SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV MOTIVERANDE SAMTAL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV MOTIVERANDE SAMTAL"

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV MOTIVERANDE SAMTAL En värdefull metod som stärker patientdelaktigheten Jakob Doshé & Jakob Melchior Uppsats/Examensarbete: Program och/eller kurs: Nivå: Termin/år: Handledare: Examinator: 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, OM5250 Examensarbete i omvårdnad Grundnivå Ht/2017 Mariela Acuna Mora Helene Berglund Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

2 Förord Vi vill framföra ett stort tack till vår handledare Mariela Acuna Mora. Pålitlig och snabb återkoppling, med både värdefull konstruktiv kritik och värmande beröm. Tack också för din genomgående positiva inställning. Vi vill även tacka Britt Klintenberg vid Enheten för akademiskt språk (ASK) för språkhandledning.

3 Titel (svensk) Titel (engelsk) Examensarbete: Program och/eller kurs: Nivå: Termin/år: Författare Handledare: Examinator: Sjuksköterskors upplevelser av motiverande samtal. En värdefull metod som stärker patientdelaktigheten. Nurses experiences of motivational interviewing. A valuable method that strengthens patient participation. 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, OM5250 Examensarbete i omvårdnad Grundnivå Ht/2017 Jakob Doshé & Jakob Melchior Mariela Acuna Mora Helene Berglund Sammanfattning: Vården står inför stora utmaningar. En ökande befolkning kräver mer vårdpersonal och större resurser. I ett globalt perspektiv är kroniska sjukdomar mycket resurskrävande, de orsakas ofta av ohälsosamma levnadsvanor. Det är därför av vikt att arbeta på ett resurseffektivt sätt. Kroniska sjukdomar kan till viss del förebyggas genom hälsofrämjande samtal. Samtalsmetoden motiverande samtal (MI) används för att stödja patienter med ohälsosamma levnadsvanor till förändring. MI fungerar bevisligen bättre än annan rådgivning i dessa patientgrupper. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av MI. Litteraturöversikt valdes som studiedesign där tretton artiklar granskades. Resultatet delades upp i tre övergripande teman: värdefull metod, barriärer och förhållanden på arbetsplatsen. Sjuksköterskor uppfattar generellt sett metoden som värdefull, kompetensutvecklande och att den ökar patientens delaktighet. Många sjuksköterskor använder inte MI trots utbildning och upplever svårigheter med övergången från ett redan inlärt sätt att kommunicera med patienter. Sjuksköterskorna upplever metoden som tidskrävande. De vill ha mer tid, både för träning och utövande. Även tydligare förankring av metoden på arbetsplatserna efterfrågas. Resultatet visar övervägande positiva upplevelser av MI. Att enbart lära sig grunderna räcker inte, fortsatt utövande och erfarenhet krävs för att metoden ska få fäste. Metoden bör därför alltid ses i ett långsiktigt perspektiv. Tydligare och bredare förankring behövs på arbetsplatsen för optimal utövning. Rätt använd och tydligt förankrad kan metoden förebygga ohälsa och frigöra resurser. Prioriteras inte kontinuitet kan dagens patientcentrerade förhållningssätt vara hotat. Nyckelord: motiverande samtal, MI, samtalsteknik, delaktighet, personcentrerad vård, upplevelse, sjuksköterska

4 Innehållsförteckning Inledning... 6 Bakgrund... 6 Folkhälsa och levnadsvanor... 6 Motiverande samtal... 7 MI inom omvårdnad... 8 Delaktighet och personcentrerad vård... 9 Problemformulering... 9 Syfte Forskningsfrågor Metod Studiedesign Sökning Probleminventering och ämnesval Slutgiltig sökning och artikelval Inklusion- och exklusionskriterier Analys Etiska ställningstaganden Resultat Resultatöversikt Värdefull metod Uppskattad och flexibel Ökad patientdelaktighet Kompetensutvecklande Barriärer Sjuksköterskors svårigheter med att använda MI Överskattning av MI-färdighet Förhållanden på arbetsplatsen Tid och träning Förankring och stöd Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion... 18

5 Referenslista Bilaga 1 Söktabeller Bilaga 2 Artikelsammanfattningar... 27

6 Inledning Att få patienten att känna sig delaktig är en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att skapa förtroende i möten med patienter. Olika förmågor krävs för att frambringa ett givande samtal, exempelvis empati, sakkunskap och samtalsteknik. Många patienters första kontakt med vården är genom en sjuksköterska (Anell, Glenngård & Merkur, 2012). Därför är det viktigt som sjuksköterska att utöva adekvat patientkommunikation. Att kunna bemöta olika patientgruppers många frågor är grundläggande. God kunskap i samtalsteknik kan användas i många olika situationer oavsett var i vården man arbetar. Därför är det viktigt att det tas upp redan i grundutbildningen för sjuksköterskor. Det stora antalet människor med kroniska sjukdomar innebär en betydande belastning på vården. Ett sätt att minska antalet drabbade är att förebygga ohälsa genom att arbeta för mer hälsosamma levnadsvanor. Motiverande samtal är en metod som används av sjuksköterskor i detta syfte. Den benämns motivational interviewing på engelska och förkortas MI. Det är relevant att utvärdera resultaten av befintlig forskning om hur sjuksköterskeprofessionen ser på metoden, då ämnet är relativt outforskat. Bakgrund Folkhälsa och levnadsvanor Vården i världen står inför flera stora utmaningar, en av dem är världsbefolkningen som ökar snabbt. Den förväntas att år 2100 vara 11,2 miljarder personer jämfört med dagens 7,6 miljarder. En stor del av den framtida befolkningen kommer då vara över 60 år. Jämfört med år 2017 kommer denna åldersgrupp år 2100 ha tredubblats (United Nations, 2017b). Den åldrande befolkningen ger enligt Folkhälsomyndigheten (2014) en uppenbar risk för ökat behov av vård och omsorg. Över hela världen är bristen på arbetskraft inom vården idag stor. År 2014 saknades 7,2 miljoner människor, antalet förväntas öka till 12,9 miljoner år 2035 (World Health Organization, 2014). En anledning till att vården kommer bli allt mer belastad är att den ökande befolkningen ger högre prevalens för kroniska sjukdomar (World Health Organization, 2014). En åldrande befolkning är en av anledningarna till att kroniska sjukdomar ökar. Andra orsaker till ökningen kan vara att hälso- och sjukvården blir bättre på att upptäcka de som lider av dessa sjukdomar och diagnostiserar fler. Detta ökar såklart inte antalet faktiskt sjuka, men visar på en ökning i statistiken. Andra anledningar är mer effektiva behandlingar som gör att människor med kroniska sjukdomar lever längre. En större medvetenhet om sjukdomarna gör också att man söker hjälp i tid (Van Oostrom, Gijsen, Stirbu, Korevaar, Schellevis, Picavet & Hoeymans, 2016). Sjukdomar som drabbar över en procent av befolkningen i ett land definieras som folksjukdomar, kortvariga eller lindriga sjukdomar inkluderas då inte. När det talas om förekomsten av hälsa, ohälsa och dödlighet hos en befolkningsgrupp i ett större perspektiv, benämns detta som folkhälsa. Kroniska sjukdomar utgör en stor del av folksjukdomarna och har påtaglig inverkan på folkhälsan. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer är några av de folksjukdomar som påverkar folkhälsan negativt (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012). Vilka sjukdomar och riskfaktorer som påverkar folkhälsan i ett land beror till största del på om landet är ett hög-, medel-, eller låginkomstland. Sjukdomarna i ett låginkomstland skiljer 6

7 sig från sjukdomarna i ett höginkomstland (Eriksson, 2014). Kroniska sjukdomar är den största dödsorsaken i världen (World Health Organization, 2013). I ett globalt perspektiv är vårdapparaten resurstyngd. Det är av vikt att världen gemensamt ser till detta problem nu då det annars kommer innebära allvarliga konsekvenser för flera miljarder människors hälsa världen över (World Health Organization, 2014). Eftersom en stor del av folksjukdomarna orsakas av ohälsosamma levnadsvanor är det viktigt att arbeta i förebyggande syfte. En levnadsvana är ett specifikt beteende i vardagliga aktiviteter. Detta beteende kan individen själv påverka (Socialstyrelsen, 2009). I Sverige har Socialstyrelsen (2011) valt att uppmärksamma tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som särskilt allvarliga ohälsosamma levnadsvanor. En femtedel av de för tidiga dödsfall och funktionsnedsättningarna i Sverige beror på de faktorerna (Pellmer et al., 2012). Att ha hälsosamma levnadsvanor, innebär däremot att man i genomsnitt lever fjorton år längre. I åldrarna sexton till åttiofyra år är det endast var tredje man och varannan kvinna som inte har någon ohälsosam levnadsvana (Socialstyrelsen, 2011). Det är möjligt att sänka prevalensen av folksjukdomar genom en förändrad livsstil hos de människor som innefattas i de riskområden som nämns ovan. Detta är viktigt eftersom dessa levnadsvanor har störst påverkan på Sveriges totala sjukdomsbörda (Socialstyrelsen, 2011). Ett tydligt exempel är cancer, en folksjukdom som snart varannan svensk kommer att drabbas av någon gång under sin livstid (Karolinska institutet, 2017). En så stor del som trettio till sjuttio procent av all cancer går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor (Beyer, 2014). Världshälsoorganisationen är försiktigare och anger trettio till femtio procent (World Health Organization, 2017). Proaktiva åtgärder är högst relevant, i synnerhet när resurserna är begränsade. Ur ett folkhälsoperspektiv har sjuksköterskan en viktig roll för att informera patienter och anhöriga om förebyggande åtgärder, behandlingsmetoder och risker. Motiverande samtal Grunden till åtgärder för personer med ohälsosamma levnadsvanor ligger i rådgivning eller samtal. Detta kan ske på tre nivåer: enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerade rådgivande samtal. En metod som kan användas för rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal är MI (Socialstyrelsen, 2011). Två professorer i psykologi, Stephen Rollnick och William R. Miller, utvecklade samtalsmetoden MI under talen. Till en början användes metoden för att behandla personer med ett riskbruk av alkohol. Idag har metoden utvecklats och numer används MI i flera olika patientgrupper, framförallt vid ohälsosamma levnadsvanor. MI används vid behandling och rådgivning som gäller tobaksavvänjning, alkohol- och drogmissbruk, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och spelmissbruk (Socialstyrelsen, 2017). Utöver detta används även metoden vid behandling och rådgivning vid sexuellt riskbeteende, stresstillstånd och egenvård av kroniska sjukdomstillstånd (Holm Ivarsson, 2016). MI används i exempelvis hälso- och sjukvård, kriminalvård, skola, psykiatri och inom socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2017). MI har måttligt positiv effekt vid behandling av ohälsosamma levnadsvanor som till exempel alkohol- och drogmissbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. När MI jämförs med andra metoder exempelvis kognitiv beteendeterapi, tolvstegsprogram eller information i form av broschyrer är MI en bättre behandlingsmetod. (Cook, Manzouri, 7

8 Aagaard, O Connell, Corwin & Gance-Cleveland, 2017 & Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson & Burke, 2010). Det behövs ett ärligt förhållningssätt för att tillämpa MI. Detta består av partnerskap, acceptans, medkänsla samt ett framkallande av de resurser som patienten redan har för förändring. Antingen besitter man redan färdigheterna eller så lär man sig dessa nyckelelement genom utbildning och utövande. Flera centrala färdigheter för att underlätta kommunikation och öka förståelse används i grunderna till MI. Man ska bekräfta personen, ställa öppna frågor, reflektera och summera. Även att informera och ge råd är en viktig del, dock först efter patientens tillåtelse (Miller & Rollnick, 2013). MI fokuserar främst på individen och inte problemet i sig. Patienten blir själv engagerad i lösningen av sina problem. Metoden har tydlig fokus på berättelsen som rådgivaren styr samtalet efter, där patienten hela tiden är delaktig. Man utgår alltid från patientens behov och förmågor. Rådgivaren ska främst lyssna aktivt på patienten för att förstå denne och den rådande situationen. Detta för att kunna finna resurser och stötta patienten. Rådgivaren bör anpassa var tyngdpunkten på samtalet bör ligga, beroende på vilken beredskap för förändring som patienten har (Holm Ivarsson, 2016). Målet med MI är att locka fram motivation till förändring av det som orsakar problem hos patienten. Tveksamhet till förändring är en av de stora orsakerna till att en del människor inte självmant kan motivera sig till att ta sig ur negativa levnadsmönster. Många vet om att de har skadligt beteende men är inte redo att ändra sitt beteende. De personer som förändrar sina levnadsvanor genomgår flera stadier i förändringsprocessen. Att som patient få hjälp med att reflektera över den egna tveksamheten till förändring är ett av stadierna som måste överkommas för att kunna genomföra förändring (Rollnick & Heather, 1992). MI inom omvårdnad Det finns många skäl för sjuksköterskan att använda sig av MI. Alla människor har rätt till hälso- och sjukvård, detta kommer i framtiden kräva större resurser (United Nations, 2017a). Sjuksköterskan ska förhålla sig till den etiska kod som International Council of Nurses antagit, genom att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande (Socialstyrelsen, 2005). Att göra detta för personer med ohälsosamma levnadsvanor är en utmaning. Det kan vara svårt för folk att förstå varför man måste ändra en livsstil. Trots vårdpersonalens råd och information följs de många gånger inte. Det är även vanligt att man inte kommer till skott, trots att man är motiverad och inställd på en förändring till ett förbättrat beteende. Därför behövs en rådgivare i samtalet som kan hjälpa personen med detta för att en positiv förändring ska ske (Rollnick & Heather, 1992). För att kunna genomföra MI krävs en värderingsfri inställning av rådgivaren samt att respektera patientens självbestämmande. Rätt använd och med rätt personlig inställning ska patienten känna rådgivarens ärliga engagemang och empati och på det sättet bli stärkt och motiverad (Rollnick & Heather, 1992). Att ha en väl utvecklad förmåga till kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för sjuksköterskan (McCabe & Timmins, 2015). Ett bättre och mer utökat användande av metoden förebygger lidande och för tidig död (Socialstyrelsen, 2011). Eftersom MI är en samtalsmetod krävs inga provtagningar, undersökningar eller annan utrustning. Det som krävs tycks främst vara tid. Både tid som läggs på patienterna i de olika 8

9 samtalen samt tid för utbildning i MI. Samtidigt kan MI användas både för längre och kortare samtal, eftersom formen för själva samtalet är flexibel (Socialstyrelsen, 2017). Så korta MIsamtal som tio till femton minuter kan ha effekt. Det går att tillämpa delar av MI även utan att ha gått MI-utbildning (Holm Ivarsson, 2016), och grundutbildningen i MI omfattar tre till fyra dagar (Socialstyrelsen, 2017). Om man kan erbjuda åtgärder till patienter med ohälsosamma levnadsvanor använder man hälso- och sjukvårdens resurser effektivt. På lång sikt kan detta leda till resursbesparingar i form av minskade vårdkostnader (Socialstyrelsen, 2011). Delaktighet och personcentrerad vård Det finns många fördelar med att patienten är delaktig i sin vård (Mavis et al., 2015). Möjlighet till delaktighet i vården gör att patienters läkningsprocesser främjas samt att de blir mer nöjda med vården. Behovet av patientdelaktighet är stort inom vården i ett globalt perspektiv och dessutom dåligt tillgodosett (Larsson et al., 2016). Delaktighetsbegreppet innefattar flera aspekter. Det krävs individuellt anpassad information i mötet för att öka förståelsen för sjukdom och behandling. Patienten måste även lyssnas på, bekräftas och ges möjlighet till egenvård utifrån egna förutsättningar. Det är också viktigt att inse att patienten inte är sin diagnos utan en partner i hälsoteamet (Eldh, 2006). Grundförutsättningarna för patienten gör att arbetet med delaktighet är en utmaning. Ingen vårdande relation rymmer total jämlikhet då patienten är beroende av vårdarens hjälp. Vårdrelationen är asymmetrisk (Snellman, 2014), ofta hamnar patienten automatiskt i underläge på tre olika sätt, institutionellt, existentiellt och kognitivt (Kristensson Uggla, 2014). Patientdelaktighet är en central del i personcentrerad vård (Kitson, Marshall, Bassett & Zeitz, 2013). Att arbeta personcentrerat stämmer väl in på den nya patientlagen i Sverige där patientens ställning, vilja och intressen ska lyftas fram mer än tidigare. Lagen betonar även vikten av delaktighet för patienter och anhöriga (SFS 2014:821). Personcentrerad vård innebär ett skifte från fokus på medicinsk behandling av en passiv patient till att involvera patienten aktivt i sin vård och i beslutsfattande kring den. Förhållningssättet handlar om att inte reducera patienten till sin sjukdom utan att behandla patienten som en person. Man fokuserar på personens subjektiva upplevelse och förutsättningar i en given omgivning. Syftet är att hitta resurser och styrkor. Även mål och framtidsplaner bejakas (Ekman et al., 2011). Problemformulering Belastningen på den resurstyngda vården ökar. Ett sätt att möta det ökade vårdbehovet är att fokusera på förebyggande insatser som inte är alltför resurskrävande. Kroniska sjukdomar är en stor sjukdomsgrupp som orsakas till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och som kan förebyggas. MI är en väldefinierad och effektiv omvårdnadsåtgärd som kan användas för att motivera patienter till mer hälsosamma levnadsvanor. Det finns inte mycket forskning kring sjuksköterskors upplevelser av MI. Genom att kartlägga den litteratur som ändå finns kan vi bidra till att belysa hur sjuksköterskor upplever metoden. Detta skulle kunna bidra till att MI anpassas ännu bättre till sjuksköterskans behov och att metoden används på ett bättre sätt. 9

10 Syfte Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av motiverande samtal. Forskningsfrågor Vilka fördelar anser sjuksköterskorna finns med användandet av MI? Vilka nackdelar anser sjuksköterskorna finns med användandet av MI? Finns det förutsättningar på sjuksköterskornas arbetsplatser att utöva MI? Metod Studiedesign Befintlig forskning av sjuksköterskors upplevelser av MI har undersökts. En litteraturöversikt innebär att en översikt över kunskapsläget inom ett specifikt omvårdnadsrelaterat område skapas (Friberg, 2017). Litteraturöversikt är en av de lämpliga modeller som kan användas för denna typ av examensarbete (Segesten, 2017). Därför valdes denna modell för uppsatsen. Sökning Probleminventering och ämnesval Att göra en probleminventering innebär att komma fram till vilket ämne som kan vara intressant att skriva om och problematisera detta (Henricson, 2012). Ursprungligen var tanken att titta närmare på sjuksköterskans arbete att motivera äldre patienter inneliggande på vårdavdelning till fysisk aktivitet. Detta gav ett spretigt sökresultat och det visade sig vara svårt att få tillräckligt många och relevanta träffar. Flera försök till att göra en tydligare sökning gjordes. Vid funderingar kring andra ämnen kom ord som samtal, motivation och kommunikation på tal. Sökningar gjordes på olika specifika diagnoser, patientgrupper eller vårdinrättningar. Detta gav begränsat material, och eftersom huvudämnet för uppsatsen är omvårdnad fick det inte heller bli en alltför medicinsk prägel på artiklarna. Istället valdes den specifika metoden MI ut som grund för granskningen. Slutgiltig sökning och artikelval Fokus blev nu att leta artiklar som tittade närmre på sjuksköterskornas upplevelser av MI. Efter flera inledande sökningar valdes tre sökord: motivational interview, nurse och experience. Dessa trunkerades för att inte missa relevanta träffar. Vid en första anblick kan sökorden tyckas vara alltför generella, men när fler lades till genererade sökningarna inte tillräckligt med träffar i databaserna. Det ansågs också att relevanta artiklar skulle innehålla dessa tre ord och därmed komma med. Med dessa sökord blev antalet träffar i databaserna överkomligt för granskning. Det kunde inte fastställas om flera av artiklarna i sökningarna kunde inkluderas i granskningen eller ej utifrån titel och sammanfattning. Då krävdes genomgång av delar av artiklarna för att avgöra detta. Den faktiska sökningen gjordes i tre databaser. Cinahl och PubMed är några av de viktiga databaserna inom omvårdnad. En sökning gjordes även i Scopus, då även denna databas hör till omvårdnadsområdet (Karlsson, 2012). Eftersom PubMed är en databas som innefattar många olika områden behövdes en betoning på omvårdnad. Den trunkering som redan valts innefattade dock både yrket sjuksköterska (nurse) och ämnet omvårdnad (nursing). Antalet totala träffar var högre i PubMed än i Cinahl, men antalet relevanta artiklar ungefär 10

11 detsamma. Här fanns även flera av de artiklar som hittades i Cinahl. Sökningarna i Scopus genererade ett antal relevanta träffar, men merparten var artiklar som redan hade hittats på annat håll. Ytterligare sökningar gjordes i PubMed och Cinahl i ett senare skede. Då tillkom ytterligare tre artiklar till granskningen, se bilaga 1. Inklusion- och exklusionskriterier Vinklingen mot sjuksköterskans upplevelse gjorde att det förväntades flera träffar på kvalitativa artiklar. Dock användes inga uteslutningskriterier relaterade till typen av studiedesign eller land. Detta stämmer väl överens med förfarandet vid arbetet med en litteraturöversikt (Segesten, 2017). Artiklar publicerade de senaste tio åren inkluderades i sökningarna. De flesta artiklar som hade relevant titel och sammanfattning kunde granskas. Ett fåtal valdes att inte tittas närmare på då de var avgiftsbelagda. Flera artiklar valdes bort på grund av att effekten av MI undersöktes och inte sjuksköterskans upplevelse. Det bestämdes att samtliga patientgrupper och vårdinrättningar fick ingå i granskningen, så länge det var tydligt att det var sjuksköterskor och inga andra professioner som genomförde samtalen. En del artiklar inkluderade förutom sjuksköterskor även annan vårdpersonal bland deltagarna. De exkluderades eftersom det inte gick att utläsa exakt vilka åsikter och upplevelser som tillhörde sjuksköterskor bland resultaten. Några studier undersökte sjuksköterskestudenters upplevelser av MI. Dessa exkluderades också då de inte stämde in på syftet. Däremot fästes inget fokus på om sjuksköterskorna i artiklarna hade lång erfarenhet av MI eller om de utbildades i anslutning till studien. Ursprungligen var tanken att titta på MI som hade med vuxna personer att göra. För få träffar gjorde att även artiklar som beskrev sjuksköterskors samtal med barn, ungdomar och deras vårdnadshavare inkluderades. Analys Artiklarna granskades utifrån Röda korsets högskolas (2005) granskningsmall för vetenskapliga artiklar enligt lokala anvisningar. Se bilaga 2 för bedömningen av artiklarnas kvalitet och artikelsammanfattning. Samtliga artiklar lästes noggrant ett flertal gånger av författarna. Det fanns en kontinuerlig kritisk dialog genom hela förfarandet författarna emellan. Olika gemensamma nämnare upptäcktes vid läsningen av artiklarna, vilket utgjorde grunden för de teman som senare sammanställdes. För att få en tydlig översikt av resultatet sammanställdes det i en tabell. Vidare reducerades antalet teman ner för att bli så tydliga som möjligt. Att göra en analys i flera olika steg på det här sättet är vanligt i arbete med en litteraturöversikt (Friberg, 2017). Etiska ställningstaganden Vårt val av ämne ansågs som ett viktigt område att titta närmre på. Att få sammanfattat hur sjuksköterskor upplever MI ansågs inte bara intressant utan även av vikt för andra läsare att ta del av. Dels då det är ett aktuellt område, dels för att någon sammanfattande artikel kring detta ämne inte tycktes finnas. Kjellström (2012) anser att värdet på ett studentarbete har att göra med om resultatet kan komma till nytta och i sådana fall hur. För att säkerställa kvaliteten granskades det etiska resonemang som fördes i artiklarna som använts i litteraturstudien. 11

12 Resultat Granskningen avser tretton originalartiklar publicerade Valda artiklar hade olika studiedesign, sju av dem hade kvalitativ design och sex hade kvantitativ. De var samtliga genomförda i västländer, varav merparten i Skandinavien. De deltagande sjuksköterskorna arbetade antingen inom slutenvård, hemsjukvård, primärvård, skolsjukvård eller på könsmottagning. Det totala antalet sjuksköterskor i artiklarna var 1012 stycken. Resultatöversikt Deltagarnas upplevelser av MI fördelades i tre teman, värdefull metod, barriärer och förhållanden på arbetsplatsen. Under dessa teman kunde totalt åtta kategorier utläsas som redovisas i tabellen nedan. Tabell 1: Resultatöversikt Värdefull metod Barriärer Förhållanden på arbetsplatsen Uppskattad och flexibel Bristande samarbete Tid och träning Ökad patientdelaktighet Sjuksköterskors svårigheter med att använda MI Förankring och stöd Kompetensutvecklande Överskattning av MI-färdighet Värdefull metod Uppskattad och flexibel Metoden är relevant, värdefull, går lätt att tillämpa i det kliniska arbetet och främjar patienternas hälsa (Hirdle & Vaughan, 2016). När sjuksköterskorna använder MI blir det lätt en del av en vanlig konversation (Stoffers, & Hatler, 2017). Genom att väva in MI som metod i det dagliga arbetet kan sjuksköterskan hjälpa patienter att tänka mer förebyggande kring sin hälsa (Robinson et al., 2008). De värderingar som MI baseras på tycker sig många sjuksköterskor redan utgå från i sitt arbete (Bonde, Bentsen & Hindhede, 2014). MI blir en naturlig förlängning av en redan existerande livsåskådning och stämmer väl överens med hur sjuksköterskorna skulle vilja arbeta. Även om sjuksköterskorna i studierna använde MI i vissa specifika situationer uppgav de att metoden är flexibel (Brobeck, Bergh, Odencrants & Hildingh, 2011 & Söderlund, Malmsten, Bendtsen & Nilsen, 2010). MI är också en tydlig metod som gör att mötet med patienterna blir mer strukturerat (Kuyper, de Wit, Heijman, Fennema, van Bergen & Vanwesenbeeck, 2009). Robinson et al. (2008) visar stegvis hur deltagarna genomgick en omvandling från traditionell rådgivning till MI. Detta resulterade i att sjuksköterskorna anammade ett mer holistiskt perspektiv. Ökad patientdelaktighet Genom att använda MI får vårdrelationen en tydligare riktning och patienten och sjuksköterskan får en ökad förståelse för varandra. Patientens situation blir tydligare för sjuksköterskan vilket gör att en ömsesidig respekt uppstår (Brobeck et al., 2011). Traditionellt 12

13 sett har vårdgivare varit auktoritära personer som säger åt patienter vad de ska göra för att undvika ohälsa. Sjuksköterskorna upplever att MI är en metod som fungerar bättre (Söderlund et al., 2010). När sjuksköterskan inte antar en auktoritär roll ökar patientens självbestämmande. Ett samarbete mellan sjuksköterska och patient uppstår och genom MI får patienten ett större inflytande över sin egen situation och behandling. Detta är något som sjuksköterskor upplever som positivt (Robinson et al., 2008). MI är en metod som går lätt att implementera i den omvårdnad som redan utförs. Den fördelar också ansvaret för patientens välmående mellan sjuksköterska och patient (Bonde et al., 2014). Detta är ett tema som återkommer. Sjuksköterskorna känner en viss lättnad över att inte behöva bära hela ansvaret för att förändra patientens livsstil. Istället kan de genom MI få patienten till att förändra sina levnadsvanor utifrån de egna behoven och förutsättningarna (Kuyper et al., 2009). Genom MI kan sjuksköterskan ta ett steg tillbaka och lyssna aktivt och patienten får tillfälle att berätta mer utförligt om sina problem (Söderlund, Nilsen & Kristensson, 2008). Metoden kan anpassas efter patientens förutsättningar och behov (Östlund, Wadensten, Häggström & Kristofferzons, 2014). Sjuksköterskans ansvar är att stötta patienten i att själv inse vad problemet är och vad den kan göra för att lösa det. Detta ger ökad patientdelaktighet (Söderlund, Nordqvist, Angbratt & Nilsen, 2009). Kompetensutvecklande Att använda MI är utvecklande för sjuksköterskor i sin yrkesroll. Särskilt när samspelet mellan patient och sjuksköterska bidrar till att patienten förbättrar sin livssituation. Metoden förtydligar sjuksköterskans uppgifter och de tillvägagångssätt som används för att förändra patientens livsstil (Brobeck et al., 2011). Metoden underlättar för sjuksköterskan att reflektera över sitt eget beteende i möten med patienter. Sjuksköterskorna blir mer uppmärksamma på hur de bemöter sina patienter och på vilket sätt de ställer frågor (Hirdle et al., 2016). När patienterna lyckas förändra sin livsstil till det bättre känner sjuksköterskorna att de kunnat påverka dem (Pyle, 2015). Barriärer Bristande samarbete Flera studier visade att det inte går att använda MI fullt ut om inte patienten själv är engagerad. Patienten ser inte de hälsorisker som sjuksköterskan kan påvisa (Bonde et al., 2014; Robinson et al., 2008 & Söderlund et al., 2009). Sjuksköterskan förstår att patienten behöver förändra sina levnadsvanor, men patienten har inte samma uppfattning (Bonde et al., 2014 & Söderlund et al., 2008, 2009). Östlund et al. (2014) redovisade att vissa patienter visade motstånd mot MI. Några deltagare i Östlund, Wadensten, Kristofferzon och Häggströms (2015b) studie menade att de inte kunde märka ifall patienten höll med om att förändring behövdes. Sociala faktorer kan försvåra användandet av MI. I mötet med barn som är överviktiga eller har fetma och deras föräldrar upplevde sjuksköterskorna svårigheter. Det var inte enbart barnet självt som saknade samarbetsförmåga, utan även föräldrarna. När sjuksköterskorna inte kom vidare med rådgivning upplevdes detta som frustrerande. Detta kunde skapa etiska konflikter. En del sjuksköterskor ansåg dock att MI är en metod som går bra att använda när man pratar med barn om övervikt (Bonde et al., 2014 & Söderlund et al., 2009). 13

14 Flera av sjuksköterskorna som arbetade på en könsmottagning menade att MI inte är optimalt. Att använda metoden i omvårdnadsarbetet med denna patientgrupp upplevdes svårt eftersom patienterna inte kom på återbesök med uppföljande rådgivning. I samtal upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att få patienten att ta en aktiv roll i, eller att få dem att delta i ett samtal över huvud taget Andra sjuksköterskor på könsmottagningen upplevde det positivt att med hjälp av MI kunna ha ett mer respektfullt samtal med sina patienter (Kuyper et al., 2009). Sjuksköterskors svårigheter med att använda MI Granskningen visar att även om sjuksköterskan är MI-utbildad och medveten om att metoden är accepterad och evidensbaserad, ger detta ingen garanti för användande. I många av studierna fanns deltagare som hade kritiska åsikter om metoden. Bland sjuksköterskor som använde sig av MI menade somliga att metoden var svåranvänd och begränsande (Brobeck et al., 2011 & Östlund et al., 2014). Vissa sjuksköterskor var flexibla och använde sig endast av delar av MI beroende på hur samtalen utvecklade sig (Bonde et al., 2014 & Brobeck et al., 2011). Andra sjuksköterskor sade sig använda andra metoder än MI för att motivera (Östlund et al., 2014) eller informera (Söderlund et al., 2010). Återkommande ämnen var svårigheter med övergången till MI och motstånd till förändring. Enligt Östlund et al. (2014, 2015b) uttrycktes en osäkerhet kring hur metoden skulle användas och därför var det enklare att inte använda metoden alls. Pyle (2015) rapporterar om en inledande skepsis till metoden hos deltagarna. De som inte använde MI upplevde en motvilja till metoden och ifrågasatte om det ens var möjligt att ändra ett invant arbetssätt (Östlund et al., 2015b). Ett ointresse för metoden gör att det är lättare att återgå till tidigare arbetssätt (Brobeck et al., 2011). Metodens kontrast till ett mer traditionellt sätt av rådgivning belystes i många av studierna. Svårigheter att lära sig nya tekniker samt svårigheter att ändra ett redan invant sätt att arbeta var ett återkommande tema (Brobeck et al., 2011; Robinson et al., 2008; Söderlund et al., 2008; 2009 & Östlund et al., 2015b). Vissa glömde rentav att använda MI ibland (Östlund et al., 2014), speciellt i början efter MI-utbildningen (Pyle, 2015). Några av sjuksköterskorna angav istället lathet och bekvämlighet som skäl till att inte använda MI (Kuyper et al., 2009 & Östlund et al., 2015b). Överskattning av MI-färdighet Sjuksköterskorna i Östlund, Kristofferzon, Häggström och Wadenstens (2015a) studie överskattade rejält sin förmåga till att använda metoden. De som hade störst felaktig uppfattning visade sig vara minst skickliga i metoden. Ingen av sjuksköterskorna nådde upp till nybörjarnivå inom de centrala MI-färdigheterna under något av de rådgivande samtal som hörde till studien. Var sjätte deltagare uppnådde inte nybörjarnivå på någon central MIfärdighet under något av sina samtal. I Östlund et als. (2014) studie uppgav femton procent av deltagarna att de använde MI trots avsaknad av formell utbildning i metoden. Förhållanden på arbetsplatsen Tid och träning Återkommande åsikter var att det krävdes gott om tid och träning för att kunna använda sig av metoden. Många sjuksköterskor uppgav att metoden tog tid (Brobeck et al., 2011 & Östlund et al., 2014, 2015b). Tre fjärdedelar av deltagarna i Söderlund et als. (2010) studie uppgav att tillräckligt med tid fanns för att i hög grad använda MI. En majoritet av de närmare sju hundra deltagarna i en studie uppgav att det fanns hinder till att använda MI. Tidsbrist var det största 14

15 skälet och det uttalades en vilja för mer tid. Det näst vanligaste skälet var bristande kunskaper inom MI. Det tredje vanligaste skälet var ett för stort antal patienter (Östlund et al., 2014). Hirdle et al. (2016) rapporterar om deltagare med oro kring tidsbegränsningar och för att göra fel redan innan påbörjad MI-kurs. De menade att mer tid och mer personal skulle förenkla användandet. Mer regelbunden användning och mer träning i MI efterfrågades (Brobeck et al., 2011 & Östlund et al.,2014, 2015b). Erfarenhet av metoden gör att man blir bättre på teknikerna och därför också säkrare i sin yrkesroll (Brobeck et al., 2011). I några av studierna (Robinson et al., 2008 & Söderlund et al., 2008, 2009) hade deltagarna omfattande träning samt överinseende i form av uppföljningsmöten. Detta ansågs vara avgörande för effektiv inlärning och tillämpning av MI-tekniker (Söderlund et al., 2008) och syntes också tydligt i detta resultat hos deltagarna (Robinson et al., 2008). Hälften av deltagarna i Östlund et als. (2015b) studie uppgav att de hade fått eget ansvar för att lära sig MI och på grund av detta valt att inte anta metoden. Förankring och stöd En röd tråd i litteraturöversikten var att det saknades en djupare förankring av metoden på arbetsplatsen och bland övrig personal. Deltagarna föreslog att befintliga resurser på arbetsplatsen skulle användas. Östlund et al. (2014) skriver att merparten av deltagarna varken hade fått uppföljning, återkoppling eller överinseende. Sjuksköterskorna menade att återkommande stöd är viktigt för att utvecklas inom MI (Hirdle et al, 2016; Kuyper et al., 2009 & Östlund et al., 2015b). Däremot upplevde många av deltagarna i Söderlund et als. (2010) studie stöd från både chefer och kollegor kring MI. Östlund et al. (2015b) redovisar att deltagarna saknade någon form av fortlöpande uppföljning och återkoppling. Deltagarna menade att detta krävdes för att de skulle kunna fortsätta använda sig av MI. Sjuksköterskorna redogjorde även för att det inte fanns tillräcklig kunskap om metoden på ledningsnivå samt att cheferna inte brydde sig om sjuksköterskorna använde metoden eller inte, efter genomgången träning. Någon ansvarig med kunskap om MI behövs. De menade att det måste finnas en förankring och öppenhet på arbetsplatsen för att MI ska kunna implementeras. Liknande åsikter lyftes fram i Söderlund et als. (2008) artikel. Diskussion Metoddiskussion Det finns olika svårigheter i arbetet med denna litteraturstudie. En var att vi granskat artiklar som mestadels haft ett lägre antal deltagare. Några av fynden motsvarar därför endast en liten del av den totala mängden sjuksköterskor i vår granskning. De fynd som varit återkommande har betonats desto mer. Några av artiklarnas huvudresultat stämmer inte helt in på vårt syfte. Dessa inkluderades ändå eftersom delar av resultatet var relevant. Vi valde att söka artiklar publicerade de senaste fem åren för senaste forskning, men utökade till tio år. Ytterligare artiklar kunde då väljas till granskningen. Kanske hade vi funnit fler relevanta artiklar genom att söka ännu längre bak i tiden eller genom sökningar i fler databaser. Vi ansåg dock inte att det var aktuellt på grund av tidsbegränsningen för sammanställandet av litteraturöversikten. Det fanns studier med vårdpersonals upplevelser av MI som exkluderades. Detta på grund av att sjuksköterskornas svar var sammanslagna med andra professioners. Därför gick det inte att utläsa vad som specifikt var sjuksköterskornas upplevelser. Man kan argumentera för att 15

16 dessa artiklar skulle inkluderats eftersom arbetet med MI är en omvårdnadsåtgärd oberoende av vilken profession man har. Om dessa artiklar inkluderats hade de inte stämt med syftet som då hade behövt ändras. Detta hade gjort ämnet för uppsatsen mindre relevant. När urvalet av artiklar gjordes diskuterades om artiklar inom pediatrik skulle inkluderas. Detta eftersom man ofta adresserar två eller fler personer, både barn och vårdnadshavare. Sjuksköterskan talar inte alltid direkt till patienten. Patientens talan och vilja uttrycks heller inte alltid optimalt de gånger vårdnadshavaren för patientens talan. Eftersom det var sjuksköterskans upplevelse av samtalen som syftet avsåg var inte detta en tillräcklig anledning för exkludering. Det finns inte heller tillräckligt med data som visar att MI skulle vara effektivt att använda i pediatrisk omvårdnad (Bonde et al., 2014 & Resnicow, Davis & Rollnick, 2006). Söderlund et al. (2009) visar på en problematik som kan finnas med att använda MI på andra patienter än vuxna samt när fler än patienten adresseras. Vårt val att inkludera artiklar med denna patientgrupp kan därför ses som en svaghet i vår granskning. Enligt Friberg (2017) bör man ha ett kritiskt förhållningssätt som författare till en litteraturöversikt. Detta är viktigt eftersom författarnas förförståelse kan påverka både urval, tolkning och redovisning av artiklar. Under hela arbetet pågick därför en diskussion mellan författarna. Tidigare erfarenheter av ämnet för litteraturöversikten, kunskaper i vetenskapligt skrivande och möjliga implikationer för klinisk praxis diskuterades. De flesta artiklar uppgav olika typer av etiska överväganden och godkännanden. I två av studierna resonerades det kring att etiskt godkännande inte behövdes. Antingen för att studiedeltagarnas identitet inte var känd för artikelförfattarna eller för att patienter inte involverades alls. Detta förfarande ansågs rimligt. Studierna hade dessutom andra etiska förfaranden redovisade. Vid noggrann och gemensam genomgång av andra artiklar som inte tydligt tog upp forskningsetik, enades författarna om att ett liknande metodupplägg fanns. Därför ansågs denna punkt inte avgörande ifall berörda artiklar kunde inkluderas eller inte. Dock hade det varit fördelaktigt att belysa ett etiskt resonemang tydligt. Studiedeltagare som berörs av insamlandet av data bör inte utsättas för skador eller kränkningar (Kjellström, 2012). Efter övervägande författarna emellan ansågs det att detta resonemang stämde in samtliga artiklar. Det finns flera andra styrkor med litteraturöversikten. Det fanns en bredd bland utövandet av metoden i artiklarna. De inkluderade både sjuksköterskor som nyligen, eller i anslutning till studien, genomgått utbildning i MI och sjuksköterskor som arbetat länge med metoden. Detta gav ett mångsidigt resultat. Artiklar valdes med sjuksköterskor som fått olika lång utbildning i MI. Detta anser vi inte påverkar kvaliteten i vår granskning. Målet med en utbildning i MI under några dagar är inte att bli fullärd. Snarare är målet att lära sig hur man i sitt kliniska arbete använder MI och därigenom lär sig metoden (Motivational Interviewing Network of Trainers, 2017). Utbildningarna som ges i MI kan skilja något. Miller et al. (2004) förklarar att MI kan ges som utbildning under en till flera dagar och ha olika upplägg gällande handledning och uppföljning. Ytterligare en styrka med artiklarna är deltagarnas spridning gällande yrkeserfarenhet, geografiskt område och arbetsplats. Resultatdiskussion Generellt sett kan vi efter att ha analyserat resultatet se att de positiva upplevelserna av sjuksköterskornas användande av MI är större än de negativa. MI upplevs som en flexibel metod som ökar patientens delaktighet och stärker vårdrelationen. Användandet av MI bidrar 16

17 till kompetensutveckling bland sjuksköterskorna. Dock kräver metoden tid samt en engagerad ledning som skapar förankring av metoden på arbetsplatsen. Att ha MI-utbildning är ingen garant för användning. Viktiga orsaker till att inte använda metoden är tidsbrist samt bristande kunskap och erfarenhet. Det är komplicerat att byta metod från ett mer auktoritärt arbetssätt. En del av resultatet i artiklarna handlar om att öka patientens inflytande över sin egen behandling. Detta tillvägagångssätt resulterar i fördelar både för patienten och sjuksköterskan i artiklarna. Patienten känner sig mer jämlik och sjuksköterskan får lättare att nå fram för att utforska vilka problem patienten vill ha hjälp med. Många av deltagarna i våra granskade artiklar hade lång erfarenhet inom vården. Man kan anta att de inte hade samma fokus på personcentrering under sin sjuksköterskeutbildning, kanske inte heller under delar av sitt kliniska arbete. Vår granskning visar att det går att ändra förhållningssätt från ett auktoritärt förhållningssätt till MI. Omvårdnaden i Sverige och världen har sedan en tid tillbaka utvecklats i en mer personcentrerad riktning. MI är en personcentrerad samtalsmetod (Miller & Rollnick, 2009) till skillnad mot andra mer auktoritära förhållningssätt. Att bestämma över en person och uppmana till förändring genom övertalning kan ha motsatt effekt (Tormala & Petty, 2002). Att öka användandet av samt sprida information och kunskap om MI bland sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, stämmer väl överens med den syn man har på omvårdnad av patienter idag. Personcentrerad vård har visat sig bidra till förbättrat samförstånd mellan vårdgivare och patient kring behandling samt bättre hälsa, kortare vårdtid och ökad belåtenhet hos patienten (Edvardsson, Winblad & Sandman, 2008; Olsson, Karlsson & Ekman, 2006 & Ulin, Olsson, Wolf & Ekman, 2016). Resultatet visade att det finns olika förutsättningar för MI på arbetsplatserna. Bland annat upplevde sjuksköterskorna att det saknades förankring av MI genom att ledningen inte implementerar rutiner, stöd och uppföljning. Sjuksköterskor har en självständig yrkesroll med stort egenansvar, vilket kan vara en av anledningarna till deras avsaknad av förankring. Det är viktigt att sjuksköterskorna inte lämnas själva med ansvaret. Mycket av det patientrelaterade arbetet görs bäst i team, inte bara i det kliniska arbetet utan även i den övergripande organisationen. I teamarbete har ledningen en central roll. Stoffers et al. (2017) menar att det stöd som sjuksköterskorna fick av ledningen visade sig vara positivt i patientarbetet. När alla parter är dedikerade för den professionella utvecklingen av sjuksköterskan, är detta till nytta för patienter, sjuksköterskor och ledning. Ann-Sofi Östlund menar att det krävs mer än grundutbildningen för att behärska MI. Det måste satsas mer för att hjälpa sjuksköterskorna att få in metoden i sitt arbete. Östlund betonar att mer intresse, återkoppling och stöd är nödvändigt. Särskilt eftersom det satsas på MI-utbildning för sjuksköterskor. Då kan man inte lägga över allt ansvar på sjuksköterskan (Cronquist, 2016, nr 1). Resultatet visade på behov av mer kunskap, träning och bättre arbetsklimat. Regelbunden träning, återkoppling och vägledning både ökar skickligheten och säkerställer användandet av MI över tid (Miller, Yahne, Moyers, Martinez & Pirritano, 2004). Robinson et al. (2008) använde sig av tät återkoppling och mycket färdighetsträning för sina deltagare med gott resultat. Det finns annars risk att vårdpersonal antar ett traditionellt auktoritärt förhållningssätt till sina patienter (Moyers & Martin, 2006). Man kan lära sig grunderna till MI snabbt. Resultatet visar att det är påföljande erfarenhet som behövs för att metoden ska bli en naturlig del av arbetet (Brobeck et al., 2011 & Söderlund et al., 2008). Detta menar vi även gäller generellt för hela 17

18 sjuksköterskeprofessionen. Grundutbildningen är en början och den riktiga förståelsen för yrket sker i det kliniska arbetet. Ett intressant fynd är att sjuksköterskorna överskattar sin förmåga i MI. Resultatet kan inte generaliseras utifrån, på grund av det låga deltagarantalet (Östlund et al., 2015a). Men frågan väcks ifall överskattning är vanligt bland MI-utbildade sjuksköterskor. En av orsakerna till oviljan att delta i studien kan vara att man inte ville visa sin okunskap (Cronquist, 2016, nr 1). Östlund et al. (2015a) anser att det är viktigt att utvärdera sina kunskaper om MI. Författarna betonar även vikten av att bli medveten om, och få återkoppling på, sin användning av MI. Ett mer långsiktigt tänk kan vara gynnsamt. Vikten av personcentrering i dagens vård är stor. Förhållningssättets positiva effekter, där resursvinster och livskvalitet tydligt understryks, är inte bara önskvärda utan även nödvändiga (Kristensson Uggla, 2014). Att satsa på MI och prioritera kontinuitet innebär antagligen en högre kostnad initialt. Att successivt implementera metoden i större utsträckning skulle kunna ha betydande effekter inom omvårdnadsområdet. Förebyggande arbete mot kroniska sjukdomar och ohälsosamma levnadsvanor frigör resurser och motverkar ohälsa. Om sjuksköterskor inte får tillräckligt stöd eller en stabil grund till arbetssättet, kanske inte det framtida omvårdnadsbehovet går att möta. Kvalitetssäkrande åtgärder bör vidtas, annars finns risk att MI inte kan användas fullt ut. Vården skulle då belastas ännu mer. I ett makroperspektiv kan då den personcentrerade utveckling vi idag upplever hotas. Det behövs vidare forskning om sjuksköterskors upplevelser av MI. Tydligare metoder för förankring behöver tas fram. Detta för att bibehålla kunskap samt för att sjuksköterskor ska utvecklas vidare inom MI. Vår granskning antyder att det finns bristande uppföljning från ledningen. Studier skulle därför behöva göras med deltagare från klinisk ledning. Många av de sjuksköterskor som deltog i de granskade studierna var ursprungligen skolade i den mer traditionella rådgivande rollen som sjuksköterska. Då det är mer fokus på personcentrering inom utbildning och kliniskt arbete idag, tror vi att fler studier skulle kunna ge en tydligare bild av hur MI fungerar. Gärna med specifika urval på sjuksköterskor som är direkt skolade in i personcentrerat arbetssätt. Konklusion MI är ett livslångt lärande (Östlund et al., 2015b s.114). Sjuksköterskor upplever att MI är värdefull, kompetensutvecklande och att den ökar patientens delaktighet. Deltagarna i granskningen efterfrågar mer tid, både för träning och utövande. För att metoden ska kunna användas i större utsträckning behöver detta åtgärdas. Rutinerna för förankring av MI på arbetsplatsen bör ses över för att tillgodose de brister som tycks finnas. I yrket som sjuksköterska är mycket vunnet om man lyckas skapa en stark vårdrelation där patient och vårdgivare möts som jämlikar. Sjuksköterskornas positiva upplevelser av ökad patientdelaktighet i samband med MI är viktiga att ta fasta på. I takt med att ett personcentrerat förhållningssätt tar allt större plats i vården kommer fler sjuksköterskor troligen att ha enklare för att implementera MI i omvårdnaden. Nästa steg kan vara att införa MI i grundutbildningen för sjuksköterskor. Detta skulle vara ett aktivt steg för att ytterligare motverka den asymmetri som är given mellan sjuksköterska och patient. En bred implementering av MI i vården skulle kunna göra det svårt att gå tillbaka till mer traditionell samtalsmetodik. Östlund et al. (2014) menar att MI är nödvändig i all patientkommunikation, 18

19 därför bör alla sjuksköterskor lära sig metoden. MI är en metod som lämpar sig väl för att förändra ohälsosamma levnadsvanor och förebygga ohälsa. I ett globalt perspektiv skulle detta kunna göra stor skillnad för många människor. 19

20 Referenslista Anell, A., Glenngård, A. H. & Merkur, S. (2012). Sweden: Health system review. Health Systems in Transition. 14(5), Beyer, H. (2014). Att förebygga cancer - livsstilsråd direkt från forskningsvärlden. Stockholm: Books on Demand GmbH Bonde, A. H., Bentsen, P., & Hindhede, A. L. (2014). School Nurses Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. Journal Of School Nursing (Sage Publications Inc.), 30(6), doi: / Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses' experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal Of Clinical Nursing, 20(23/24), doi: /j x Cook, P., Manzouri, S., Aagaard, L., O Connell, L., Corwin, M., & Gance-Cleveland, B. (2017). Results From 10 Years of Interprofessional Training on Motivational Interviewing. Evaluation & the Health Professions, 40(2), Cronquist, C. (2016, nr 1). Motiverande samtal används inte alltid rätt. Omvårdnadsmagasinet, nr 1, Edvardsson, D., Winblad, B., & Sandman. P. O. (2008). Person-centred care of people with severe Alzheimer's disease: Current status and ways forward. Lancet Neurology, 7(4), Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., &... Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 10(4), doi: /j.ejcnurse Eldh, A.C., & Örebro universitetsbibliotek. (2006). Patient participation - what it is and what it is not (Örebro studies in caring sciences, 11). Örebro: Örebro universitetsbibliotek: Örebro University. Eriksson, A (2014) Global hälsa och omvårdnad. I A. Ehrenberg. & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. (2. uppl). (s ). Studentlitteratur: Lund. Folkhälsomyndigheten. (2014). Åldrande befolkning. Hämtad från Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s ). Lund: Studentlitteratur Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s ). Lund: Studentlitteratur 20

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Om materialet Materialet syftar till att vara ett underlag för reflektion och dialog stöd i den förändringsprocess som

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire Välkomna Motiverande samtal MI Motivational Interviewing MI Skapat av W.R Miller & S. Rollnick Motiverande samtal MI som förhållningssätt och samtalsmetod i Förskolan Ann-Sofie Eriksson Socionom och förskollärare

Läs mer

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2

Läs mer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM4360 Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 högskolepoäng Environmental impact on health Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp

Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Hälsa och ohälsa III, 7,5 hp Nursing Science Ba (B), Health and Ill-health III Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn)

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg. POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7. 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.5 Credits Kurskod: OM2005 Utbildningsområde:

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018 Motiverande samtal Motivational interviewing/mi 11 + 26 april 2018 Karin Salomonsson Wohlin Läkare, specialist i allmänmedicin MI lärare, Medlem i MINT- Motivational Interviewing Network of Trainers Metodstöd

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Motiverande Samtal vid spelproblem

Motiverande Samtal vid spelproblem 1) Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2) Motivationsforum 3) BABkonsult Motiverande Samtal vid spelproblem Lars Forsberg1) Kerstin Forsberg2) Erik Knifström3) Brad W. Lundahl,

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 5. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 5. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Samtalsmetodik med MI som grund

Samtalsmetodik med MI som grund 100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad

Läs mer

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Masterprogram i folkhälsovetenskap 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter i behov av livsstilsförändring En litteraturstudie

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter i behov av livsstilsförändring En litteraturstudie EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2017:67 Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter i behov av livsstilsförändring

Läs mer

Rådgivning om tobak MI och KBT

Rådgivning om tobak MI och KBT Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

BAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin

BAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin Uppdaterad: 2016-05-11 Professor Pia Gabre, Folktandvården/Uppsala län Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin BAKGRUND Tandvårdslagen beskriver att tandvården

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå 1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av

Läs mer

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer