HELA LIVET. Nytta för både kunder och samhälle!

Transkript

1 Årsredovisning 2017 GEN M HELA LIVET Nytta för både kunder och samhälle! För Sparbanken i Karlshamn handlar verksamheten egentligen om två saker. Vi ska först och främst göra nytta för våra kunder och sedan ska vi göra nytta i samhället.

2 Allt utgår från våra kunder! Det är för v[ra kunder vi finns till och så har det varit sedan 1829, när banken grundades. Idag har vi 6 kontor i Karlshamns och Olofströms kommuner. Det gör att vi alltid finns nära kunderna och kan hjälpa till med allt från kontanthantering och kassatjänster till rådgivning av olika slag. Vi vet att våra kunder önskar det här personliga komplementet till de digitala och mobila tjänster vi också har. Trygghet genom hela livet Varje dag hjälper vi nya kunder att få en enklare och tryggare ekonomi. Det är en enkelhet och trygghet som sträcker sig genom hela livet, för mellan allt det ekonomiska som måste fungera till vardags, så behöver alla också fatta lite viktigare ekonomiska beslut ibland. Det kan handla om vilka lån man bör välja till första huset, om man ska skriva samboavtal eller hur mycket av lönen man kan lägga undan och hur pengarna i så fall ska placeras. Vid sådana tillfällen är det bra att få prata med någon som vet vilka alternativ som finns och hur olika val påverkar ekonomin på sikt. Hos Sparbanken i Karlshamn finns experter inom alla ekonomiska områden. bildtext bildtext bildtext bildtext Familjedagarna i Karlshamn och Olofström är exempel på projekt som genomförts av Sparbanken i Karlshamn.

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 5 Finansiella rapporter Resultaträkning 6 Rapport över totalresultat 8 Balansräkning 8 Förändring i Eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter Redovisnings- och värderingsprinciper 11 Noter till resultaträkningen 29 Noter till balansräkningen 34 Revisionsberättelse 49 Förtroendevalda 55 Årsredovisning

4 Redogörelse för verksamhetsåret 2017 Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. nr , med säte i Karlshamn, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, bankens 189:e verksamhetsår. Sparbanksstämma äger rum den 4 maj Förvaltningsberättelse Om Sparbanken i Karlshamn Sparbanken i Karlshamn bildades 1829 och bankens verksamhetsområde är Karlshamns och Olofströms kommuner. Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i verksamhetsområdet. Sparbanken gör det möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca kunder som betjänas av 101 medarbetare via sex kontor, en egen telefonbank, samt via Internetbanken. Som sparbank har vi en unik möjlighet att bidra till utveckling av det område som vi är verksamma inom. De vinster som skapas av vår verksamhet delas inte ut till någon enskild ägare, de stannar i banken för att satsas på boende och investeringar i verksamheter där vi och våra kunder bor och finns. Sparbanken i Karlshamn har årligen avsatt 5 % av årets resultat efter skatt för satsning på allmännyttiga ändamål. Under åren har Sparbanken i Karlshamn totalt betalat ut 16,0 mkr till allmännyttiga ändamål till bankens självständiga stiftelser. Sparbanken i Karlshamns organisation Högsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma. Rösträtt har bankens huvudmän. Dessa tillsätter styrelsen som i sin tur utser VD. Banken har kontor i två kommuner, Karlshamns kommun - Svängsta, Asarum, Mörrum och Karlshamn, i Olofströms kommun Kyrkhult och Olofström. För företagskunder finns företagsrådgivare dagligen på plats på kontoren i Olofström och Karlshamn. Banken har även ett antal specialister som arbetar tillsammans med kontoren, dessa är Private Banking med specialistkompetens inom placeringar, börsgrupp för aktie- och derivathandel, försäkringsavdelning samt juridisk avdelning. Banken har även ekonomiavdelning, marknadsavdelning samt en administrativ avdelning med uppgift att stödja kontoren i affären. Affärsvolym Den sammanlagda affärsvolymen ökade med 2 264,0 mkr eller 8,55 % och uppgår till totalt ,6 mkr (26 468,6). Utlåning till allmänheten inom balansräkningen ökade med 612,8 mkr och uppgår till 8 001,2 mkr (7 388,4). Den totalt förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek minskade under året med 284,6 kr till 1 695,0 mkr (1 979,6), då banken medvetet har lånat ut mer i egen portfölj. Krediter har förmedlats till Swedbank Finans till ett värde av 67,9 mkr (56,7). Inlåning från allmänheten har under året ökat med 12,1% och uppgår till 9 559,0 mkr (7 875,5). Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och försäkring ökade under året med 860 mkr till mkr (6 172). Antalet anslutna kunder till PPM-förvaltningen, via det oberoende fondförvaltningsföretaget Indecap, ökade under året från st till st. Den förvaltade PPM-volymen uppgick vid årets utgång till 847,6 mkr (743,8). 2 Årsredovisning 2017

5 Resultat 2017 Sparbankens rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 78,2 mkr (50,6). Årets räntenetto uppgick till 153,6 mkr (142,6), en ökning med 7,8 %. Kostnad för insättningsgaranti samt kostnad för resolutionsavgift 2017 har belastat årets räntenetto med 5,4 mkr (6,2) respektive 4,1 mkr (0,9). Totalt sett har intäkterna ökat med 4,3 % till 247,3 mkr (229,7). De totala provisionsintäkterna ökade under året med 4,0 mkr eller 4,9 % till 85,5 mkr (81,5). Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till 6,1 mkr (7,6). Här redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar. Under 2017 erhölls utdelning på innehavet av aktier i Swedbank med 7,9 mkr (6,4). Sparbanken fick även utdelning på bankens innehav i Indecap Holding med 3,2 mkr (1,4) och övriga aktier 3,8 mkr (4,3). Kostnaderna före kreditförluster har minskat med 6,0 % jämfört med föregående år till 164,1 mkr (174,5), vilket kan förklaras av kostnader för den tekniska migreringen, som uppgick 2016 till 14,2 mkr. Personalkostnaderna har ökat med 4,0 % jämfört med föregående år till 78,7 mkr (75,7). Sparbanken i Karlshamn har ett resultatandelssystem för personalen. Årets avsättning är 0,4 mkr högre än föregående år och uppgick till 4,6 mkr (4,2). VD, funktionerna för regelefterlevnad och riskkontroll omfattas inte av resultatandelssystemet. Kreditförlusterna netto var 5,0 mkr (4,6), en ökning med 0,4 mkr jämfört med Det innebär en kreditförlustnivå på 0,07 % (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut). Information om kreditförlusterna lämnas vidare i not 12. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår resultatet till 62,7 mkr (41,0). Bankens avkastning på eget kapital var 5,46 % (3,71). Årets resultat har belastats med en goodwillavskrivning på 30 mkr. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag nyckeltal samt Resultatoch balansräkningar längre fram i förvaltningsberättelsen. Swedbankaktier Innehavet av antalet aktier i Swedbank har ökat med st jämfört med Nuvarande innehav är A-aktier per Marknadsvärdet uppgick till 165,0 mkr (132,2). Principer för ersättning till personer i ledande ställning Ersättning till VD beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Personal Banken jobbar strategiskt och långsiktigt för att säkerställa kompetens och lämplighet för allt arbete inom banken. Det är av största vikt att alla medarbetare förvaltar det förtroende som präglar banken och som grundar sig på starka värderingar och stort engagemang för samhällsnyttan. Under 2017 har personalen genomgått relevanta utbildningar för sitt uppdrag i banken. Bankens anställda ska ha ett arbetssätt som är effektivt och relevant, för att kunna möta alla generationer av kunder. Det digitala arbetssättet är numera en självklar del i vardagen. Kundernas upplevelse av sitt möte med banken är av mycket stor betydelse. Genom löpande kundattitydsmätningar får banken ta del av hur kunden upplever sin kontakt med banken. En tydlig organisation och ett starkt ledarskap är ett viktigt område och banken satsar fortsatt på såväl interna som externa utbildningar. Förutsättningar och verktyg för att kunna prioritera ett coachande ledarskap är och kommer att vara av stor vikt. Varje ledare ansvarar för att medarbetarna har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hög kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete på bästa sätt. Detta följs upp genom löpande individuella samtal, medarbetarundersökningar och hälsokontroller. Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning m.m. redovisas i not 10. Finansiella risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och likviditetsrisker. Bankens risker hanteras i policys och instruktioner. Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, analys, eventuell reducering/begränsning, kontroll och rapportering samt allokering av kapital för risker. Den största risken i bankverksamhet är kreditrisken. Sparbankens kreditpolicy fastställer att sparbanken ska ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. De operativa riskerna motverkas genom god intern kontroll, som ständigt är en pågående process i banken. Finans- och Likviditetspolicyn reglerar hur finansförvaltningen inom sparbanken ska bedrivas samt hur marknadsrisker och likviditetsrisker ska hanteras, mätas, styras och rapporteras. Finanspolicyn fastställer att sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Ytterligare information om sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörelse för kapitalbehov och kapitalplanering i not 36. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sparbankens rörelseresultat före kreditförluster och extraordinära kostnader för 2018 förväntas att bli likvärdigt med utfallet för Affärsvolymerna förväntas öka under 2018 i enlighet med bankens tillväxtmål på 5 %. Räntenettot förväntas påverkas av det fortsatt historiskt låga ränteläget som råder. Nya redovisningsprinciper implementeras i januari 2018, IFRS 9 som ersätter IAS 39. De uppskattade övergångseffekterna beskrivs i not 2. Årsredovisning

6 Marknadsaktiviteter under året Den samhällsnytta som Sparbanken i Karlshamn tillför, har även under 2017 stått för den största delen av bankens aktiviteter på marknaden. Vi är stolta över att vara en stor sponsor till föreningslivet och vi får väldigt mycket uppskattning tillbaka. Under 2017 har vi även aktiverat marknadsföring av kundnyttan för att öka kunskapen hos våra kunder om alla de tjänster och kunskaper som vi har. Målet är att kunden, genom att få information om alla valmöjligheter och kunskaper, ska känna större trygghet i val av bank. Samhällsnyttan kommer att fortsätta i oförändrad takt och kundnyttan kommer att aktiveras ytterligare under Förenings-Nyttan som introducerades inom banken 2016, som innebär att kunderna i samband med rådgivning får möjlighet att styra 100 kr till en lokal förening har haft en stor framgång även under Kunderna bestämmer och väljer fritt vilken av alla föreningar med verksamhet här, som man vill ska få pengarna. Pengarna, som banken tillför, är utöver den vanliga sponsringen från banken. Initiativet att låta kunderna direkt bestämma över en del av bankens stöd har fortsatt rönt stor uppskattning, både bland kunderna och inom föreningslivet. Förenings-Nyttan ska fortsätta under 2018 och har även fått många efterföljare inom andra sparbanker i landet. Utöver den traditionella sponsringsverksamheten har banken också fortsatt satsningen på breda publika arrangemang för att stärka våra band till kunden. Dessa arrangemang har präglats av glädje för många. Under året har vi bl.a. arrangerat Familjedag i Olofström och Karlshamn. Utöver dessa större arrangemang har banken på olika sätt varit delaktig i en mängd, såväl nya som traditionella, evenemang och aktiviteter; Kaffekalaset, Stadsloppet i Karlshamn, Östersjöfestivalen, Sparbanken Triathlon, Island Challenge swimruntävling är sådana exempel. Vi har också genom samarbete och sponsorskap i flera evenemang kunnat bidra till ett levande och aktivt samhälle. Väsentliga händelser Med anledning av Henrik Kördels sjukskrivning kom Sparbanken i Karlshamns styrelse och Henrik överens om att byta tjänst under Henrik Kördel frånträdde sig rollen som VD och tillträdde istället rollen som Senior Advisor. Sparbanken i Karlshamns styrelse utsåg samtidigt Roger Johansson som ny verkställande direktör (tidigare VVD i banken). Miljöhänsyn I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling. Sparbanken i Karlshamn är sedan 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001: Hållbarhet är viktigt för oss på Sparbanken i Karlshamn Vi ska alltid bidra till utveckling, tillväxt och positiv framtid för alla i vårt samhälle. Det gör vi genom satsningar på bl.a. unga, äldre, familjer, föreningar och kultur. I vårt löpande arbete ska vi alltid upprätthålla god kvalitet, god affärsetik och ett kontinuerligt miljötänk. Vårt miljöarbete Sparbanken i Karlshamn arbetar både på kort och lång sikt för minska den negativa påverkan på miljön. Vårt arbete ser till helheten och det ska systematiskt minska miljöpåverkan genom bl.a. avfallshantering, inköp, logistik med mera i det dagliga arbetet, både internt mellan medarbetare och gentemot kunder. Våra leverantörer väljer vi med omsorg för att minimera negativ miljöpåverkan. I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling. Social hållbarhet Sparbanken i Karlshamn arbetar med samhällsnytta på många områden och nivåer. I vårt arbete inkluderar vi både vår personal och våra kunder. Företagets medarbetare är våra främsta resurser. Engagerade, utbildade och kompetenta medarbetare ger oss en stabil och trygg organisation. Tillsammans med mångfald, regler för icke-diskriminering och jämställdhet blir vi en bank som är en spegling av samhället, som gör oss till en attraktiv bank att arbeta med och för. Bankens vinst används lokalt för utveckling och stöd till föreningar, organisationer, skolor etc. så att Karlshamns och Olofströms kommuner blir ännu bättre och trivsammare kommuner att leva i. Vårt sociala arbete inkluderar alla människor i vårt geografiska arbetsområde och diskriminerar inte någon individ eller grupp. Vår vinst stannar här och vi ger tillbaka till samhället genom att skapa mötesplatser och möjlighet till aktiviteter för alla. Ett exempel på detta är de familjedagar som vi arrangerar i Karlshamn och Olofström varje år, där vi arrangerar olika evenemang för alla åldrar. Evenemangen är väldigt uppskattade och ger oss möjlighet att ge tillbaka till samhället och samtidigt få se glädjen i de besökandes ögon. Vi engagerar oss i olika samhällsprojekt och organisationer både ekonomiskt och med vår tid för att utveckla våra kommuner till en bättre plats att leva och verka i. Exempel på detta är Gilla Karlshamn, Netport Science Park, Centrumföreningen m.m. Ekonomisk hållbarhet Sparbanken i Karlshamn verkar för att alla våra kunder ska ha en lättillgänglig bank med ett stort utbud av tjänster. Genom att erbjuda inte bara privatrådgivning utan även juridisk rådgivning, sak- och personförsäkring, aktiebord, Private Banking, Företagsrådgivning och kassa/kundtjänst med kontanthantering, valutaväxling, digitala tjänster, med mera kombinerat med personlig service ger vi våra kunder en trygg ekonomisk tillvaro. Vi har även en grupp i banken som riktar sig mot unga och studenter för att de ska få en stabil och trygg ekonomisk start i livet med god ekonomisk kunskap. Det är viktigt för oss på Sparbanken i Karlshamn att vi hanterar våra kunders kapital och ekonomiska situation med största respekt. Genom att sträva mot ett gott resultat och sedan förvalta det väl, så säkerställer vi våra kunders ekonomi för lång tid framöver. Genom att kontinuerligt utbilda personalen ger detta en extra säkerhet för våra kunder. Vi är stolta över vårt hållbarhetsarbete och kommer alltid att värdera det högt. 4 Årsredovisning 2017

7 Fem år i sammandrag (mkr) Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, mkr , , , , ,8 förändring under året, % 8,55 6,40 27,43 6,46 7,99 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet 10,80 11,23 11,40 13,81 12,66 Beskattat eget kapital + 78% av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Summa riskvägt exponeringsbelopp 5 485, , , ,0 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 17,71 18,30 17,46 21,20 21,25 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,71 18,30 17,46 21,20 Total kapitalrelation, % 17,71 18,30 17,46 21,20 21,25 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutning 1,55 1,53 1,59 1,93 2,18 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,90 0,90 0,90 1,07 1,16 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,28 0,20 0,22 0,48 0,50 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,62 0,44 0,53 1,44 0,98 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,46 3,71 4,06 7,24 7,83 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,66 0,76 0,73 0,53 0,54 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,68 0,78 0,75 0,56 0,57 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 79,2 78,9 71,9 62,6 65,7 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och 0,17 0,17 0,28 0,49 0,41 kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,07 0,07 0,07 0,08 0,13 Övriga uppgifter Medelantal anställda 85,6 85,5 85,8 77,8 72,2 Antal kontor Årsredovisning

8 Resultat- och balansräkning (mkr) Resultaträkning Räntenetto 153,6 142,6 134,9 140,0 150,9 Provisioner, netto 68,0 66,7 68,1 50,5 43,9 Nettoresultat av finansiella transaktioner 10,1 7,6-3,2 3,3 2,8 Övriga intäkter 15,6 12,8 14,0 7,9 6,7 Summa intäkter 247,3 229,7 213,8 201,7 204,3 Allmänna administrationskostnader -118,1-128,4-109,0-94,0-95,7 Övriga kostnader[1] -46,0-46,1-46,2-13,6-14,0 Kreditförluster -5,0-4,6-4,7-4,6-7,0 Summa kostnader -169,1-179,1-159,9-112,2-116,7 Rörelseresultat 78,2 50,6 53,9 89,5 87,6 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 43,6 0,1 Skatter -15,5-9,6-10,6-28,0-18,7 Årets resultat 62,7 41,0 43,3 105,1 69,0 Balansräkning (mkr) Kassa 8,5 13,7 12,4 12,1 16,3 Utlåning till kreditinstitut 351,6 367,2 850,5 318,9 654,6 Utlåning till allmänheten 8 035, , , , ,6 Räntebärande värdepapper 642,4 683,2 550,7 523,7 684,3 Aktier och andelar 260,7 239,6 278,4 512,3 136,4 Immateriella anläggningstillgångar 60,0 90,0 120,0 0,0 0,0 Materiella tillgångar 16,3 17,3 18,6 16,3 17,3 Övriga tillgångar 1 152,1 888,0 268,7 30,8 103,6 Summa tillgångar , , , , ,1 Skulder till kreditinstitut 500,5 703,2 771,2 945, ,4 Inlåning från allmänheten 8 831, , , , ,5 Övriga skulder 52,6 64,8 71,7 89,1 43,6 Avsättningar för pensioner m m 5,0 2,9 1,8 1,0 0,9 Summa skulder och avsättningar 9 389, , , , ,4 Obeskattade reserver 0,6 0,8 0,7 0,7 44,4 Eget kapital 1 136, , , ,0 891,3 Summa skulder, avsättningar och eget kapital , , , , ,1 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar 6 Årsredovisning 2017

9 Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust 2017 Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär det att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 17,71 % (18,30). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 971,3 mkr (942,8) och slutligt minimikapitalkrav till 438,9 mkr (412,0). Specifikation av posterna framgår av not 36 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning (mkr) Not januari - 31 december Ränteintäkter 206,7 195,9 Räntekostnader -53,1-53,3 Räntenetto 4 153,6 142,6 Erhållna utdelningar 5 14,9 12,1 Provisionsintäkter 6 85,5 81,5 Provisionskostnader 7-17,5-14,8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 10,1 7,6 Övriga rörelseintäkter 9 0,7 0,7 Summa rörelseintäkter 247,3 229,7 Allmänna administrationskostnader ,1-128,4 Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 18, 19-32,6-31,8 Övriga rörelsekostnader 11-13,4-14,3 Summa kostnader före kreditförluster -164,1-174,5 Resultat före kreditförluster 83,2 55,2 Kreditförluster, netto 12-5,0-4,6 Rörelseresultat 78,2 50,6 Skatt på årets resultat 13-15,5-9,6 Årets resultat 62,7 41,0 Årsredovisning

10 Rapport över totalresultat (mkr) januari - 31 december Årets resultat 62,7 41,0 Poster som kommer återföras till resultatet Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -16,9 19,9 Årets övrigt totalresultat -16,9 19,9 Årets totalresultat 45,8 60,9 Balansräkning (mkr) Not Per den 31 december Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 8,5 13,7 Utlåning till kreditinstitut ,6 367,2 Utlåning till allmänheten , ,4 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 34,2 52,9 Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,4 683,2 Aktier och andelar ,7 239,6 Derivat 3 1,0 2,0 Immateriella anläggningstillgångar 18 60,0 90,0 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 5,1 5,7 - Byggnader och mark 11,2 11,6 Övriga tillgångar ,1 863,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 13,0 22,5 Summa tillgångar , ,3 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut ,5 703,2 Inlåning från allmänheten , ,5 Derivat 3 18,5 32,6 Övriga skulder 24 15,9 16,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 18,2 16,2 Avsättningar 26 - Uppskjuten skatteskuld 0,4 0,4 - Övriga Avsättningar 4,6 2,5 Summa skulder och avsättningar 9 389, ,4 Obeskattade reserver 27 0,6 0,8 Eget kapital , ,1 Reservfond 1 003,4 964,4 Fond för verkligt värde 70,8 87,7 Årets resultat 62,7 41,0 Summa eget kapital 1 136, ,1 Summa skulder, avsättningar och eget kapital , ,3 8 Årsredovisning 2017

11 Rapport över förändringar i eget kapital (mkr) Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital ,2 67,8 43, ,3 Vinstdisposition 41,2 0,0-41,2 0,0 Anslag till allmännyttigt ändamål 0,0 0,0-2,1-2,1 Årets resultat 0,0 0,0 41,0 41,0 Årets övrigt totalresultat 0,0 19,9 0,0 19,9 Årets totalresultat 0,0 19,9 41,0 60,9 Utgående eget kapital ,4 87,7 41, ,1 Ingående eget kapital ,4 87,7 41, ,1 Vinstdisposition 39,0 0-39,0 0,0 Anslag till allmännyttigt ändamål 0 0-2,0-2,0 Årets resultat 0,0 0,0 62,7 62,7 Årets övrigt totalresultat 0,0-16,9 0,0-16,9 Årets totalresultat 0,0-16,9 62,7 45,8 Utgående eget kapital ,4 70,8 62, ,9 Årsredovisning

12 Kassaflödesanalys (indirekt metod) januari - 31 december (mkr) Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 78,0 50,6 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -2,0 6,2 Av-/nedskrivningar (+) 32,6 31,8 Kreditförluster (+) 5,7 5,7 Betald inkomstskatt (-) -11,9-32,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 102,4 61,4 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -617,7-465,0 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 955,9 684,0 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -202,7-63,3 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -238,1-707,0 Förändring av övriga skulder (+/-) -10,5 5,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten -113,1-484,2 Investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar (-) 8,4-5,7 Förvärv av materiella tillgångar (-) -3,5-2,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten 4,9-7,8 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -2,0-2,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2,0-2,1 Årets kassaflöde -7,8-494,1 Likvida medel vid årets början 313,9 808,0 Likvida medel vid årets slut 306,1 313,9 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 8,5 13,7 Utlåning till kreditinstitut 297,6 300,2 Summa enligt balansräkningen 306,1 313,9 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit) Summa enligt kassaflödesanalysen 306,1 313,9 Hänvisning till not 35. Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning 14,8 12,1 Erhållen ränta 205,2 194,0 Erlagd ränta 48,6 49,3 10 Årsredovisning 2017

13 Noter 1. Uppgifter om sparbanken Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org nr , med säte i Karlshamn får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2017, bankens 189:e verksamhetsår. Årsredovisningen avges per den 31 december 2017 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank med säte i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i Karlshamn, Drottninggatan 55, Box 44, Karlshamn. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklusive alla tillämpliga ändringsföreskrifter och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 mars De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 34) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i miljontal. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. För perioden har inga kritiska bedömningar eller osäkerhet i uppskattning vid tillämpning av redovisningsprinciper kunnat identifieras. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Ändrad IAS 7 Rapport över kassaflöden tillämpas från och med Upplysningar har lagts till i not 35 där årets förändring i skulder hänförliga till finansieringsverksamheten stäms av med specifikation av bl.a. nyupplåning, amortering, förändringar kopplade till avyttring/förvärv av dotterföretag och valutaeffekter. Upplysningar lämnas både för förändringar som är kassaflödespåverkande och förändringar som inte är kassaflödespåverkande. Ändringen tillämpas framåtriktat varför inga upplysningar presenteras för jämförelseåret. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. Årsredovisning

14 IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från Banken har inte tillämpat IFRS 9 för Standarden innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl.a. med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Nedan beskrivs denna standards bedömda påverkan uppdelat på kvalitativ och kvantitativ påverkan. Bedömda kvalitativa effekter av införandet av IFRS 9 Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att; - Reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan även på investeringar i skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat, - Reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån. I samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån. Säkringsredovisning Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt IFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare. Upplysningar IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Krav vilka kommer att påverka de upplysningar som skall lämnas. Banken genomför för närvarande en gap-analys för att identifiera vilka förändringar som måste genomföras för att uppfylla dessa krav. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav. Banken kommer inte att tillämpa övergångsregler IFRS 9 utan kommer att inkludera redovisningsprinciperna från och med Bedömda kvantitativa effekter av införandet av IFRS 9 Klassificering och värdering av väsentliga poster i balansräkningen: Finansiella tillgångar - Räntebärande instrument Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Bankens affärsmodell enligt IFRS 9, redovisning till verkligt värde via övrigt totalresultat, innebär en sk blandad modell då värdepapper både säljs och hålls till förfall. Banken redovisar därmed värdeförändringarna i balansräkningen fram till värdepapper antingen säljs eller förfaller. - Aktier Bedömning av affärsmodell och kassaflöden har gjorts för att bedöma klassificering och värdering för aktier. Verkligt värde via resultatet utgör grundregel. Verkligt värde via övrigt totalresultat har valts för aktier som innehas för strategiskt ändamål. Om valet verkligt värde via övrigt totalresultat väljs görs ingen ombokning från övrigt totalresultat till resultatet vid försäljning (inte heller någon nedskrivningsprövning). Onoterade aktier ska värderas till verkligt värde inget undantag som i IAS 39 som tillåter värdering till anskaffningsvärde i vissa fall för onoterade aktier. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt men till skillnad mot IAS 39 redovisas inte realisationsresultat över resultaträkningen. Vid försäljning sker omföring från övrigt totalresultat till balanserat resultat. - Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde och i övrigt vidtas inga åtgärder utifrån IFRS 9. - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisas till upplupet anskaffningsvärde utan några beräkningar för nedskrivningar. Finansiella skulder För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder innebär IFRS 9 begränsade förändringar jämfört med IAS 39. Banken bedömer att dessa förändringar inte kommer påverka resultat- eller balansräkning. - Inbäddade derivat ska separeras. - Samma regler för klassificering som IAS Om verkligt värde optionen tillämpas ska effekterna av förändringar i egen kreditrisk redovisas i övrigt totalresultat. Derivat - verkligt värde via resultaträkningen - om ej säkringsredovisning. Banken innehar inga finansiella skuldinstrument för handel och har ej heller några finansiella skuldinstrument med inbäddade derivat. Affärsmodell För skuldinstrument, såsom bankens innehav av räntebärande instrument, bestämmer bankens affärsmodell i ett första steg på vilket sätt tillgången kommer att värderas. Det finns tre stycken affärsmodeller: 1. En affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden (att inneha), 2. En affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar (blandad) samt, 3. Övriga affärsmodeller. Banken har valt alternativ 2, en blandad affärsmodell för räntebärande instrument med tanke på bankens portföljstrategi. För skuldinstrument såsom lån till allmänheten (avser utlåning till svensk och utländsk allmänhet avseende företag 12 Årsredovisning 2017

15 och privatpersoner) syftar bankens affärsmodell till: - Ge lån till kunder i syfte att därefter inkassera amorteringar och ränta. - Att räntesäkra bunden utlåning. - Att inneha utgivna lån till förfall. Försäljning kan undantagsvis ske av avskrivna lån som ligger för efterbevakning hos inkassoföretag. - Ersättningar till personal är inte knuten till värdeförändringar i portföljen. Mot bakgrund av ovanstående bedöms portföljen tillhöra affärsmodell 1 att inneha och värdering ska ske till upplupet anskaffningsvärde. SPPI-test (Solely Payments of Principal and Interest) Innan en finansiell tillgång ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde över övrigt totalresultat måste ytterligare ett antal förutsättningar vara uppfyllda: - Kassaflödet ska enbart bestå av kapitalbelopp och ränta Undantag: - Egenskapen endast kan få en obetydlig inverkan på de avtalsenliga kassaflödena (per rapporteringsperiod och ackumulerat) - Egenskapen kan vara mer än obetydlig om kassaflödesegenskapen inte är genuin. En kassaflödesegenskap är inte genuin om händelsen är ytterst sällsynt, väldigt ovanlig och väldigt osannolikt inträffar - Bedömning ska ske på kontraktsnivå Banken har arbetat efter en mall för SPPI-test av värdepapper och låneprodukter. Följande finansiella instrument har genomgått ett SPPI-test: - Portfölj för förvaltning av högkvalitativ likviditetsreserv - Utlåning till allmänheten och företag - Kortutlåning - Portfölj för förvaltning av bankens överlikviditet Varje grupp ovan omfattas av enskilda instrument med likartade egenskaper, likartade allmänna villkor o s v. Banken har bedömt är att SPPI-test kan göras på gruppnivå under förutsättning att det i den bedömningen även görs en bedömning om det är sannolikt att det finns udda kontrakt som faller utanför ramen. Utifrån bankens bedömningar kan konstateras att samtliga grupper ovan uppfyller kassaflödeskraven och kan, beroende på affärsmodell, redovisas antingen till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde över övrigt totalresultat. Effekterna av övergången till en ECLmodell (räntebärande instrument) Banken har valt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar. Detta innebär att portföljerna träffas av reglerna för nedskrivning. Systemstöd har tagits fram i Excel för att utifrån PF och LGD samt en logik för förflyttning mellan de olika stegen beräkna en förväntad kreditförlust (ECL). Denna modell är inte lika avancerad som de modeller som gäller för kreditportföljen och innehåller inga makroekonomiska scenarier. Modellerna för beräkning av ECL anses tillräckligt tillgodose kraven för beräkning av ECL avseende denna tillgångskategori. Övergångens påverkan på kapitalrelationer För Sparbanken i Karlshamn innebär det att kreditförlustreserverna kommer att öka och därigenom det redovisade kapitalet kommer att minska. Implementeringen av de nya reglerna innebär systemutformning och utveckling sker tillsammans med Swedbank som är bankens leverantör. Effekten på kapitalet uppskattas till ca 0,5 % lägre primärkapitalkvot i och med en lägre kapitalbas. Banken har genomfört en analys av storleken på de kvantitativa effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/ Dessa framgår i nedan tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering. De uppskattade effekterna kan komma att ändras eftersom banken ännu inte: a) Fastställt samtliga ändringar i redovisningsprinciper som följer av IFRS 9 b) Slutfört validering av de kvantitativa effekterna från införandet av förväntade kreditförluster Tabell Uppskattad övergångseffekt IFRS 9 (tkr) Utgående balans 31/ Uppskattad effekt av tillämpning IFRS 9, förväntade kreditförluster Uppskattad effekt av tillämpning IFRS 9, klassificering och värdering Uppskattad ingående balans 1/ Balanserat resultat Fond för verkligt värde Övergångseffekten redovisas mot eget kapital enligt IFRS 9. Effekterna av de nya reglerna för klassificering och värdering innebär att bankens värderingsprinciper för värdepapper ändras enligt IFRS 9 till värdering till verkligt värde via övrigt totalresultat. Realisationsresultat redovisas i resultaträkningen. Tidigare har värderingen redovisats i resultaträkningen. Bedömda effekter av införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder träder i kraft den 1 januari Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Bedömningen är att standarden förutom utökade upplysningskrav, inte kommer ha någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. IFRS 16 Ny standard avseende redovisning av leasing. För leasetagare försvinner klassificeringen enligt IAS 17 i operationell och finansiell leasing och ersätts med en modell där tillgångar och skulder för alla leasingavtal ska redovisas i balansräk- Årsredovisning

16 ningen. Undantag för redovisning i balansräkningen finns för leasingkontrakt av mindre värde samt kontrakt som har en löptid på högst 12 månader. I resultaträkningen ska avskrivningar redovisas separat från räntekostnader hänförliga till leasingskulden. Det bedöms inte bli några stora förändringar för leasegivare utan reglerna i IAS 17 behålls i princip med undantag för tillkommande upplysningskrav. IFRS 16 ska tilllämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten under förutsättning att även IFRS 15 tillämpas från samma tidpunkt. EU har godkänt standarden under Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter, räntekostnader och utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner Samliga intäkter är hänförliga till Sverige. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option 14 Årsredovisning 2017

17 - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Valutakursförändringar - Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde - Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella tillgångar som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig i denna kategori (fair value option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Fair Value Option enligt IAS 39 kan tillämpas när nyckelpersoner i banken utvärderar en grupp av tillgångar utvärderade på basis av verkligt värde i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som klassificeras som strategiskt innehav redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument Årsredovisning

18 kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/ hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. Sparbankens lämnade lånelöften kan inte regleras netto. Praxis är att inte sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringsinstrument effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntecapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. Ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. Ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) Risken för förändring i verkligt värde på grund av föränd ringar i swapräntan b) Risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter 16 Årsredovisning 2017

19 det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) Upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) Observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. Inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Årsredovisning

20 Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften ostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastighet, eftersom effekten av övergången är marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,11%). Beräknade nyttjandeperioder: - byggnader, rörelsefastigheter 50 år - markanläggningar 20 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övervärdet i samband med övertagandet av kontor från Sparbanken Skåne har i sin helhet klassificerats som goodwill. Goodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: - inkråmsgoodwill 5 år Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. Ersättningar till anställda Kortfristig ersättning till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av styrelsen. Samtliga anställda utom VD, compliance och riskcontrollern omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker till Stiftelsen Guldeken. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar för den period som avses. Dessa kostnader redovisas som personalkostnader (not 10). För VD, funktionerna för compliance och riskcontrollern utgår rörlig ersättning baserat på ett antal, av styrelsen definierade, operativa mål, samt resultatmål. Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de 18 Årsredovisning 2017

21 intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Ersättningar vid uppsägningar En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken i bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Sparbanken har en oberoende funktion för riskkontroll, direkt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Målsättningen är att sparbankens kreditportfölj ska vara väl sammansatt med en avvägning mellan avkastning och risk. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Koncentrationsrisk Koncentrationsrisk i en kreditportfölj kan definieras som att portföljen antingen bara innehåller ett fåtal exponeringar eller att det finns en skevhet i hur den totala lånevolymen är fördelad över de olika låntagarna. Det kan antingen vara fråga om att ett fåtal enskilda låntagare står för en betydande andel av hela utlåningsvolymen, s.k. namnkoncentration, eller att en stor andel av låntagarna verkar inom samma bransch eller geografiska region. Årsredovisning

22 Kreditriskexponering, brutto och netto 2017 (mkr) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 54,9 0,0 54,9 54,9 0,0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter ,6 4, , ,3 80,4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 543,5 0,0 543,5 543,0 0,5 Pantbrev i jordbruksfastigheter 765,0 0,5 764,5 757,5 7,0 Pantbrev i andra näringsfastigheter 944,7 35,4 909,3 894,7 14,6 Företagsinteckning 355,5 3,6 351,9 345,0 6,9 Övriga 5 711,0 8,6 702,4 160,4 542,0 varav: kreditinstitut 59,5 0,0 59,5 59,5 0,0 Summa 8 054,2 53, , ,8 651,4 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - AA 133,0 0,0 133,0 0,0 133,0 Andra emittenter - AAA 282,3 0,0 282,3 0,0 282,3 - AA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - A 16,0 0,0 16,0 0,0 16,0 - BBB eller lägre 206,5 0,0 206,5 0,0 206,5 - utan rating 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 637,8 0,0 637,8 0,0 637,8 Derivat - A 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0 Summa 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0 Övrigt Ej utnyttjade krediter i räkning 729,4 0,0 729,4 0,0 729,4 Utställda lånelöften 209,3 0,0 209,3 0,0 209,3 Utställda finansiella garantier 94,0 0,0 94,0 0,0 94,0 Summa 1 032,7 0, ,7 0, ,7 Total kreditriskexponering 9 725,7 53, , , ,9 20 Årsredovisning 2017

23 Kreditriskexponering, brutto och netto 2016 (mkr) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 52,3 0,0 52,3 52,3 0,0 Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter ,3 5, , ,5 76,4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 445,5 0,0 445,5 440,2 5,3 Pantbrev i jordbruksfastigheter 722,7 0,0 722,7 718,9 3,8 Pantbrev i andra näringsfastigheter 691,2 30,9 660,3 644,2 16,1 Företagsinteckning 337,8 4,2 333,6 326,4 7,2 Övriga 5 730,7 7,6 723,1 129,4 593,7 varav: kreditinstitut 18,6 0,0 18,6 18,6 0,0 Summa 7 436,5 48, , ,9 702,5 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - AA 113,0 0,0 113,0 0,0 113,0 Andra emittenter - AAA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - AA 175,1 0,0 175,1 0,0 175,1 - A 50,1 0,0 50,1 0,0 50,1 - BBB eller lägre 342,5 0,0 342,5 0,0 342,5 - utan rating 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 680,7 0,0 680,7 0,0 680,7 Derivat - A 2,0 0,0 2,0 0,0 2,0 Summa 2,0 0,0 2,0 0,0 2,0 Övrigt Ej utnyttjade krediter i räkning 720,8 0,0 720,8 0,0 720,8 Utställda lånelöften 122,7 0,0 122,7 0,0 122,7 Utställda finansiella garantier 94,0 0,0 94,0 0,0 94,0 Summa 937,5 0,0 937,5 0,0 937,5 Total kreditriskexponering 9 056,7 48, , , ,7 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor s rating 2 inklusive krediter till stat och kommun Årsredovisning

24 Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar (mkr) Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1,2 2,4 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0,0 0,5 Fordringar förfallna > 90 dgr dgr 0,7 4,4 Fordringar förfallna > 180 dgr dgr 2,6 0,8 Fordringar förfallna > 360 dgr 9,4 5,5 Summa 13,9 13,6 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 0,0 0,2 - företagssektor 1 944, ,5 - hushållssektor 4 649, ,4 varav enskilda företagare 1 457, ,6 - övriga 3,1 3,4 Summa 8 054, ,5 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 15,0 50,9 - företagssektor 9,6 40,1 - hushållssektor 5,4 10,8 Osäkra lånefordringar 66,9 61,8 - företagssektor 54,3 46,4 - hushållssektor 12,6 15,4 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 53,0 48,1 - företagssektor 44,3 38,4 - hushållssektor 8,7 9,7 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 0,0 0,2 - företagssektor 1 899, ,5 - hushållssektor 6 098, ,3 - övriga 3,1 3,4 Summa 8 001, ,4 Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av riskklassificeringsverktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklassificeringssystemet tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade krediter. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för privatpersoner och riskklassificeringsverktyget för företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker. Riskprofilen för privatportföljen visar att för jämförelseperioderna 2017 och 2016, var andelen med RFF 9-21: 95,8% respektive 94,6%. Resultatet indikerar att bankens riskprofil är låg med en liten minskning jämfört med föregående år. Riskprofilen för företagsporföljen visar att för jämförelseperioderna 2017 och 2016, var andelen med RFF 6-19: 92,7% respektive 93,1%. Resultatet indikerar att bankens riskprofil är låg och stabil mellan tidsperioderna men med en liten ökning jämfört med föregående år. 22 Årsredovisning 2017

25 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Likviditets- och finansieringsstrategi Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Likviditetsreserven ska alltid beaktas vid beslut om placeringar, först när bankens likviditetsreserv och den månatliga volatiliteten har tillgodosetts kan placering av överlikviditet ske. Styrelsen har beslutat att likviditetsreserven ska uppgå till minst 10 % av inlåningen från allmänheten, med avdrag för det som inte är avista. Sparbanken följer noggrant arbetet med det nya regelverket avseende likviditeten och kommer successivt att anpassa likviditetsreserven så att regelmåttet > 10% uppfylls. Med denna nivå anser styrelsen att banken kan möta perioder med stora uttag. Denna likviditetsnivå innebär att LCR-måttet (Liquidity Coverage Ratio) kommer att uppnås. I en traditionell sparbank omfattas inlåningen från allmänheten till stor del av insättargarantin, vilket innebär att inlåningsvolymerna är att betrakta som mycket stabila. Sparbanken ska långsiktigt eftersträva att relationen mellan posterna utlåning till/inlåning från allmänheten hålls på en balanserad nivå. Därför ska relationstalet mellan utlåning och inlåning aldrig överstiga 105 %. Sparbanken finansierar utlåningen främst via eget kapital och inlåning från allmänheten som historiskt sett varit väldigt stabil. Beredskapsplan Sparbankens likviditet följs upp dagligen mot fastställda gränsvärden och stresstester utförs minst kvartalsvis för olika scenarios. Sparbanken har en separat beredskapsplan för hantering av likviditetsrisker, vars syfte är att förbereda banken på olika handlingsalternativ om det uppstår en situation som riskerar bankens likvida ställning. Beredskapsplanen ska användas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskerar hamna under den lägstanivå som styrelsen fastställt. Beredskapsplanen definierar fem krisnivåer samt vilka likviditetskapande åtgärdersom ska vidtagas beroende på krisnivå. Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering, 2017 (mkr) På anfordran Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning. Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5 Utlåning till kreditinstitut 351,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 351,6 Utlåning till allmänheten 358,1 152,9 319, , ,7 0, ,7 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,2 34,2 Obligationer och andra 0,0 5,2 6,6 635,2 0,0 647,0 räntebärande värdepapper Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,0 60,0 Materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,3 16,3 Övriga tillgångar 913,4 0,0 0,0 0,0 0,0 485, ,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa tillgångar 1 623,1 158,1 325, , ,7 604, ,9 Skulder Skulder till kreditinstitut 212,8 257,7 30,0 0,0 0,0 0,0 500,5 Inlåning fr allmänheten 7 562,4 503,1 469,0 7,6 0,0 0, ,1 Derivat 0,0 0,0 0,0 16,1 2,4 0,0 18,5 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15,9 15,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18,2 18,2 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0 Summa skulder 7 775,2 760,8 499,0 23,7 2,4 39, ,2 Total skillnad ,1-602,7-173, , ,3 565, ,7 Årsredovisning

26 Likviditetsexponering, 2016 (mkr) På anfordran Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning. Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,7 13,7 Utlåning till kreditinstitut 367,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 367,2 Utlåning till allmänheten 359,4 137,1 278, , ,3 0, ,0 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 52,9 52,9 Obligationer och andra räntebärande 0,0 103,3 32,6 493,4 61,4 0,0 690,7 värdepapper Derivat 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9 0,0 2,0 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 90,0 90,0 Materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 17,3 17,3 Övriga tillgångar 832,9 0,0 0,0 0,0 0,0 270, ,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 22,5 22,5 Summa tillgångar 1 559,5 240,4 310, , ,6 466, ,4 Skulder Skulder till kreditinstitut 165,1 508,0 30,0 0,0 0,0 0,0 703,1 Inlåning fr allmänheten 6 456,0 912,1 489,6 23,3 0,0 0, ,0 Derivat 0,0 0,2 5,9 24,5 2,0 0,0 32,6 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,0 16,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 16,2 16,2 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,9 2,9 Summa skulder 6 621, ,3 525,5 47,8 2,0 35, ,8 Total skillnad , ,9-214, , ,6 431, ,6 Sparbankens bedömning är att de förväntade tidpunkterna för återvinning i stort sett överstämmer med ovanstående tabeller. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna, ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Sparbankens kreditportfölj består till stor del av så kallade takräntelån. Sparbankens risk i dessa har begränsats genom att teckna avtal om räntegaranti, sk capar samt även swappar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet, med övriga variabler konstanta, minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 13,0 mkr (8,6) före skatt. 24 Årsredovisning 2017

27 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering (mkr) 2017 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5 Utlåning till kreditinstitut 351,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 351,6 Utlåning till allmänheten 4 055, ,6 76,7 337, ,8 400,8 33,5 0, ,2 Förändring i 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,2 34,2 verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper 254,2 383,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,6 642,4 Övriga tillgångar 913,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 575, ,1 Summa 5 574, ,2 9,0 337, ,8 400,8 33,5 623, ,0 Skulder Skulder till 212,8 0,0 0,0 287,7 0,0 0,0 0,0 0,0 500,5 kreditinstitut Inlåning från allmänheten 8 003,5 351,6 357,5 111,8 7,0 0,0 0,0 0, ,4 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 58,2 58,2 Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,9 Summa skulder och eget kapital 8 216,3 351,6 357,5 399,5 7,0 0,0 0, , ,0 Differens tillgångar och skulder , ,6-348,5-61, ,8 400,8 33,5-572,1 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntederivat, fast 0,0 250,0 110,0 410, ,0 470,0 30,0 0, ,0 ränta erläggs 2 Kumulativ exponering , , , , , , , ,7 1 och 2 Nominellt värde Årsredovisning

28 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering (mkr) 2016 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,7 13,7 Utlåning till kreditinstitut 367,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 367,2 Utlåning till allmänheten 3 825, ,1 124,3 120,8 980,9 556,4 127,5 0, ,4 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 52,9 52,9 Obligationer 228,6 387,7 0,0 0,0 0,0 0,0 64,4 2,5 683,2 och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar 832,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 402, ,9 Summa 5 254, ,8 124,3 120,8 980,9 556,4 191,9 471, ,3 Skulder Skulder till 365,6 0,0 0,0 337,6 0,0 0,0 0,0 0,0 703,2 kreditinstitut Inlåning från 6 708,6 658,3 460,3 26,6 21,4 0,3 0,0 0, ,5 allmänheten Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 68,5 68,5 Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,1 Summa skulder och eget kapital 7 074,2 658,3 460,3 364,2 21,4 0,3 0, , ,3 Differens tillgångar och skulder , ,5-336,0-243,4 959,5 556,1 191,9-690,5 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 0,0 10,0 0,0 10,0 800,0 60,0 0,0 0,0 880,0 Räntederivat, fast ränta erläggs 2 0, ,0 0,0 320,0 460,0 620,0 150,0 0, ,0 Kumulativ exponering , , , , , , , ,0 1 och 2 Nominellt värde 26 Årsredovisning 2017

29 Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är enbart exponerad i lager av resevaluta för kunders räkning. Detta lager är bokat till 0 mkr (1,4). Denna risk kan betraktas som försumbar. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 4,0 mkr (3,7) i rörelseresultatet var utlåningen till allmänheten i utländsk valuta bokförd till 4,7 mkr (6,4). Utlåning till allmänheten i utländsk valuta JPY JPY EUR EUR USD USD Inlåning från allmänheten i utländsk valuta EUR EUR USD USD GBP GBP NOK NOK THB THB CHF 974 CHF 24 DKK 24 DKK JPY JPY 0 PLN PLN beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 0,5 tkr (0,8 tkr) för året som slutar 31 december 2017 samt påverka eget kapital med 1,7 mkr (1,3 mkr) efter skatt. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Sparbanken har en oberoende funktion för regelefterlevnad, vars uppgift är att säkerställa att verksamheten håller sig inom regelverket. Funktionen för regelefterlevnad är direkt underställd VD. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Inlåning respektive utlåning i utländsk valuta är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank, vilket innebär att bankens valutarisk är marginell. Med riskavtäckning avses att vid varje kundaffär skapar systemet automatiskt en interbankaffär som motaffär till samma interbankpris som ligger till grund för kundpriset. På detta sätt elimineras valutarisken. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Aktiekursrisker och fondrisker är reglerade i bankens finanspolicy. Finanspolicyn reglerar vilka volymer som banken får inneha i respektive typ av placeringar och vilka emittenter som får handlas med. Banken har avsatt det kapital som krävs enligt finanspolicyn för det bokförda värdet för aktier och fonder. Sparbankens innehav av aktier består främst av näringsbetingade aktier i Swedbank. Värdeförändringar i Swedbankaktierna och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas i fond för verkligt värde i balansräkningen. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekursen Årsredovisning

30 Derivat och säkringsredovisning 2017 (mkr) Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 770, ,0 130, ,0 0,0 18,5 Capar 150,0 375,0 120,0 645,0 1,0 0 Total summa 920, ,0 250, ,0 1,0 18,5 Derivat och säkringsredovisning 2016 (mkr) Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar 400, ,0 150, ,0 0,0 32,6 Capar 140,0 495,0 150,0 785,0 2,0 0 Total summa 540, ,0 300, ,0 2,0 32,6 Derivaten används för att eliminera risken när vi lämnar bundna lån eller lån med räntetak. Säkringarna matchar alltid till 100%. Kvittningsavtal Sparbanken ingår i derivatavtal under International Swaps och Derivatives Association ( ISDA) master nettingavtal. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtaganden för samtliga transaktioner, avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. SDA-avtalet uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Detta beror på att kvittning enligt ISDA-avtalen endast är tillåten om motparten inte kan reglera sina åtaganden. Därtill är det inte heller motpartens eller bankens avsikt att reglera mellanhavanden på nettobasis eller vid samma tidpunkt. 28 Årsredovisning 2017

31 4. Räntenetto (mkr) Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 0,1 0,1 Utlåning till allmänheten 201,4 188,5 Räntebärande värdepapper 3,6 3,8 Derivat 1,6 0,6 Övriga 0,0 2,9 Summa 206,7 195,9 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 201,5 188,6 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 2,9 1,6 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -0,7-0,8 Inlåning från allmänheten -14,7-17,8 varav: kostnad för insättningsgaranti -5,4-6,2 Derivat -33,5-33,8 Övriga -4,2-0,9 Summa -53,1-53,3 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR -53,3-53,3 Summa räntenetto 153,6 142,6 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,48 1,46 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,55 1,53 Medelränta utlåningen 2,60 2,64 Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,18 0,25 5. Erhållna utdelningar (mkr) Aktier och andelar 14,9 12,1 Summa 14,9 12,1 6. Provisionsintäkter (mkr) Betalningsförmedlingsprovisioner 7,4 6,3 Utlåningsprovisioner 17,6 19,8 Inlåningsprovisioner 9,0 8,5 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 0,5 0,5 Värdepappersprovisioner 32,3 27,6 Avgifter från kredit- och betalkort 5,9 7,2 Övriga provisioner 12,8 11,6 Summa 85,5 81,5 7. Provisionskostnader (mkr) Betalningsförmedlingsprovisioner -8,9-9,4 Värdepappersprovisioner -6,9-3,5 Övriga provisioner -1,7-1,9 Summa -17,5-14,8 Årsredovisning

32 8. Nettoresultat av finansiella transaktioner (mkr) Aktier/andelar 3,4 4,0 Räntebärande värdepapper 2,7-0,1 Valutakursförändringar 4,0 3,7 Summa 10,1 7,6 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 4,1 6,3 (fair value option) Realisationsresultat från finansiella tillgångar 2,0-2,4 Valutakursförändringar 4,0 3,7 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde -34,2-52,9 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde 34,2 52,9 Summa 10,1 7,6 Årets nettoresultat i övrigt totalresultat 16,9 19,9 9. Övriga rörelseintäkter (mkr) Intäkter från rörelsefastigheter 0,7 0,7 Övriga rörelseintäkter 0,0 0,0 Summa 0,7 0,7 10. Allmänna administrationskostnader (mkr) Personalkostnader - löner och arvoden -42,9-41,9 - sociala avgifter -16,4-16,1 - kostnad för pensionspremier -9,3-8,4 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -4,6-4,2 - övriga personalkostnader -5,3-5,2 Summa personalkostnader -78,5-75,8 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -2,8-2,8 - IT-kostnader -22,8-18,9 - konsulttjänster -3,1-2,2 - revision -1,6-2,0 Konverteringskostnader 0,8-14,2 - hyror och andra lokalkostnader -4,9-5,1 - fastighetskostnader -1,1-1,7 - övriga -4,1-5,7 Summa övriga allmänna administrationskostnader -39,6-52,6 Summa -118,1-128, Löner, andra ersättningar och Ledande Ledande Övriga Övriga befattnings- befattningsanställda anställda sociala kostnader (mkr) havare havare Löner 9,7 32,7 9,3 31,0 Bonus 0,2 0,0 0,4 0,0 Sociala kostnader 2,7 11,2 2,7 11,0 Summa 12,6 43,9 12,4 42,0 Av sparbankens pensionskostnader avser 3,2 mkr (2,3) sparbankens ledande befattningshavare (10 personer). Sparbankens totala pensionskotnader uppgick till 9,3 mkr (8,4). 30 Årsredovisning 2017

33 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare beslutas av styrelsen. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 9 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av bonus som baseras på av styrelsen fastställda mål. Ersättning till verkställande direktören för 2017 har beslutats av styrelsen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2017 (tkr) Grundlön / Styrelsearvode Sammanträdesarvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Rörlig ersättning Summa Styrelsens ordf. Per-Anders Johansson 150,0 252,9 0,0 0,0 0,0 0,0 402,9 Vice ordf. Per Ola Clemedtson 110,0 138,7 0,0 0,0 0,0 0,0 248,7 Lars Berggren 110,0 35,3 0,0 0,0 0,0 0,0 145,3 Therese Wolff 49,9 45,0 0,0 0,0 0,0 0,0 94,9 Ingela Porter 33,3 27,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,3 Jan Åkesson 110,0 43,6 0,0 0,0 0,0 0,0 153,6 Per-Ola Johansson 49,9 54,0 0,0 0,0 0,0 0,0 103,9 Ola Olsson 103,9 54,0 0,0 0,0 0,0 0,0 157,9 Roger Johansson, VD 592,7 0,0 12, ,0 0,0 245, ,4 Andra ledande befattningshavare 5 577,5 0,0 285, ,3 368,0 0, ,3 Summa 6 887,2 650,5 297, ,3 368,0 245, ,2 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2016 (tkr) Grundlön / Styrelsearvode Sammanträdesarvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Rörlig ersättning Summa Styrelsens ordf. Per-Anders Johansson 141,7 164,4 0,0 0,0 0,0 0,0 306,1 Vice ordf. Lars Berggren 81,4 44,1 0,0 0,0 0,0 0,0 125,5 Per Ola Clemedtson 88,4 99,3 0,0 0,0 0,0 0,0 187,7 Therese Wolff 41,7 28,9 0,0 0,0 0,0 0,0 70,6 Eva Jonasson 41,7 30,5 0,0 0,0 0,0 0,0 72,2 Jan Åkesson 75,9 60,3 0,0 0,0 0,0 0,0 136,2 Per-Ola Johansson 41,7 42,9 0,0 0,0 0,0 0,0 84,6 Ola Olsson 41,7 31,9 0,0 0,0 0,0 0,0 73,6 Henrik Kördel, VD 1 756,7 0,0 100,0 805,7 0,0 280, ,4 Andra ledande befattningshavare 5 075,0 0,0 189, ,2 308,0 162, ,2 Summa 7 385,9 502,3 289, ,9 308,0 442, ,1 Årsredovisning

34 Rörlig ersättning Rörlig ersättning utgörs i banken av resultatandelssystem. Förutsättningarna för utfall fastställs årligen av styrelsen. Samtliga anställda utom VD, funktionerna för regelefterlevnad och riskkontroll omfattas av resultatandelssystemet. Avsättningar sker till Stiftelsen Guldeken. Till stiftelsen överlämnade medel bildar en gemensam fond i vilken respektive anställd äger en mot anställnings- och tjänstgöringstid svarande individuell andel. Utbetalning av resultatandel ur Guldeken sker tidigast efter fem års fondering. För VD, funktionerna för regelefterlevnad och riskkontroll utgår rörlig ersättning som bygger på ett antal, av styrelsen, definierade operativa mål, samt resultatmål. Några andra rörliga ersättningar förekommer inte. Övriga förmåner avser bilförmån, ränteförmån, läkarbesök, föreningsavgifter och kostförmån. Pensioner VD har enligt anställningsavtal rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pensionsavtal. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 24 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid och andra ledande befattningshavare tre. Lån till ledande befattningshavare (mkr) Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för verkställande direktör) 0,0 1,3 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5,9 11,4 Summa 5,9 12,7 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,3 mkr (0,5) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,5 mkr (0,6). Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 samt FFFS 2011:3 5 kap. lämnas på företagets hemsida, Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor 53,2 55,6 - varav män 32,4 29,9 Totalt 85,6 85,5 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor antal män 7 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer (mkr) Deloitte, Jan Palmqvist Revisionsuppdrag 0,7 0,8 Andra uppdrag/internrevision (KPMG) Revisionsuppdrag 0,9 0,8 32 Årsredovisning 2017

35 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11. Övriga rörelsekostnader (mkr) Avgifter till centrala organisationer -2,8-2,0 Försäkringskostnader -1,3-1,2 Säkerhetskostnader -1,0-1,4 Marknadsföringskostnader -8,3-9,3 Realisationsförlust vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 0,0 0,0 Övriga rörelsekostnader 0,0-0,4 Summa -13,4-14,3 12. Kreditförluster, netto (mkr) Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -0,9-7,0 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 0,3 6,7 Årets nedskrivning för kreditförluster (+) -7,9-13,4 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) 0,7 1,1 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) 2,8 8,0 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -5,0-4,6 Årets nettokostnad för kreditförluster -5,0-4,6 13. Skatter (mkr) Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad -15,5-9,6 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0,0 0,0 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 0,0 0,0 Totalt redovisad skattekostnad -15,5-9,6 Avstämning av effektiv skatt (mkr) % % Resultat före skatt 78,2 50,6 Skatt enligt gällande skattesats 22,0% 17,2 22,0% 11,1 Ej avdragsgilla kostnader 1,3% 1,0 1,7% 0,9 Ej skattepliktiga intäkter -3,5% -2,8-4,7% -2,4 Schablonränta på periodiseringsfond 0,0% 0,0 0,0% 0,0 Redovisad effektiv skatt 19,8% 15,5 19,0% 9,6 14. Utlåning till kreditinstitut (mkr) Swedbank 48,1 280,6 Ålandsbanken 249,6 19,6 Utländsk valuta 42,6 67,0 Övriga 11,3 0,0 Summa 351,6 367,2 Årsredovisning

36 15. Utlåning till allmänheten (mkr) Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 8 049, ,1 - utländsk valuta 4,7 6,4 Summa 8 054, ,5 Varav: osäkra 66,9 61,8 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 53,0 48,1 Redovisat värde, netto 8 001, ,4 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 48,1 49,4 Årets nedskrivning för kreditförluster 8,0 13,4 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -0,3-6,7 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som -2,8-8,0 Utgående balans 31 december 53,0 48,1 Med utgångspunkt från låntagarens hemvist är Sparbankens lånefordringar i huvudsak geografiskt hänförliga till Sparbankens verksamhetsområde Obligationer och andra räntebärande Redovisat Redovisat Verkligt värde Verkligt värde värdepapper (mkr) värde värde Emitterade av offentliga organ - svenska staten 0,0 0,0 0,0 0,0 - svenska kommuner 132,8 132,8 113,0 113,0 - utländska stater 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa emitterade av offentliga organ 132,8 132,8 113,0 113,0 Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut 282,4 282,4 125,0 125,0 - övriga svenska emittenter icke finansiella företag 65,9 65,9 75,2 75,2 finansiella företag 156,7 156,7 367,5 367,5 utländska emittenter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa emitterade av andra låntagare 505,0 505,0 567,7 567,7 varav: Förlagsbevis 0,0 0,0 0,0 0,0 - kapitalförsäkring 4,6 4,6 2,5 2,5 Summa obligationer och andra räntebärande 642,4 642,4 683,2 683,2 värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs 637,8 680,7 Onoterade värdepapper 4,6 2,5 34 Årsredovisning 2017

37 17. Aktier och andelar (mkr) Övriga 260,7 239,6 Summa aktier och andelar 260,7 239,6 varav: Noterade värdepapper på börs 215,2 212,9 Onoterade värdepapper 45,5 26, Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank AB stamaktier ,0 165,0 Sparbankernas Kort AB 903 0,0 0,8 Krigskassa i Blekinge AB ,0 0,6 Indecap Holding AB 166 0,0 41,8 Sparbankernas Försäkrings AB ,0 2,3 Akelius Residential Pref ,0 45,0 Oscar Properties Pref ,2 5,2 Summa 215,2 260, Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier Swedbank AB stamaktier ,2 132,2 Sparbankernas Kort AB 903 0,0 0,8 Krigskassa i Blekinge AB ,0 0,6 Indecap Holding AB 125 0,0 23,1 Sparbankernas Försäkrings AB ,0 2,2 Akelius Residential Pref ,7 45,7 Oscar Properties Pref ,1 7,1 Industrivärden C ,6 5,6 Investor B ,6 13,6 Kinnevik B ,7 8,7 Summa 212,9 239,6 Årsredovisning

38 18. Immateriella tillgångar (mkr) Goodwill Totalt Med obestämbar nyttjandeperiod Ackumulerande anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari ,0 90,0 Rörelseförvärv 0,0 0,0 Utgående balans 31 december ,0 90,0 Ackumulerande avskrivningar Ingående balans 1 januari ,0-30,0 Årets avskrivningar -30,0-30,0 Utgående balans 31 december ,0-60,0 Redovisade värden Per 1 januari ,0 120,0 Per 31 december ,0 90,0 Per 1 januari ,0 90,0 Per 31 december ,0 60,0 36 Årsredovisning 2017

39 19. Materiella tillgångar (mkr) Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari ,9 17,7 60,6 Förvärv 2,1 0,0 2,1 Avyttringar -5,9 0,0-5,9 Korrigeringspost 0,3 0,0 0,3 Utgående balans 31 december ,4 17,7 57,1 Ingående balans 1 januari ,4 17,7 57,1 Förvärv 3,5 0,0 3,5 Avyttringar 0,0 0,0 0,0 Korrigeringspost 0,0 0,0 0,0 Utgående balans 31 december ,9 17,7 60,6 Uppskrivningar Ingående balans 1 januari ,0 1,7 1,7 Utgående balans 31 december ,0 1,7 1,7 Ingående balans 1 januari ,0 1,7 1,7 Utgående balans 31 december ,0 1,7 1,7 Avskrivningar Ingående balans 1 januari ,3-7,4-43,7 Årets avskrivningar -1,4-0,4-1,8 Avyttringar och utrangeringar 4,3 0,0 4,3 Korrigeringspost -0,3 0,0-0,3 Utgående balans 31 december ,7-7,8-41,5 Ingående balans 1 januari ,7-7,8-41,5 Årets avskrivningar -2,2-0,4-2,6 Avyttringar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Korrigeringspost 0,0 0,0 0,0 Utgående balans 31 december ,9-8,2-44,1 Redovisade värden Per 1 januari ,6 12,0 18,6 Per 31 december ,7 11,6 17,3 Per 1 januari ,7 11,6 17,3 Per 31 december ,1 11,2 16,3 Årsredovisning

40 20. Övriga tillgångar (mkr) Förfallna räntefordringar 13,4 0,0 Fordringar kortbolag 4,8 5,1 Övriga tillgångar 189,0 2,2 Fordran aktuell skatt 17,4 23,3 Fordran skattekonto 913,5 823,9 Summa 1 138,1 863,5 21. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (mkr) Förutbetalda kostnader 3,0 2,5 Upplupna ränteintäkter 1,4 2,3 Övrigt inklusive likvidavräkning 8,6 17,7 Summa 13,0 22,5 22. Skulder till kreditinstitut (mkr) Swedbank AB - svensk valuta 0,0 0,0 - utländsk valuta 3,7 4,4 Övriga 496,8 698,8 Summa 500,5 703,2 Beviljad limit hos Swedbank 0,0 0,0 Varav: kontokredit 0,0 0,0 23. Inlåning från allmänheten (mkr) Allmänheten - svensk valuta 8 788, ,3 - utländsk valuta 42,9 68,2 Summa 8 831, ,5 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 437,7 418,8 Företagssektor 2 256, ,2 Hushållssektor 6 137, ,5 Varav: enskilda företagare 928,3 912,6 Summa 8 831, ,5 38 Årsredovisning 2017

41 24. Övriga skulder (mkr) Preliminärskatt räntor 1,8 1,9 Anställdas källskattemedel 1,1 1,1 Avräkning 6,4 6,0 Avräkning kortbolag 0,9 1,1 Övriga skulder 5,7 5,9 Summa 15,9 16,0 25. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (mkr) Upplupna räntekostnader 4,5 4,0 Övriga upplupna kostnader 13,2 11,7 Förutbetalda intäkter 0,5 0,5 Summa 18,2 16,2 26. Övriga avsättningar (mkr) Rörlig ersättning VD 0,8 0,8 Avsatt till pensioner 3,8 1,7 Uppskjuten skatteskuld (Övervärden i fastighet) 0,4 0,4 Summa övriga avsättningar 5,0 2,9 27. Obeskattade reserver (mkr) Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 0,8 0,7 Årets avskrivningar utöver plan -0,2 0,1 Utgående balans 31 december 0,6 0,8 Summa obeskattade reserver 0,6 0,8 28. Eget kapital Reservfond Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport över förändring i eget kapital. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. Årsredovisning

42 Balanserad vinst eller förlust Utgörs av föregående års vinst efter avsättning till välgörande ändamål. För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Eventualförpliktelser (mkr) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 26,0 37,3 - Garantiförbindelser - övriga 68,0 56,7 Summa 94,0 94,0 30. Åtaganden (mkr) - Kreditlöften 209,3 122,7 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 729,4 720,8 Summa 938,7 843,5 31. Närstående (mkr) Sparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse Sammanställning över närståendetransaktioner Fordran på närstående per 31 dec 60,0 61,0 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not Årsredovisning 2017

43 32. Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har skett efter balansdagen. 33. Viktiga uppskattningar och bedömningar Sparbanksledningen har med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Vid redovisning av derivat som kassaflödessäkringar ska den säkrade kassaflödesexponeringen hänföra sig till högst sannolika framtida kassaflöden. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms på återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. Fastställande av verkligt värde Sparbankens redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 34 Finansiella tillgångar och skulder. Årsredovisning

44 34. Finansiella tillgångar och skulder (mkr) 2017 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos 0,0 8,5 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5 centralbanker Utlåning till kreditinstitut 0,0 351,6 0,0 0,0 0,0 351,6 351,6 Utlåning till allmänheten 0, ,4 0,0 0,0 0, , ,5 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 34,2 0,0 0,0 0,0 34,2 34,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 637,8 0,0 0,0 0,0 0,0 637,8 637,8 Aktier och andelar 0,0 0,0 260,7 0,0 0,0 260,7 260,7 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 1,0 1,0 Upplupna intäkter 0,0 10,0 0,0 0,0 0,0 10,0 10,0 Övriga finansiella tillgångar 0,0 207,0 0,0 0,0 0,0 207,0 207,0 Summa 637, ,7 260,7 0,0 1, , ,3 Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 0,0 500,5 0,0 500,5 500,5 Inlåning från allmänheten 0,0 0,0 0, ,4 0, , ,0 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 18,5 18,5 18,5 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 11,6 0,0 11,6 11,6 Upplupna kostnader 0,0 0,0 0,0 18,2 0,0 18,2 18,2 Summa 0,0 0,0 0, ,7 18, , , Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos 0,0 13,7 0,0 0,0 0,0 13,7 13,7 centralbanker Utlåning till kreditinstitut 0,0 367,2 0,0 0,0 0,0 367,2 367,2 Utlåning till allmänheten 0, ,3 0,0 0,0 0, , ,9 Förändring i verkligt värde på 0,0 52,9 0,0 0,0 0,0 52,9 52,9 säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande 680,7 0,0 0,0 0,0 0,0 680,7 680,7 värdepapper Aktier och andelar 0,0 0,0 239,6 0,0 0,0 239,6 239,6 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 2,0 2,0 2,0 Upplupna intäkter 0,0 20,0 0,0 0,0 0,0 20,0 20,0 Övriga finansiella tillgångar 0,0 7,3 0,0 0,0 0,0 7,3 7,3 Summa 680, ,4 239,6 0,0 2, , ,3 Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 0,0 703,2 0,0 703,2 703,2 Inlåning från allmänheten 0,0 0,0 0, ,5 0, , ,2 Förändring i verkligt värde på 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 säkrat belopp i portföljsäkring Emitterade värdepapper m m 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 32,6 32,6 32,6 Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 11,9 0,0 11,9 11,9 Upplupna kostnader 0,0 0,0 0,0 15,7 0,0 15,7 15,7 Summa 0,0 0,0 0, ,3 32, , ,6 42 Årsredovisning 2017

45 I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2017 (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 637, ,8 Aktier och andelar 215,2-2,3 217,5 Derivat - 1,0-1,0 Summa tillgångar 853,0 1,0 2,3 856,3 Derivat - 18,5-18,5 Summa skulder - 18,5-18, (mkr) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 680, ,7 Aktier och andelar 212,9-2,2 215,1 Derivat - 2,0-2,0 Summa tillgångar 893,6 2,0 2,2 897,8 Derivat - 32,6-32,6 Summa skulder - 32,6-32,6 Årsredovisning

46 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värdet som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är frågan om. Värderingen av ränteswappar är en kassaflödesmodell som utgår från det framtida finansiella kassaflödet. Diskonteringsräntan bestäms av en fördefinierad räntekurva som inhämtas från marknadskvoteringar. Innehavet i Sparbankernas Kort AB, Krigskassa i Blekinge AB, och Indecap Holding AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på inlåning och utlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till vid årsskiftet aktuell ränta för motsvarande löptid. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. 35. Specifikation till kassaflödesanalys (tkr) Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden i centralbanker Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Utlåning till kreditinstitut Summa Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel - De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Årsredovisning 2017

47 Avstämning av skulder som uppkommer från finansieringsverksamheten (tkr) UB 2016 Kassaflöden Icke-kassaflödes-påverkande ändringar UB 2017 Förvärv Valutakursändringar Verkligt värde ändringar Långfristiga skulder Inlåning bundet mer än 1 år Kortfristiga skulder Kreditinstitut och Inlåning Leasingskulder Tillgångar som säkrar långfristig upplåning Derivat Summa skulder från finansieringsverksamheten Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - Sparbankens riskprofil - Identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan - S k stresstester och scenarioanalyser - Förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - Ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering av styrelsens fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap 4 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25 / CRR (575/2013/EU). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www. sparbankenikarlshamn.se Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Årsredovisning

48 Kapitalbas (tkr) Kärnprimärkapital: Instrument och reserver Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Immateriella tillgångar Värdejustering försiktig värdering Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Supplementärt kapital - - Kapitalbas Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation 17,71% 18,30% Primärkapitalrelation 17,71% 18,30% Totalkapitalrelation 17,71% 18,30% Buffertkrav 4,50% 4,00% varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00% 1,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 9,71% 10,30% Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka Sparbanken har en investering - belopp under tröskelvärdet på 10,00 % 46 Årsredovisning 2017

49 Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp (tkr) Kapitalkrav Riskvägt Kapitalkrav Riskvägt exponeringsbelopp exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden Operativa risk Operativ risk enligt schablonmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Sparbanken i Karlshamn har per förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 1 695,0 mkr (1 979,6). För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2017 på 15,1 mkr (17,6), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 3 524,4 mkr (3 803,9) och försäkringssparande på 1 476,3 mkr (1 274,9). För detta har Sparbanken erhållit 23,4 mkr (20,1) respektive 4,6 mkr (3,9) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. Årsredovisning

50 Ort och datum samt underskrift av styrelsen 48 Årsredovisning 2017

51 Årsredovisning

52 50 Årsredovisning 2017

53 Årsredovisning

54 52 Årsredovisning 2017

55 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken ha 54 st huvudmän. Av dessa väljs 21 av Karlshamns kommun, och 7 av Olofströms kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Av de som utses av huvudmännen, ska 7 representera Kyrkhults Sparbanks geografiska verksamhetsområde. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 55. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Fredrik Hermansson som ordförande samt ledamöterna Håkan Gunnarsson, Christel Friskopp, Marina Johansson, Peter Mattisson och Rose-Marie Sandström. Suppleanter är Mats Abrahamsson, Jessica Holmström och Åke Larsson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter. Därutöver ingår 1 personalrepresentant. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 56. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och verkställande direktörens arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följs i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och verkställande direktören, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2017 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Styrelsen har även genomfört två styrelseseminarium kring strukturfrågor, likviditet, IKLU och strategi för Vid styrelsesammanträdena har det bl a behandlats års- och delårsbokslut riskanalys, verksamhetsplan tre år framåt inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Sparbankens funktion för regelefterlevnad har varit sekreterare i styrelsen. Sparbanken har ett risk- och revisionsutskott vars uppgift är att ge råd till styrelsen om frågor avseende sparbankens riskstrategi och principer för riskhantering. Ledamöterna i risk- och revisionsutskottet är desamma som i lånedelegationen, se nedan. Årsredovisning

56 För uppgifter avseende antal styrelseuppdrag för medlemmar i ledningsorganet, rekryteringspolicy,policy för mångfald, information om riskutskottet samt beskrivning av informationsflödet i fråga om risk till ledningsorganet ( CRR artikel 435) hänvisas till bankens hemsida. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens lånedelegation Delegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med delegeringsinstruktionens fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I delegationen ingår styrelsens ordförande Per-Anders Johansson, styrelsens vice ordförande Per Ola Clemedtson, Lars Berggren, Jan Åkesson och verkställande direktör Roger Johansson som ordinarie ledamöter. 54 Årsredovisning 2017

57 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisor, framgår av nedanstående uppställning. Huvudmän Ort Mandatperiod per årsstämma Asterhäll, Anne Kyrkhult 2018 Bondesson, Mats Asarum 2018 Hedman, Caroline Kyrkhult 2018 Holmström, Roger Karlshamn 2018 Mattisson, Peter Karlshamn 2018 Nygren, Mattias Asarum 2018 Sangren, Lena Karlshamn 2018 Karlsson, Ingolf Listerby 2019 Lexe, Anne Olofström 2019 Stensson, Marie Olofström 2019 Tjernlund, Kerstin Kyrkhult 2019 Friskopp, Christel Karlshamn 2019 Hansson, Ankie Karlshamn 2019 Henriksson, Anders Mörrum 2019 Abrahamsson, Mats Asarum 2020 Enckell, Peter Karlshamn 2020 Erdtman, Mikael Mörrum 2020 Gunnarsson, Håkan Kyrkhult 2020 Hermansson, Fredrik Asarum 2020 Holmström, Jessica Karlshamn 2020 Magnstedt, Jessica Kyrkhult 2020 Carleke, Hanna Kyrkhult 2020 Eliasson, Christer Mörrum 2020 Johansson, Marina Kyrkhult 2020 Larsson, Åke Olofström 2020 Mamic, Tomislav Olofström 2020 Sandström, Rose-Marie Kyrkhult 2020 Svensson, Joakim Mörrum 2020 Valda av kommunfullmäktige i Karlshamn Abrahamson, Johan Svängsta 2019 Andersson, Ingvar Karlshamn 2019 Erlandsson, Carin Karlshamn 2019 Gustafson, Kerstin Karlshamn 2019 Jansson, Claes Karlshamn 2019 Martinsson, Jörgen Mörrum 2019 Nilsson, Thomas Trensum 2019 Nordin, Héléne Karlshamn 2019 Olsson, Magnus Karlshamn 2019 Paulsson, Marco Karlshamn 2019 Persson, Jessica Asarum 2019 Sakhnini, Sara Karlshamn 2019 Saleskog, Andreas Karlshamn 2019 Sandgren, Magnus Karlshamn 2019 Strannemalm, Tommy Asarum 2019 Svensson, Yngve Karlshamn 2019 Svärdh, Tyrone Mörrum 2019 Sällström, Marie Trensum 2019 Westerlund, Annika Karlshamn 2019 Årsredovisning

58 Valda av kommunfullmäktige i Olofström Ort Mandatperiod till årsstämma Assarsson, Håkan Kyrkhult 2019 Brovall, Andreas Kyrkhult 2019 Eriksson, Marianne Kyrkhult 2019 Håkansson, Jan-Anders Kyrkhult 2019 Rudolfsson, Sara Kyrkhult 2019 Svensson, Fredrik Vilshult 2019 Svensson, Johnny Olofström 2019 Valberedning inom huvudmännen Valda av huvudmännen Ledamöter Friskopp, Christel Gunnarsson, Håkan Hermansson, Fredrik Johansson, Marina Mattisson, Peter Sandström, Rose-Marie Suppleanter Abrahamsson, Mats Holmström, Jessica Larsson, Åke Styrelse Valda av huvudmännen Ort Mandatperiod till årsstämma Johansson, Per-Anders Karlshamn 2020 Ordförande Clemedtson, Per Ola Karlshamn 2019 Vice ordförande Åkesson, Jan Kyrkhult 2020 Johansson, Per-Ola Karlshamn 2018 Olsson, Ola Karlshamn 2018 Berggren, Lars Svängsta 2018 Wolff, Therese Karlshamn 2019 Porter, Ingela Jämshög 2020 I egenskap av sparbankens verkställande direktör Johansson, Roger Utsedda personalrepresentanter vid sparbanken Larsson, Thomas Karlshamn Revisor Deloitte 2020 Kontorsförteckning Karlshamn Drottninggatan 55 Asarum Storgatan 25 Kyrkhult Fridaforsvägen 5 Mörrum Sölvesborgsvägen 35 Olofström Ö Storgatan 11 Svängsta Centrumhuset 56 Årsredovisning 2017

59