas. Det är utmanande och väcker frågor om vi har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Vi ställer här kostnaden per hemtjänsttagare i relation till den kvalitetspoäng och nöjdkundpoäng, varje kommun fått i våra tidigare mätningar. Vi utgår från kostnaden i tabellen i Sveriges Kommuner och Landstings utgåva av Vad kostar verksamheten 2007 tabell 8b. Blå färg i tabellen visar högsta tal och gul färg lägsta tal. Variationsbredden på varje tabellrad ligger alltså mellan talen i gul och blå ruta. Resultat Hemtjänst Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Kostnad kr/vårdtagare NKI Kvalitetspoäng Kostnad per NKI-p Kostnad per kval.p Tabell 18 a Gör vi uträkning med kostnad per kvalitetspoäng men ställt i relation per invånare som har fyllt 65 år i respektive kommun får vi följande tabell. Hemtjänst Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Kostnad per invånare 65 år o äldre Kvalitetspoäng Kostnad per kvalitetspoäng Tabell 18 b 23

24 Kommentar I den översta tabellen där vi räknar kostnader per brukare ser vi ett stort spann mellan Falköping och Ulricehamn. Falköping har lägsta kostnaden per kvalitetspoäng och Ulricehamn den högsta kostnaden. Båda har samtidigt de lägsta kvalitetspoängen i gruppen. Här verkar alltså inte kostnader och kvalitet hänga samman. Falköping har också lägst kostnader per kvalitetspoäng om man räknar per invånare som är 65 år och äldre. Lidköping har både den näst högsta kvalitetspoängen och den näst lägsta kostnaden per kvalitetspoäng. Vårgårda som har högsta kvalitetspoängen har den näst högsta kostnaden per kvalitetspoäng. Det kan vara intressant att titta närmare på de kommuner i nätverkets som lyckas kombinera ett bredare utbud och tjänsteinnehåll med relativt låga kostnader. Längre fram i rapporten ska vi se om förhållandena är detsamma för kommunernas kostnader för äldreboendena. Men först kommer vi att redovisa ytterligare några mått som vi ser som intressanta för hemtjänsten som är en såpass komplex verksamhet. 24

25 Personkontinuitet i hemtjänsten Utgångspunkt och beskrivning Att som brukare få möta samma personal varje dag kan ses som en viktig källa till trygghet och därmed också en viktig kvalitetsfaktor. När det kommer hem ett stort antal personer till den äldre blir det svårare att lära känna personerna och därmed känna trygghet och kvalitet. I många undersökningar inom hemtjänsten framförs detta som en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna. Det är dock viktigt att påpeka att det också finns brukare som uppskattar och till och med efterfrågar att fler olika personer hjälper dem i hemmet. De ser det som stimulerande, i en annars ganska enahanda vardag, att få träffa olika människor med olika bakgrund och profil. För att få ett grepp om frekvensen av personal i hemmet måste idag flertalet kommuner göra egna undersökningar på manuell basis eftersom datasystemen inte kan lämna den informationen. I Lufsas nätverk är det idag bara Lilla Edet och Vårgårda som har ett digitaliserat system för att mäta personkontinuitet, arbetstid och utfört arbete hos brukarna. Mätningen ägde rum i alla kommunerna och hos alla hemtjänsttagare som hade dagliga insatser från hemtjänsten under veckorna 5 och 6 i år, Arbetstiden mellan kl räknades. Hemsjukvård, nattpersonal och praktikanter räknades inte med. Syftet vara att mäta hur många ordinarie personal som sköter den vardagliga arbetet hemma hos den äldre. Eftersom det kunde skilja mycket mellan de olika brukarna så har vi också angett intervallet mellan den brukare som haft minst antal personal i sitt hem och den som tagit emot flest personal under samma tid. Resultat Antal olika personal brukaren mött under en 2-veckorsperiod Genomsnittligt antal (medelvärde) Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Rikssnitt * intervall Medianvärde Tabell 19 * Riksnittet är ett begrepp för ett av SKL:s projekt, kallat Kommunens kvalitet i korthet, där ett femtital kommuner har mätt och jämfört olika kvalitetsmått. 25

26 Kommentar Vid en jämförelse med det så kallade rikssnittet ligger Lufsas kommuner återigen i linje med ett stort antal andra kommuner. Inom nätverket är också differensen försumbar. Om vi ändå tittar på skillnaderna så har Ulricehamn som hade en hög poäng i Nöjdbrukarindex här det lägsta genomsnittliga personalantalet, något som kanske också kan vara en av förklaringarna till brukarnas nöjdhet. För att få mer information om personalflödet har kommunerna också angivit intervallet under veckorna. Det vill säga i de fall minst antal personal besökt en pensionär och i de fall flest personal besökt en pensionär under mätperioden. Då får vi ett betydligt större spann och kan också ana olikheterna som kan förekomma inom samma kommun. Vi ska komma ihåg att det högsta antalet i varje intervall ofta står för speciella förhållanden. Ibland kan det röra sig om en svårt sjuk person som behöver dubbelbemanning och många tillsyner per dag. Det kan också röra sig om en person som väntar på att få flytta till ett gruppboende och under tiden behöver mycket tillsyn för att känna sig trygg. Ett högt personalantal kan också handla om bristande planering och behov av förbättrade arbetsmetoder. Lilla Edet och har under våren 2009 börjat använda Smith Plan, ett it-verktyg som innebär att datorn bygger turer utifrån den tur som varit hos en brukare senast. På det viset förväntas antalet personer hos brukaren minska. Analysen får återigen göras på hemmaplan. Uppgifterna kan förhoppningsvis ge ett spännande och konstruktivt underlag till diskussioner kring arbetssätt, organisation och rutiner i kommunernas olika arbetsgrupper. 26

27 Biståndsbeslut fallstudier Utgångspunkt och beskrivning Enligt samma princip som i kostnadsmåttet har vi här prövat hur stor skillnaden kan vara mellan nätverkets kommuner när det gäller ansökan om bistånd. Fem fingerade personer beskrivs som typfall (se bilagan). Dessa typfall har presenterats för respektive kommuns biståndshandläggare som gjort oberoende bedömningar av varje fallbeskrivning. Här nedanför lämnas en kort beskrivning av respektive fall. Typfallen i sin helhet kan läsaren finna i rapportbilagan. Ulricehamn har saknat möjlighet att delta i mätningen. Deras rad har därför lämnats blank. Typfall Anna. Bor i modern och stor lägenhet men som inte är helt anpassad efter hennes behov. Hon har daglig hemtjänst utifrån sina behov. Hon ansöker om plats i särskilt boende. Per bor i villa med hustru Ulla som är sjuk och delvis sköts av Per. Per har opererats och är nu utskrivningsklar men kommer inte att bli fullt återställd. Hustrun söker därför om växelvård för att kunna bo kvar i hemmet. Signe bor ensam i en äldre sliten villa. Hon har diabetes, är deprimerad och alkoholberoende. Hon har nu ramlat och hennes ben amputerats. I samband med utskrivning från sjukhus ansöks om plats på särskilt boende för Signe. Erik bor ensam i äldre villa. Han har Alzheimers sjukdom och hjärtflimmer använder rullator inne och rullstol utomhus. Han behöver hjälp med allt och går ibland hemifrån mitt i natten. Augusta bor i lägenhet men känner sig otrygg hemma. Hon har larm. Hon ser dåligt på grund av starr och har högt blodtryck för övrigt pigg. På grund av oron vill hon få plats på särskilt boende med uteplats eller balkong gärna i Fjällbacka. 27

28 Resultat = avslag = bifall Biståndsbeslut Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Anna Per Signe Erik Augusta Tabell 20 Kommentar Kommunerna har bedömt ganska lika. Det är framförallt i fallen Per och Signe man kommit fram till olika resultat. Signe får avslag i tre kommuner och Per i en kommun. Bedömarna har dock lämnat reservationer kring svårigheten att bedöma utifrån en schematisk skriftlig presentation. Trots detta ger tabellen en bild av rättsäkerhet när det gäller biståndsbedömningen. De skillnader som visas i bedömningen är relativt små trots ganska komplexa fallbeskrivningar (se bilaga). I 25 bedömningssituationer skiljer fyra ut sig. Besluten som fattades utifrån fallbeskrivningarna följdes oftast av tillägg och reservationer. Exempelvis kunde en kommun ge avslag på ansökan om särskilt boende men komplettera med extra hemtjänsttimmar alternativt hjälpmedel och med uppföljande samtal och ny utredning längre fram. 28

29 Kostnadsbild för den äldre Utgångspunkt och beskrivning I detta avsnitt har vi valt att belysa likheter och skillnader för brukaren utifrån kostnad för hemtjänsten. Vilken avgift behöver brukaren betala? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun man söker hemtjänstinsatsen? Hemtjänstens avgifter regleras i Socialtjänstlagen. Trots regleringen i lag är det stora variationer i hemtjänstavgifterna i projektgruppens kommuner. Projektgruppen har därför bedömt att detta är viktigt att jämföra ur den enskildes perspektiv. I socialtjänstlagen finns två regler som begränsar hemtjänstavgifterna, dels finns en högsta avgift som inte får överskridas. Den så kallade maxtaxan. Ett annat begrepp är det så kallade förbehållsbeloppet, som är det belopp som ska avsättas innan kommunen har rätt att ta ut en avgift. Avgifter för hemtjänst var är det mest förmånligt att bo för den äldre? Utifrån brukarens perspektiv är avgiftsfrågan en viktig kvalitetsfråga. Ju mindre det kostar ju bättre tycker givetvis brukaren att det är. Gratistjänster uppskattas mest. På nästa sida har vi gjort en sammanställning av de olika tjänsterna och visar om de ingår i maxtaxan, är avgiftsfria eller om det finns en egen taxa utanför maxtaxan. För att göra det överskådligt har vi sorterat in alternativen i olika färger 29

30 Avgifter för hemtjänst = tjänsten är avgiftsfri (3 p) = tjänsten ingår i maxtaxan (2p) = tjänsten finns med egen taxa utanför maxtaxan (1p) = tjänsten finns inte i kommunen Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Mat i hemmet Dagligvaruinköp Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm Trygghetsringning/telefonservice Personlig tid Dagverksamhet Stöd och råd till syn-/hörselskadad Gräsklippning Snöskottning Fixartjänst* Städning Fönsterputs Tvätt Summa (Maxpoäng:51) Tabell Kommentar I tabellen ovan finns många variationer mellan kommunernas olika satsningar och erbjudanden. Avlösning, trygghetsringning, dagverksamhet, stöd och råd till syn och hörselskadade erbjuds gratis av flera kommuner. På andra ställen är det landstinget som står för syn och hörselstöd, de blir då rödmarkerade i tabellen även om tjänsten finns tillgänglig för brukaren. Att få enklare matlagning i hemmet kan antingen ligga inom maxtaxan eller ha egen avgift. I vissa kommuner finns gratis fixartjänst att tillgå medan den inte alls finns att tillgå i andra kommuner. För snöskottning och gräsklippning är villkoren ganska lika. Antingen erbjuds inte tjänsten eller så är det separat avgift. Här kanske man också kan tänka sig att det är vanligare med andra utförare än hemtjänstens egen personal. Helt klart är att brukaren erbjuds olika möjligheter och förutsättningar när det gäller avgifter i de olika kommunerna i nätverket. 30

31 Kostnad per insats För att fastställa avgiften beräknar man brukarens inkomster och jämför med förbehållsbeloppet. Mellanskillnaden är brukarens så kallade avgiftsutrymme. Om avgiftsutrymmet är mindre än hemtjänstavgiften reduceras denna. Det gäller till exempel när brukaren har ökade kostnader beroende på att denne får mat genom kommunens mattjänst. Det är därför som hemtjänstavgiften ibland kan bli lägre när en brukare får mattjänst. Vid mätningen har fem avidentifierade ansökningar använts och respektive kommun har utifrån dessa ansökningar gjort en bedömning och fattat beslut om avgifter. För att jämföra avgifterna har kommunernas avgiftshandläggare fått beräkna avgifterna för tre ensamstående pensionärer och två pensionärspar med varierande inkomstförhållanden och boendekostnader. I exemplen med Sven och Irma och Martin och Sigrid är matkostnader för båda parterna inkluderade. Avgifterna utgår från 2009 års siffror och är beräknade för följande hemtjänstinsatser. Ulricehamn har inte haft möjlighet att redovisa kostnadsuppgifterna. 1. Trygghetstelefon/trygghetslarm 2. daglig matdistribution 3. städning var 14 dag 4. tvätt var 14 dag 5. personlig omvårdnad två gånger i veckan 6. promenad en gång per vecka 7. daglig personlig omvårdnad 8. tillsyn av nattpatrull Resultat Astrid Astrid har garantipension, tilläggspension, änkepension och tjänstepension med sammanlagt kr/mån före skatt. Hon har bostadstillägg med 434 kr/mån och 550 kr/år i ränteinkomster. Hon har en fastighet på 118 kvm med taxeringsvärde på kr med lån på kr till en ränta på 3,0 procent. Kostnad för Astrid Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Avgift utom mat Mat Sammanlagt Tabell 22 31

32 Maj Maj har garantipension, tilläggspension, och änkepension till ett sammanlagt belopp på kr/mån före skatt och ränteinkomster på kr/år. Hon bor själv i en lägenhet med en hyra på kr/mån Kostnad för Maj Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Avgift utom mat Mat Sammanlagt Tabell 23 Martin och Sigrid Martin och Sigrid har tillsammans garantipension och tilläggspension på sammanlagt kr/mån före skatt och ränteinkomster på kr/år. De bor i en lägenhet med en hyra på kr/mån. Kostnad för Martin och Sigrid Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Avgift utom mat Mat Sammanlagt Tabell 24 Sven och Irma Sven och Irma har tillsammans garantipension, tilläggspension och tjänstepension på sammanlagt kr/mån före skatt och ränteinkomster på 282 kr/år. De har bostadstillägg på kr per person och månad. De har ett hus på 130 kvm med ett taxeringsvärde på kr utan lån. Kostnad för Sven och Irma Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Avgift utom mat Mat Sammanlagt Tabell 25 32

33 Gustav Gustav har en garantipension på kr/månad före skatt och ränteinkomster på kr/år. Han bor själv i ett eget hus på 112 kvm med ett taxeringsvärde på kronor. Kostnad för Gustav Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Avgift utom mat Mat Sammanlagt Tabell 26 Nu jämför vi i först kostnader per insats för Maj i fallbeskrivningen ovan. Därefter visar vi en tabell med de ackumulerade kostnaderna för Maj i respektive kommun. Här har vi också färgmarkerat vid vilken nivå hon uppnår maxtaxan. Majs kostnader per insats Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Trygghetstelefon/trygghetslarm Daglig matdistribution Städning var 14 dag Tvätt var 14 dag Personlig omvårdnad 2 ggr/v Promenad 1g/v Daglig personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull Tabell I Vårgårda och Lidköping har taxan grundats på andel av nettoinkomst samt att andelen blir högre ju fler timmar brukaren beviljas. Därför finns ingen kostnad per insats mer än Vårgårdas insatser för trygghetstelefon och mat. 33

34 Ackumulerade kostnader. Blått visar vid vilken nivå Majs kostnader uppnår maxtaxa Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda Trygghetstelefon/trygghetslarm Daglig matdistribution Städning var 14 dag Tvätt var 14 dag Personlig omvårdnad 2 ggr/v Promenad 1g/v Daglig personlig omvårdnad Tillsyn av nattpatrull Tabell Kommentar Typfallen är intressanta då de visar på ganska stora skillnader mellan kommunerna. Men absoluta jämförelser är också svåra att göra då regelverket för hur taxorna räknas skiljer mellan kommunerna. I maxtaxetabellen ovan ser vi att Maj bara kommer upp i maxtaxa i tre av kommunerna, Alingsås, Falköping och Lilla Edet. I övriga kommuner uppnås aldrig taket. Bor Maj i Alingsås får hon betala maxtaxa redan vid tredje insatsen. Om hon bor i Lilla Edet är det först vid den näst sista insatsen som maxtaxenivån inträder. Även om tabellerna ger en förenklad bild av verkligheten så är det helt klart att Majs ekonomi påverkas av i vilken kommun hon bor och får sin hemtjänst. Ekonomin är viktig men det är ändå inte helt säkert att våra brukare är nöjdast i den billigaste kommunen. Vi går nu vidare i vår undersökning och tittar på kommunernas tjänster och kostnader för särskilt boende. 34

35 Äldreboende När man mätt kvalitet i många offentliga tjänster har de ofta varit klassiskt resultatinriktade. Exempelvis att man blir frisk efter operationen eller att man har uppnått en viss kunskapsnivå inom skolan. Det synsättet är naturligtvis svårt att tillämpa inom äldreomsorgens särskilda boenden. Den gruppen äldre människor som omfattas av vård och omsorg inom särskilt boende har i regel uppnått en brytpunkt i livet då förmågorna avtar och livets slutskede närmar sig. Kvaliteter handlar då i stället mer om att kunna fånga dagen och få njuta av nuet. Exempelvis upplevs ofta maten som väsentlig liksom möjligheten att få stimulans och få komma ut och njuta av naturens olika växlingar, få ta del av underhållning mm. I vår undersökning har vi valt samma metod och inriktning som i vårt första avsnitt om hemtjänsten. Vi har använt ett index av olika frågor som ett stort antal nätverk och projekt inom SKL tagit fram och prövat sedan tidigare. Indexet ger en samlad bild av förhållandena och vad som erbjuds de äldre och kan även lyfta starka sidor och förbättringsområden på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått som den äldres nöjdhet. Ett så kallat NöjdBrukarIndex. Kvalitetsbilden kan dessutom ställas i relation till brukarnas nöjdhet och den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Resultat Äldreboendeindex vars samlade resultat redovisas nedan bygger på 15 olika kvalitetsområden som har undersökts av respektive kommuns projektledare. Frågorna har nätverket valt att lägga till. Boendeenheternas chefer har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Uppgifterna baseras på det totala antalet personer i de särskilda boendena för äldre i kommunerna. Sammantaget resultat har sammanställts till ett Äldreboendeindex. Andelen JA-svar har omvandlats till poäng och färgskala enligt tabellen nedan. Andel Färg/poäng 0% % % % % 4 100% 5 35

36 Sammantaget resultat Kvalitetsindikator Alingsås Falköping Lidköping Lilla Edet Ulricehamn Vårgårda 1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltiden? Kan de boende själva välja när man vill gå upp på morgonen? Kan de boende själva välja när man vill lägga sig för nattvila? Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Serveras de boende kvälls/nattmål? Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Erbjuder boendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Erbjuds kvarboende i livets slutskede? Summa fråga 1-12 (max=60p) : Erbjuds den boende möjlighet att ha ett sällskapsdjur hos sig? : Erbjuds den boende möjlighet att få bo tillsammans med sin partner? : Har de boende möjlighet att få hjälp med dusch fler gånger än en per vecka? Summa fråga 1-15 (max=75p) Tabell Kommentar Vi kan se att kommunerna skiljer sig något åt. Vårgårda får 45 poäng och Ulricehamn får 57 poäng. 36