Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet. ropar högst

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet JÄMLIK VÅRD Lika rättigheter för dagens och morgondagens patienter. i dag internationella aidsdagen Fattigdom, okunskap och övergrepp är de största orsakerna till att hivsmittan och andra sjuk domar sprids. Liza Marklund, UNICEF-ambassadör bild: Lars Lindqvist/scanpix 1 3 december pågår Medicinska riksstämman på Svenska Mässan i Göteborg. den arrangeras av Svenska Läkaresällskapet. Den som ropar högst Det finns risk att den som ropar högst prioriteras i vården. De som får stå tillbaka är de med svaga röster: barn, unga, psykiskt sjuka utan starka företrädare och de sköra multisjuka. 6 7 steget före Kärnpunkten för läkare är att se till att patienterna inte blir patienter. Peter Friberg, viceordf. Svenska Läkaresällskapet 4 Vårdelit bestående enbart av vita män riskerar kvaliteten i vården. Theo Bodin, Kandidatföreningen 17 För Levis skull När det värsta händer: En barnfamilj möter döden. 19 Forskningsrön: KROPPEN HAR EGNA FETTPOLISER 14

2 Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ORdFÖRaNdE Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa, och en vård på lika villkor för hela befolkningen. En jämlik vård. Socialstyrelsens krav på sjukvården Vad är jämlik vård? Jämlik vård är ett ideal, där sjukvården ska ge åt varje människa det hon behöver, på det sätt som passar henne. Men idealen kan inte alltid uppnås, alla kan inte få hjälp för allt och ibland måste människor vänta. När resurserna inte räcker ska prioriteringar ske enligt överenskomna principer. Riksdagen säger att sjukvården ska prioritera patienter med livshotande tillstånd, med kroniska sjukdomar, med behov av vård i livets slutskede och människor med nedsatt autonomi. Alla prioriteringar ska göras i en öppen process, baserad på etiska principer. I sjukvårdens vardag är detta inte alltid lätt. Det finns en risk att de som ropar högst prioriteras. De som får stå tillbaka är de med svaga röster: de sköra multisjuka, de psykiskt sjuka, barn och unga utan starka företrädare, de som har svårt att ta sig fram trots stora behov. Det finns också en risk att vårdgivaren agerar med mindre omtanke och respekt mot personer som är olika dem själva i fråga om kön, etnicitet, klass, sexuell läggning eller annan grupptillhörighet beroende på fördomar. Det har vi alla, men vi måste lära oss att handskas med dem för att upprätthålla jämlik vård. I dag kan den som arbetar i sjukvården hamna i konflikt mellan sin uppfattning om ett väl utfört arbete och den yttre pressen av många vårdsökande. Då riskerar den som behöver hjälp att reduceras till en kropp i stället för en tänkande, kännande människa. Alla förlorar på det: patienten som inte får bästa möjliga vård och vårdgivaren som är missnöjd med sin insats. Hälso- och sjukvård måste baseras på gedigen kunskap, goda färdigheter, ett etiskt genomtänkt förhållningssätt och respekt för att vården ska vara jämlik. Därför behövs mer forskning om hur vården blir mer jämlik och spridning av nya rön i sjukvården. Medicinska riksstämman är ett viktigt tillfälle för kunskapsutbyte och spridning av angelägna kunskaper! Margareta Troein Töllborn Ordförande, Svenska Läkaresällskapet Foto: T. Busch-Christensen F Välkommen! I dag, den 1 december, inleds Medicinska riksstämman i Göte borg. Den arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, läkarnas vetenskapliga organisation. Vi är många som samlas under stämmans tre fullspäckade dagar. Många som vill träffas, lyssna, lära och dela erfarenheter. Det är alltid lika spännande att se alla dessa specialister från olika professioner mötas över våra ämnesgränser. Inom vården har vi alla ett gemensamt mål: att sätta patienten i centrum. Vi är här för att lära oss hur vi kan bli ännu bättre på det. Temat för årets Riksstämma är jämlikhet i vården och de olika aspekter man kan lägga in i detta begrepp. Jag tycker om att tänka i bilder och ser framför mig fyra bilder för att illustrera ämnet ur ett vårdperspektiv: Ansiktet representerar den Andre, där vi i mötet har att handla utifrån vår moral och etik. Vägen är patientens väg och patientens val ställt i förhållande till vilka åtgärder vi kan erbjuda. Det handlar förstås om att allt ska vara för patientens bästa och det handlar om vetenskap. Följeslagaren är vårdprofessionernas roll på den väg som patienten har att vandra. Det är för den rollen vi ska utbildas. Spaden har valts som symbol för hantverket. De vägar som vi kan erbjuda i vården måste hela tiden skötas. Men vi måste ständigt fundera på om vi ska bygga andra vägar utifrån nya rön i forskningen. Jag hoppas att vi alla under stämman kommer att uppleva många bra möten, många bra samtal och många bra berättelser om hur vi kan ge patienterna en mer jämlik vård. Vänliga hälsningar Nils Conradi Medicinska riksstämmans generalsekreterare SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Är en fackligt och politiskt obunden organisation som främjar vetenskap, utbildning och kvalitet inom hälso- och sjukvård. Är indelad i 66 vetenskapliga sektioner/specialiteter. Har omkring medlemmar, drygt hälften av landets aktiva läkare. Är en av Europas äldsta läkarorganisationer, grundad Arrangerar bland annat den årliga Medicinska riksstämman, Berzeliussymposier och Läkardagarna i Örebro. Medicinska riksstämman på Svenska Mässan i Göteborg riktar sig främst till yrkesverksamma inom sjuk vården. Kongressavgifter: onsdag och torsdag kr/dag, fredag kr, alla tre dagarna kr. Betalas på plats. Medlemmar i Svensk sjuksköterskeförening: onsdag och torsdag kr/dag, fredag kr, alla tre dagarna kr. Fri entré för medicin studenter. Läs mer på: En annonsbilaga från Intelligent kommunikation sedan Vd Mats Bauer svarar på frågor om innehållet, , mats.bauer@sls.se InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Mikael Ring Texter: Ulrica Segersten och Helena Kämpfe Fredén Grafisk form: Joakim Bjelkås Repro: InPress För information om InPress-bilagor, kontakta Mikael Ring, , mikael.ring@inpress.com. 2 KloK vård

3 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Foto: Tommy Hvitfeldt Främjar forskning och social samvaro Göteborgs Läkaresällskap är en vital 165-åring. Forskningsanslag, utbildning och social samvaro är grundbultarna i verksamheten. 85 procent av alla som genomgår en gastric bypass-operation blir botade från sin typ 2-diabetes. Docent Ville Wallenius och hans forskargrupp söker förklaringen. Uppskattat stöd för doktorandrekrytering Ville Wallenius forskargrupp fick möjlighet att anställa en ny doktorand, som en direkt följd av ett stöd från Göteborgs Läkaresällskap. Det blev ett värdefullt tillskott i deras strävan att lösa gåtan om fetmaoperationers effekt på kroppens blodsockerbalans. Det är ett rent nöje att få vara ordförande för Göteborgs Läkaresällskap, konstaterar Ann Nachemson. Att varje onsdag kunna erbjuda en exposé av kunskap i kombination med lättsam samvaro är fantastiskt. Det är spännande föreläsningar, med efterföljande samkväm och entusiastiska diskussioner av högsta klass. Onsdagarnas föreläsningskvällar står väl i samklang med sällskapets huvuduppgift; att främja medicinsk vetenskap och forskning samt att verka för läkares utbildning och gemenskap. Ann Nachemson Även om Göteborgs Läkaresällskaps sociala funktion är mycket uppskattad, är den tyngsta uppgiften att förvalta donationer, och ur avkastningen fördela forskningsstöd och resebidrag. Inför den årliga fördelningen av forskningsanslag förstärks nämnden med specialister från Sahlgrenska akademin. Arbetet sker helt ideellt. Det är en grannlaga uppgift som vi tar på högsta allvar, säger sällskapets sekreterare Mikael Romanus. Foto: Tommy Hvitfeldt Foto Samuel Unéus Ville Wallenius, docent och ST-läkare, har en forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet på halvtid. Hans forskning handlar om fetma och den typ av fetmaoperation som kallas gastric bypass-kirurgi. Göteborgs Läkaresällskap vill premiera de väst svenska kollegor som lyckas få en av Vetenskapsrådets åtråvärda forskarassistenttjänster. Ville Wallenius kunde på så sätt söka stöd för att rekrytera en läkarutbildad doktorand till sin forskargrupp. Anslaget gjorde det möjligt för mig att anställa en doktorand på heltid på labbet i ett helt år. Detta var förstås oerhört värdefullt. Forskargruppen hoppas vara en unik infallsvinkel på spåren när det gäller den omskrivna och positiva effekt som gastric bypass-kirurgi har på typ 2-diabetes. Det har visat sig att ungefär 85 procent av de patienter som genomgått gastric bypass-kirurgi blir botade från sin typ 2-diabetes. Det beror inte primärt på viktminskningen, utan effekten kommer mycket tidigare. Det fi nns studier som visar att ungefär en tredjedel av patienterna är normoglykemiska redan när de går hem efter operationen efter två, tre dagar, säger Ville Wallenius. De vanligaste teorierna om hur den här effekten uppkommer handlar om att omkopplingen av tarmen medför en ökad produktion av hormoner, som reglerar insulinproduktionen. Men det är nog inte hela förklaringen. Förmodligen fi nns det också en mekanism som är kopplad till att kroppen känner av vilka näringsämnen som kommer ner i tarmen, och i samband med detta ställer om insulinproduktion och insulinkänslighet i olika organ. Det är här vi tror oss följa ett intressant spår, men jag vågar inte avslöja för mycket, ler Ville Wallenius. Doktoranden Erik Elias är i dag ungefär halvvägs i sin avhandling. Förhoppningsvis leder forskningen långt. Om man hittar en modell som förklarar mekanismen som utlöses av operationen, kan det betyda mycket för kunskapen kring våra metabola folksjukdomar. Doktorander eller nyligen disputera de läkare kan till exempel få driftsanslag, stipendier för att forska på heltid eller postdocstipendier. Etablerade forskningshandledare kan också få stöd för att rekrytera läkarstuderande som kan pröva på forskning under en sommar eller en termin. De senaste tio åren har vi delat ut stipendie månader motsvararande 187 forskar år, säger Mikael Romanus. Resebidragen är också populära, årligen delas ungefär 250 bidrag ut. Mikael Romanus Livet är en gåva Sedan 1845 har Göteborgs Läkaresällskap verkat för att förbättra sjukvården i Västsverige. Årligen delar vi ut mellan 15 och 20 miljoner kronor till medicinsk forskning. Hjälp oss att fullfölja traditionen genom att skänka en gåva. Vi arbetar helt ideellt. Din gåva blir ett minne för livet. KloK vård 3

4 Medicinska riksstämman 1 3 december VisiOn 1december» lyssna till Peter Friberg i ett symposium om Global Health challenges today and in the future med Hans rosling som moderator. SAl K 2/3 kl Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet» Fysisk aktivitet en dundermedicin? SAl E1 Kl » Lilla Alva får halva tant Malvas salva och lille Miller får hela herr Killers piller med vilken evidens? SAl F2 kl Kongressavgifter, se sidan 2. Läkarens jobb börjar långt innan patienten får sitt första symtom. Det menar Peter Friberg, vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet, som inte är rädd att utmana gamla föreställningar om vad en läkare ska göra. Text Helena Kämpfe Fredén Foto Samuel Unéus Behålla friskhet lika viktigt som att bota Steget före Han är en man med många järn i elden, doktor Peter Friberg. Inom Sahlgrenska akademin leder han en forskargrupp som forskar om stress, övervikt och kardiovaskulär hälsa bland barn. Han är även överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Under de senaste åren har han dessutom lyckats pricka in ett stort antal möten som vice ordförande i Svenska Läkaresäll skapet och tidigare ordförande i forskningsdelegationen. En av Peter Fribergs hjärtefrågor, som han gärna ser kommer högt på agendan inom läkarkåren, är folkhälsa. Vad passar då bättre än ett av hans mantran: behålla friskhet. Vi behöver friskhus på samma sätt som vi i dag har sjukhus. Peter Friberg Någonstans är det där kärnpunkten fi nns för oss läkare att vara ett steg före, att se till att patienterna inte blir patienter. Att de inte blir sjuka. Jag tror den uppgiften kommer att bli alltmer central. Peter Fribergs bakgrund som hjärt-kärlforskare lade grunden för intresset för livsstilssjukdomarnas konsekvenser. Men i stället för att fördjupa sig i transmittorer och cellmetabolism, ville Peter backa bandet. Vad hände i hans patienters kroppar innan de fick symtom? Hur byggdes sjukdomen upp i kroppen i det tysta? Finns det något man kan göra för att mota Olle i grind? En tjänstgöring som visiting professor på ett barnsjukhus i London blev början på en ny bana. Projektet handlade om att hitta markörer i blodet och blodkärlen kopplat till självupplevd hälsa hos barn och ungdomar. För mig blev det startskottet för ett nytt sätt att se på min yrkesroll att jobba preventivt för att förhindra att de här barnen skulle bli sjuka senare som vuxna. Vi läkare har en väldigt viktig uppgift här: att göra riktigt bra forskning om sambanden mellan livsstil och sjukdomar, och sedan bli duktiga på att förklara för patienterna, säger han. En annan viktig milstolpe var när Peter gjorde sin postdoc i Australien i slutet av 1980-talet. Då tjänstgjorde han på en Risk reduction clinic en mottagning som länge har saknat motsvarighet i Sverige. Peter Friberg efterlyser friskhus på samma sätt som vi i dag har sjukhus. Jag önskar att sjukhusfolket i Sverige skulle tycka att det förebyggande arbetet är lika angeläget. den andra linjen Peter Friberg ser fram emot att driva när han år 2012 blir ordförande i Svenska Läkaresällskapet, är global hälsa. Ett initiativ som härstammar från honom är FN:s deltagande i årets läkarstämma. Det ligger helt i SLS linje, att inte bara stirra på sin egen profession och specialitet, utan se oss i ett större sammanhang. Han poängterar att global hälsa inte bara handlar om bistånd, utan att vi i Sverige kan få värdefullt utbyte från andra delar av världen också. Typiska u-landssjukdomar som malaria och aids fi nns även i Sverige, och det fi nns ingen anledning att svenska läkare inte ska forska om dessa sjukdomar. Varför inte ta del av Bill Gates miljoner? Det fi nns många olösta frågor kring dessa oerhört allvarliga sjukdomar, utmanar Peter Friberg. Bland viktiga inspiratörer nämner han Hans Rosling och Bertil Lindblad, FN-organet UNAIDS representant i New York, som bägge föreläser vid läkarstämman. Våra barn reser överallt, läser kinesiska på gymnasiet, gränserna mellan länder och kontinenter suddas ut Att inte tänka i globala termer när det kommer till hälsa vore ju väldigt konstigt, säger Peter Friberg. F Peter Friberg Överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin. Ålder: 54 år. Familj: Sambo, tre egna barn och fyra bonusbarn. Bor: I Göteborg. På fritiden: Springer mycket, gärna i terräng ett perfekt sätt att koppla av på. Seglar på sommaren. Senast lästa bok: Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami. Aktuell: Vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet. 4 KloK vård

5 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Svaga grupper får stöd i vetenskaplig rapport En ny SBU-rapport om tandförluster lyfter fram flera grupper som blir förbisedda i forskningen. Men nu kommer satsningar som stärker forskningsområdet. Flera av SBU-rapporterna kan bidra till att vården blir mer jämlik. Foto: Samuel Unéus Grupper som det inte forskas om riskerar att bli osynliggjorda. SBU:s rapport om tandförluster riktar uppmärksamheten mot dessa svaga grupper genom att peka på att det fi nns kunskapsluckor. Nu är det viktigt att dessa kunskapsluckor fylls, säger Sofia Tranæus, tandläkare och projektledare på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. En effekt av rapporten är att Vetenskapsrådet, SBU, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Sveriges Tandläkarförbund har påbörjat diskussioner om en satsning för att stärka forskningsområdet. Patientens upplevelse i fokus SBU:s rapport om tandförluster visar bland annat att den som förlorar sina tänder förlorar i livskvalitet. Till exempel kan det handla om att personen blir rädd för att skratta, äta eller hosta i andras sällskap på grund av oro för att andra ska se att han eller hon har en protes, eller att protesen ska ramla ut. Rapporten visar också att det behövs mer forskning för flera vanliga behandlingar i tandvården. osäkerhet om vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst skapar stora praxisskillnader i vården, säger Måns rosén, chef för sbu. Lyfter fram svaga grupper SBU är en oberoende myndighet som samlar, granskar och väger samman forskningsresultat från olika länder. Kunskapen som presenteras i SBU:s rapporter används som stöd för bättre beslut på alla nivåer i vården. Tandförlustrapporten är ett exempel på hur SBU:s arbete kan lyfta fram och stödja svaga grupper. Rapporterna kan generellt också bidra till att skillnader i vårdens rutiner över landet jämnas ut, bland annat eftersom de ofta utgör underlag för nationella riktlinjer. När det fi nns stora praxisskillnader i vården beror det oftast på att man är osäker på vilka metoder som fungerar bäst. Efter att SBU publicerat en kunskapsöversikt ser vi oftast att skillnaderna i praxis minskat avsevärt. Sannolikt beror det delvis på att SBU har en stor trovärdighet, inte minst för att ledande experter på området varit involverade i arbetet, säger Måns Rosén, chef för SBU. Forskning som en naturlig del av vardagen Forskning ska i högre grad vara en naturlig del av sjukhusets verksamhet. Det är en av de viktigaste målsättningarna för Michael Nilsson, relativt nytillträdd FoUU*-direktör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Michael Nilsson tillträdde sin tjänst som Sahlgrenska Universitetssjukhusets FoUU-direktör i våras. Jag tackade ja på grund av mitt intresse att stärka forsknings, utbildnings och utvecklingsperspektiven på sjukhuset. För att göra det krävs arbetsinsatser med både korta och långa perspektiv runt dessa frågor, säger han. Bland annat menar han att man måste hitta metoder för att identifiera och stötta yngre personer som visar intresse för att forska. Det behövs incitament och en tydlig karriärplanering. När man som ung forskare investerar extra tid och tar sig igenom en forskarutbildning måste man bli sedd och uppskattad för det i organisationen. En annan viktig fråga är att få forskare att fortsätta på den akademiska banan efter att de disputerat. Viktiga roller Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är en mångfacetterad organisation. Michael Nilsson och hans medarbetare har en övergripande uppgift i att befästa och utveckla SU:s roll inom många viktiga områden som en ledande aktör inom forskningen, en central del i den regionala utvecklingen och en rik kunskapsorganisation. Ett viktigt mål är att få in forskning, utveckling och även innovationsfrågor tydligare i sjukvårdens vardag. Det ska vara lika naturligt att diskutera forskning och utveckling i verksamhetsledningen, som ekonomi, HR och kvalitetsfrågor. Vi behöver hitta funktioner som fångar upp och möjliggör detta på ett bättre sätt, konstaterar Michael och berättar att han här håller på att jobba fram ett konkret förslag. Samlade resurser Ett annat konkret exempel han vill lyfta fram är Gothia Forum, en mötesplats för alla som arbetar med klinisk forskning. Genom Gothia Forum synliggörs alla resurser som fi nns inom de olika grenarna akademi/universitet, region och forskningsindustri, och kan utnyttjas bättre. Det är ett spännande exempel på en ny organisatorisk struktur och en unik samverkansmodell för regional utveckling. Michael Nilsson menar också att man bör satsa specifi kt inom vissa medicinska områden. I våra rikssjukvårdsuppdrag har vi starka verksamheter som är viktiga för SU. Forskningen inom dessa områden behöver i många fall stärkas och analysen kring detta måste ägnas stor möda. Vi måste också hitta nycklarna för att befästa det starka som redan fi nns. Genom samverkan med Sahlgrenska akademin har vi en mycket stor potential att kombinera grundforskning, klinisk forskning och klinisk praktik. Målet är att skapa en sann tionell translaforskningsmiljö. Foto: Robert Emilsson/Sahlgrenska Universitetssjukhuset *FoUU står för Forskning, Utveckling och Utbildning. Läs mer på KloK vård 5

6 Medicinska riksstämman 1 3 december 1 3 december» Sarah Wamala är med och diskuterar Ojämlik hälsa hur ser den ut och vad kan vården göra?. SAL G3 kl december 2» Diskriminering som hinder för jämställd vård, Gästföreläsning av Katri Linna. SAL F1 kl Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet december» Jämställd vård en infekterad fråga? Moderator: Birgitta Evengård. SAL A1 kl Kongressavgifter, se sidan 2. riksstämman Är vården jämlik? Hur ska alla patienter bemötas och behandlas likvärdigt, oavsett sociala villkor, kön och adress? Ett steg är ökat fokus på förebyggande arbete, menar några av landets experter på området. Text Helena Kämpfe Fredén & Maija Axelsson Illustration Joakim Forsberg Sarah Wamala, generaldirektör Folkhälsoinstitutet Göran Stiernstedt, avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting Katri Linna, diskrimineringsombudsman n hel del har blivit bättre, men mycket arbete återstår. Så kan man sammanfatta läget för arbetet att göra den svenska hälso- och sjukvården mer jämlik. Vi samlade tre experter på jämlikhet och hälsa för att diskutera var svensk hälso- och sjukvård står i frågan i dag. Har vi jämlik hälsooch sjukvård i Sverige i dag? Folkhälsan har förbättrats, men det finns fortfarande skillnader i hälsa mellan olika grupper. Socioekonomi, kön och sexuell identitet är faktorer som spelar in. Dessutom vet vi att grupper med lägre utbildning använder vård och läkemedel i lägre utsträckning än de med högre utbildning. Vissa har inte råd att betala för läkemedel. Och vad värre är vissa avstår vård på grund av dåligt bemötande. Nej, och den kan aldrig bli det, så länge vi inte har ett helt jämlikt samhälle. Däremot kan hälso- och sjukvården bli mer jämlik. Och då måste man nog börja i rätt ände med att sträva mot en jämlik hälsa. Här finns mycket att göra. Vi kan bli betydligt bättre på förebyggande insatser. Nej, det har vi ännu inte lyckats uppnå. DO:s anmälningar kan vara ett exempel på detta. De delas in i två områden: bemötande och tillgång till sjukvård. När det gäller bemötande har anmälaren i Vi måste bli bättre på att möta olika människor. de allra flesta fall fått tillgång till sjukvården, men bemöts med ett sätt som påverkar förtroendet för sjukvården. Nekad tillgång till sjukvård är mycket allvarligt eftersom det innebär att man inte får tillgång till en grundläggande rättighet. Ett exempel är regelverk med olika avgiftssystem där det lesbiska paret får betala för assisterad befruktning inom ramen för hälso- och sjukvården, en kostnad som heterosexuella par inte har. Hur ska vi få en mer jämlik hälso- och sjukvård? (SW) I vår Folkhälsopolitiska rapport finns flera förslag till åtgärder som berör hälso- och sjukvården. Det handlar om att skapa en hälso- och sjukvård på lika villkor och ett mer hälsofrämjande förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Bland annat föreslår vi styr- och ersättningssystem som premierar förebyggande och hälsofrämjande insatser i hela hälso- och sjukvården. Vi behöver också sträva mot ett samhälle där fler får jobb, eftersom det finns ett starkt samband mellan frånvaro av arbete och ohälsa. (GS) Vi inom vården måste bli bättre på att kommunicera med olika slags människor. Var vi kommer ifrån och de erfarenheter vi har med oss påverkar hur vi tar till oss information. (KL) Vården, som alla andra samhällsfunktioner, utgår ifrån en omedveten bild av patienten som den kroppsligt och intellektuellt funktionsfullkomliga individen. Och som dessutom är en etniskt svensk man. Detta kan påverka mötet med patienten. Det behövs i både grund- och vidareutbildning en övning i att se på sig själv och sina egna inlärda värderingar. Vilket ansvar har läkarna? (SW) Läkare behöver mer kunskap om sambanden mellan ohälsa och faktorerna bakom. Man behöver också ta ett större ansvar för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Fortbildning kan vara en väg att ge mer kunskap och redskap till ett mer hälsofrämjande förhållningssätt. (GS) Om vi kan göra all vårdpersonal mer medveten om de osynliga faktorer som påverkar hur vi bemöter olika människor i vården, har vi kommit en bra bit på vägen. Jag tror på att ta fram mer statistik som synliggör hur ojämlikt det faktiskt är i vissa fall. Det kan ge många läkare en aha-upplevelse. Men att göra vården mer jämlik innebär inte att allt ska bli exakt lika. Landsting och sjukhus är, och ska få vara, olika varandra. Och det finns bättre och sämre läkare. Det går inte att komma ifrån. Vad kan man som patient göra om man misstänker att man inte fått jämlik sjukvård? (KL) Om man på osakliga grunder särbehandlats inom vården eller stött på kränkande behandling kan man göra en anmälan till DO. Det förutsätter då att behandlingen har samband med någon av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna. 6 Klok vård

7 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet å i n Personcentrerad vård ger bättre resultat Exempelvis kan vårdtiden för patienter med höftledsfrakturer mer än halveras. Studier pekar på att man med relativt enkla men genomtänkta metoder utifrån patienten, drastiskt kan förbättra vården, säger Inger Ekman, professor i omvårdnad och ansvarig för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). Centrum för personcentrerad vård startades den 1 januari i år, i direkt anslutning till olika kliniska verksamheter runt om i Göteborg. Syftet är att bygga upp ett centrum i världsklass för personcentrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd. Inom GPCC finns ett hundratal forskare från olika discipliner och fakulteter som bedriver patientnära forskning i samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, primärvården och kommunen. Vår verksamhet handlar om personen, inte sjukdomen, och vi utgår ifrån patientens upplevelse, säger Inger Ekman. Vi tar reda på hur en mer personlig och individuellt anpassad vård ska se ut. Det är särskilt viktigt vid exempelvis långvarig smärta och andnöd, tillstånd som kan ha många orsaker och där vården i dag ibland har svårt att erbjuda en god och effektiv behandling, säger Inger Ekman. Tack vare nära samarbete med hälso- och sjukvården kan GPCC:s forskningsresultat snabbt omsättas i praktisk nytta, och komma patienterna och vården till del. Fira nyåret med en lyxig helkväll på Konserthuset. Göteborgs Symfoniker ger en klassisk wienerkonsert med kända slagnummer av klanen Strauss med Ola Rudner som kvällens Stehgeiger och dirigent. Champagne, snittar, garderob, konsert, mingel och feststämning ingår i biljetten (495 kr). Mycket nöje! Foto: Tommy Hvitfeldt Centrumföreståndare Inger Ekman (tv) samlar kompetens från en mängd forskare inom GPCC. KONSERTHUSET GÖTAPLATSEN. BILJETTER: TEL VARD , LÖRD MOBIL.GSO.SE GÖTEBORGS SYMFONIKER ÄR SVERIGES NATIONALORKESTER. FÖRSTE HUVUDSPOSOR VOLVO. HUVUDSPONSOR SEB, GÖTEBORGS-POSTEN OCH SKF. FAKTA Målet med GPCC är att skapa ett Center of Excellence inom vårdforskning och personcentrerad vård vid långvariga tillstånd. Forskningen fokuserar särskilt på organisation av vård, lärande/hälsoinformatik, symtomlindring samt utveckling av metoder vid klinisk forskning. Förbättrar kontakten mellan vårdgivare och hivpositiva Att vara hivpositiv innebär många påfrestningar som inte har med den fysiska hälsan att göra. Det gäller till exempel bemötandet från vården. Självhjälpsföreningen Positiva Gruppen Väst arbetar därför med att utbilda vårdpersonal och öka deras kunskaper om hiv. Vi vill vara ett komplement och stöd till svensk sjukvård. Vi har kunskapen och erfarenheterna som kan komma vården till nytta, säger Joakim Berlin, en av initiativtagarna till Positiva Gruppen Väst. Det började som en självhjälpsgrupp för 17 år sedan. Då var de sex personer, samtliga hivpositiva. I dag har det vuxit till en förening med anställda som aktivt arbetar med att förbättra vardagen för hivpositiva. Några steg framåt har man redan tagit, men det finns mycket kvar att göra. En av föreningens viktigaste insatser är därför att utbilda vårdpersonal i bemötande av hivpositiva. En del har till exempel blivit lämnade av vårdpersonal som inte kommer tillbaka efter att patienterna berättat att de är hivpositiva. Tyvärr är inte hiv ett så stort ämne i dag. Det diskuteras inte och därför är inte kunskapen så bra. Det betyder även att allt för många diagnosticeras för sent i dag, bland annat på grund av att man inte ställer de rätta frågorna och sätter symtom i samband med hiv. Flexibel sjukvård När Joakim Berlin föreläser för vårdpersonal, handlar därför en hel del av föreläsningen om rena fakta kring sexualitet och hiv. Men det blir också en fråga om att titta på sig själv. Det handlar om att bli medveten om hur man själv är som individ. Vid sidan av bemötande och psykosociala frågor finns det också rent medicinska insatser som Positiva Gruppen Väst arbetar med att förbättra. En av de stora utmaningarna blir att arbeta för en flexiblare sjukvård, däribland hiv-test med snabbt provsvar inom 20 minuter. Dessutom är det nödvändigt att ha mottagningar med drop in, som det nu finns i Stockholm, för att nå de personer som vi inte når genom vanliga kanaler, säger Joakim Berlin. Positiva Gruppen Väst har i dag flera som är engagerade i kampen mot hiv: Inger Gunnarsson, Maj-Britt Eliasson, Joakim Berlin och Agnes Nygren. FAKTA Positiva Gruppen Väst utbildar vårdpersonal, lärare och andra relevanta yrkes grupper inom bemötande och psykosociala frågor. Föreningen arrangerar sociala aktiviteter för hivpositiva och anhöriga, samt ger kris- och stödsamtal. Positiva Gruppen Väst finns i Göteborg, men vill även vara ett stöd för dig som finns utanför Göteborgsregionen. KLOK VÅRD 7

8 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet AstraZeneca fortsätter växa i Mölndal Här finns allt vi behöver för att fortsätta växa och utvecklas. Med fler forskningsområden under samma tak finns stor potential för synergier. Gunnar Olsson och Maarten Kraan, ansvariga för några av AstraZenecas viktigaste forskningsområden, välkomnar de möjligheter som öppnas när företaget nu samlar en stor del av sin forskning och utveckling i Mölndal. En science fiction-liknande stad breder ut sig längs E6:an. Här ligger AstraZenecas anläggning för forskning och utveckling av nya läkemedel inom hjärta-kärl och magetarm. Och här samlas också snart AstraZenecas globala forskning och utveckling inom området andningsvägar/inflammation. Anläggningen anpassas för att skapa optimala förutsättningar för en fortsatt framgångsrik forskning. Om- och tillbyggnaden är ett led i AstraZenecas världsomspännande forskningsarbete inom viktiga terapi områden. Nu samlar vi vår globala kompetens inom andningsvägar/inflammation i Mölndal, säger Maarten Kraan, forskningsområdesansvarig. Den stora utmaningen är att fortsätta leverera forskning i världsklass samtidigt som vi strukturerar om, men så här långt har det gått över förväntan och vi har fått ovärderligt stöd från regionen, sjukhusen och våra samarbetspartners. Vid anläggningen i Mölndal har läkemedel som magsårsmedicin och blodtryckssänkare sett dagens ljus och här räknar AstraZeneca med att en rad nya viktiga läkemedel ska utvecklas de närmaste åren. Att ta fram nya, effektiva och säkra läkemedel är en lång, omständlig och resurskrävande process, men i Göteborg finns unikt goda förutsättningar för att lyckas, menar Gunnar Olsson, ansvarig för forskning inom hjärta-kärl och mage-tarm. Han har varit med att ta fram flera av AstraZenecas blockbusters och pekar på flera framgångsfaktorer för Mölndal och Västra Götalandsregionen: Maarten Kraan Gunnar Olsson Här finns en stark tradition när det gäller epidemiologi, och ett nära och väl fungerande samarbete mellan näringsliv, akademi och sjukhus. Utvecklingen av flera viktiga och lovande läkemedel pågår. Den stora utmaningen i dag är folkhälsoproblem som fetmaepidemin och allt den för med sig, som ökad risk för diabetes och hjärt-kärlproblem, säger Gunnar Olsson. Där satsar vi en stor del av våra forsknings- och utvecklingsresurser i dag. Genom att samla forskning och utveckling inom flera områden på samma plats, ökar möjligheterna att skräddarsy nya läkemedel. Det finns en inflammationskomponent i många av våra stora folksjukdomar. Därför är det en klar fördel att inflammationsforskningen finns under samma tak som exempelvis forskning om hjärta-kärl. Det möjliggör nya angreppssätt för behandling av sjukdomar inom hjärta-kärl- och magtarmområdena. I dag arbetar personer på AstraZeneca i Mölndal. Fram till december nästa år ska ytterligare ett antal forskare och specialister från hela världen rekryteras. Den processen är vi mitt uppe i och vi har mycket att erbjuda för att locka de allra bästa till Mölndal, säger Maarten Kraan. Här finns forskningsmiljöer i världsklass, en stark samarbetstradition med sjukhus och akademi, närhet till goda boendemiljöer och fin natur, samt ett rikt kulturliv. Det är faktorer som gör regionen attraktiv. Visste du att AstraZeneca i Mölndal rymmer de etablerade forskningsområdena hjärta-kärl och mage-tarm, och nu under uppbyggnad andningsvägar/inflammation? Mölndal kommer att vara huvudsäte för en global utvecklingsenhet med fokus på bland annat kliniska studier och farmacevtisk utveckling. det finns 146 projekt i Astra Zenecas samlade forskningsportfölj? 97 av dessa är nu i klinisk utvecklingsfas. Klinisk fysiologi på sahlgrenska Satsar på god forskarmiljö Peter Gjertsson och Göran Bergström är överens. Samverkan mellan klinik och forskning gagnar såväl sjukhuset som akademin. Och de lever som de lär. Kliniska databaser är viktiga för verksamheten vid Klinisk Fysiologi på SU. Här betraktas forskning som en naturlig del av vardagen. Redan i dag har detta arbetssätt kunnat omsättas i patientnytta. Vi har satsat mycket på att bygga upp kliniska databaser och biobanker som kan användas för forskning och kvalitetsuppföljning, säger Peter Gjertsson, verksamhetschef på Klinisk Fysiologi på SU. En av dessa, biobanken GUVASC, skapade grunden till en nyligen uppmärksammad forskningsnyhet. En forskargrupp knuten till GUVASC kunde visa att unika bakterier finns i både aterosklerotiska plack och i munhålan, säger Göran Bergström, professor och överläkare vid samma avdelning. GUVASC innehåller i dagsläget vävnad (plack avlägsnade vid halskärlskirurgi) från cirka 400 patienter. Biobanken har skapats i nära samarbete med kärlkirurgi och neurologi. Bättre diagnostik Databasen WINGA samlar också information om ateroskleros i halskärl och här finns data från cirka patienter. Redan inom ett par år hoppas Göran Bergström att detta ska leda till säkrare identifiering av vilka patientgrupper som ska opereras. Det finns även en stark forskningsdel kopplad till den aortaaneurysm-screening som regionens 65-åriga män genomgår. Vi vill här hitta biomarkörer som gör det möjligt att via ett enkelt blodprov identifiera högriskpatienter. Inom nuklearmedicinen används databaser för utveckling av datorbaserade beslutsstöd. Ett redan utvecklat beslutstöd för myocardscinitgrafi används redan i klinisk rutin, vilket leder till mer samstämmiga bedömningar mellan olika läkare. Vi håller nu på att utveckla detta för PET/CT, och i den databasen har vi ungefär 500 patienter i dag, säger Peter Gjertsson. Forskningen naturlig PET/CT-kameran kopplar också ihop verksamheterna på spännande sätt. Genom att identifiera patienter via WINGA ska man med hjälp av PET undersöka plackens inflammationsgrad. Databaserna skapar många möjligheter, och dessutom poängterar Peter Gjertsson att ett nära samarbete mellan klinik och forskning gagnar bägge parter. Forskningen får tillgång till unika patientmaterial och kliniken genomsyras av ett ständigt kvalitetsoch förbättringsarbete samt ett kritiskt evidenstänkande. Vi uppmuntrar våra medarbetare, inte minst STläkarna, att genomgå forskarutbildning. Då måste man också anpassa verksamheten till detta och rekrytera personer som kan vara handledare. 8 Klok vård

9 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Medicinska riksstämman 1 3 december 1 3 december» Ojämlikhet och barns psykiska hälsa. SAl A2 kl december» Livsuppehållande behandling. Myndigheternas roll/hälso- och sjukvårdens roll. SAl A6 kl » Papperslösas rätt till vård. SAl K1 kl Kongressavgifter, se sidan 2. Etik Varför vill vi göra en undersökning är det för barnets skull eller föräldrarnas? Gisela Dahlquist tycker det är viktig att resonera om de etiska aspekterna inom barnhälsovården. På de svagastes sida Foto: istock asylsökande BaRN Hälsa ska vara en rättighet för alla Flyktingbarnens situation i Sverige är en debatt som blossar upp i medierna till och från. Flera utredningar visar på stora brister i mottagandet, och Sverige har upprepade gånger kritiserats av FN:s barnrättskommitté för att diskriminerar vissa grupper av barn när det gäller tillgång till vård och skola. Lagen säger att barn som är eller tidigare har varit asylsökande har rätt till vård på samma villkor som svenska barn. Regelverket gör alltså undantag för vissa grupper av papperslösa barn. Dessutom fi nns det en okunskap inom vården som gör att en del barn ändå råkar väldigt illa ut genom att vägras vård som de har rätt till. Barn far även väldigt illa om deras sjuka föräldrar vägras vård, till exempel för att den inte räknas som tillräckligt akut eller för att de är papperslösa, berättar Henry Ascher, docent i barnmedicin och prisbelönad för sitt arbete med utsatta barns hälsa. Etik är att väga mellan två goda värden som kolliderar med varandra, säger årets Hippokratespristagare, barnläkare och forskare Gisela Dahlquist som i 30 års tid varit intensivt engagerad i etikfrågorna. De patienter som ligger henne varmast om hjärtat är de som inte förmår föra sin egen talan. Text Maija Axelsson Redan under sin läkarutbildning hade Gisela Dahlquist varit med om situationer som fick henne att reflektera över etiska aspekter i vården. Men det var när hon började sin forskning med diabetessjuka barn som hennes intresse för etikfrågorna verkligen väcktes. Vid forskning används barn en oftast utan att de själva kan ha någon nytta av resultaten, men kun skapen kan vara viktig för fram tida barn. Det blir väldigt tyd ligt hur svaga barnets möjligheter är att skydda sig. Upp till 7 8 års ålder kan barn inte förstå vad forskningen innebär, därefter ökar förståelsen successivt, säger Gisela Dahlquist. På 70-talet var det de medicinska fakulteternas etikkommittéer som granskade forskning. Hon blev tidigt ledamot och märkte att resonemangen kring de etiska avvägningarna fungerade bättre när det gällde forskning än i den kliniska rutinen. Triggad av forskningsetiken började hon hålla i sammankomster och ordna seminarier med läkare. Hon startade också etikundervisning för läkarstudenter. Studenterna får öva sig i att analysera verkliga fall i klinisk vård och lära sig att resonera på ett strukturerat sätt kring etiska problem: varför vill vi göra den här undersökningen eller ta det här provet? Är det för barnets skull, eller föräldrarnas? Är det för att vi ska känna oss säkra, eller för att vi inte ska bli anmälda till ansvarsnämnden? Gisela dahlquist konstaterar, att som barnläkare har man de nyfödda barnen i den ena änden på skalan och tonåringar i den andra. Hon ger två exempel på problemscenarier: En kvinna väntar tvillingar. Det ena barnet är svårt sjukt och man behöver snitta fram barnen, men då riskerar man även det friska barnets liv. För mamman innebär ett kejsarsnitt också en risk. Hur resonerar man? Och ser man tonåringen som en fullvärdig människa med alla rättigheter? Ta exempelvis ett svårt cancersjukt 14-årigt barn som verkar mogen att fatta egna beslut om behandlingen, men föräldrarna tycker annorlunda. alla avväganden är inte så dramatiska, utan det kan handla om att ta ett näs- och svalgprov på ett litet barn. Det är ett obehagligt prov där barnet måste hållas fast. Då måste vi stanna upp och fundera över hur viktigt provet är i förhållande till övergreppet. Det är inte alltid lätt om man blir utsatt för påtryckningar från annan sjukvårdspersonal eller föräldrar. Enligt Gisela Dahlquist kan man lära sig att stå emot trycket genom att bli medveten om de etiska frågorna, att öva sig i att argumentera och granska sig själv. Detta trots dagens snabba tempo i vården, där de svaga grupperna har allt svårare att hävda sig. Vårdgivare måste därför ha ett etiskt engagemang för att skydda de här patienterna mot allt för snabb och teknologisk medicin, där man inte hinner reflektera över om det är för patientens bästa. Det är ju patientens bästa vi alltid har i uppdrag att ta hänsyn till. Etik är att väga mellan två goda värden som kolliderar med varandra. Särskilt när det gäller svaga grupper, där vi har det största ansvaret att göra en god etisk analys. I en idealisk värld skulle alla läkare vara medvetna om att det här är lika viktigt som rent medicinska överväganden. Gisela dahlquist oroar sig för att allt fler sjukhus där man har en etikutbildning, nu lägger ner den med motiveringen att det fi nns så mycket annat man måste prioritera. Det är både sorgligt och farligt, eftersom det kan leda till att tilltron till sjukvården skadas. F Gisela Dahlquist Professor i barnmedicin och ordförande i Medicinska fakultetens rådgivande etikkommitté vid Umeå universitet. Vetenskaplig sek reterare vid Centrala Etikprövningsnämnden och ledare för arbetsgruppen för forskningsetik inom ämnesområdet för medicin på Vetenskapsrådet. Familj: Make, 2 vuxna barn, 3 barnbarn. Bor: Umeå och Norrtälje. Lyssnar på: Klassisk musik och lite annat. Läser: Det mesta. På fritiden: Roslagen och segling. Foto: Samuel Unéus Foto: Julien Harneis En del i problemet är att en stor del av ansvaret för hur barnen blir bemötta läggs på den enskilda vårdgivaren. Det blir då vårdgivarens inställning och kunskap som styr vilken vård barnet får, vilket ensligt Ascher är oacceptabelt. Det skapar en farlig sammanblandning av vård och asylpolitik där patienterna hamnar i en underlägsen och rättslös ställning. Även vårdpersonalen hamnar i en svår situation när man å ena sidan har arbetsgivaren att ta hänsyn till, som kräver kostnadseffektivitet och sparsamhet, och å andra sidan luddigt formulerade lagtexter. Som läkare kan man inte börja utreda om patienten har uppehållstillstånd eller ej, lika lite som man kan börja utreda vem som är förövare och offer när man får in flera skadade från exempelvis ett gängbråk. Svårast skadad måste gå först, sedan fi nns det andra samhällsorgan som ska lösa de andra bitarna. Så måste det fungera för att upprätthålla förtroendet för vården. Det är etiskt viktigt att vi håller isär rollerna, säger Henry Ascher som önskar att den nu sittande statliga utredningen kommer att lägga ett förslag om rätt till sjukvård på lika villkor för alla i enlighet med de krav FN ställt på Sverige. KloK vård 9

10 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Här finns kunskap Ovanliga diagnoser är sjukdomar som finns hos högst hundra personer per miljon invånare och som leder till omfattande funktionshinder. Trots att varje sjukdom i sig är ovanlig berörs sammantaget ett mycket stort antal människor i Sverige. Databasen innehåller beskrivningar av närmare 300 diagnoser och nya tillkommer kontinuerligt. Texterna utarbetas i samarbete med medicinska specialister och handikapporganisationer. De faktagranskas av en särskild expertgrupp och uppdateras regelbundet. 10 KloK vård

11 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Foton: Tommy Hvitfeldt spindlarna i sjukvårdsnätet Heléne Westrin och Rolf Gedeborg har olika infallsvinklar till anestesi- och intensiv vård. Men grundbultarna till den goda vården är desamma, nämligen fyra K. Kliniskt patientperspektiv, kompetens, kunskap och kvalitet. Anestesi- och intensivvård är sammanfl ätade till en specialitet i Sverige. Detta är positivt och ger de bästa förutsättningarna för en nödvändig helhetssyn, menar Per Nellgård och Heléne Seeman-Lodding. Att hantera liv och död samt allt däremellan Pojkens lilla leksaksbil gör en loop kring asken med färgkritor. I salen bredvid kämpar hans pappa för sitt liv, med ett nytt donerat hjärta. Vardagen inom anestesi och intensivvård är mångfacetterad. Narkossjuksköterskan Heléne Westrin arbetar med patientsäkerhet genom att utveckla systematiska metoder för att förhindra vårdskador. Här har vi inom anestesi- och intensivvård varit föregångare. Hela vårt arbete bygger på att vi har säkra system att luta oss emot. Avvikelserapporter, riskanalyser och händelseanalyser är betydelsefulla hjälpmedel för att kvalitetssäkra arbetet. Medarbetarna förstår att vi jagar systemfel och inte individer. Kommunikation, samarbete och återkoppling är viktiga röda trådar för personalen, säger Heléne Westrin. numera är barn till svårt sjuka patienter välkomna till intensivvårdsavdelningarna, även om det värsta skulle inträffa. Senast igår hade jag ett anhörigsamtal med barn som hade sett sin pappa dö. De tog det väldigt naturligt, säger Per Nellgård, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och skattmästare i SFAI. Inom anestesi- och intensivvård är en helhetssyn nödvändig, och Per Nellgård menar att det gäller att ha ett holistiskt synsätt ur flera perspektiv. Vi vårdar inte bara patienter, utan har även mycket kontakt med de anhöriga. Och när det gäller patienterna ser vi inte bara en axel eller en blindtarm. Vi måste ha förståelse för hela kroppens organsystem, understryker Heléne Seeman-Lodding, ordförande i SFAI. Anestesi- och intensivvård är en av de största kliniska specialiteterna inom svensk sjukvård. Men verksamheten sker ofta bakom stängda dörrar, på patienter som inte är vid medvetande. Det gör att många har en diffus bild av vad vi gör, säger Heléne Seeman-Lodding. Hon beskriver en patient- och säkerhetsfokuserad gränsöverskridande verksamhet. Från att ta hand om det späda, nyfödda barnet till den multisjuka gamlingen i livets slutskede. Från förlossningens rutinmässiga epidural till ambulanshelikopterns blodiga trauma. Det vore helt enkelt omöjligt att bedriva modern sjukvård utan anestesi- och intensivvårdsspecialisterna. Det som har möjliggjort den stora kirurgiska utvecklingen är faktiskt att vi har fått bättre anestesioch intensivvård, säger Per Nellgård. Plötsliga olyckor, organdonationer, en avbruten behandling. Patienter i ett utsatt tillstånd, eller utan kontroll och beslutskapacitet. Personalen möter ofta existentiella frågor, ställda på sin spets, och de ställs inför svåra och snabba beslut. Den etiska diskussionen är oavbrutet i gång, liksom kompetensutvecklingen. Det livslånga lärandet är en naturlig del av vårt arbete, säger Per Nellgård. All personal är specialutbildad och genomgår regelbundet fortbildning. Vi är beroende av spetsteknologi, och inom professionen pågår ett ständigt arbete med validering och kvalitetsutveckling. Patientvården bygger på hur vi säkrar gränssnittet mellan människa och teknik. Hos oss måste den enskilda människan känna sig trygg, även om hon befi nner sig i en komplex miljö som en operationsavdelning och/eller intensivvårdsenhet, konstaterar Heléne Seeman-Lodding. att anestesi- och intensivvård är en sammanhållen specialitet är ganska unikt för Skandinavien. SFAI anser att, genom att se behoven genom hela den sammanhållna vårdkedjan kan kunskap och kvalitet bäst stärkas till gagn för patienten. Modellen, som omfattar hela vårdprocessen, har väckt stort internationellt intresse, säger Heléne Seeman- Lodding. Rolf Gedeborg, Uppsala, är vetenskaplig sekreterare i SFAI och en av föreningens representanter i Svenska Läkaresällskapet. Anestesi- och intensivvård har en central roll inom svensk sjukvård. Allt sjukare patienter som opereras och alltmer avancerade ingrepp, som även görs i dagkirurgisk verksamhet, ställer högre krav på våra insatser före, under och efter operativa ingrepp. Vi har ett stort engagemang i verksamheter såsom avancerad smärtutredning och behandling, akutmedicin och ambulanssjukvård, mobila intensivvårdsgrupper och intermediärvårdsavdelningar, liksom att arbeta med svåra etiska frågor i livets slutskede. Vår förening, liksom engagemanget i Svenska Läkaresällskapet, ger oss möjligheter att påverka och utveckla vården, och att lyfta fram en helhetssyn på operationsprocessen och vården av de allra sjukaste patienterna, säger Rolf Gedeborg. SFAI, Svensk Förening för Anestesi-och Intensivvård Organiserar drygt läkare inom anestesi/opera tion, intensivvård, prehospi tal- och akutvård samt smärtverksamhet. SFAI arbetar tillsammans med sina delföreningar för både djup och bredd inom sina verk sam hets områden. Delföreningar: Neuro-, Obstetrik-, ÖNH/Plastik-, Barn (pediatrisk)-, Thorax-, Anestesi- och Intensivvård, Svenska Intensivvårdssällskapet, Operationsledning, samt KVAST (utbildning). Referensgrupper: PTHLS, AMLS, HBO, Smärtbehandling. Kvalitetsregister: Svenskt Intensivvårdsregister, SIR. KloK vård 11

12 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet hallå där Anders Nordström, Sveriges hiv- och aidsambassadör. Vad innebär ditt arbete? Jag företräder Sverige när det gäller arbetet med hiv- och aidsfrågor i internationella organisationer, som till exempel i UNAIDS och Globala fonden mot hiv/aids, tbc och malaria, där jag sitter i styrelserna. Vi jobbar framför allt globalt, men jag träffar också svenska forskargrupper, enskilda organisationer och näringslivsrepresentanter som arbetar internationellt med de här frågorna. En del av arbetet går ut på att få till stånd välfungerande hälso- och sjukvårdssystem mer på bredden, att få ett effektivt bistånd och säkerställa att det här blir en del av systemet. Vilka är de största utmaningarna i kampen mot hiv och aids? Att sätta mycket större fokus på förebyggande åtgärder för att hindra nysmittan. Sexuell hälsa, säkert sex, tillgång till kondomer och jämställdhet är några grundläggande frågor som behöver stärkas. Här behövs det mer evidensbaserad forskning vad är det som fungerar? Den andra stora utmaningen är den långsiktiga finansieringen av de påbörjade insatserna när det gäller till exempel behandling och de preventiva åtgärderna. Vilka är de viktigaste strategierna för att hejda smittan? En kombination av olika åtgärder som redan pågår: ökat preventionsarbete, nya medicintekniska lösningar, arbete med beteendefrågor och fortsatt behandling, och här måste man följa resistensutvecklingen noga. En väldigt viktig strategi är också att fortsätta med att skapa förutsättningar för detta genom att uppmuntra och ställa krav på politiskt ledarskap, så att ledarna pratar om hiv och aids och investerar i människors hälsa. Har hiv- och aidsvården blivit mer jämlik globalt sett? Nej, det tycker jag inte. Hälsosituationen i världen i stort är bättre, men just när det gäller tillgången till hiv- och aidsvård är skillnaderna mellan rika och fattiga länder gigantiska. Också skillnaderna inom länderna, mellan dem som har utbildning och resurser och dem som inte har det, är enorma. Kommer vi att nå målet i millenniedeklarationen, att hejda smittan tills år 2015? Trots att det går åt rätt håll, tror jag inte det. Visserligen minskar antalet nysmittade, men fortfarande smittas miljoner människor varje år. Det finns specifika målgrupper där man enkelt skulle kunna uppnå mycket om man satsade mer kraft på åtgärderna. I de allra flesta fall kan man till exempel hindra att barnet smittas om mamman under graviditeten får bromsmediciner. Text Maija Axelsson Liza Marklund: Vi kan stoppa hi I Fattigdom, okunskap och övergrepp är de största orsakerna till hivsmittan. Kan vi be domen är nästan hela slaget vunnet, och det absolut bästa sättet att utrota fattigdom ä flickor, säger succéförfattaren och Unicef-ambassadören Liza Marklund. Text Maija Axelsson sex år har Liza Marklund vid sidan av sitt författarskap arbetat som Unicef-ambassadör. Hon reser, informerar, gör tv-dokumentärer, skriver artiklar och uppmuntrar fler att bli bidragsgivare för att hjälpa de drabbade och för att hejda smittan. Under sina resor har hon träffat barn i Afrika vars föräldrar har dött i aids, döende barn som föddes med smittan i Kambodja och gatubarn som bor i avloppen i Ryssland. Det har blivit både bättre och sämre under de här sex åren. Kambodja hör till de länder där det har det blivit bättre. För några år sedan såg man de första tecknen på att antalet smittade hade börjat gå ner. Det har man uppnått med hjälp av information och läkemedel, men framför allt genom en större medvetenhet, vilket är det första som krävs för förändring. Man har också börjat diskutera kvinnors rättigheter, visserligen på ett basalt plan, men ändå. I Ryssland har det däremot blivit värre. Liza Marklund säger att där märks ingen förändring alls, det finns ingen vilja till förändring eller utbildning i hiv- och aidsfrågorna. Det kan finnas lokala initiativ, men i det stora hela är situationen mycket bekymmersam. Senast har hon varit i Botswana och Sydafrika, i Kapstaden. Där blev hon imponerad av ett skolprojekt som Unicef driver tillsammans med utbildningsdepartementet, Girls and boys education movement. Några skolelever tränas att bli ambassadörer i icke-våld, jämlikhet mellan könen samt frågor kring hiv/aids, och de informerar i sin tur sina kompisar. Det har blivit en jättegrej med skolor involverade. När eleverna själva gör det här, har det visat sig fungera mycket mer effektivt än när lärare säger precis samma saker. Enligt Liza Marklund arbetar Unicef i Sydafrika på alla nivåer; direkt på gatan och långt ut i byarna, men också med regeringen och i parlamentet med lagstiftningen. President Zuma har också, på Unicefs initiativ, inrättat ett kontor i regeringskansliet som ska se till att barnens rättigheter tillgodoses. Bland annat fokuserar man nu på spädbarnsdödligheten genom att försöka hindra mor- till barnsmittan. Liza Marklund säger att nyckelfrågan i hiv- och aidsproblematiken handlar om flickors rättigheter, eftersom just det har visat sig vara helt avgörande i kampen mot fattigdom. Fattigdom, okunskap och övergrepp är de största orsakerna till att hivsmittan och andra sjukdomar sprids. Kan man besegra fattigdomen är nästan hela slaget vunnet, och det absolut bästa sättet för att utrota fattigdom är att utbilda flickor. Lawrence Summers, tidigare chefsekonom vid Världsbanken och finansminister i USA, har skapat en formel som bevisar det. Beroende av hur många års utbildning en flicka får, desto färre barn föder hon, desto senare föder hon sina barn, desto friskare är hennes barn och desto längre lever både barnen och hon själv. Det är en investering som räcker över flera generationer. Det är den minsta insatsen som ger den största utdelningen. 12 Klok vård

13 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Pretty är 13 år och bor i kåkstaden Langa i Kapstaden i Sydafrika. Hon vill bli pilot när hon blir stor. Liza träffade henne där i april Tack vare Unicefs arbete i Sydafrika, har Prettys chanser att nå sina livsmål ökat betydligt. JÄMLIK VÅRD GER BÄTTRE HÄLSA Varje år föds barn i Afrika med HIV. INTERNATIONELLA AIDSDAGEN ONSDAGEN DEN 1 DECEMBER KL SAL K 2/3 PÅ SVENSKA MÄSSAN GLOBAL HEALTH inequalities today and challenges for the future v och aids segra fattigr att utbilda Foto Unicef Liza Marklund är övertygad om att det går att stoppa hiv/aids och säger att det är vårt ansvar i den gamla, fria världen att ställa upp för människor i den nya, ofria tredje världen. Men då måste flickor få gå i skolan, kvinnor bestämma över sin sexualitet och bromsmediciner bli tillgängliga för alla. Vi har ett ansvar och vi har resurserna. Vi ska inte rädda dem eller ge dem allmosor, utan se till att världen blir rättvis, så att de får samma förutsättningar och möjligheter som vi. Vill man hjälpa kan man bli världsförälder. Det är ett bra sätt, menar hon, eftersom lite pengar varje månad gör att man kan satsa på långsiktiga projekt. Små summor kan göra en oerhört stor skillnad i de här människornas liv. Alla som jag har träffat är positiva till Unicef, som arbetar med hjälp till självhjälp. Och att man, utöver basala saker som rent vatten, också tillsammans med regeringarna verkar för att förändra människors villkor från grunden. F Liza Marklund Född i Piteå. Författare och Unicef-ambassadör. Familj: Gift, tre barn: 27, 20 och 17 år. Bor: Stockholm och Marbella. Lyssnar på: Mozart. Läser: Sofi Oksanen. Skriver: Faktabok om journalistik och kriminalroman (ej om Annika Bengtzon). På fritiden: Spelar piano. Oanad talang: Är väldigt bra på att handarbeta: sticka, virka och brodera. Svenska Läkaresällskapet i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut UNFPA (United Nations Population Fund) och UNAIDS (United Nations Joint Programme on HIV/AIDS) MODERATOR: Hans Rosling MEDVERKANDE: Peter Friberg vice ordf Svenska Läkaresällskapet Sarah Wamala GD Statens Folkhälsoinstitut Bertil Lindblad UNAIDS Laura Laski UNFPA Ulf Bronner Karolinska Universitetssjukhuset LÄKARSTÄMMAN I NORDSTAN hälsobudskap till göteborgarna TORSDAGEN DEN 2 DECEMBER KL I samband med Riksstämman i Göteborg upprepar vi en aktivitet som 2006 och 2008 mottogs mycket positivt, nämligen Läkarstämman i Nordstan. Till scenen i Göteborgs största galleria Nordstan inbjuds läkarkollegor att under minuter berätta om vad som sagts interkollegialt under Riksstämman inne på Svenska Mässan. Målet är att göra ny hälsokunskap tillgänglig för göteborgarna. Samtidigt presenteras en rad folkhälsoprojekt, folkhälsoinformation och aktiviteter runt scenen i Nordstan. Alla förbipasserande erbjuds information och olika hälsotester. Arrangörer Miljöförvaltningen i Göteborg, Läkare mot Tobak i samarbete med Svenska Läkaresällskapet och Göteborgs Läkaresällskap KLOK VÅRD 13

14 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Medicinska riksstämman 1 3 december 1 2 december» Forskning som ökar vårdens förmåga att om sätta kunskap till praktik. Exempel från forsknings programmet vinnvård. Sal F4 kl december» Tillgänglighet till forskningsdatabaser i Sverige. vad tycker allmänheten, jurister, forskare och myndigheter. SAl F3 kl » Allmän screening för cancersjukdomar. Nytta eller skada? SAl A5 kl Kongressavgifter, se sidan 2. FOrskninG sven enerbäck forskar om de bruna fettcellernas betydelse för metabolismen. Sven Enerbäck om Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris: Väldigt trevligt! Som representant för forskningsfältet och min grupp tycker jag att det är mycket hedrande och stimulerande att få detta pris. Det är lite roligt när den här typen av forskning blir belyst. välfärdssjukdomarna och framtiden: Det ser inte så ljust ut. Vi är omgivna av en ocean av kalorier och vi rör oss allt mindre. Det är en ny situation för människan som vi försöker förhålla oss till. Men det fi nns hopp: fetmaökningen hos skolungdomar verkar ha stannat upp. Och forskningen har gjort många spännande framsteg den senaste tiden. Det skulle inte förvåna mig om vi inom en snar framtid hittar kraftfulla terapier mot fetma och typ 2-diabetes. Har du tänkt på att män som drabbats av cancer kan sakna mötesplatser för att prata om sina symtom och känslor tillsammans med andra män? På Akademiska sjukhuset i Uppsala ordnar man sedan 2009 kurser som specifikt är riktade till män med cancersjukdom. En cancerdiagnos innebär ofta stora påfrestningar fysiskt och känslomässigt. Att cancerdrabbade män ofta har andra problem än kvinnor som de behöver få prata om, är något man uppmärksammat på Akademiska sjukhuset. Prostatacancer kan ge läckage och vissa män får problem med potensen, frågor som man kanske inte så gärna tar upp tillsammans med kvinnor. Dessutom brottas män med andra rädslor. De har generellt sett svårare för att prata om sin sjukdom och söker sig inte lika lätt till grupper, säger Ann-Charlotte Pellettieri, leg. psykoterapeut och ansvarig för projektet. Vi har alla brunt fett i våra kroppar, mellan 50 och 75 gram. Fettets förmåga att omvandlas till ren värmeenergi gör det högintressant för forskare. Bilden visar var de bruna fettdepåerna fi nns i en vuxen kropp. Kur mot fetma kan redan finnas vilande i kroppen Svaret på frågan hur fetma ska besegras kan finnas slumrande i våra egna kroppar. Sven Enerbäcks forskning om de bruna fettcellernas roll kan på sikt skapa nya, effektiva terapier mot några av våra vanligaste folksjukdomar. Text Helena Kämpfe Fredén Redan som små, nyfödda barn har vi dem i kroppen bruna fettceller, vars främsta uppgift är att hålla oss varma. Troligtvis var de viktiga för att vi skulle överleva som värnlösa spädbarn i kallare klimat. Men när vi växer upp försvinner allt fler av de bruna fettcellerna. Tills ganska nyligen trodde forskarna att vuxna personer knappt har några bruna fettceller alls i sina kroppar. Bruna fettceller kan, till skillnad mot de vanliga fettcellerna, omvandlas till ren värmeenergi. De fungerar som en inre kamin i kroppen, och det gör dem intressanta, säger Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik vid Sahlgrens ka akademin. Han har nyligen fått Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris (se notis till vänster) för sin forskning kring fettmetabolism och fettcellsdifferentiering. Tillsammans med sin forskargrupp har han ägnat många år åt att studera hur ämnesomsättningen regleras i både brun och vit fettvävnad, samt hur dessa samverkar med varandra och med andra organ i kroppen. Eftersom man länge trott att bruna fettceller knappt existerar hos vuxna människor, är det ingen som har ägnat dem någon större uppmärksamhet. I takt med att PET-tekniken (Positron Emission Tomography) började användas alltmer för diagnostik, öppnades nya F Drömorganet Fetma ökar i dag över nästan hela jordklotet även i vissa utvecklingsländer börjar fetma bli ett problem. Inom läkemedelsindustrin söker man med ljus och lykta efter targets, bra saker i kroppen som kan reglera metabolismen. Mediciner som påverkar aptiten och därmed centrala nervsystemet finns, men de har många negativa biverkningar. Brun fettvävnad är därför ett drömorgan som direkt påverkar hur mycket energi vi gör av med. Den stora utmaningen är att finna switchen i den bruna fettcellen, den som aktiverar den. Hittar vi den skulle man kunna utveckla ett läkemedel som reglerar förbränningen, säger Sven Enerbäck. vägar för att på allvar kika in i människokroppen. I PET-undersökningar på cancersjuka upptäcktes ibland felkällor i kroppen. Den glukosblandning som ska söka sig till cancertumörer och sedan åskådliggöras i PET-kameran, hamnade ibland i områden kring nyckelbenet där det inte alls fanns någon tumör. Felkällan fångade Sven Enerbäcks intresse. Jag anade att det hade med bruna fettceller att göra. Vi gjorde PET-undersökningar på friska försökspersoner, först när de suttit ett tag i ett svalt rum, sedan när de var lite varmare. När det blev lite kallare började vissa partier i kroppen bli metaboliskt aktiva, berättar han. Små vävnadsprover slog fast det som forskarna anat: vuxna människor har visst brun fettvävnad. När andra forskare dessutom såg ett samband mellan andelen brun fettvävnad och BMI, blev de oansenliga fettcellerna plötsligt högaktuella. En vuxen människa har mellan 50 och 75 gram brunt fett i sin kropp. Inte mycket att hurra för, men faktum är att även en sådan liten andel kan göra stor nytta. Om vår bruna fettvävnad var stimulerad i ett år skulle den förbränna energi motsvarande 4 kilo fettvävnad, utan att vi egentligen behöver anstränga oss. Tänk tio år så blir siffran högintressant, säger Sven Enerbäck. Aktivering av brun fettvävnad kan bli en framtida strategi för behandling av både fetma och insulinresistens, menar han. Det skulle också, åtminstone i teorin, vara möjligt att ta ut vanlig fettvävnad från en patient, göra om den till brun fettvävnad i laboratoriet, och sätta tillbaka den i kroppen. Vi vet att brunt fett kan skydda oss mot fetma, men vi vet inte riktigt hur. Det behövs mer forskning om det bruna fettet, säger Sven Enerbäck. 14 KloK vård

15 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nya grepp inom psykiatrin Den allmänpsykiatriska verksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset möter 2011 med en helt ny organisation. Ett nytänkande som leder till såväl ökad patientnytta som nya möjligheter för vårdpersonalen. Vi går från en traditionell geografisk indelning till en specificering utifrån diagnos. Genom det tror vi att vi får bästa möjliga förutsättningar för att utveckla den kunskapsbaserade vården, säger Martin Rödholm, processansvarig vuxenpsykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Många vinner på det här. Inte minst patienterna. Den nya organisationen ger bättre förutsättningar för gemensamma arbetssätt, och därmed en god och jämlik vård vid till exempel schizofreni, bipolär sjukdom och svåra depressions- och ångesttillstånd. Öppnar möjligheter Områdeschef Ann-Marie Wennberg ser även mycket positiva effekter för läkarkåren. Omorganisationen ger ökad möjlighet för läkare att avancera inom yrket, men också större chanser för forskningsintresserade. Redan i dag bedrivs framgångsrik forskning. Och det finns även långt framskridna planer på ett gemensamt Psykiatriskt forsknings- och utbildningscenter tillsammans med Sahlgrenska akademin. Satsningen är extra spännande med tanke på det nya Bildoch interventioncentrum som ska byggas, med alla dess avancerade imaging-tekniker. Martin Rödholm poängterar också det stora behovet av klinisk forskning. Viktigt patientfokus Och därmed är vi tillbaka till själva anledningen till att det överhuvudtaget bedrivs någon vård patienterna. Finns det inte en risk ur patientperspektiv om specialiseringen drivs allt för långt? Vi måste naturligtvis säkerställa att ingen patient hamnar mellan stolarna, eftersom diagnostiken inom psykiatrin inte alltid är knivskarp. Men om vården för till exempel schizofreni bedrivs inom ett verksamhets område i stället för tre, blir det lättare att följa riktlinjer och utveckla verksamheten, vilket ytterst gagnar patienterna, säger Martin Rödholm. Ann-Marie Wennberg och Martin Rödholm hoppas att möjligheten att fokusera på specialiserad vård i den nya organisationen kommer att tillföra positiv kraft till medarbetarna och även locka engagerad personal i framtiden. Ann-Marie Wennberg och Martin Rödholm ser fram emot goda resultat av om organisationen med fokus på jämlik vård och forskning. Foto: Samuel Unéus FAKTA Specialistpsykiatrin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset består från och med den 1 januari av följande sex verksamhets områden för vuxenpsykiatri: Affektiva I, Affektiva II, Psykos, Beroende, Neuropsykiatri och Rättspsykiatri. NORDSTAN Shopping Runan Reklambyrå Foto: Carlo Baudone Torsdag 2 dec kl 11 18: Läkarstämman i Nordstan ett hälsobudskap till göteborgarna Kom och lyssna på ny kunskap om hälsa och sjukdomar, förmedlat av läkare som håller föredrag på Läkarstämman. Prata om kost-, rök- och alkoholvanor. Mät ditt blodtryck, kontrollera din lungfunktion och ditt BMI-mått. Moderator: Lennart Persson Nordstan i samarbete med: Göteborgs Läkaresällskap, Svenska Läkaresällskapet, Läkare mot tobak, Göteborgs Stad och Miljöförvaltningen Sveriges ledande affärscentrum Göteborg City 200 butiker, varuhus, restauranger och kaféer P-hus Nordstan 2700 platser, alltid öppet Öppet mån fre 10 20, lör 10 18, sön Livs mån-fre 08 21, lör 10 20, sön m.nordstan.se Avvikelser kan förekomma KLOK VÅRD 15

16 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Korsbefruktning leder till nytänkande Tillgänglighet, säker vård och en åldrande befolkning. Sjukvården står inför många utmaningar. CHI, en centrumbildning vid Chalmers tekniska högskola, översätter industriella erfarenheter till ny kunskap inom vården. Det hela började med en utbildning för kvalitetsansvariga inom sjukvården, säger Andreas Hellström, en av CHI:s initiativtagare. Året var Det spretade rejält i såväl organisation som synsätt när det gällde hur kvalitetsutveckling bäst skulle bedrivas inom vården. Chalmers saknade visserligen erfarenhet om hälso- och sjukvård, men kunde desto mer om industriell kvalitetsutveckling, processtyrning och förändringsarbete. Svante Lifvergren, utvecklingschef på Skaraborgs Sjukhus (SkaS), deltog på den allra första 30-poängskursen. Det var ett rejält uppvaknande, nästan som att glänta på dörren till ett parallellt universum, säger Svante, som numera ingår i CHI:s ledningsgrupp. Respekt för varandra Förutom utbildning arbetar CHI framför allt med forsknings- och förändringsprojekt. Det händer mycket positivt i skärningspunkten mellan olika kompetensområden, under förutsättning att det fi nns ödmjukhet för varandras kunskaper. Tillsammans med vårdens medarbetare löser vi konkreta verksamhetsproblem. Chalmers har en forskningstradition som ligger nära verkligheten, och vi gör ingen större distinktion mellan forskning och utveckling, säger Andreas. chalmersforskaren Andreas Hellström och överläkaren Svante Lifvergren ingår båda i ledningsgruppen för chi. När kompetensområden möts skapas nya sätt att lösa vårdens problem. Olika systemnivåer De lokala patientorienterade förbättringsarbetena överväger, men CHI deltar även i övergripande internationella strategiska projekt. Nätverket In search of Sustainable High Quality Health Care innefattar, förutom många europeiska sjukvårdsinrättningar, såväl amerikanska Cleveland Clinic och Kaiser Permanente som sjukhus i Indien. Vi träffas minst en gång om året, diskuterar lokala förbättringsalternativ och försöker utifrån detta dra generella slutsatser, säger Svante. Själv har han här berättat om lyckade förbättringsprojekt som genomförts med hjälp av Sex sigma på SkaS. Och på SkaS resulterade inspirationen från nätverksdiskussionerna i ett prisbelönt miljöarbete med minskade lustgasutsläpp. CHI expanderar på ett självgenererande sätt, ett bevis på stora behov ute i verksamheterna, konstaterar Svante. Ett aktuellt exempel är att CHI ska delta i ett 3-årigt forskningsprojekt för att utveckla regionens 25 cancervårdskedjor till en mer patientorienterad och sammanhållen vård. FAKTA CHI är ett idékluster med målet att tillsammans med svensk hälso- och sjukvård, särskilt inom Västra Götalandsregionen, skapa, översätta och sprida forskningsbaserad och handlingsorienterad kunskap. För närvarande är tolv större forskningsprojekt i gång, samt en rad utbildningar för vårdens verksamhetsutvecklare. Läs mer på Dr Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i stiftelsens styrelse, och Professor Gunnar Bjursell, verkställande ledamot. Foto: Magnus Gotander ten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur stiftades 1996 i samband med skeppsredare Sten A Olssons 80-årsdag. Familjen Sten A Olsson har alltid haft stort intresse av och vilja att stödja framåtsträvande, kreativa människor i deras ambitioner att uppfylla sina mål. Genom Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur lämnar familjen Sten A Olsson stöd och bidrag till forsknings- och kulturverksamhet främst i Göteborg och västra Sverige. Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och utveckling, samt alla konst- och kulturarter, humaniora och kristna samfund. Jag ser gärna att stiftelsens stöd inriktas på gränsöverskridande och nyskapande projekt som annars inte skulle bli av utan vår hjälp, säger Dr Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i stiftelsen. Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur har lämnat bidrag till flera större projekt i Göteborg. Under innevarande år har bland annat projektet Hur man skriver en text: Datorstödd träning av barn med dyslexi i Sverige och Kroatien fått stöd för att förbättra kunskapen om effektivitet i träningsprogram. Möjligheter till utbildning, arbete och tillgång till kultur förutsätter goda läs- och skrivfärdigheter. Tidiga insatser och träning i förskola och skola kan förebygga att barn går in i en negativ utveckling när det gäller läsning och skrivning, och är fokus för den aktuella studien, säger professor Erland Hjelmquist. På vår hemsida kan man se vilka projekt som fått bidrag samt följa deras progress KloK vård

17 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet 1 Medicinska december riksstämman» mat vid diabetes. Hur gör vi efter SBU-rapporten? 1 3 december SAl A 6 kl Kongressavgifter, UtBiLDninG 3december» lyssna på Theo Bodin på symposiet Igen korkat med vita män? SAl K1 kl » Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen ett verktyg för en säker likvärd bedömning av klinisk kompetens. SAl J1 kl se sidan 2. Jag är rädd att vi snart, om inte redan, är i en situation där det är produktion av nyttiga studenter som är det enda som prioriteras, och där jämställdhet och mångfald inte längre är eftersträvansvärt. Foto: T. Busch-Christensen LÄKaRE På STaN Koll på dieten och blodtrycket En del av Läkarstämman kommer in till stan för att ta plats på scenen i Nordstan. Den 2 december klockan flyttar Läkarstämman ut till centrala Göteborg. Eller rättare sagt: till en scen mitt i Nordstan. Under dagen kommer ett tjugofemtal läkare att äntra scenen för att berätta om de senaste folkhälso rönen. Konferencier är Lennart Persson, nyhetsankare från Aktuellt i SVT. Igenkorkat med vita män? Går läkarkåren mot en framtid där endast samhällets absoluta toppskikt är representerat? Theo Bodin, nybliven läkare och Kandidatföreningens vetenskapliga sekreterare, är oroad för vad segregering kan göra med läkaryrket. Text Helena Kämpfe Fredén ska bara de allra mest privilegierade få bli läkare? Och vad händer med yrkeskåren när vägarna in i yrket blir allt färre och trängre? Theo Bodin är nyutexaminerad läkare och vetenskaplig sekreterare i Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening. Han tycker det fi nns all anledning att oroa sig för läkaryrkets framtid. Jag är rädd att vi snart, om inte redan, är i en situation där det är produktion av nyttiga studenter som är det enda som prio riteras, och där jämställdhet och mångfald inte längre är eftersträvansvärt. Det är en oroande utveckling, säger han. Bakgrunden är framför allt de stora förändringar som skett i antagningen till högre utbildning det senaste året. De nya reglerna, som syftar till att tidigarelägga studiernas början, öka genomströmningen och premiera svåra ämnen på gymnasieskolan, gör att färre personer har möjlighet att konkurrera om de attraktiva utbildningarna. Det blir till exempel svårare att komma in på läkarutbildningen för den som inte valt rätt gymnasieutbildning från början, än för den som gått rakt igenom. Oavsett om betygen ser likadana ut. Förändringarna innebär att det blir svårare att bli antagen till högskolan för den som kompletterar sina betyg i efterhand och det har blivit svårare för personer med äldre gymnasiebetyg att konkurrera om platser till bland annat läkarutbildningen. Detta står i många stycken i skarp kontrast till 2002 års proposition Den öppna högskolan, vars främsta mål var breddad rekrytering och fokus på livslångt lärande, menar Theo Bodin. Under åren har ett antal högskolor och universitet försökt bredda rekryteringen till olika program genom kvotering och positiv särbehandling vid antagning. En rad uppmärksammade rättsfall de senaste åren har lett till att sådan typ av antagning numera tolkas som olaglig. De universitet som försökt har dömts till skadestånd i vissa fall. Kort sagt leder förändringarna till att i princip bara en viss typ av människor kommer in på läkarprogrammet de väl bemedlade som kommer från en gedigen akademisk tradition, där föräldrar fattar rätt beslut åt barnen redan i tidiga tonåren, men som inte har hunnit skaffa sig värdefull livserfarenhet och perspektiv på samhället, säger Theo Bodin. theo Bodin menar att läkaryrket i synnerhet är illa lämpat för att bedrivas av en enda socioekonomisk samhällsgrupp. Han går så långt att han tror snedrekryteringen på sikt kan leda till sämre vård. En patient/läkarrelation handlar i grunden om ett möte mellan två människor som ska förstå varandra. Om en hel yrkeskår saknar bakgrund för att kunna relatera till en stor mängd patienter, är vi illa ute, säger han. En god nyhet är att läkaryrket numera har en väldigt jämn könsfördelning. Men i likhet med många andra yrken så fattas kvinnorna i läkaryrkets toppskikt. Högskoleverkets utredning Kvinnor och män i högskolan slår fast att ju högre upp i den akademiska hierarkin, desto snedare är könsfördelningen i termer av manlig dominans. I toppen av den akademiska karriären, bland professorerna, är endast 18 procent kvinnor. Utvecklingen mot jämn könsfördelning går långsamt. Bland de nyrekryterade professorerna, lektorerna och forskarassistenterna är könsfördelningen jämn endast bland lektorer. Inom det medicinska vetenskapsområdet är könsfördelningen än mer ojämn. Jag tillhör dem som tycker det är oerhört viktigt att vi har både kvinnor och män som forskar. Kvinnor och män har olika perspektiv på hälso- och sjukvård. Har vi inga kvinnor som ställer frågor, kommer de frågorna aldrig att besvaras. En likriktad akademi är aldrig bra, säger han.? Håller du med Theo Bodin eller har han fel? Kom och lyssna på symposiet Igenkorkat med vita män? den 3 december, då Theo är moderator. Föredragshållare är Gunnar Strömmer från Centrum för rättvisa, som har stämt ett flertal universitet för särbehandling. Medverkar gör också Aleksandra Sjöstrand från Högskoleverket och Carl Tham, fd utbildningsminister. Vi vill nå ut till göteborgarna och berätta om de senaste rönen för dem. Fokus kommer att ligga på tobak och våra stora folksjukdomar, fetma och diabetes, och hur viktiga de förebyggande åtgärderna är, berättar Per Haglind, stadsläkare i Göteborgs Stad. Förutom anförande av läkare, erbjuds bland annat blodtrycks- och BMImätning, samt prövning av lungkapaciteten. Dietister finns på plats för att diskutera matens betydelse för hälsan och det finns även professionella rökavvänjare. De som misstänker att de dricker för mycket, kan diskutera alkoholvanor med erfarna personer. Det blir också en frågesport om folkhälsofrågor. Även studerande från Folkhälsovetenskapliga utbildningen vid Göteborgs universitet medverkar. Det är tredje gången som Läkarstämman flyttar in i Nordstan och det brukar vara väldigt uppskattat bland göteborgarna. Det finns ett stort intresse för hälsofrågor och i Nordstan finns ett tvärsnitt av göteborgarna. Tack vare våra tester brukar vi till exempel alltid fånga upp ett antal personer med begynnande KOL, säger Per Haglind. KloK vård 17

18 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Medicinska riksstämman 1 3 december 1 2 december» Livets början, vem äger frågan? SAl K1 kl december» Palliativ medicin. När bot inte är möjlig. SAl A4 kl del 1, del 2.» Finns det orättvisor i diagnostiken och vården av barn med sällsynta diagnoser? SAl F2 kl Kongressavgifter, se sidan 2. OrättVist DÖEnDE Stor orättvisa i döendet Diagnos, landstingstillhörighet och ålder avgör hur vi behandlas den sista tiden innan vi dör. Tyvärr får inte alla del av samma vård, säger Gunnar Eckerdal, överläkare på Palliativa teamet i Kungsbacka. Den som får en akut hjärtinfarkt får nästan exakt samma behandling, oavsett var i Sverige patienten bor. Men när det gäller den palliativa vården ser det helt annorlunda ut. Vissa landsting har bara en palliativ expert, andra har hela team. Gunnar Eckerdal, en av Sveriges experter på palliativ vård, menar att det fi nns stora orättvisor i döendet. En av dem handlar om var i landet man vårdas, en annan om vilken diagnos patienten har. De framsteg vi har gjort inom palliativ medicin kommer inte alla till del. Kring vissa sjukdomar, som cancer, fi nns det ett färdigt batteri av åtgärder för den drabbade och familjen. Men för den som lider av svår hjärtsvikt fi nns ofta bara vanlig akutvård. Ingen berättar att man faktiskt snart ska dö, och ger adekvat hjälp och stöd, säger han. En annan orättvisa gäller svårt sjuka barn. Helt naturligt blir det föräldrarna som för barnets talan, och de anhöriga får ofta en väldigt stark ställning gentemot sjukvårdspersonalen. Många är benägna att kräva överbehandling. Barn får nästan oändliga resurser i livets slutskede, fastän läkarna ibland vet att det är meningslösa åtgärder. Här fi nns också en orättvisa vuxna har sällan den möjligheten, säger Gunnar Ecker dal. Det är även stor skillnad på var man vårdas i livets slutskede inom landstinget eller kommunen. Här är det den multisjuke, äldre patienten inom kommunal vård som utsätts för orättvisa. På vård- och omsorgsboende ingår inte läkaren i team tillsammans med sjuksköterskor och övriga medarbetare, utan gör mest punktinsatser. Då fi nns det en risk att man inte får den palliativa vård man har rätt till, säger han. Text Helena Kämpfe Fredén? Ingen berättar att man faktiskt snart ska dö, och ger adekvat hjälp och stöd. Vill du veta mer? Gunnar Eckerdal håller i symposiet Det orättvisa döendet den 1 december kl Medverkar gör även bland andra överläkare Ann Edner, Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice, Jonas Andersson, Regionråd (FP) Västra Götaland, och Jane Österlind, leg. ssk, Enheten för forskning i palliativ vård, Ersta Sköndal högskola. Värdigt slut Från och med i höst finns det ett ställe för familjer som förbereder sig på det allra värsta att ett barn ska dö. På Lilla Erstagården finns utrymme för alla i familjen, vacker miljö och, framför allt, personal som har all tid i världen att vårda, trösta och lindra. Text Helena Kämpfe Fredén Foton Johan Alp D et klapprar av ivriga tassar i korridoren på Lilla Erstagården. Vårdhunden Livia, Sveriges första hund som utbildas för att vårda barn, utgör tillsammans med matte Ann Edner, överläkare och medicinskt ansvarig chef på Lilla Erstagården, ett vårdteam som ska fi nnas på plats för att hjälpa, trösta eller förströ patienter och deras familjer. Snart kommer de första patienterna till Lilla Erstagården. Allt är på plats leksakerna, gosedjuren och böckerna, och sängarna i de fi na rummen har bäddats med linnelakan. Hönsen, som liksom mycket annat är en donation, sprätter runt utanför huset. Lilla Erstagården är Nordens första barnoch ungdomshospice, en efterlängtad vårdinstans som fyller ett stort tomrum. Hit kommer barn som inte längre blir hjälpta av den akuta vården, utan som behöver en annan typ av omsorg. På ett vanligt sjukhus blandas sjuka och friskare patienter, hela verksamheten syftar till att bota. Här är hela vården inriktad på den sista tiden. Den palliativa vården handlar mycket om att lindra och trösta, berättar Georg Engel, verksamhetschef på Lilla Erstagården. Att prata om döden är svårt, och att prata om att ett barn ska dö är outhärdligt. Men ändå måste det göras. På Lilla Erstagården har Många syskon tycker att sjukhusbesöken är skrämmande och tråkiga. Vi vill att hela familjen ska känna sig välkommen här. Framför allt så har vi gott om tid inget samtal kan ta för lång tid, säger Linda Rehnberg, sjuksköterska. all personal stor erfarenhet av att möta människor i svår kris. Flera av de anställda har dessutom egen erfarenhet av att förlora ett barn. I den vanliga vården talar man sällan om döden. Man är ju så inriktad på att bota och behandla. Här ska alla känna sig fria att prata om det svåra, och vårt åtagande slutar inte när barnet har gått bort. Familjerna ska även senare kunna återkoppla till oss, säger Ann Edner. Ett hospice ser inte ut som ett sjukhus, och ett barnhospice gör det defi nitivt inte. På Lilla Erstagården fi nns det både roliga och spännande aktiviteter för de barn som orkar och för deras syskon. För även om sorg och förtvivlan kommer att dominera här, blir det inte förbjudet att ha roligt och njuta. Vårdhunden Livia är en labradoodle som kommer att arbeta på Lilla Erstagården tillsammans med Ann Edner, medicinskt ansvarig läkare. Georg Engel, verksamhetschef Bakom Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice ligger många år av aktivt lobbyarbete, framför allt från initiativtagarna Catharina Kumlien, chefssjuk sköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Olle Björk, Barn cancerfondens generalsekreterare. Varje år avlider omkring 100 barn och ungdomar i Stock holms län. Tanken med ett hospice för barn, är att barnen ska kunna vistas i en så hemlik miljö som möjligt under sin sista tid. 18 KloK vård

19 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet 1december» Personcentrerad vård, evolution eller revolution? om utmaningen att se mer än sjukdomen. SAl F5 kl Vi levde i en abnorm vardag där vi aldrig visste vad som skulle hända. Skulle han leva eller dö? För Levis skull Ingrid Kössler, ordförande En rosa framgångssaga Varje dag får 18 kvinnor i Sverige bröstcancer. Därför säljer Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation Rosa Bandet året runt och inte bara i oktober. Samma år som Ingrid Kössler blev mation och stipendier till bröstcancerbehandlade. fonden av Bröstcancerföreningar- BRO har genomgått ett förändringsarnas Riksorganisation BRO. Året bete som organisation de senaste tio åren. var 2001 och det började trevande Patienternas attityder och beteende har med det blygsamma insamlings- förändrats från att ha haft en mer passiv resultatet på kronor. roll och litat på auktoriteter ifråga om be- I dag delar Bröstcancerfonhandling och vård, till att utveckla ett förden årligen ut miljoner kronor hållningssätt som inneburit intresse och till klinisk patientnära bröst- efterfrågan att få mer information och vara cancerforskning. Bröstcan- delaktiga i beslut om sin egen behandling. cerfonden är de bröstcancer- Det intressepolitiska arbetet har därmed ordförande startades Bröstcancerbehandlades egen fond och fått en central roll vid sidan av stödverk- därför går medel även till samheten. Ingen ska behöva kämpa ensam stödverksamhet, infor- med sin bröstcancer! marcus Christiansson och hans familj är en av de familjer som välkomnar ett barnhospice, men som sörjer att det inte fanns något när de skulle ha behövt ett. När familjens andra barn föddes i en störtförlossning i hemmet, kunde ingen ana vilken resa som väntade dem. Lille Levi visade inga livstecken när han föddes, men med sin pappas och ambulanspersonalens hjälp kom andning och hjärta i gång efter några minuter. Dessvärre blev det för många minuter Levi fick stora hjärnskador till följd av syrebristen, med svårbehandlad epilepsi och cerebral pares som konsekvens. Under hans korta liv fick familjen genomgå en nästintill ohållbar tillvaro, där besök på barnakuten var vardagsmat och sjukhusvistelserna långa och ovissa. trots 14 olika mediciner krampade Levi dag som natt. Att som förälder se honom lida så var outhärdligt. Vi levde i en abnorm vardag där vi aldrig visste vad som skulle hända skulle han leva eller dö? Vad skulle hans handikapp innebära i framtiden? Vi kunde bara leva en dag i taget, och knappt det, berättar Marcus Christiansson. i april i år dog Levi, 15 månader gammal, i sin pappas armar på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Drygt ett år av tårar, hopp, förtvivlan och sorg var till ända. Men den omätbara sorgen hade bara börjat. När Lilla Erstagården invigdes i början av september, var Marcus Christiansson där för att prata om Levi. Talet höll han för Levis skull och för att kanske kunna hjälpa föräldrar som är i samma situation. Under Levis tid i livet kände vi en stor saknad av ett forum för våra frågor och vår förtvivlan. Om Lilla Erstagården hade funnits, hade vi haft ett hem att bo på i stället för att leva i en absurd tillvaro där någon av oss nästan alltid befann sig på sjukhuset, säger Marcus. Text Helena Kämpfe Fredén Foto: Yvonne Åsell Läs gärna mer: FÖRVERKLIGA DINA IDÉER GENOM OSS På Sahlgrenska Science Park får du professionell rådgivning och förutsättningar att på ett tidigt stadium sjösätta dina idéer inom life science område. Vi erbjuder även laboratorielokaler. Ta gärna kontakt med oss för konfidentiell och kostnadsfri rådgivning. Sahlgrenska Science Park finns på Medicinareberget i Göteborg, i en unik tillväxtmiljö för forskningsbaserade affärsidéer inom den biomedicinska sektorn. I vår närmiljö finns akademin, sjukvård och näringsliv. Mer information finns på vår hemsida: Johanna, Marcus och Elliot Christiansson förlorade sonen och brodern Levi, 15 månader, i våras. Nu har familjen utökats med lilla Olivia. Marcus Christiansson välkomnar öppnandet av Lilla Erstagården barn- och ungdomshospice. Att leva med ett svårt sjukt barn kräver ett speciellt stöd som vi saknade. Det är inte döden som är det farliga, det är ovissheten, säger han. KloK vård 19

20 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 1 3 DECEMBER Svensk sjuksköterskeförening firar 100-årsjubiléet med fria föredrag från stora scenen. reumatikerförbundet Satsar på livsviktig forskning Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson berättar hur förbundet ser på Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vi är försiktigt positiva. Det är glädjande att Socialstyrelsen anser att fler personer med ledgångsreumatism borde få tillgång till så kallade biologiska läkemedel. Det kommer innebära ökade kostnader för läkemedel, men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv blir det en vinst. När det gäller beprövad erfarenhet tycker Reumatikerförbundet dock att riktlinjerna är för hårda. I dag fi nns det mycket bra vård som bygger på just beprövad erfarenhet. När detta och forskning nedprioriteras, riskerar vi att arbetet för att hitta ännu mer effektiv vård stannar av. Reumatikerförbundet kommer nu att satsa kronor på forskning kring rehabilitering i varmare klimat, säger Anne Carlsson. Foto: Stefan Bohlin Historia och framtid Studenter om framtidens vård Postervandring med presentationer 10% rabatt på ordinarie kongressavgifter för Svensk sjuksköterskeförenings medlemmar! Svenska Mässan och Gothia Towers ligger mitt i Göteborg. Vi älskar att ordna lyckade möten mellan människor och vi kan få allt att hända! Till ditt förfogande finns kvadratmeter mäss- och konferensytor, 704 hotellrum, sju restauranger & barer, stora och mindre lokaler samt en hel kongresshall med scen. Utanför dörren finns allt som Göteborg kan erbjuda: shopping, hockey, Liseberg, museer, fotboll, opera, konserthus, Ostindiefararen och tusen andra saker. Här är allting möjligt. Vi är redo för dig på: Diabetes angår oss alla I Sverige finns det närmare diabetiker och antalet ökar hela tiden. Många har sjukdomen utan att veta om det. Att inte behandla diabetes beräknas kosta tre gånger mer än själva behandlingen. Därför är diabetes en viktig ange lägenhet för alla och inte enbart för den som drabbas. Man kan mana varje enskild person att gå och mäta sitt blodsocker, och vara uppmärksam på ifall man ofta är trött och hängig, samt dricker och kissar mer än vanligt, säger Marianne Pilgaard, klinisk forskningschef i Novo Nordisk Sverige. Vid diabetes är sockerhalten i blodet förhöjd på grund av otillräcklig insulinproduktion. Det fi nns två typer av diabetes; typ 1-diabetes, som huvudsakligen drabbar barn och yngre vuxna, och typ 2-diabetes, som är livsstilsrelaterad och som ökar mest. Fysisk inaktivitet, övervikt och marianne Pilgaard, klinisk forsknings chef. rökning är några bidragande orsaker till typ 2-diabetes. Oavsett vilken typ det handlar om, är det viktigt med rätt medicinering. Vi har en bra diabetesvård i Sverige. Som diabetiker får du verktygen för att kunna leva ett vanligt liv. Innan insulinet uppfanns var diabetes en dödsdom, men i dag kan du leva ett lika långt och rikt liv som alla andra, förklarar Marianne Pilgaard. Det har gått 89 år sedan den kanadensiske forskaren Banting upptäckte insulinet. Den danske Nobelprisvinnaren August Krogh, vars fru Marie hade diabetes, fick under sin resa i USA 1923 med Dagens insulinsprutor kan se ut nästan hur som helst. sig licensen för att tillverka insulin i Europa. Därmed lades grunden till Novo Nordisk, som är världsledande inom insulintillverkning och diabetesforskning, och som ständigt strävar efter att förbättra livet för diabetiker. Novo Nordisk ligger i forskningsfronten. Nu utvecklar vi långverkande insulinanaloger, där vi tittar på möjligheten att inte behöva ta insulin varje dag. Också insulin i pillerform är i tidig utvecklingsfas. I dagsläget tar man insulin innan man äter. Ett insulin som är ännu mer snabbverkande än de som finns i dag, vilket kan vara praktiskt för patienten, är också på gång. Kanske skulle man kunna tänka sig en framtid där medicineringen helt kan skräddarsys efter patientens liv med alla de fördelar det ger. FAKTA NOVO NORdIsK Huvudkontor: Danmark, produktion i sju länder. Dotterbolag eller kontor i 76 länder. Totalt över anställda, ca 90 anställda hos Novo Nordisk i Sverige. Börsnoterat i Köpenhamn, London och New York KloK vård