Framtagning av väska till elektrisk sparkcykel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtagning av väska till elektrisk sparkcykel"

Transkript

1 Framtagning av väska till elektrisk sparkcykel Development of transportation bag for electric scooter Elida Hall Lindqvist Fakulteten för Teknik och samhälle Produktutveckling och design Högskoleingenjör Examensarbete 15 hp Handledare på Malmö Högskola: Ylva Mellbin Handledare på IKEA: Johan Ferner 2017

2 Sammanfattning Det här arbetet är att samarbete med IKEA och dess syfte är att ta fram en lösning på hur en elektrisk sparkcykel ska förvaras och förflyttas då den inte används. Målet är att ta fram en prototyp samt ett produktionsunderlag för en enkel modell av förvaringslösningen samt ta fram ett förslag på en vidareutveckling av förvaringslösningen som erbjuder ytterligare funktioner. Dessutom ska en 3D-modell av sparken tas fram. Framtagningen av den enklare väskan genomförs med hjälp av Ulrichs och Eppingers produktutvecklingsprocess med inriktning på konceptutvecklingsfasen. Skisser för olika koncept tas fram och därefter genomförs ett konceptval med hjälp av konceptpoängsättning. När konceptvalet är gjort tas en prototyp av väskan fram och när prototypen är tillfredsställande genomförs ett materialval varpå ett produktionsunderlag sammanställs. De koncept som genereras för väska 2 är vidareutvecklingar av den enklare väskan. Koncepten presenteras även här i form av skisser varpå konceptens för och nackdelar vägs mot varandra vilket leder till det slutliga konceptvalet. Materialvalet för tyget till väskan genomförs på samma sätt som för den enklare väskan och materialvalet för den hårda delen genomförs med hjälp av CES EduPack. För att en FEM-simulering ska kunna genomföras tas en CAD-modell av den hårda delen fram. Resultatet av simuleringen används sedan för att dimensionera tjockleken på den hårda delen. Vid sidan om arbetet med väskorna tas 3D-modellen av sparken fram. Detta då IKEA inte sedan tidigare har ett 3D-underlag för sparken. 3D-modelleringen görs i CAD-programmet SolidWorks. Arbetet resulterar i en enkel väska i polypropylen med tillhörande produktionsunderlag och en mer avancerad väska med integrerad förvaring. Materialvalet för tyget till den mer avancerade väskan blir vaxad canvas och materialvalet för den hårda delen blir polystyren med 30 % glasfiber. Väskorna presenteras tillsammans med en renderad bild på CAD-modellen av sparken i resultatdelen.

3 Abstract This project is a collaboration with IKEA and the purpose to develop a solution for storage and transportation of an electrical scooter when not in use. The aim is to develop a prototype of a simple bag that solves this problem and then develop this prototype further into a more advances bag that offers additional features. In addition to this a 3D model of the scooter will be made. The development of the simple bag is made with the help of the product development process of Ulrich and Eppinger with focus on the concept development. Sketches of the different concepts are made and then the best concept is chosen with concept scoring. When the best concept I chosen a prototype of the bag is made. When the prototype is satisfying a choice of material for the bag is made. Finally a pattern of the bag is compiled. The concepts that are generated for the more advanced bag are elaborations of the simple bag. The concepts are again presented as sketches whereupon the pros and cons of the concepts are weight against each other which leads to a favorite concept being chosen. The choice of material for the fabric of the bag is made in the same way as the choice of material for the simple bag. The choice of material for the bottom of the bag is made with the program CES EduPack. To enable a FEM simulation a 3D model of the bottom part of the bag is made. The result of the simulation is then used to dimension the thickness of the bottom part. Alongside the development of the bags a 3D model of the scooter is made. This is done because IKEA does not have a 3D model of the scooter. All 3D modulation is done with the program SolidWorks. The project result in a prototype and pattern of a bag made from polypropylene and a concept for the more advanced bag that offers integrated storage. The choice of material for the fabric of the more advanced bag is waxed canvas and the choice of material for the bottom part of the bag is polystyrene with 30% glass fibers. The bags and the 3D model of the scooter are presented in the result part of this paper.

4 Förord Denna rapport redogör för mitt examensarbete, är på sammanlagt 15 högskolepoäng och ingår i högskoleingenjörsutbildningen i Produktutveckling och Design vid Malmö Högskola. Projektet har genomförts i samarbete med IKEA och har gått ut på att ta fram en väska att förvara en elektrisk sparkcykel i då denna inte används. Arbetet med projektet har varit roligt och utvecklande och jag hoppas att IKEA kommer att ha nytta av det jag åstadkommit. Först och främst vill jag tacka min handledare på IKEA, Johan Ferner och min handledare på Malmö Högskola, Ylva Mellbin, för hjälp och vägledning. Jag vill även tacka Patrik för förtroendet, Ümit för att jag fått åka med i bilen och Jocke för att han höll upp dörren. Därutöver vill jag tacka alla som på något sätt hjälpt eller stöttat mig under projektets gång. Slutligen, speciellt tack till min familj. Elida Hall Lindqvist Malmö, maj 2017

5 Innehåll 1 Inledning Problemformulering Syfte Mål Avgränsningar 2 2 Metod Produktutvecklingsprocessen Identifiering av kundbehov Kravspecifikation Konceptgenerering Konceptval Democratic Design Materialval CAD FEM 9 3 Genomförande enkel väska Kundbehov och kravspecifikation Konceptgenerering Konceptval Prototyper Materialval Produktionsunderlag Varuprov väska Genomförande mer avancerad väska Kundbehov och kravspecifikation Konceptgenerering Konceptval Materialval CAD-modell av bottenplatta FEM 41 5 Genomförande CAD-modellering 46 6 Resultat 47

6 7 Diskussion 50 8 Slutsats 52 Referenser Bilaga A - Produktionsunderlag prototyp 1.3 Bilaga B Ritning bottenplatta till väska A 1 B 1

7 1 Inledning 1943 grundade Ingvar Kamprad IKEA. Idag är IKEA ett av världens ledande företag inom tillverkning möbler hade IKEA anställda och 328 varuhus spridda världen över. IKEAs vision är Att skapa en bättre vardag för de många människorna och IKEAs affärsidé är att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsinriktade heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt ska ha råd att köpa dem. [1] IKEAs verksamhet omfattar tio olika affärsområden och ett av dessa är Free Range. Free Range i sin tur är uppdelat i tre avdelningar, Market Specific Range, New businesses och Vitality Collections. Market Specifik Range arbetar med att anpassa befintliga produkter efter de behov som finns i olika länder. New Businesses arbetar med att ta fram produkter som IKEA tidigare inte producerat och Vitality Collections arbetar med tidsbegränsade kollektioner. Det här projektet är ett samarbete med ett pågående projekt på avdelningen New businesses som heter Sustainable Mobility. Syftet med projektet Sustainable Mobility är att erbjuda hållbara alternativ samt förkorta restiden för transport på kortare sträckor. Sustainable mobility vill alltså lösa den sista kilometern, det vill säga att till exempel erbjuda ett smidigt sätt att transportera sig mellan tågstation och arbetsplats. Kortare restid ökar markant viljan att välja ett arbete på längre avstånd från hemmet [2]. Det finns ett flera möjliga lösningar som skulle kunna lösa den sista kilometern. Cykel, skateboard och sparkcykel kan alla användas till ändamålet. Cykel fungerar bra men en cykel är oftast otymplig att ta med sig i kollektivtrafiken. En skateboard är smidig att ta med sig men har en relativt smal kundgrupp eftersom skateboardåkning kräver goda förkunskaper. Sparkcykel verkar vara ett bra alternativ då en sparkcykel är smidig att ta med sig och relativt enkel att använda. Eftersom målet är att förkorta restid är en elektrisk sparkcykel ett ännu bättre alternativ då en sådan helt enkelt är snabbare än en som inte är elektrisk. De som jobbar med projektet Sustainable Mobility håller därför just nu på att lansera en elektrisk sparkcykel som riktar sig till pendlare. Hädanefter omnämns den elektriska sparkcykeln som sparken. Figur 1 visar hur sparken ser ut. Figur 1. Elektrisk sparkcykel. 1

8 För att skaffa kännedom om vad som finns på marknaden för elektriska sparkcyklar samt tillbehör till dessa genomförs en internetbaserad marknadsundersökning. Marknadsundersökningen visar att elektriska sparkcyklar är en produkt som är relativt ny på marknaden och att det inte finns några enkla väskor till dessa. Det finns alltså en lucka på marknaden för denna produkt vilket motiverar att detta projekt genomförs. 1.1 Problemformulering När sparken inte används kan den fällas ihop och blir därmed mindre otymplig att ha med sig på tåget eller bussen samt in på arbetsplatsen. Sparken är emellertid tung och otymplig att bära med sig. Dessutom blir sparken smutsig när den används. Problemformuleringen blir följaktligen: Hur får användaren med sig sparken på ett enkelt och smidigt sätt som dessutom skyddar omgivningen från smuts? 1.2 Syfte För att användaren enkelt ska kunna bära med sig sparken samt för att sparken inte ska smutsa ner omgivningen när den inte används behövs någon slags förvaring. Syftet med projektet är att ta fram en lösning för hur sparken ska förvaras och transporteras när den inte används. 1.3 Mål Projektets övergripande mål är att utveckla en väska att förvara sparken i då den inte används. Målet är uppdelat i tre olika delmål. Det första delmålet är att ta fram en smart, enkel och billig väska att förvara sparken i när den inte används. Till den enkla väskan ska även ett produktionsunderlag tas fram. Det andra delmålet är att utveckla den enkla väskan vidare för att ta fram ett koncept till en mer avancerad väska. Till skillnad från den enkla väskan som endast erbjuder förvaring av sparken ska den mer avancerade väskan erbjuda ytterligare funktioner. Exempelvis skulle den kunna ha ett integrerat fack för laptop/surfplatta. Det tredje delmålet är att utöver de två väskorna ta fram en CAD-modell av sparken. 1.4 Avgränsningar Endast de delar från Ulrichs och Eppingers produktutvecklingsprocess som anses relevanta för projektet kommer att användas. De material som övervägs till den enkla väskan samt tyget till den mer avancerade väskan kommer att vara material som uppfyller IKEAs materialkrav och dessutom redan används i andra produkter. Kravspecifikationer för väskorna kommer endast att omfatta en lista över nödvändiga och önskvärda egenskaper. 2

9 2 Metod Projektet bygger på Ulrichs och Eppingers produktutvecklingsmetod [3]. Att denna metod väljs beror på att en strukturerad produktutvecklingsprocess ger goda möjligheter att ta fram en kundfokuserad och konkurrenskraftig produkt. En strukturerad process bidrar även till att kostnaden för att ta fram produkten kan minimeras. Dessutom gör en strukturerad process att det blir enklare att dokumentera beslut. Utöver Ulrichs och Eppingers process kommer IKEAs affärsmodell Democratic Design att beaktas under arbetets gång. Därtill kommer materialval att göras med hjälp av CES EDUpack och 3D-modellering kommer att göras med hjälp av CAD-programmet SolidWorks. I SolidWorks kommer det dessutom att för det mer avancerade konceptet att genomföras en FEM-analys. 2.1 Produktutvecklingsprocessen Produktutvecklingsprocessen enligt Ulrich och Eppinger är uppdelad i sex olika faser, se figur 2. Den första fasen är planeringsarbetet vilket sker innan projektet godkänns. Planeringsarbetet kallas därför ofta för fas 0. Fasen börjar med att möjligheter identifieras. I planeringsfasen fastställs projektets uppdragsbeskrivning vilken innehåller produktens målmarknad, affärsmål, avgörande antaganden och begränsningar. Figur 2. Produktutvecklingsprocessen enligt Ulrich och Eppinger. I konceptutvecklingsfasen identifieras kundbehoven varpå produktkoncept genereras och utvärderas vilket leder till ett slutligt konceptval. Fasen för utveckling på systemnivå innehåller uppdelning av produkten i delsystem och komponenter och preliminär konstruktion av de viktigaste komponenterna. I den här fasen brukar vanligtvis produktens layout samt funktionell specifikation för vart och ett av produktens delsystem fastställas. Detaljutvecklingsfasen syftar till att fastställa geometri, material och toleranser för produktens samtliga delar och identifiera de komponenter som ska köpas från leverantörer. Materialval, produktionskostnader och robusta egenskaper är tre frågor man bör ta hänsyn till genom hela produktutvecklingsprocessen men de fastställs i detaljutvecklingsfasen. Nästa fas är testnings- och vidareutvecklingsfasen vilken syftar till att ta fram och testa flera förserieversioner av produkten. Alfaprototyper, det vill säga tidiga prototyper, byggs med produktionslika delar och testas för att kontrollera om produkten kommer att fungera på det sätt den konstruerats för och om den tillgodoser de viktigaste kundbehoven. Betaprototyper, det vill säga senare prototyper, byggs ofta med komponenter som senare kommer att användas i tillverkningen. Betaprototyperna genomgår omfattande interna tester och utvärderingar och testas dessutom ofta av kunder i den miljö produkten är avsedd för. Syftet med detta är att fastställa prestanda samt identifiera nödvändiga tekniska förändringar inför den slutliga produktionen. Den sista fasen i produktutvecklingsprocessen är produktionsupptaken i vilken produkten tillverkas med det riktiga produktionssystemet. Syftet med att stegvis trappa upp produktionen är att träna arbetskraften att 3

10 lösa eventuella problem som fortfarande finns i produktionsprocesserna. Dessa produkter levereras ofta till utvalda kunder för att utvärderas med målet att hitta eventuella återstående problem. Successivt under denna fas brukar man övergå från produktionsupptakt till reguljär produktion och under denna övergång brukar även produkten introduceras på marknaden. Den fas i produktutvecklingsprocessen som det här projektet kommer att lägga störst vikt vid är konceptutvecklingsfasen som i sin tur är uppdelad i sju steg. Denna fas är en iterativ process vilket betyder att man ibland måste börja om från ett tidigare steg i processen. Kontinuerligt under konceptutvecklingsfasen bör även ekonomisk planering, benchmarking samt byggande och testande av prototyper genomföras. Konceptutvecklingsfasen visas i figur 3. [3] Figur 3. Konceptutvecklingsfasens sju steg Identifiering av kundbehov Tydligt identifierade kundbehov leder till att produkten fokuserar på kundbehoven och ligger till grund för produktspecifikationer samt generering och val av produktkoncept. Tydliga kundbehov leder även till identifiering av latenta och dolda behov såväl som explicita behov samt säkerställande av att inga kritiska kundbehov förbises eller glöms. Dessutom bidrar tydligt identifierade kundbehov till att utvecklingsteamet får en gemensam förståelse av kundbehoven. Identifieringen av kundbehoven är en process som med fördel kan baseras på fem steg. De fem stegen bidrar med god struktur men bör inte ses som en strikt process. De fem stegen är: 1. Samla in rådata från kunder. 2. Omsätta rådata till kundbehov. 3. Organisera behoven i primära och sekundära behov. 4. Fastställa behovens relativa betydelse. 5. Reflektera över resultatet och processen. Det är viktigt att tänka på hur rådata samlas in från kunden då tillvägagångssättet möjligen kan styra resultatet. För att få ett sanningsenligt resultat bör man därför använda sig av några olika metoder. Ett sätt att samla in information om kundbehov är att använda sig av internetbaserade enkäter. Detta är ett smidigt och effektivt verktyg då man på detta flexibla sätt snabbt kan interagera med sin målgrupp [4]. Ett sätt att tillgodose sig information om kunders framtida behov är att använda sig av spetsanvändare. Spetsanvändare är personer med behov som ännu inte är vanliga hos en bredare grupp människor. Dessa behov leder ofta till experimenterande kring lösningar vilket i sin tur kan leda 4

11 till nya innovationer. Spetsanvändare brukar även kunna uttrycka sina behov tydligare än vanliga kunder [5]. För att ge utvecklingsteamet de bästa förutsättningarna för att generera och välja produktkoncept bör kundbehoven uttryckas i termer av vad produkten ska göra och inte hur den ska göra det. Man bör även organisera behoven hierarkiskt. Primära behov beskriver behoven mer generellt medan sekundära behov beskriver behoven mer detaljerat. [3] Kravspecifikation Kundbehoven uttrycks ofta på kundens språk och bör därför omarbetas till mätbara egenskaper. Detta för att man vid ett senare tillfälle enklare ska kunna utvärdera huruvida olika koncept faktiskt uppfyller kundernas behov. För att en produkt ska bli kommersiellt framgångsrik bör specifikationerna spegla kundernas behov, skilja sig från konkurrerande produkter samt vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Kundbehoven kan delas upp i mätbara och icke mätbara krav. Kundbehoven kan också delas upp i absoluta krav och önskvärda krav. Absoluta krav är de egenskaper som en produkt måste ha för att den ska fungera så som det är tänkt. Önskvärda krav behöver inte uppfyllas för att produkten ska kunna fungera men om dessa krav uppfylls skapas mervärde och kunderna blir mer nöjda med produkten om även dessa krav uppfylls. När kundbehoven för en produkt omvandlats till absoluta och önskvärda krav sammanställs de i en kravspecifikation. [3] Konceptgenerering Ett tydligt produktkoncept beskriver produktens teknik, verkningssätt och utformning och är en kortfattad beskrivning av hur produkten kommer att tillfredsställa kundbehoven. Konceptgenereringsprocessen bygger på kundbehoven och produktspecifikationen och resulterar i ett flertal produktkoncept. Utvecklingsteamet kommer sedan baserat på dessa produktkoncept att göra ett slutligt konceptval. Den konceptgenereringsprocess som presenteras i Ulrich och Eppinger bygger på fem steg. Att använda sig av en strukturerad process som leder till att många olika koncept genereras minskar risken till att teamet sent i processen finner ett överlägset koncept. Dessutom minskar risken avsevärt för att endast de förslag som föreslås av de mest påstridiga medlemmarna i teamet beaktas och att endast ett fåtal teammedlemmar involveras i processen. En strukturerad process bidrar även med effektiv integration av lovande dellösningar och att hela kategorier av lösningar beaktas. De fem steg som ingår i processen är: 1. Klargöra problemet. 2. Söka externt. 3. Söka internt. 4. Utforska systematiskt. 5. Reflektera över lösningarna och processen. Syftet med att klargöra problemet är att skapa förståelse för problemet och sedan om det behövs dela upp det i delproblem. Att dela upp problemet i delproblem ger möjlighet att fokusera på de delproblem som är kritiska. Extern sökning innebär att kunskap söks utanför teamet, exempelvis med hjälp av experter eller spetsanvändare, och görs för att hitta befintliga lösningar på problemet eller enskilda delproblem. Extern sökning bör göras kontinuerligt under hela utvecklingsprocessen. Intern 5

12 sökning innebär att den kunskap och kreativitet som finns i teamet används för att generera koncept. Det fjärde steget i processen är att utforska systematiskt det vill säga att sammanställa de konceptfragment som genom intern och extern sökning tagits fram för att få överblick över alla möjliga lösningskombinatoner. Ju fler konceptfragment som tagits fram desto fler möjliga konceptkombinationer finns det och det kan om det finns många konceptkombinationer finnas behov av att strukturera upp dessa. Om detta krävs finns det två verktyg som lämpligen används, konceptklassifikationsträd och konceptkombinationstabell. Syftet med konceptklassifikationsträdet är att dela upp alla möjliga lösningar i olika klasser och sedan jämföra och gallra bland dessa. Konceptklassifikationsträdet är framförallt lämpligt för tekniska produkter. Konceptkombinationstabellen ger möjlighet att beakta kombinationer av lösningar på delproblem systematiskt. [3] Ett hjälpmedel som kan vara effektivt att använda under konceptgenereringen är så kallade image boards. En image board är en samling bilder som har en tydliggörande funktion. Det kan till exempel användas för att förtydliga ett problemområde eller något mer abstrakt som en känsla. De kan även användas för att sammanställa önskvärda funktioner hos en produkt. En image board vars syfte är att sammanställa funktioner kan även kallas för en function board. [6] Konceptval När konceptgenereringen är avslutad är det dags att välja det mest lovande konceptet. Konceptvalsprocessen är ofta iterativ vilket innebär att den görs i flera omgångar. Vanligtvis kan de minst lovande koncepten gallras bort direkt. De koncept som sedan återstår kan kombineras och förbättras vilket utökar antalet koncept igen. För att få fram det slutgiltiga konceptet görs sedan fler gallringar. Det finns flera olika metoder för att välja koncept. De metoder som finns är mer eller mindre effektiva och omfatta följande: Externt beslut - Innebär att en kund eller annan extern person eller enhet står för beslutet. Favoritprodukt - Innebär att en inflytelserik person i teamet väljer det koncept som hen tycker bäst om. Intuition - Konceptvalet baseras på känsla. Det konceptet som verkar bäst väljs. Multiröstning - Medlemmarna i teamet röstar på flera koncept var och det koncept som får flest röster väljs. Webbaserad undersökning - Det konceptet som får flest röster i en webbaserad enkät väljs. För- och nackdelar - teamet väljer koncept baserat på de olika konceptens för- och nackdelar. Bygga prototyper och testa - Prototyper för de olika koncepten byggs och testas varpå testdata avgör valet. Beslutsmatriser - Varje koncept utvärderas enligt förutbestämda urvalskriterier som vägs mot varandra. En av de metoder för konceptval som nämns ovan är att lista konceptens för- och nackdelar. En fördel med denna metod är att det är en relativt enkel och okomplicerad metod som snabbt visar vilket koncept som är det mest lyckade. Nackdelen är att metoden inte tar hänsyn till hur viktiga de olika behoven som tillgodoses är. 6

13 En annan metod för konceptval är besutsmatriser. Konceptpoängsättning är en slags beslutsmatris där varje urvalskriterium viktas varpå de olika konceptens poängsätts utefter hur väl de uppfyller dessa kriterium. Därefter multipliceras viktfaktorn med poängen vilket ger en viktad poäng. Detta görs för alla urvalskriterier och de viktade poängen räknas sedan samman till en total poäng och koncept med högst total poäng anses vara det bästa. Det som gör denna metod fördelaktig är att den till skillnad från för- och nackdelar tar hänsyn till hur viktiga de behoven som uppfylls är. [3] Att använda sig av en strukturerad metod leder till en mer kundfokuserad och konkurrenskraftig produkt, en bättre produkt-processkoordination och minskad tid för produktintroduktion. Dessutom leder en strukturerad metod till att gruppen lättare kan fatta beslut och det blir även enklare att dokumentera beslutsprocessen. [3] 2.2 Democratic Design IKEAs affärsmodell Democratic Design är uppdelad i fem olika delar. Dessa fem delar är fem olika aspekter som värdesätts vid framtagningen av nya produkter. Figur 4 visar de fem delarna av Democratic Design. Figur 4. De fem delarna av Democratic Design. Form handlar om produkternas utseende och om hur livet hemma förbättras när det får en att må bra. Produkter utvecklas baserat på att kunderna vill ha produkter som är fina. Funktion handlar om hur väl en produkt fungerar samt hur produkten underlättar och förbättrar vardagen. Produkter utvecklas med utgångspunkt i att kunderna vill ha produkter som fungerar och underlättar livet. Kvalitet handlar om produkternas livstid samt hur väl de åldras men också om hur vardagen förbättras av produkter som tål det vardagliga slitaget. Produkter utvecklas med grundinställningen 7

14 att kunderna vill ha värde för pengarna. Kvaliteten säkerställs med hjälp av material- och produkttester. Hållbarhet innebär att tillverkningsprocesserna optimeras ur miljösynpunkt. Produkter utvecklas med fokus på hur man i vardagen kan bidra till bättre hållbarhet och med grundinställningen att kunderna bryr sig om planetens välbefinnande. Lågt pris handlar om att optimera tillverkningsprocesserna ur kostnadssynpunkt för att på så vis kunna tillverka produkter som är prisvärda. För att en produkt ska bli framgångsrik är alltså målet att produkten ska sammanbinda de fem delarna på ett bra sätt. [1] 2.3 Materialval Materialval görs ofta med hjälp av en materialdatabasen och i det här arbetet används CES EduPack [7]. För att förenkla navigeringen i materialdatabasen används en strategi som består av fyra steg. De fyra stegen är: 1. Översättning av konstruktionskrav. 2. Urval med hjälp av begränsningar. 3. Rankning med hjälp av mål. 4. Sök dokumentation. Översättning av konstruktionskrav innebär att konstruktionskraven omvandlas till beskrivningar av ett material. Detta genom att uttrycka kraven som funktioner, begränsningar, mål och fria variabler. Funktioner svarar på vad komponenten/produkten ska göra. Begränsningar svarar på vilka icke förhandlingsbara förhållanden som måste uppfyllas samt vilka förhandlingsbara men önskvärda mål som måste uppfyllas. Mål svarar på vilken egenskap som ska maximeras eller minimeras och fria variabler svarar på vilka parametrar som designern har frihet att ändra på. En av de fria variablerna brukar ofta vara just materialvalet. Urval innebär att de material som inte uppfyller de aktuella kraven elimineras från urvalsprocessen. De krav som urvalet baseras på uttrycks ofta som maximum eller minimum. Den egenskap som maximerar utförandet av produkten kallas för materialindex. Materialindex möjliggör att materialvalet kan optimeras eftersom materialen med hjälp av materialindex kan rankas. På detta så sätt tas det material som passar bäst för produkten fram. Det sista steget i materialvalsstrategin innebär att historiken för de material som baserat på tidigare steg verkar passa bäst för produkten undersöks. Detta för att avslöja materialens eventuella styrkor och svagheter. Efter att historiken för de bäst lämpade materialen undersökts görs det slutgiltiga valet. [8] 8

15 2.4 CAD CAD står för Computer Aided Design och är ett effektivt och välanvänt verktyg vid produktframtagning. I CAD-modellering byggs 3D-modeller av produkter genom att dess parter modelleras och sedan sätta samman i så kallade assemblies. Man kan även sätta ihop assemblies, som då benämns sub-assemblies till större assemblies. 3D-modeller av en produkt kan användas för att ta fram produktionsritningar eller genomföra viktberäkningar. En annan anledning till att göra en 3D-modell kan vara att man vill visualisera ett koncept. All CAD-modellering i det här projektet utförs i CAD-programmet SolidWorks [9]. 2.5 FEM FEM står för finita elementmetoden vilken är en numerisk metod för att lösa partiella differentialekvationer med hjälp av datorer [8]. Metoden kan bland annat användas för att undersöka konstruktioners hållfasthet. Detta i sin tur kan användas som beslutsgrund för dimensioneringar av de olika delarna i en konstruktion. Ett exempel är att man med denna metod kan bestämma vilken plåttjocklek som krävs för att en konstruktion ska hålla för en viss last. Metoden kan även användas som beslutsgrund för ett materialval. I det här projektet utförs FEM-simuleringar med hjälp av CAD-programmet SolidWorks. 9

16 3 Genomförande enkel väska Detta avsnitt handlar om delmål 1, att utveckla en enkel väska att frakta och förvara sparken i när den inte används. Den enkla väska kommer hädanefter att refereras till som väska 1. Arbetsgruppen som arbetar med väska 1 består av totalt fyra personer varav en också är testperson för sparken. 3.1 Kundbehov och kravspecifikation I samtal med testpersonen sammanställs kundbehoven för väska 1. Väska 1 ska förvara sparken när den inte används samt skydda omgivningen (det vill säga tåg, bil, buss, arbetsplats, hem m.m.) från den smuts som hamnar på sparken vid användandet. Väska 1 ska dessutom vara enkel att bära med sig. I samspråk med arbetsgruppen tas följande kravspecifikation för väska 1 fram. Kravspecifikation Absoluta krav Erbjuda förvaring av sparkl Vara enkel att producera Vara billig att producera Vara slitstark och hålla för sparkens vikt Önskvärda krav Vara smuts- och vattentålig Erbjuda integrerad förvaring av väskan Vara bekväm att frakta med sig Vara snygg och stilren 10

17 3.2 Konceptgenerering Inför konceptgenereringen sammanställs en function board med syftet, så som beskrivet i teorin, att sammanställa önskavärda funktioner hos väskan. Den funktion board som sammanställts visas i figur 5. Figur 5. Function board som visar önskvärda funktioner för väska 1. Med den function board som visas i figur 5 som utgångspunkt tas fyra olika koncept fram. Koncepten baseras på fyra vanliga väskmodeller som omarbetats för att passa sparkens form. De väskmodeller som omarbetats är ryggsäck, sportbag, kabinväska och tygpåse. 11

18 Koncept Ryggsäck: Ryggsäcken utformas som ett T för att passa sparkens form och är tänkt att tillverkas i vaxad canvas. Axelremmarna placeras så att ryggsäcken inte slår användaren i nacken. Ryggsäckens lock stängs med dragkedjor på sidorna samt ett spänne mitt fram. Konceptet Ryggsäck visas i figur 6. Figur 6. Koncept Ryggsäck. 12

19 Koncept Sportbag: Sportbagen utformas med en rektangel som bas och bärhandtag placeras på sportbagens långsidor. Det material som är tilltänkt för sportbagen är en tjockare variant av polyester. För att få en bra passform vid sparkens styre formas locket efter sparkens konturer. Locket stängs med hjälp av kardborreband. Konceptet Sportbag visas i figur 7. Figur 7. Koncept Sportbag. 13

20 Koncept Kabinväska: Kabinväskan har ett hål i botten för att sparkens eget hjul ska kunna användas när väskan rullas efter användaren. Väskan är tänkt att tillverkas i ett styvt material som till exempel plast eller ytbehandlat tyg. Locket formas precis som i konceptet Sportbag efter sparkens kontur och stängs med hjälp av kardborreband fram och ett spänne som löper över locket. Kabinväskan har ett handtag i överkant som används när väskan rullas efter användaren. Konceptet Kabinväska visas i figur 8. Figur 8. Koncept kabinväska. 14

21 Koncept Tygpåse: Tygpåsen utformas likt konceptet Sportbag med en rektangel som bas och är tänkt att tillverkas i tjockt bomullstyg. Tygpåsen har bärhandtag i ovankant med vilka användaren kan bära tygpåsen över en axel. Konceptet Tygpåse visas i figur 9. Figur 9. Koncept Tygpåse. 15

22 3.4 Konceptval För att utvärdera de fyra koncept som togs fram under konceptgenereringen används konceptpoängsättning. De olika behoven viktas och får en viktfaktor. Behovens viktfaktorer ska tillsammans bli 1. När viktfaktorn fastställts betygssätts hur väl det olika koncepten uppfyller behoven. Detta genom att koncepten för varje behov tilldelas ett betyg mellan 1 och 5 där 5 är det högsta betyget. Konceptpoängsättning är en strukturerad metod för konceptval och fördelarna med detta är bland annat att det ger goda möjligheter att utveckla en kundfokuserad och konkurrenskraftig produkt. Ytterligare fördelar med en strukturerad metod är att det blir lättare att fatta beslut samt dokumentera processen. Då alla koncept uppfyller huvudfunktionen att erbjuda förvaring av el-sparken finns detta behov inte med i konceptpoängsättningen. Nedan redogörs för konceptpoängsättningen i tabell 1. Tabell 1. Konceptpoängsättning. De koncept som anses bäst när de presenteras för arbetsgruppen är kabinväskan och tygpåsen. Det är även dessa koncept som vid teoretisk konceptutvärdering med hjälp konceptpoängsättning anses bäst. Då dessa koncept är olika och fördelaktiga på olika sätt enas arbetsgruppen om att en kombination av dessa två koncept är den bästa lösningen. Det koncept som väljs blir därför en väska som användaren kan rulla efter sig men som även har handtag för att väskan ska kunna bäras på axeln. Till skillnad från konceptet Kabinväska där handtaget som används när väskan rullas efter användaren sitter på själva väskan sitter handtaget här direkt på sparken vilket leder till att handtaget kan användas även utan väskan. En skiss på det slutgiltiga konceptvalet visas i figur

23 Figur 10. Slutgiltigt konceptval. En kombination av koncepten Kabinväska och Tygpåse. För att utvärdera vilken placering som är mest fördelaktig för handtaget på ramen tas två koncept för detta fram. Det ena där handtaget är placerat på sparkens styre och det andra där handtaget är placerat på sparkens ram. En skiss på handtaget placerat på styret visas i figur 11 och en skiss på handtaget placerat på ramen visa i figur

24 Figur 11. Skiss på handtag placerat på sparkens styre. Figur 12. Skiss på handtag placerat på sparkens ram. 18

25 3.5 Prototyper Alla prototyper som visas i det här stycket är framtagna i IKEAs prototypverkstad. För att testa vilket av de två handtagen som är bäst görs två prototyper. I figur 13 och 14 visas prototypen av handtaget placerat på sparkens styre och i figur 15 visas prototypen av handtaget placerat på sparkens ram. Figur 13. Prototyp av handtag placerat på sparkens styre. Figur 14. Prototyp av handtag placerat på sparkens styre. 19

26 Figur 15. Prototyp av det förbättrade handtaget till ramen. Testning av handtaget på sparkens styre visade att sparken när den rullas med detta handtag vinglar och är ostadig. Testning av handtaget på sparkens ram visade däremot att användaren med detta handtag på ett smidigt och stabilt sätt kan rulla sparken efter sig. De båda koncepten för handtaget utvärderas tillsammans med handtaget från koncept Kabinväska med hjälp av en beslutsmatris som visar om handtaget uppfyller sin huvudfunktion det vill säga möjliggör att väskan kan rullas, om handtaget kan användas utan väska samt om handtaget möjliggör att sparken kan rulla stadigt. 1 betyder ja och 0 betyder nej. Det koncept som får högst poäng är det som anses bäst. Utvärderingen visas nedan i tabell 2. Tabell 2. Utvärdering av handtag. 20

27 För att avgöra huruvida konceptkombinationen av koncepten Kabinväska och Tygpåse är en bra lösning för väskan till sparken tas en prototyp fram. Prototypen görs i ett kraftigt canvastyg. Denna prototyp refereras hädanefter till som väska 1.1. Bilder från framtagningen av väska 1.1 visas i figur 16. Figur 16. Bilder från framtagningen av väska

28 Utvärdering och testning av väska 1.1 visar att det är krångligt att få in sparken i väskan. Sparkens tyngd gör att sparken är otymplig. En större öppning i väskan kan möjligen underlätta. Hålet vid hjulet som man rullar sparken efter sig på behöver förstärkas. Dels för att det inte ska gå sönder och dels för att hjulet ska hållas kvar i hålet. När man bär väskan på axeln får man antingen styret i magen/bröstet eller i ryggen men det är dock oklart om detta går att åtgärda då placeringen på styret inte går att ändra. Dessutom visar testningen att väskan på något sätt måste fästas på sparkens styre för att hållas på plats. Med utvärderingen av väska 1.1 som grund tas en ny prototyp fram. Denna prototyp kallas hädanefter väska 1.2 och det som skiljer väska 1.2 från väska 1.1 är en större öppning för att sparken enklare ska kunna stoppas ner och att hålet för hjulet har en förstärkning. Dessutom har väska 1.2 kardborreband med vilka väskan ska fästas på sparkens styre. I väska 1.2 testas ett annat material än i väska 1.1, polypropylen. På väska 1.2 placeras även kardborreband som möjliggör att väskan kan hållas ihop när den är hopvikt. Bilder från framtagningen av väska 1.2 visas i figur 17. Figur 17. Bilder från framtagningen av väska

29 Utvärdering och testning av väska 1.2 visar att det fortfarande är krångligt att placera sparken i väskan. Dragkedjan bör sitta på framsidan, det vill säga på samma sida som öppningen för handtaget, för att detta ska bli enklare. Då hålet för handtaget på ramen sitter den söm dit dragkedjan bör flyttas placeras dragkedjan istället i en av sidsömmarna. Vid testningen av väska 1.2 framkommer även att förstärkningen kring hålet för hjulet måste vara kraftigare och åsikter om att det är lite krångligt att använde de kardborreband med vilka väskan ska fästas på sparken framkommer. Därför flyttas samt förlängs dessa kardborreband för att de ska bli enklare att använda. Detta underlättar förvaringen av väskan då den inte används. En ny prototyp, väska 1.3, tas fram. Väska 1.3 har även den en öppning för handtaget som sitter på sparkens ram. Dragkedjan är flyttad från baksidan till ena sidsömmen på framsidan. Detta för att det ska bli enklare att placera sparken i väskan. Kardborrebandet med vilket man fäster väskan på styret har ändrats och är smidigare att använda. Väskan har en kraftigare förstärkning kring hålet för hjulet än väska 1.2. Väska 1.3 kan precis som väska 1.2 vikas ihop och då fästas samman med kardborreband vilket gör den kompakt och smidig när den inte används. I figur 18 visas bilder från framtagningen av väska 1.3. Figur 18. Bilder från framtagningen av väska

30 Vid utvärdering och testning av väska 1.3 medverkar fler personer än vid tidigare tester. Dessa personer är av varierande längd. Önskemål om ett handtag som är placerat vid el-sparkens tyngdpunkt framkommer. Testerna visar att när kortare personer drar sparken placerad i väskan efter sig släpar väskans nederkant i golvet. Dessutom framkommer önskemål om ett lock i botten som till exempel kan skydda bilen mot smuts från hjulet när man förvarar sparken i bagageutrymmet. 3.6 Materialval De material som beaktas i materialvalet är material som redan används i hos IKEA befintliga produkter. Figur 19 redogör för dessa material samt visar de befintliga produkter i vilka de redan används. Figur 19. 1) Polypropylen med vaxad yta [11]. 2) Grov bomullscanvas [12]. 3) Polyester [13]. 4) Läder [14]. 5) Polypropylen [15]. Nedan sammanställs information om de tilltänkta materialen. Valet av material baseras på denna information och görs i samspråk med arbetsgruppen. 24

31 Bomull - Bomull är ett naturligt och förnybart material men odling av bomull kräver mycket vatten, bekämpningsmedel och kemiska gödningsmedel. Det tar sex månader från det att bomullen blir sådd tills dess att den kan skördas. Tillredningsprocessen för bomullen sker i flera steg och inkluderar förutom odling, extraktion av fiber, spinning, vävning och till slut tillskärning och sömnad. Dessa processer kräver även de mycket vatten och kemikalier. IKEA använder bomull från mer hållbara källor vilket innebär att produktionen av den bomull som används görs bättre för arbetarna och miljön genom att man försöker minimera användandet av bekämpningsmedel och kemiska gödningsmedel. Dessutom arbetar man mot målet att säkerställa bättre vattenhantering samt förbättra odlingsmetoderna. Egenskaper för bomull är att det är ett mjukt naturmaterial som på grund av sin höga brottgräns är relativt lätt att tvätta. Bomull är enkelt att färga samt trycka på och faller väl när det draperas. Bomull har god absorptionsförmåga vilket för den här tillämpningen gör det till ett olämpligt material då väskan ska vara vattentålig. Bomull kan ytbehandlas med exempelvis vax för att bli mer motståndskraftigt mot vatten och smuts men en sådan process innebär ett ökat pris. [16] Polyester - Polyester är en syntetisk fiber och som material kallas det polyetentereftalat eller PET. Polyester är inte förnybart. Fibrerna är gjorda av plast och för att de ska bli lämpliga att använda i textilier krävs att de behandlas med kemikalier. Polyester kan återvinnas från PET-flaskor och utslitna kläder. Återvunnen polyester bidrar till minskade sopberg och därmed minskade föroreningar. Egenskaper för polyester är att fibrerna är starka och hållbara. Dessutom har polyester gott motstånd mot att sträckas, krympa eller skrynklas. Jämfört med bomull är polyester ett billigt material. Polyester är snabbtorkande och absorberar inte vatten. Däremot absorberar polyester olja vilket för den här tillämpningen inte är en bra egenskap. [16] Läder - Läder är ett naturligt material. Den hud som vanligtvis används vid framtagningen kommer från nötkreatur men även hudar från get är förekommande. Det finns flera typer av läder och dessa skiljer sig framförallt åt genom att de behandlats på olika sätt. Att föda upp djur för industriell produktion är förenat med ett flertal hållbarhetsrisker. Däribland djurens välbefinnande, koldioxidutsläpp och avskogning. IKEA använder endast läder som producerats som en biprodukt inom matindustrin. IKEA håller på att utveckla ett sätt att säkra full spårbarhet för det läder som används. Detta innebär att lädret ska kunna spåras tillbaka till den gård där djuren har fötts upp. Läder är ett hållbart material speciellt om det har behandlats bra och sedan sköts på rätt sätt. Läder är ett dyrt material jämfört med både bomull och polyester. Läder kan precis som bomull ytbehandlas för att få förbättrade egenskaper men det innebär även här ett ökat pris. [16] Polypropylen - Polypropylen, eller PP, är en termoplastisk polymer som består av kol- och väteatomer. Polypropylen är ett mångsidigt material vilket gör det populärt inom flera olika applikationsområden. Polypropylen kan även användas i förening med andra material för att förbättra deras mekaniska egenskaper. Polypropylens styvhet och slagtålighet styrs av längden på molekylerna det byggt upp av. Källan till polypropylen är vanligtvis olja eller naturgas vilka är icke förnybara resurser. Tillvägagångssätt för att tillverka polypropylen från förnybara källor håller emellertid på att utvecklas. Polypropylen kan, precis som alla andra termoplaster, återvinnas. Ett av IKEAS hållbarhetsmål är att år 2020 endast använda sig av återvunnen plast och/eller förnybara material. Materialegenskaper för polypropylen är att det är fuktavstötande och har låg vikt. Det är dessutom segt, hållbart och har högt motstånd mot utmattning. Polypropylen är det material i materialvalsprocessen som är billigast. Även polypropylen kan ytbehandlas med exempelvis vax. 25

32 Vaxad polypropylen är såklart dyrare än vanlig polypropylen men då polypropylen är det billigaste materialet övervägs även vaxad polypropylen i materialvalet. [16] Tabell 3 sammanställer egenskaper för de olika materialen. Materialen betygsätts med en skala från 1 till 5. Där 1 är sämst och 5 är bäst. Tabell 3. De olika materialens egenskaper samt betygsättningen för dessa. Material \ Egenskaper Vattentåligt Slitstarkt Styvt Billigt Återvinningsbart Kompakt hopvikt Totalt Polypropylen Ja Ja 4 16 Vaxad polypropylen Ja Kräver behandling 3 16 Polyester Ja Nej 5 15 Canvas Nej Ja 3 13 Läder Nej Nej 1 10 De två materialen som i bedömningen får högst betyg är polypropylen och vaxad polypropylen. Dessa används redan i bland annat påsar och väskor producerade av IKEA. Det som skiljer materialen åt är den ytbehandling som det vaxade materialet har, det vill säga den vaxade ytan. Den vaxade ytan gör materialet lite mer slitstarkt men också lite stelare vilket gör att det är lite svårare att komprimera. Vaxbehandlingen medför även en något högre kostnad för materialet. Det vaxade materialet behöver behandlas kemiskt innan det kan återvinnas medan polypropylen utan vaxad yta kan återvinnas direkt. Baserat på detta väljs ovaxad polypropylen som material till väska Produktionsunderlag För att en tilltänkt leverantör ska kunna ta fram ett prov på väska 1.3 tas ett produktionsunderlag fram. Produktionsunderlaget består av mönster och mått på väskans olika delar samt en beskrivning på hur delarna sitter samman. Baserat på testning och utvärdering av väska 1.3 läggs ett hål för ett handtag placerat vid el-sparkens tyngdpunkt till. Och för att hindra att väskan släpar i marken när den används av kortare personer kapas det ena hörnet i nederkant. Produktionsunderlaget visas i bilaga A. Produktionsunderlaget skickas tillsammans med prototypen för väska 1.3 till en leverantör i Vietnam. 26

33 3.8 Varuprov väska 1 I samband med ett leverantörsbesök i Vietnam tar leverantören baserat på prototypen av väska 1.3 samt produktionsunderlaget för denna fram ett varuprov. Bilder från besöket hos leverantören visas i figur 20 och bilder på varuprovet, väska 1.4, visas i figur 21. Figur 20. Bilder från besöket hos leverantören i Vietnam. 27

34 Figur 21. Varuprov av väska

35 4 Genomförande mer avancerad väska Det här kapitlet handlar om delmål 2, att ta fram ett koncept för en mer avancerad väska. Den mer avancerade väskan kommer till skillnad från den enkla väskan som togs fram i föregående kapitel att erbjuda ytterligare funktioner utöver förvaring av sparken. Den mer avancerade väskan kommer hädanefter att kallas för väska Kundbehov och kravspecifikation För att sammanställa kundbehoven inför konceptutvecklingen av väska 2 tas en enkät fram. Enkäten görs med hjälp av Googles enkätverktyg och delas därefter på Facebook där personer som åker kollektivt till och från arbete eller skola blir ombedda att svara på enkäten. Syftet med enkäten är att samla information om vad de som åker kollektivt och övriga som svarat på enkäten, som varit öppen för alla, vill ha med sig för saker då de pendlar. Resultatet från enkäten visas i figur För att få ytterligare information om vad för typ av förvaring väska 2 bör erbjuda genomförs samtal med en spetsanvändare. Att använda sig av spetsanvändare vid produktframtagning ger möjlighet att skapa produkter som tillgodoser framtida behov hos den vanliga användaren. Figur 22. Svar på enkätfråga 1. Figur 23. Svar på enkätfråga 2. 29

36 Figur 24. Svar på enkätfråga 3. Hälften av personerna som svarat på enkäten åker kollektivt. Enkäten visar att det som flest personer har med sig i sin väska är lunch och det näst vanligaste att ha med i väskan är laptop/surfplatta. Enkäten visar också att det som anses viktigast att ha med i väskan är laptop/surfplatta och det som är näst viktigast att ha med sig är lunch. Småsaker som nycklar, mobil, värktabletter, plånbok tuggummi m.m. är det allra vanligaste svaret på vad som i övrigt finns i väskan. Efter småsaker är det vanligaste svaret på vad som i övrigt finns i väskan kalender och/eller anteckningsblock. Samtalen med spetsanvändaren visar att det är önskvärt att väskan är bekväm att bära med sig samt erbjuder integrerad förvaring av det pendlare i övrigt har med sig i väskan. Väska 2 ska precis som väska 1 förvara sparken när den inte används samt skydda omgivningen från den smuts som hamnar på sparken vid användandet. Väska 2 ska vara bekväm att bära med sig. Dessutom ska väska 2 erbjuda förvaring för laptop/surfplatta och lunchlåda. Önskvärt är dessutom förvaring för termos eller/och vattenflaska, förvaring för bok/tidning/anteckningsblock samt ett eller flera mindre fack för diverse småsaker. Baserat på enkäten samt samtal med spetsanvändaren tas följande kravspecifikation för väska 2 fram. Kravspecifikation Absoluta krav Erbjuda förvaring av spark. Vara slitstark och hålla för sparkens vikt. Erbjuda förvaring av surfplatta/laptop. Erbjuda förvaring av lunchlåda. Vara smuts- och vattentålig Önskvärda krav Vara bekväm att bära med sig. Erbjuda förvaring av termos/vattenflaska eller helst båda. Erbjuda förvaring av bok/tidning/anteckningsblock. Erbjuda förvaring av småsaker. Vara snygg och stilren. 30

37 4.2 Konceptgenerering Väska 1 används som utgångspunkt för konceptgenereringen av väska 2. Skisser på konceptförslagen till väska 2 visas i figur Koncept 1 har vadderade axelband för att väskan ska bli bekvämare att bära med sig. Fack för förvaring av laptop/surfplatta, termos/vattenflaska, lunchlåda samt diverse småsaker är placerade utanpå väskan Figur 25. Koncept 1 till väska 2. Koncept 2 har ett lite renare uttryck än koncept 1. Utrymmet som finns mellan ramen och plattan på sparken utnyttjas genom att fack för laptop/surfplatta samt ytterligare ett ganska smalt fack placeras där. Väskan är rak i överkant vilket gör att det även där finns ett utrymme som kan utnyttjas för förvaring. Exempelvis av lunchlåda och/eller termos/vattenflaska. Figur 26. Koncept 2 till väska 2. 31

38 Koncept 3 liknar koncept 1 på så sätt att fack för förvaring av laptop/surfplatta, termos/vattenflaska, lunchlåda samt diverse småsaker är placerade utanpå väskan. Istället för att bära väskan på en axel som en tygpåse är tanken att koncept 3 bärs på ryggen som en ryggsäck. För att inte sparken ska skava mot ryggen är väskans baksida vadderad. Figur 27. Koncept 3 till väska 2. Koncept 4 liknar koncept 2 på så sätt att de flesta facken för förvaring är integrerade i väskan. Endast facket för termos och vattenflaska sitter på utsidan av väskan. Istället för att utnyttja utrymmet mellan sparkens ram och platta har kortsidan på väskan breddats för att facken för förvaring ska rymmas utanför sparken. Dessutom har koncept 4 en bottendel som är tänkt att tillverkas i ett hårt material för att väskan ska hålla formen i botten och klara av tyngden av sparken och ytterligare packning bättre. Figur 28. Koncept 4 till väska 2. 32

39 Figur 30. Koncept 5 till väska 2. Koncept 5 liknar koncept 4 men det som skiljer koncepten åt är att koncept 5 har öppningar till facken på långsidorna av väskan istället för på kortsidan fram. Väskan bärs på ryggen som en ryggsäck. För att inte ovankanten på väskan ska slå i huvudet på den som bär väskan är det övre facket kapat i ovankant. 33

40 4.3 Konceptval För att utvärdera de fem koncepten som togs fram under konceptgenereringen listas för- och nackdelar för dessa. Med hjälp av det utvärderade konceptets för- och nackdelar beslutas sedan vilket koncept som är det mest lovande. Koncept 1: + Väskan uppfyller de absoluta kraven att erbjuda förvaring av sparken, erbjuda förvaring av laptop/surfplatta och erbjuda förvaring av lunchlåda. Huruvida väskan håller för sparkens och den extra packningens tyngd är svårt att utvärdera innan materialvalet är fastställt. Väskan erbjuder även den förvaring som efterfrågas i de önskvärda kraven. - Hur bekväm väskan är att bära med sig beror på hur tungt lastad den är men den kommer troligen som minst att vara lastad med sparken vilket innebär en vikt på cirka 8 kg. Att bära en väska på endast en axel är inte ett särskilt bekvämt sätt att bära överlag och blir det för tungt är det dåligt för ryggen. Att väskan har en mjuk botten medför att den troligen kommer att tyngas ner i botten vilket ökar risken för att väskan ska gå sönder. Dessutom anses väskan inte vara särskilt snygg och stilren. Koncept 2: + Väskan uppfyller de absoluta kraven att erbjuda förvaring av sparken och erbjuda förvaring av lunchlåda. Huruvida väskan håller för sparkens och den extra packningens tyngd är precis som för koncept 1 svårt att utvärdera innan materialvalet är fastställt. Koncept 2 anses vara ett snyggare och mer stilrent koncept än koncept 1. - För att konceptet ska uppfylla det absoluta kravet att erbjuda förvaring av laptop/surfplatta krävs det att den laptop som ska förvaras är ganska liten då väskan inte är så bred. Väskan erbjuder endast ett extra fack för förvaring utöver den förvaring som anges som ett absolut krav. Det extra facket kan användas till förvaring av diverse småsaker eller t.ex. anteckningsbok och kalender. Men det fungerar inte som förvaring av termos och/eller vattenflaska eftersom utrymmet som finns mellan sparkens ram och platta är för smalt för detta. Koncept 3: + Väskan uppfyller de absoluta kraven att erbjuda förvaring av sparken, erbjuda förvaring av laptop/surfplatta och erbjuda förvaring av lunchlåda. Dessutom erbjuder väskan den förvaring som efterfrågas i de önskvärda kraven. Väskan har vadderad baksida och bärs på ryggen som en ryggsäck vilket anses vara bekvämare än att bära den på en axel som en tygpåse. Huruvida väskan håller för sparkens och den extra packningens tyngd är precis som för koncept 1 och 2 svårt att utvärdera innan materialvalet är fastställt. - Hur bekväm väskan är att bära med sig beror på hur tungt lastad den är. Att väskan har en mjuk botten medför att den troligen kommer att tyngas ner i botten vilket ökar risken för att väskan ska gå sönder. Väskans utseende anses inte särskilt stilrent och snyggt. 34