Spelmissbruk. En forskningsöversikt. FoU Välfärd. FoU rapport 2017:4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spelmissbruk. En forskningsöversikt. FoU Välfärd. FoU rapport 2017:4"

Transkript

1 Spelmissbruk En forskningsöversikt FoU Välfärd FoU rapport 2017:4

2

3 Spelmissbruk En forskningsöversikt Johan Fagerberg

4 FoU Rapport 2017:4 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Bloom Lundqvist Tryckeri: Backman Info, Gävle ISSN:

5 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 7 Konsekvenser för socialtjänsten... 7 Beskrivning av uppdraget... 8 Rapportens disposition... 8 SYFTE... 9 METOD...10 Tillvägagångssätt vid sökning av litteratur...10 Brister med metoden TERMER OCH BEGREPP...11 Spelproblem...11 Spelmissbruk...11 Spelberoende...12 SPELPROBLEM SOM SAMHÄLLSFENOMEN...14 Förekomst av spelproblem...14 Social situation bland problemspelare...14 Riskfaktorer för spelproblem Skyddsfaktorer mot spelproblem Återhämtning från spelproblem...15 TEORIER OCH FÖRKLARINGSRAMAR KRING SPELPROBLEM...17 Medicinska förklaringar till spelproblem...17 Impulsivitet Tvångsmässighet Hjärnans belöningssystem Sociologiska förklaringar till spelproblem...18 Spelproblem från ett strukturfunktionalistiskt perspektiv Spel och symbolisk interaktionism BEHANDLING AV SPELPROBLEM...21 Motiverande samtal...21 Motiverande samtal och spelproblem Kognitiv beteendeterapi...22 KBT som behandling av spelproblem KBT i kombination med andra behandlingsformer...22 Kombinationsbehandlingars effekt på spelproblem Självhjälpsgrupper...23 GA som behandling av spelproblem Läkemedelsbehandling av spelproblem...24 Behandlingens effekter på spelproblem SLUTSATSER OCH DISKUSSION...27 Grupper att uppmärksamma avseende spelproblem...27 Val av behandling...27 Socialt arbete för att underlätta återhämtning från spelproblem...28 Avslutning...29 REFERENSER...30

6 4 Sammanfattning Spelproblem som samhällsfenomen syftar på hur spelproblemen yttrar sig i samhället. Faktorer som förekomst, problemspelares sociala situation, samt faktorer som påverkar förutsättningarna för återhämtning från spelproblem behandlas i denna rapport. Det framgår att andelen med spelproblem i befolkningen ligger relativt stabilt över tid kring två procent. Andelen med allvarliga spelproblem var enligt Folkhälsomyndighetens (2016c, s. 8) senaste undersökning 0,4 procent. De flesta problemspelare är män och spelproblem är vanligast i åldrarna år. Bland kvinnor är de flesta problemspelare i åldrarna år, det vill säga något äldre än problemspelare generellt. Spelproblem är enligt Binde (2013, s. 195) många gånger av övergående natur, då de flesta återhämtar sig utan att få någon behandling. Faktorer som gynnar en sådan återhämtning är att ha en stabil ekonomi. Folkhälsomyndigheten (2016c) lyfter fram att faktorer som att inte ha svårigheter med löpande utgifter, inga betalningspåminnelser angående bostaden samt en disponibel familjeinkomst över medianen förbättrar förutsättningar för återhämtning. Personer som inte återhämtar sig från spelproblem har i högre utsträckning sämre allmänhälsa, alkoholoch drogproblem, depression eller ångest jämfört med personer som gör det. Grupper som är relevanta för socialtjänsten att uppmärksamma är enligt Folkhälsomyndigheten (2016b) personer med psykisk ohälsa, män som riskkonsumerar alkohol, personer som har försörjningsstöd samt personer som utsatts för våld eller hot om våld. De sistnämnda grupperna gäller främst män. Skyddsfaktorer mot spelproblem är enligt Folkhälsomyndigheten (2017) bland annat en trygg uppväxt, ett tryggt bostadsområde samt ekonomisk och social trygghet. Spelproblem är det begrepp som huvudsakligen använts i föreliggande rapport. Begreppet syftar på spelande som leder till negativa konsekvenser, men har även en specifik betydelse som allvarlig spelproblematik i mätinstrumentet Problem Gambling Severity Index. Spelmissbruk är det begrepp som kommer användas i socialtjänstlagen och avser där enligt prop. 2016/2017:85 (s. 26) personer som utvecklat ett missbruk eller är beroende av spel om pengar. Man behöver inte vara diagnosticerad som spelberoende för att få hjälp av socialtjänsten med sitt spelande. Spelmissbruk syftar oftast på de sociala problem som kan uppstå av spelande. Spelberoende är en psykiatrisk diagnos som fastställs antingen genom diagnosmanualen ICD-10 eller DSM-5. Den förstnämnda är enligt prop. (ibid, s. 11) den som främst används inom hälso- och sjukvården. I DSM-5 benämns spelberoende som hasardspelsyndrom. Särskiljande för de båda diagnosmanualerna är att diagnosen i ICD-10 är kategoriserad som en impulskontrollstörning, medan den i DSM-5 är kategoriserad som substansrelaterad beroendesyndrom. Den sistnämnda kategoriseringen innebär ett likställande mellan spelberoende och alkohol- och drogberoende. Som framgår av Fauth-Büler m.fl. (2016, s. 885) vilar denna kategorisering av spelberoende på teorin om att det är liknande neurobiologiska mekanismer som ligger bakom såväl spelberoende som alkohol- och drogberoende.

7 5 Här behandlas två olika perspektiv av spelproblem, nämligen det medicinska och sociologiska perspektivet. Det framgår att spelproblem kan betraktas som ett medikaliserat fenomen där orsaker och lösningar huvudsakligen beskrivs i medicinska termer och att forskning fokuserar på hjärnans neurobiologi. M edi ci nskt p ers pek tiv: Redogörelsen för det medicinska perspektivet kretsar kring impulsivitet, tvångsmässighet och hjärnans belöningssystem, som anses utgöra centrala neurobiologiska mekanismer för att förstå spelberoende. Impulsivitet antas förklara varför personer börjar spela om pengar trots att spelandet i längden oftast medför ekonomiska förluster. Impulsivitet främst i detta sammanhang att göra val som ger kortsiktiga, små belöningar i stället för sådana som ger större belöning på sikt. Tvångsmässighet syftar på beteenden som fortsätter trots att de medför negativa konsekvenser. Denna mekanism antas förklara varför en individ fortsätter spela trots ekonomiska förluster. Exempel på tvångsmässigt beteende kan vara att försöka jaga ikapp förluster eller utövning av tur-ritualer. Hjärnans belöningssystem innefattar exempelvis signalsubstanserna dopamin och glutamat. Det teoretiska resonemanget handlar delvis om att personer med spelberoende har okänsliga dopaminreceptorer, varför de behöver spela längre perioder och vinna större vinster för att uppnå samma känsla av belöning som personer utan spelberoende. Impulsivitet och tvångsmässigt beteende brukar hänföras till prefrontal cortex i främre pannloben som enligt Brené (2007, s. 16) är ett viktigt område för impulskontroll och beslutsfattande. De studier som undersökt neurobiologiska mekanismers kopplingar till spelberoende utgör dock enligt Grant m.fl. (2016, s. 191) ett otillräckligt underlag för att slutsatser ska kunna dras kring vilka områden och funktioner i hjärnan som orsakar spelberoende. S o ciologiskt p erspek tiv: Som sociologiskt perspektiv på spelproblem presenteras en strukturfunktionalistisk samt en symbolinteraktionistisk teori. Enligt den strukturfunktionalistiska teori som beskrivs kan spelandet lätta på spänning och frustration hos individer som är oförmögna att leva upp till samhällets syn på lyckade och framgångsrika liv. Spelandet blir vidare ett sätt att uppleva en känsla av kontroll, samtidigt som det ger en förhoppning att vinna drömvinsten och erhålla högre status. Spel utgör således en utloppsventil för aggressioner hos underprivilegierade grupper som annars riskerar hota maktstrukturerna i samhället. Teorin om social belöning kan som symbolinteraktionistisk teori belysa spelandets mellanmänskliga aspekter. Spelandet kan utifrån detta synsätt vara ett sätt för individen att skapa och omskapa sin karaktär. Det kan vara ett sätt att vinna erkännande och respekt hos andra, genom att ge intryck av en stark karaktär. Teorin kan enligt Binde (2009, s. 18) bidra till förståelsen om de sociala drivkrafter som kan ligga bakom spelproblem. Liksom man inte med säkerhet kunnat härleda spelberoende till specifika funktioner och områden i hjärnan har även ovanstående sociologiska teorier brister. Som Binde (2009, s. 14) påpekar finns det få studier som undersökt spelproblem med en strukturfunktionalistisk utgångspunkt, samtidigt som detta perspektiv har svårt att förklara samhällelig förändring då samhället betraktas som statiskt. Vidare fokuserar teorin om social belöning främst på spelmiljöer som är typiskt mansdominerade och missar även spelformer som sker på tu man hand. Behandling av s p elproblem : Merparten forskning om behandling av spelproblem har undersökt metoder riktade mot individen i form av psykologisk behandling och läkemedelsbehandling. De psykologiska behandlingar som beskrivs i rapporten är motiverande samtal (MI), kognitiv beteendeterapi (KBT), KBT i kombination med andra behandlingar samt självhjälpsbehandling i form av Gamblers Anonymous (GA).

8 6 Utmärkande för MI är att det kan användas enskilt eller i kombination med annan behandling. Som framgår ovan är det till exempel vanligt att KBT används tillsammans med någon form av MI-behandling vid behandling av spelproblem. GA skiljer sig från övriga behandlingar bland annat genom att inte förmedlas av professionella behandlare. Det vetenskapliga stödet för psykologiska behandlingar av spelproblem är svagt. Enligt SBU (2016, s. 5) tenderar grupper som inte fått behandling av något slag förbättra sig i samma utsträckning som de som fått behandling. Den enda behandlingen som möjligen har effekt är KBT-behandling. Detta gäller avseende minskning av spelproblemens svårighetsgrad. Det föreligger enligt SBU (ibid, s. 24) alltså inget stöd för att KBT är effektivt för att minska antal dagar med spel eller den totala spelinsatsen de senaste 30 dagarna eller att behandlingen leder till tillfrisknande eller avsevärd förbättring. Vidare framgår av SBU (ibid, s. 24) att behandlingens effekt minskar över tid. Utöver KBT lyfter regeringen i sin promemoria (Ds 2015:48, s. 83) fram MI som evidensbaserad behandling av spelproblem. Det vetenskapliga stödet för MI framstår i föreliggande rapport som bristfälligt. MI minskar enligt SBU (ibid, 2016, s. 21) inte antalet speldagar per månad, belopp som satsas på spel, självskattade problem med spelandet eller tillfrisknande jämfört med vad som var förmodat inaktiva kontrollinsatser. Även för att kombinera KBT med andra metoder är det vetenskapliga stödet svagt. Enligt SBU (ibid, s. 6) har KBT i kombination med MET eller mindfulness möjligtvis en måttlig effekt för att minska spelproblemens svårighetsgrad. Som Petry m.fl. (2017) påpekar råder oklarheter kring huruvida MI behandlingen bidrar till effekten i kombinationsbehandlingar. Vidare framgår av Petry m.fl. (2017, s. 7) att MI inte verkar leda till att fler fullföljer behandlingen, vilket talar mot tesen att MI kan användas för att motivera personer med spelproblem till behandling. GA tycks vara behandlingen med sämst påvisad effekt. Det framgår av Schuler m.fl. (2016, s. 1273) att annan aktiv behandling eller GA i kombination med annan behandling ger bättre resultat jämfört med endast GA-behandling. Läkemedel som har testats för att behandla spelproblem är bland annat olika typer av opiodantagonister, antidepressiva och stämningsstabiliserande. Sådan behandling syftar till att reglera hjärnans signalsubstanser och motverka faktorer som affektiv instabilitet, brist på impulskontroll och andra beroendemekanismer. Liksom för de psykologiska behandlingsmetoderna är det vetenskapliga stödet för att behandla spelproblem med psykofarmaka svagt. Viss evidens föreligger för opiodantagonisten naltrexon samt det antidepressiva läkemedlet paroxetin, men det behövs enligt SBU (2016, s. 40) mer forskning för att göra en säker bedömning kring läkemedlens effekt.

9 7 Bakgrund Sedan 1980-talet har det enligt Binde (2014, s. 194) skett en expansion av den svenska spelmarknaden tillsammans med en intensifierad marknadsföring och tilltagande kommersialisering. Detta har lett till ökad tillgänglighet, ett bredare urval av spel och en utveckling mot mer riskfyllda spelformer (ibid, s. 196). Även om spel om pengar har minskat i befolkningen i stort sedan 2008, ligger andelen med allvarliga spelproblem enligt Folkhälsomyndigheten (2016a, s. 1) kvar på samma nivå. Uppskattningsvis har två procent av befolkningen (ca personer) någon form av spelproblem, något som enligt regeringen (Ds 2015:48, s. 22, 24) är mest förekommande i utsatta grupper. Personer med spelproblem har i högre utsträckning än övriga personer psykisk ohälsa, socioekonomiska problem och andra missbruk. Utifrån detta betraktas spelproblematik enligt Binde, Svensson och Engström (2013, s. 2) som ett betydande folkhälsoproblem. Från och med 1 januari 2018 får kommunernas socialtjänster ett ökat ansvar för personer med spelmissbruk. Lagändringen innebär att kommunernas ansvar att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra substanser även kommer att omfatta spel om pengar. Lagändringen syftar enligt regeringen (prop. 2016/2017:85, s. 10) bland annat till att personer som missbrukar spel om pengar ska ges bättre förutsättningar till stöd och behandling. Bakgrunden till lagändringen utgörs enligt regeringen (Ds 2015:48, s. 18) av flera orsaker. En av dem är att spelmissbruk sedan 2013 betraktas som ett substansrelaterat beroendesyndrom i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). DSM-5 är den senaste diagnosmanualen utgiven av American Psychiatric Association (APA). Där behandlas spelberoende under samma kapitel som alkohol- och narkotikamissbruk och benämns som hasardspelsyndrom (prop. 2016/2017:85, s. 11). Tidigare upplagor av DSM kategoriserade enligt Edman och Berndt (2016, s. 85) spelberoende som en impulskontrollstörning. Synen på spelberoende som ett psykiatriskt beroendetillstånd jämförbart med alkohol- och drogberoende kräver enligt regeringen (Ds 2015:48, s. 18) en tydligare ansvarsfördelning mellan kommun och landsting i lagstiftningen. Förutom ändrade diagnoskriterier av spelmissbruk påpekar regeringen (Ds 2015:48, s. 18) att spelmissbruk är ett folkhälsoproblem eftersom det bidrar till negativa konsekvenser avseende hälsa, ekonomi och det sociala livet för en betydande del av befolkningen. Slutligen motiveras lagändringen med att det behövs bättre förutsättningar att arbeta förebyggande mot missbruk, vilket enligt regeringen (Ds 2015:48, s. 18) förutsätter en tydligare ansvarsfördelning och bättre samverkan mellan kommun och landsting. Konsekvenser för socialtjänsten Regeringen lyfter i sin promemoria (Ds 2015:48, s. 6) fram tre områden den nya lagstiftningen syftar till att påverka gällande spelmissbruk. Dessa områden utgörs av förebyggande arbete, stöd och behandling samt ökad kunskap, varav socialtjänstens arbete huvudsakligen berörs av de två förstnämnda.

10 8 Vad gäller det förebyggande arbetet får socialtjänsten i uppdrag att utöver sitt förebyggande arbete mot alkohol- och narkotikamissbruk även förebygga spelmissbruk. Detta arbete kommer även att riktas mot barn och ungdomar. I proposition 2016/2017:85 framgår att socialtjänsten kan arbeta förebyggande genom samarbete med föreningar och genom skolan. Regeringen (ibid, s. 56) betonar även likheterna mellan spelmissbruk och andra typer av missbruk, och menar därför att socialtjänstens förebyggande arbete mot spelmissbruk kan anta liknande form som arbetet mot alkohol- och narkotikamissbruk. Arbetet kring stöd och behandling för personer med spelmissbruk måste enligt regeringen (Ds 2015:48, s. 8) bli mer samordnade mellan kommun och landsting. Det ska även bli lättare för personer med spelmissbruk att söka hjälp. Kunskap om spelmissbruk hos socialarbetare inom exempelvis vuxenärenden och försörjningsstöd kan göra det lättare att uppmärksamma personer som behöver stöd och behandling. Vidare påpekar regeringen i sin proposition (2016/2017:85, s. 30) att socialtjänsten inte kommer ansvara för behandling där vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen är aktuell, som är fallet vid den psykiatriska diagnosen spelberoende. Beskrivning av uppdraget Med anledning av beslutet om kommuners ökade ansvar för personer med spelproblem har socialcheferna i Gävleborgs län begärt en forskningsöversikt kring spelproblem. I föreliggande rapport ges en överskådlig bild av forskning kring ämnet som är relevant för socialtjänstens arbete. Med spel avses i det här fallet spel om pengar, och syftar alltså inte på exempelvis TV- och datorspel. Spelproblem är ett begrepp med något bredare innebörd än spelmissbruk, och är det begrepp som huvudsakligen används i rapporten. Rapportens disposition Rapporten är disponerad som följande: nedan beskrivs rapportens syfte och vilken metod som användes vid insamling av litteratur. I kapitlet Termer och begrepp redogörs för de vanligaste benämningarna på spelproblem och vad som skiljer dessa åt. Kapitlet Spelproblem som samhällsfenomen beskriver förekomsten av spelproblem i befolkningen och utmärkande risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer. I kapitlet Teorier och förklaringsramar ges exempel på medicinska och sociologiska perspektiv på spelproblem. Vidare beskrivs forskningsläget kring behandlingsmetoder för spelproblem under kapitlet Behandling av spelproblem. Rapporten avslutas med slutsatser samt en diskussion utifrån rapportens innehåll kring hur socialtjänsten kan komma att arbeta med personer med spelproblem.

11 9 Syfte Rapportens syfte är att ge en översiktlig bild av kunskapsläget kring spelproblem. Genom att belysa olika områden inom fältet, syftar rapporten vidare till att tjäna som stöd för socialtjänstens arbete med spelproblem. Rapporten har till största delen ett teoretiskt fokus för att redogöra för begrepp och termer som används inom spelområdet, hur spelproblemen ser ut i samhället samt olika teorier och förklaringsramar för hur spelproblem uppkommer. Vidare redogörs för olika behandlingsmetoder för spelproblem, samt om evidens för behandlingarnas effekt föreligger.

12 10 Metod För att ge en översiktlig bild av kunskapsläget kring spelproblem genomfördes en narrativ litteraturgenomgång. Med detta tillvägagångssätt kan den litteratur som presenteras enligt Campbell, Taylor och McGlade (2017, s. 23) struktureras i olika teman och rubriker som anses relevanta för att skapa en sammanhållande bild av forskningsläget. De källor som genomsökts i forskningsöversikten är statliga dokument, riktlinjer och dokument från myndigheter och organisationer samt vetenskapliga tidskrifter och databaser. Tillvägagångssätt vid sökning av litteratur De tidskrifter som användes vid sökning av litteratur var Socialmedicinsk tidskrift, Socialvetenskaplig tidskrift, Journal of Social Work Practise in Addictions, Journal of Gambling Issues, Asian Journal of Gambling Studies and Public Health och Nordic Studies on Alcohol and Drugs. Databaser som tillämpades var PubMed, Social Sciences Abstracts, Web of Science, Sociological Abstracts och Google Scholar. Söktermer som användes var gambling, gambling AND perspective, gambling AND theory, gambling AND motivation, gambling AND sociological AND review, gambling AND treatment (med och utan endast review ), treatment AND gambling AND swed*, gambling AND mental illness samt för de svenskspråkiga tidskrifterna behandling och behandling AND spelberoende. Utöver ovanstående sökningar hittades litteratur genom referenslistor, hänvisningar på hemsidor som behandlar spelproblem samt sökning efter statliga dokument och annan grå litteratur som dokument från myndigheter och organisationer. Brister med metoden Brister som föreligger med ovan beskrivna tillvägagångssätt är att sökningen efter litteratur har skett utan den systematik som tillämpas i systematisk litteraturöversikt, som enligt Campbell m.fl. (2017, s. 24) skiljer sig från en narrativ litteraturöversikt genom att tillämpa mer rigorösa och systematiska tillvägagångssätt vid insamling av litteratur. Detta kan enligt Bowers-Brown och Stevens (2010, s. 82) vara lämpligt vid exempelvis utvärdering av olika behandlingsmetoder. Eftersom föreliggande rapport är explorativ och syftar till att ge en så bred bild av spelproblem som möjligt, ansågs det inte som nödvändigt att tillämpa en systematisk litteratursökning. Som påpekas av Bergmark, Bergmark och Lundström (2011, s. 61) avgörs kvaliteten i en narrativ översikt av dess språkliga argumentation och resonerande snarare än statistisk precision som är fallet med en systematisk översikt.

13 11 Termer och begrepp Flera olika termer och begrepp används i litteratur som behandlar spelproblem. I Sverige är spelproblem, spelmissbruk och spelberoende enligt Binde och Forsström (2015, s. 221) några av de mest förekommande, varav dessa tre begrepp redogörs för nedan. Spelproblem Spelproblem är enligt Binde och Forsström (2015, s. 222) tredje vanligaste benämningen på problem av varierande storlek orsakade av spel om pengar i svenska tidningar. Begreppet syftar enligt Binde och Forsström (ibid, s. 222) vanligtvis på problem av mildare svårighetsgrad än sådana kopplade till spelberoende. En grundläggande definition kan enligt Binde (2013, s. 21) vara att individen dels har bristande kontroll över sitt spelande om pengar, dels att dessa medför negativa konsekvenser för honom eller henne. Medan Binde (ibid, s. 21) argumenterar för att begreppet bör användas om personer vars spelande medför påtagliga negativa konsekvenser under en längre tidsperiod, menar Folkhälsomyndigheten (2016b, s. 1) att begreppet kan användas oavsett storlek på problemen. Vidare föreligger enligt Folkhälsomyndigheten (ibid) en åtskillnad mellan spelproblem som samlingsbegrepp och spelproblem med en specifik betydelse. I det senare fallet används benämningen som ett mått på allvarlig spelproblematik inom mätverktyget Problem Gambling Severity Index (PGSI). Det är den senare innebörden som åsyftas när Folkhälsomyndighetens prevalensstudier om spelproblem redogörs för nedan. Det är alltså viktigt att uppmärksamma i vilket sammanhang användningen av ordet spelproblem sker. Begreppet kan användas för att beteckna spelande som leder till negativa konsekvenser för en individ, men det kan även användas som ett specifikt mått på spelproblem inom mätverktyget Problem Gambling Severity Index (PGSI), som används vid Folkhälsomyndighetens prevalensstudier om spelproblem i Sverige. Spelmissbruk Inom socialt arbete används ofta begreppet spelmissbruk eftersom missbruk är den term som förekommer i socialtjänstlagen (Folkhälsomyndigheten, 2016b, s. 1). Begreppet används många gånger synonymt med spelproblem, eftersom det som avses är spelande som medför negativa konsekvenser (Binde, 2013, s. 23). Det som särskiljer spelmissbruk från de andra begreppen är enligt Binde (ibid, s. 23) att det ofta syftar på de sociala problem som kan uppstå av spelande. Användningen av begreppet förutsätter som Binde (ibid, s. 23) påpekar ett antagande om att spelande kan ske på ett sätt som är positivt för individen, och att det inte alltid är aktuellt att tala om missbruk av spel. Som Binde (ibid, s. 24) poängterar bör man även vara medveten om de moraliska associationer begreppet missbruk ofta sammankopplas med. Begreppet kan ha en stigmatiserande effekt genom att individen skuldbeläggs för att inte ta ansvar för sitt spelande.

14 12 Som framgår i Prop. 2016/2017:85 (s. 26) avses med spelmissbruk i socialtjänstlagen personer som utvecklat ett missbruk eller är beroende av spel om pengar. Detta medför inte att personen behöver vara diagnostiserad som spelberoende för att få hjälp av socialtjänsten. Förutom den växelvisa användningen mellan begreppen spelproblem och spelmissbruk, förekommer alltså en överlappning mellan spelmissbruk och spelberoende på det sätt begreppet används i socialtjänstlagen. Detta trots att begreppet missbruk enligt Binde (2013, s. 23) ofta anses irrelevant i medicinska sammanhang, eftersom det främst lägger vikt vid de sociala konsekvenserna av problematiken. Spelberoende Spelberoende är, som framgår av Binde (2013, s. 21), en psykiatrisk diagnos och skiljer sig därmed från spelmissbruk. Vidare är det enligt Binde och Forsström (2015, s. 221) den mest förekommande benämningen av spelproblem i svenska tidningar. Användningen av begreppet speglar enligt Binde och Forsström (ibid, s. 221) en medikalisering av beteenden som tidigare ansågs bero på bristande karaktär, men som nu tillskrivs medicinska orsaker. Det föreligger två uppsättningar bedömningskriterier; dels WHO:s tionde upplaga av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD-10) samt ovan nämnda DSM-5. I ICD-10 används diagnosen spelberoende, medan diagnosen hasardspelsyndrom används i DSM-5. Spelberoende omfattar båda dessa diagnoser. Diagnosmanualerna skiljer sig i och med att ICD-10 kategoriserar spelberoende som en impulskontrollstörning, medan diagnosen i DSM-5 ses som ett substansrelaterat beroendesyndrom av samma typ som alkohol- och narkotikaberoende (Folkhälsomyndigheten, 2016b, s. 2). Den sistnämnda kategoriseringen av spelberoende utgår enligt Fauth-Büler, Mann och Potenza (2016, s. 885) från teorin om att det är liknande neurobiologiska mekanismer som ligger bakom såväl spelberoende som alkoholoch drogberoende. Även om ICD-10 är den manual som används för kliniska bedömningar i den svenska hälso- och sjukvården, hänvisar regeringen i sin proposition (2016/2017:85) mestadels till definitionen i DSM-5. I DSM-5 definieras hasardspelsyndrom som ihållande och återkommande problematiskt spelbeteende som leder till kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning (Prop. 2016/2017:85, s. 12). Fyra av de nio kriterier som följer definitionen ska vara uppfyllda för att hasardspelsyndrom ska föreligga. Kriterierna berör bland annat personens upptagenhet av spel, huruvida personen behöver spela för större och större summor för att uppnå önskad spänningseffekt och om personen blir rastlös eller irriterad vid försök att begränsa eller sluta upp med sitt spelande. Som Binde (2013, s. 22) påpekar vilar definitionen för spelberoende på en psykobiologisk grund. Det innebär ett antagande om att drivkraften till spelande har sin orsak i psykologiska och biologiska drivkrafter som spelaren inte kan kontrollera. Därav går en skiljelinje mellan missbruks- och beroendebegreppet, där det förstnämnda enligt Binde (ibid, s. 23) snarare sätter de sociala aspekterna av problematiken i fokus. Som framkommit ovan avser dock socialtjänstlagens användning av begreppet spelmissbruk även personer som utvecklat ett beroende (Prop. 2016/2017:85, s. 26). Trots att det föreligger en teoretisk distinktion mellan spelmissbruk som socialt fenomen och spelberoende som medicinskt fenomen sker därmed en viss överlappning.

15 I K O R T H E T : Ovan beskrivs tre av de vanligaste begreppen som används när man talar om spelmissbruk. Begreppen uppvisar stora likheter, vilket kan bidra till en viss överlappning. En skillnad mellan begreppen, som framgår av Binde (2013, s. 24), är att spelproblematik oftast uppfattas neutralt, medan spelmissbruk lägger vikt vid de sociala aspekterna av spelandet. Begreppet spelberoende är den vanligaste benämningen av fenomenet i svenska tidningar. Begreppet skiljer sig från spelproblematik och spelmissbruk eftersom det är en psykiatrisk diagnos. Diagnosen kan ställas efter att en klinisk bedömning gjorts inom hälso- och sjukvården. Även om diagnosen fastställs genom vissa kriterier varierar definitionen även här. I ICD-10 betraktas diagnosen som en impulskontrollstörning, medan den i DSM-5 går under substanssyndrom där även beroende av alkohol och narkotika ingår. Även om de olika benämningarna har någorlunda specifika innebörder görs ofta avsteg från dessa. Samtidigt som regeringen i sin proposition (2016/17:85) framhäver fenomenets medicinska status, kommer det icke-medicinska begreppet spelmissbruk användas i socialtjänstlagen. 13

16 14 Spelproblem som samhällsfenomen I detta kapitel beskrivs spelfenomenet från ett samhälleligt perspektiv. Som påpekas i regeringens promemoria (Ds 2015:48, s. 76) krävs en helhetssyn på individen för att kunna erbjuda vård för spelproblem. Nedan redogörs därför för hur spelproblem yttrar sig bland befolkningen i sin helhet. Problemspelares sociala situation gällande familj, utbildning och inkomst behandlas. Vidare redogörs för risk- och skyddsfaktorer för att spelproblem ska utvecklas samt vad som är viktigt för återhämtning från spelproblem. Utgångspunkt tas främst i Folkhälsomyndighetens befolkningsstudier om spelproblem. Förekomst av spelproblem Mellan åren 2008 till 2015 minskade befolkningen sitt spel om pengar från 70 till 58 procent, enligt Folkhälsomyndigheten (2016a). Hushållen spenderar dock lika mycket pengar på spel som 2008, vilket betyder att en mindre andel av befolkningen spelar för mer pengar. Vidare har av hela befolkningen i åldrarna år ungefär två procent enligt Folkhälsomyndigheten (2016a, s. 1) spelproblem. Med spelproblem avses här personer som enligt det ovan nämnda mätinstrumentet PGSI har förhöjd risk eller spelproblem enligt instrumentets poängskala. Personer inom dessa två kategorier klassas av Folkhälsomyndigheten (2011, s. 81) som problemspelare. Andelen problemspelare ligger enligt Binde (2014, s. 195) på en jämn nivå över tid, vilket även verkar vara fallet i övriga västländer. Vidare påpekar Binde (ibid) att en stor del av dem som klassas som problemspelare spontanläker över tid och ersätts av nya problemspelare. Individuella spelproblem är alltså sällan statiska, utan är ofta av övergående natur. Enligt PGST:s definition av spelproblem, det vill säga den allvarliga graden av spelproblematik, är det enligt Folkhälsomyndigheten (2016c, s. 9) 0,4 procent av befolkningen som når upp till kriterierna. Denna andel har legat relativt stabilt sedan 2008, medan andelen med förhöjd risk har minskat (ibid, s. 9). Fler män än kvinnor är problemspelare med en andel på 2,6 procent av männen respektive 0,9 procent av kvinnorna (Folkhälsomyndigheten, 2016c, s. 8). Vidare utgörs gruppen problemspelare främst av yngre personer, då de flesta är mellan år (ibid, s. 8). Bland kvinnor är det vanligast med problemspelande i åldersgruppen år (ibid, s. 10). Gällande spelens geografiska placering visar internationella studier enligt Delfabbro och King (2017, s. 312) att möjligheterna till spel är större i socioekonomiskt utsatta områden, bland annat genom en högre koncentration av spelautomater än övriga områden. Detta kan leda till att spelproblem lättare uppstår i socioekonomiskt utsatta områden. Social situation bland problemspelare Av Folkhälsomyndighetens (2016c, s. 8) senaste nationella undersökning om spelproblem framgår att vissa faktorer är utmärkande för gruppen problemspelare. Däribland att spelproblem är vanligast bland ensamstående personer, utan någon större skillnad mellan de som har

17 15 barn och de som inte har barn. Spelproblem är vanligare bland personer som inte har läst på universitet eller högskola. Vidare är det vanligare med spelproblem bland personer med låg inkomst, samt personer födda utanför Norden. Riskfaktorer för spelproblem Det är enligt Folkhälsomyndigheten (2016a) fyra grupper som bör uppmärksammas av socialtjänst och hälso- och sjukvård avseende spelproblem. Dessa är personer med psykisk ohälsa, män som riskkonsumerar alkohol, personer som har försörjningsstöd samt personer som utsatts för våld eller hot om våld. I de två sistnämnda grupperna gäller sambandet till problemspelande främst för män. Eftersom det enligt regeringen (Ds 2015:48, s. 7) endast är en liten andel av alla med allvarliga spelproblem som söker hjälp för detta, kan det vara viktigt att dessa personer uppmärksammas vid kontakt med socialtjänst. Anderberg och Dahlberg (2015, s. 514) visar att screening-instrument för spelproblem kan vara ett lämpligt verktyg för att kartlägga socialtjänstens klienters spelproblem, samtidigt som man bör göra detta främst i fall där indikatorer på spelproblem föreligger. De screening-instrument som Anderberg och Dahlberg (ibid, s. 509) framhäver som lämpliga för socialtjänsten är NODS och NODS-PERC. Det sistnämnda är kortare och används när klienten uppvisar andra symptom som missbruksproblem, kriminalitet och psykisk ohälsa. Båda instrumenten har visat sig vara tillförlitliga att mäta spelproblem (ibid, s. 509). Skyddsfaktorer mot spelproblem Skyddande faktorer som framhävs av Folkhälsomyndigheten (2017, s. 1) är trygg uppväxt, tryggt bostadsområde samt ekonomisk och social trygghet. Vidare lyfts en god allmän hälsa, fullständiga skolbetyg samt att spel inte betraktas som viktigt av personer i ens omgivning som skyddsfaktorer. Förebyggande arbete mot spelproblem kan därför vara att stärka individens sociala och ekonomiska trygghet. Även ett förebyggande arbete mot skolor och arbetsplatser anses viktigt, eftersom spelande under skol- och arbetstid enligt Folkhälsomyndigheten (2017, s. 2) är en ytterligare riskfaktor för att utveckla spelproblem. Återhämtning från spelproblem Som framgår ovan tenderar många att återhämta sig från sina spelproblem utan att de genomgått någon form av behandling. Denna naturliga återhämtning kan enligt Carlbring, Jonsson, Josephson och Forsberg (2010, s. 101) möjligen förklara frånvaron av skillnad mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp i studier om behandling av spelproblem vilket, som kommer framgå i nedanstående kapitel om behandlingar, är ett tämligen vanligt utfall. I Folkhälsomyndighetens (2016d, s. 10) undersökning av spelproblem hade två av tre problemspelare återhämtat sig mellan åren 2008/2009 till Spelande med negativa konsekvenser verkar alltså vara av övergående natur. Det föreligger dock faktorer som är viktiga för återhämtningsprocessen. Nedanstående uppgifter är hämtade från ovan nämnda undersökning av Folkhälsomyndigheten (ibid). De återhämtningsfaktorer som här valts att redovisas kan anses vara relevanta för socialtjänstens arbete med spelproblem.

18 16 Vad gäller individens ekonomi föreligger signifikanta, positiva samband mellan återhämtning från spelproblem och att inte ha personliga svårigheter med löpande utgifter, betalningspåminnelser angående bostaden samt att ha en disponibel familjeinkomst över medianen. För personer över 24 är även förvärvsarbete en stärkande faktor för återhämtning. Vidare är känslomässigt stöd under uppväxten samt praktiskt stöd i vuxenlivet viktigt för återhämtning från spelproblem. Bland dem som inte återhämtade sig i Folkhälsomyndighetens (2016c, s. 32) undersökning hade en högre andel sämre allmänhälsa, alkohol- eller drogproblem, depression eller ångest jämfört med dem som återhämtade sig från sina spelproblem. I K O R T H E T : Förekomst av spelproblem, risk- och skyddsfaktorer samt faktorer för återhämtning har behandlats. Nedan sammanfattas några huvudsakliga punkter. De grupper som socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör uppmärksamma avseende spelproblem är enligt Folkhälsomyndigheten (2016a) personer med psykisk ohälsa, män som riskkonsumerar alkohol, personer som har försörjningsstöd samt personer som utsatts för våld eller hot om våld. Vidare framgår ovan att trygg uppväxt, tryggt bostadsområde samt ekonomisk och social trygghet utgör skyddande faktorer mot spelproblem. Spelproblem verkar vara av övergående natur, i och med att de flesta med spelproblem återhämtar sig från dessa. Det finns faktorer som förbättrar möjligheterna för detta. Bland annat verkar individens ekonomiska förutsättningar vara viktiga. Stabil inkomst, kontroll över utgifter och att inte ha betalningspåminnelser om hyra är faktorer som påverkar individens förutsättningar att minska sina spelproblem. Vidare är individens allmänhälsa och psykiska välmående viktiga för återhämtning. De som inte återhämtar sig har i högre utsträckning dålig allmänhälsa, alkohol- eller drogproblem samt depression och ångest än personer som blir av med sina spelproblem.

19 17 Teorier och förklaringsramar kring spelproblem I detta kapitel ges en beskrivning av teorier och förklaringsramar som används för att förklara spelproblem. I SOU 2008:124 (s. 156) konstateras att flertalet förklaringsmodeller kring spelproblem föreligger. Faktorer som nämns sträcker sig från samhälle och kultur till individens känsloliv, psykologi och biologi. Spelproblem är på så sätt vad man kan kalla för ett flerdimensionellt fenomen. Huvuddelen av forskning kring spelproblem utgår dock enligt Binde (2009, s. 6) från en medicinsk förklaringsmodell där förklaringar hänförs till patologiska faktorer i hjärnan. Nedan beskrivs därför till en början det medicinska perspektivet på spelproblem. För att ge en bred förklaringsram kontrasteras sedan det medicinska perspektivet mot ett sociologiskt perspektiv. Medicinska förklaringar till spelproblem Som Edman och Berndt (2015, s. 87) påpekar är spelproblem ett snabbt växande forskningsfält som huvudsakligen domineras av synen på fenomenet som en patologi eller ett beroende. Detta perspektiv på spelproblem speglas i regeringens promemoria (Ds 2015:48), där det uttrycks att spelberoende är av samma typ som beroende av alkohol och narkotika och påverkar hjärnans belöningssystem på ett likartat sätt. Även om detta påstående ofta uttrycks ges det sällan en förklaring till vad det egentligen innebär (Edman & Berndt, 2015, s. 100). Nedan skisseras några huvudsakliga resonemang kring spelproblem från ett medicinskt perspektiv. Utgångspunkt tas i impulsivitet, tvångsmässighet och processer kring hjärnans belöningssystem. Dessa är enligt Fauth-Büler m.fl. (2016, s. 887) centrala kognitiva funktioner för att förstå spelberoende som psykiatrisk diagnos. Impulsivitet I en forskningsöversikt över neurobiologiska och psykologiska orsaker till spelberoende framhäver Grant, Odlaug och Chamberlain (2016, s. 189) impulsivitetens roll vid utveckling av spelberoende. I en svensk studie har till exempel Sundqvist och Wennberg (2014, s. 1291) visat på ett positivt, om än svagt, samband mellan impulsivitet och riskspelande. Impulsivitetens huvudsakliga aspekter utgörs enligt Fauth-Büler m.fl. (2016, s. 887) av ett omoget beteende där man inte tar hänsyn till handlandets konsekvenser. Impulsivitet kan enligt Fauth- Büler m.fl. (ibid, s. 887) sägas bestå av två komponenter, nämligen impulsivt handlande och kognitiv impulsivitet. Den förstnämnda innebär en reducerad förmåga att kontrollera kroppsliga impulser. Den andra handlar om beslutsfattningsförmåga och innebär att man gör val som ger kortsiktiga, små belöningar i stället för sådana som ger större belöning på sikt. Förmågan till en sådan uppskjuten belöning har studerats av Mischel, Shoda, and Peake (i Kidd, Palmeri & Aslin, 2013, s. 110) i det så kallade Marshmallowexperimentet. I det fick barn välja mellan att äta en marshmallow på direkten eller vänta för att då få två. Resultatet visar att de barn som väntade innan de åt godiset kom att uppvisa bättre självförtroende och förmåga att hantera problem än barn som väntade kortare tid. Barn som väntade en längre tid utvecklade i mindre utsträckning alkoholism och levde överlag mer framgångsrika liv än barn som åt godiset snabbare.

20 18 Gällande spelberoende visar Moccia m.fl. (2017, s. 104) att störd aktivitet i prefrontal cortex, den främre delen av pannloben som enligt Brené (2007, s. 16) är ett viktigt område för impulskontroll och beslutsfattande, möjligtvis kan bidra till försämrad kontroll över spelandet. Som Grant m.fl. (2016, s. 191) påpekar, påverkas troligtvis sambandet mellan spelberoende och impulsivitet av faktorer som socioekonomisk status, kön och ålder vid speldebut. Vidare menar Moccia m.fl. (2017, s. 111) att de studier som undersökt kopplingen mellan specifika hjärnområden och kognitiv kontroll över spelande är för få och att de metodologiska tillvägagångssätten inte möjliggör några generaliseringar av resultaten. Tvångsmässighet Det som skiljer tvångsmässighet från impulsivitet är enligt Fauth-Büler m.fl. (2016, s. 890) att impulsivt beteende syftar till att nå någon form av belöning, medan tvångsmässighet utmärks av upprepade handlingar oavsett om de leder till belöning eller inte. Exempel på tvångsmässigt beteende hos personer med spelberoende kan enligt Fauth-Büler m.fl. (ibid, s. 890) vara att försöka vinna igen förluster och att utöva olika tur-ritualer. Tvångsmässighet hänförs enligt Fauth-Büler m.fl. (ibid, s. 890) till områden i hjärnan som processar inlärning via straff och belöning. Tvångsmässigt beteende kan enligt Grant m.fl. (2016, s. 189) vara en relevant faktor för att förstå varför personer fortsätter med spel trots eventuellt negativa konsekvenser. Medan impulsivitet driver personer till att börja spela för att uppnå belöning kan spelandet sedan kan övergå till en tvångsmässig handling trots de negativa konsekvenser det medför. Hjärnans belöningssystem Som framgår av Fauth-Büler m.fl. (2016, s. 890) tros hjärnans belöningssystem utgöra en viktig faktor i spelberoendets orsaker. Belöningssystemet stärker de beteenden som gynnar artens överlevnad och involverar bland annat aktivering av dopaminerga och glutamanerga neuron. Man antar här enligt van Holst, van den Brink, Veltman och Goudriaan (2010, s. 91) att människans beteende styrs av klassisk betingning, vilket innebär att handlingsmönster som aktiverar belöningssystemet förstärks. Vad gäller utveckling av spelberoende är en teori enligt van Holst m.fl. (2010, s. 91) att personer med spelberoende har mindre känsliga dopaminreceptorer, varav de skulle behöva spela längre perioder och vinna större vinster för att uppnå samma belöningseffekt som personer utan spelberoende. Vidare menar Grant m.fl. (2016, s. 190) att störningar av signalsubstansen glutamat kan hindra kommunikationen mellan prefrontal cortex och accumbenskärnan vilket kan bidra till ett belöningssökande beteende. Till skillnad mot vad som verkar vara fallet vid substansmissbruk, menar Grant m.fl. (2016, s. 189) att man inte kunnat fastställa ett samband mellan spelberoende och okänsliga dopaminreceptorer. Vidare framgår av Grant m.fl. (ibid, s. 90) att sambandet mellan spelberoende och signalsubstansen glutamat inte är lika utforskat som det mellan spelberoende och dopamin. Sociologiska förklaringar till spelproblem Som framgår ovan framställs spelproblem ofta som ett medicinskt fenomen. Man kan tala om spelproblem som ett medikaliserat begrepp. Som framgår av Topor (2010, s. 69) betyder medikalisering att socialt avvikande beteende klassificeras i medicinska ordalag och anses behöva medicinsk behandling, samtidigt som man bortser från handlingarnas sociala sammanhang. Som Bergmark (2012, s. 237) visar är denna utveckling tydlig i den svenska missbruks-

21 19 vården, som gått från ett socialt fokus vid behandling av missbruk till att allt mer betona neurobiologiska aspekter av missbruket. Denna medikaliseringstendens gäller även spelproblem, som enligt Edman och Berndt (2015, s. 90) började betraktas i termer av ett beroende först under 1990-talet. För att ge en bred förståelse för spelproblem är det därför relevant att redogöra för alternativa teorier kring spelproblem utöver det medicinska. Nedan ges en beskrivning av två sociologiska perspektiv på spelproblem, varav ett är makrosociologiskt och ett mikrosociologiskt. Makrosociologiska teorier tar enligt Giddens (1994, s. 158) fasta på den institutionella och strukturella bakgrunden till våra handlingar. Här kommer spelproblem från ett strukturfunktionalistiskt synsätt presenteras. Mikrosociologiska perspektiv intresserar sig främst enligt Giddens (ibid, s. 158) av den vardagliga interaktionen mellan människor. Som exempel på mikrosociologisk teori redogörs nedan för symbolisk interaktionism. Folkhälsomyndighetens (Binde, 2009) översikt om samhällsvetenskapliga teorier om spelproblem kommer att tjäna som underlag för nedanstående redogörelse. Spelproblem från ett strukturfunktionalistiskt perspektiv Som framgår av Binde (2009, s. 12) kan samhället, från ett strukturfunktionalistiskt perspektiv, ses som en organism vars delar fyller en specifik funktion. Konflikter som uppstår hanteras genom mekanismer som upprätthåller balans i systemet och utgör således ett skydd för samhällets strukturer. Spelande kan enligt Binde (ibid, s. 12) betraktas som en sådan mekanism. Edward Devereux (i ibid, s. 13) menar att spelande bör ses som en utloppsventil för sociala spänningar och frustration. Frustration uppstår när individen upplever sig oförmögen att leva upp till samhällets krav på att vara en lyckad och framgångsrik person. Spelande blir enligt Devereux (ibid, s. 13) en förhoppning om att genom drömvinsten tillägna sig den status och rikedom som krävs för att betraktas som framgångsrik. Vidare ger spelandet en känsla av kontroll för individer som ofta känner sig maktlösa. Spelande har på så sätt en samhällsbevarande funktion, eftersom frustration och ilska hos människor långt ned i den sociala hierarkin, annars riskerar att riktas mot strukturella orättvisor. Som Binde (ibid, s. 14) påpekar är den strukturfunktionalistiska teorin om spel som ett utlopp för frustration ett rimligt antagande om varför människor spelar. Perspektivet framstår som relevant när det speglas mot de grupper som regeringen i sin proposition (2016/2017:85) lyfter fram som särskilt utsatta för spelproblem. Samtidigt har strukturfunktionalismen enligt Binde (2009, s. 14) svårigheter med att förklara samhällelig utveckling och förändring. Till exempel ovan att rörligheten i gruppen med spelproblem är stor och att de flesta människor återhämtar sig från sina spelproblem. Den ovan beskrivna teorin kan svårligen förklara varför det förhåller sig på det sättet. Vidare påpekar Binde (2009, s.14) att det är få studier om spel som utgår från ett strukturfunktionalistiskt perspektiv. Spel och symbolisk interaktionism Som mikrosociologiskt perspektiv kan symbolisk interaktionism enligt Binde (2009, s. 16) användas för att förstå spelandets sociala betydelse. Människans handlingar styrs från detta synsätt utifrån hur hon tolkar sin omvärld. Vid diskussionen om spelproblem ligger den symboliska interaktionismen därmed långt från exempelvis den neurobiologiska förklaringen med beteendemässig inlärning. Enligt den sistnämnda lär sig människor beteenden genom straff och belöning. Den symboliska interaktionismen uppstod enligt Binde (2009, s. 16) som motvikt mot sådana förklaringar till mänskligt beteende genom att betona den ständigt skiftande

22 20 meningen med vår sociala interaktion. Gällande spel antas här att det sker i sammanhang som kan tolkas och tillskrivas mening. Som exempel på ett interaktionistiskt synsätt på spelproblem redogör Binde (2009, s. 16) för Erving Goffmans teori om social belöning. Huvuddragen i denna teori är att spelande kan vara ett sätt för en individ att skapa och omskapa sin karaktär. Genom spel och andra riskfyllda aktiviteter vill man ge intryck av en stark karaktär, samtidigt som man riskerar att förlora sitt anseende om det inte går som man hoppats. Spelandet blir ett sätt att vinna erkännande och respekt hos andra. Denna teori lyfter enligt Binde (ibid, s. 17) spelandets sociala aspekter. Det är i relation till andra spelandet får mening. Således kan teorin om social belöning, som Binde (ibid, s. 18) påpekar, bidra till förståelsen för varför människor spelar, och vidare för vilka sociala drivkrafter som kan ligga bakom spelproblem. Kritik som kan lyftas mot forskning som använder denna utgångspunkt är enligt Binde (2009, s. 17) att den har ett mansdominerat fokus. Prestige och spänning är inte ofta förknippade med kvinnodominerade spelformer som bingo och spelautomater. I K O R T H E T : M e d i c i n s k a f ö r kl a r i n g a r a v s p e l p r o b l e m. Redogörelsen har kretsat kring tre områden, nämligen impulsivitet, tvångsmässighet och hjärnans belöningssystem. Dessa områden valdes utifrån att de enligt Fauth-Büler m.fl. (2016, s. 888) är centrala neurobiologiska mekanismer för att förklara spelberoende som psykiatrisk diagnos. Impulsivitet och tvångsmässighet antas samspela vid utveckling av spelberoende genom att individen drivs av impulsivitet att börja spela för att uppnå belöning, men att spelandet sedan kan övergå till en tvångsmässig handling som fortsätter trots negativa konsekvenser. Vidare antas hjärnans belöningssystem utgöra en faktor till att vissa utvecklar spelberoende, genom att okänsliga dopaminreceptorer kräver starkare stimulus för att uppnå samma belöningseffekt. De studier som undersökt neurologiska och psykologiska orsaker till spelberoende utgör dock enligt Grant m.fl. (2016, s. 191) ett otillräckligt underlag för att hänföra spelberoende till störningar i specifika hjärnområden eller funktioner. T e o r i e r k r i n g s p e l missbruk. En skiljelinje har dragits mellan en medicinskt och en sociologisk utgångspunkt, där den förstnämnda kan sägas utgöra huvudfåran inom forskningen om spelproblem. I centrum för det medicinska perspektivet är de neurobiologiska mekanismer som antas orsaka spelproblem. Egenskaper som impulsivitet och tvångsmässigt beteende lyfts fram som bidragande orsaker. Vidare belyses neurobiologiska likheter mellan spelberoende och substansberoende. Ett exempel är hypotesen om att personer med spelberoende liksom personer med substansberoende behöver starkare belöning i form av vinst eller alkohol för att uppnå samma lyckokänsla på grund av okänsliga dopaminreceptorer. Det medicinska perspektivet kontrasterades mot ett sociologiskt. Här har två sociologiska teorier redovisats i form av strukturfunktionalism och symboliska interaktionism. Snarare än individens psykobiologiska egenskaper läggs tonvikten här på samhällsstrukturens respektive den mellanmänskliga interaktionens betydelse för utvecklingen av spelproblem. Från ett strukturfunktionalistiskt perspektiv kan spelande betraktas som en utloppsventil för frustration som uppstår i ett ojämlikt samhälle. Här får spelet en samhällsbevarande funktion genom att lätta på sociala spänningar. Den interaktionistiska teorin om social belöning belyser spelandets mellanmänskliga betydelse. Spelandet blir här ett sätt att skapa och omskapa sin karaktär samtidigt som spelandet kan ge en respekt och anseende bland ens motspelare riskerar man att förlora denna lika snabbt.

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112 TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan

Läs mer

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med

Läs mer

Spel om pengar diagnostik, behandling och samsjuklighet. Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Spel om pengar diagnostik, behandling och samsjuklighet. Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Spel om pengar diagnostik, behandling och samsjuklighet Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Spelberoende mycket händer just nu Ny lag om behandling

Läs mer

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018 Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018 Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Kan man bli beroende av något

Läs mer

Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Spelberoende bakgrund, diagnostik och behandling Kunskap om problem med spel om pengar, tillsammans för att förebygga, stödja och behandla. Stockholm, 23 januari 2018. Anders Håkansson, specialistläkare,

Läs mer

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Socialstyrelsens uppdrag Socialstyrelsens har på uppdrag av regeringen

Läs mer

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Henrik Josephson Psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning Innehåll Spelberoende liknar substansberoende

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss 1 2 Lag förändringar från januari 2018 Jämställs med alkohol

Läs mer

Förebygg spelproblem lokalt och regionalt samt ta ett samlat grepp om spelproblem och alkohol

Förebygg spelproblem lokalt och regionalt samt ta ett samlat grepp om spelproblem och alkohol Förebygg spelproblem lokalt och regionalt samt ta ett samlat grepp om spelproblem och alkohol Spridningskonferens, Jämtland 1 februari 2018 Ulla Romild, Folkhälsomyndigheten Sid. Spelproblem är ett folkhälsoproblem

Läs mer

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar 1 Lag förändringar från januari 2018 Jämställs med alkohol och drogproblem

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem. Jessika Spångberg, utredare Folkhälsomyndigheten. November Safiren, Katrineholm.

Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem. Jessika Spångberg, utredare Folkhälsomyndigheten. November Safiren, Katrineholm. Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem Jessika Spångberg, utredare Folkhälsomyndigheten. November 2018. Safiren, Katrineholm. Folkhälsomyndighetens uppdrag inom spel om pengar Utveckla och sprida det

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Spelproblem varför förebygga och hur? Förebygg.nu 11 november 2015, Göteborg Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Spelproblem varför förebygga och hur? Förebygg.nu 11 november 2015, Göteborg Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spelproblem varför förebygga och hur? Förebygg.nu 11 november 2015, Göteborg Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Målet för samhällets insatser är

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Spelmissbruk och spelberoende

Spelmissbruk och spelberoende Spelmissbruk och spelberoende Viktor Månsson Leg. Psykolog Doktorand Område Spelberoende Centrum för psykiatriforskning Lansdstinget Dalarna Översikt Vad är spelberoende? Hur många har spelproblem och

Läs mer

Granskning av stödet till spelberoende

Granskning av stödet till spelberoende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2014/956-IFN-012 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Individ och familjenämnden

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

UTVECKLING AV FÖREBYGGANDE METODER AV SPELPROBLEM. Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten

UTVECKLING AV FÖREBYGGANDE METODER AV SPELPROBLEM. Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten UTVECKLING AV FÖREBYGGANDE METODER AV SPELPROBLEM Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Verkar för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att: följa befolkningens hälsoläge

Läs mer

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april 2019 Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Diagnoskriterier hasardspelsyndrom (DSM-5) 1. Spelar för tilltagande

Läs mer

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Christina Högblom Nya regler om ansvar vid spelmissbruk Trädde i kraft den

Läs mer

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna Tammerfors 26-27.3.2013 27.3.2013 J. Nordmyr

Läs mer

Yttrande över promemorian Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Yttrande över promemorian Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2015-12-23 KS 2015/0948 50044 Kommunstyrelsen Yttrande över promemorian Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) Förslag

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Att förebygga spelproblem vad kan vi göra lokalt och regionalt?

Att förebygga spelproblem vad kan vi göra lokalt och regionalt? Att förebygga spelproblem vad kan vi göra lokalt och regionalt? Spelproblem i fokus Folkets hus, Göteborg, 1 februari 2018 Jessika Spångberg, Folkhälsomyndigheten Disposition Övergripande fakta om problem

Läs mer

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö

Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga. Mats Anderberg, IKM Växjö Implementering av metoder för att upptäcka spelproblem bland vuxna och unga Mats Anderberg, IKM Växjö 2018-12-11 Innehåll Bakgrund till projekten Förekomst av spelproblem i olika klientgrupper inom socialtjänsten

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24360-2 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24360-2 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Spel- och dataspelsberoende

Spel- och dataspelsberoende Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

Spelproblem finns och går att åtgärda!

Spelproblem finns och går att åtgärda! Spelproblem finns och går att åtgärda! STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN 978-91-7257-888-3 (pdf) ISBN 978-91-7257-889-0 (print) OMSLAGSFOTO: matton.se GRAFISK PRODUKTION: AB Typoform TRYCK:

Läs mer

Lagstiftning och utveckling. Jessika Spångberg, utredare Folkhälsomyndigheten 11 december Konserthuset, Växjö.

Lagstiftning och utveckling. Jessika Spångberg, utredare Folkhälsomyndigheten 11 december Konserthuset, Växjö. Lagstiftning och utveckling Jessika Spångberg, utredare Folkhälsomyndigheten 11 december 2018. Konserthuset, Växjö. Foto: Jessika Spångberg Folkhälsomyndighetens uppdrag inom spel om pengar kunskapsstöd

Läs mer

Stödlinjens tertialrapport 1 januari 30 april 2018

Stödlinjens tertialrapport 1 januari 30 april 2018 Stödlinjens tertialrapport 1 januari 3 april 1 Sammanfattning Under perioden 1 januari till 3 april kontaktades Stödlinjen av 1314 personer som fick ett personligt bemötande av en rådgivare. 1 Av dessa

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Styrdokument 1 Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Inledning Det alkohol- och drogpolitiska programmet uttrycker Fagersta kommuns

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Att identifiera och ge återkoppling på spelproblem

Att identifiera och ge återkoppling på spelproblem Att identifiera och ge återkoppling på spelproblem Anne H Berman, PhD Projektledare för Stödlinjen för spelare och anhöriga Docent, leg psykolog, leg psykoterapeut Centrum för psykiatriforskning Institutionen

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Remiss avseende Promemoria Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Remiss avseende Promemoria Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Söderbaum Monica 2015-11-19 SCN-2015-0333 Socialnämnden Remiss avseende Promemoria Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) Förslag till

Läs mer

Svensk spelhistoria på en sida

Svensk spelhistoria på en sida Presentation vid RFMAs konferens Spel och spelmissbruk, Stockholm, 28 november, 2012 Per Binde, docent Svensk spelhistoria på en sida Vikingatiden Ca. 1500 1930 Oreglerat tärningsspel Förbud, restriktioner

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

KUNSSKAPSSTÖD FÖR ATT FÖREBYGGA SPELPROBLEM. Spel om pengar är en folkhälsofråga

KUNSSKAPSSTÖD FÖR ATT FÖREBYGGA SPELPROBLEM. Spel om pengar är en folkhälsofråga KUNSSKAPSSTÖD FÖR ATT FÖREBYGGA SPELPROBLEM Spel om pengar är en folkhälsofråga Om broschyren Broschyrens syfte är att visa behovet av att förebygga problem med spel om pengar. Detta genom att ge en överblick

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Vinna eller försvinna

Vinna eller försvinna AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Vinna eller försvinna En kvalitativ studie om spelberoende Sarah Forslöf & Erika Lärka 2014 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen),

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Stefan Sandström,

Stefan Sandström, Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet

Läs mer

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Dopamin FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Tack &ll Dr Luke Clark Droger och belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Amfetamin Kokain

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Satsade pengar och problemspelande i olika spelformer. Delresultat från Swelogs 2015

Satsade pengar och problemspelande i olika spelformer. Delresultat från Swelogs 2015 Satsade pengar och problemspelande i olika spelformer Delresultat från Swelogs 2015 Satsade pengar och problemspelande i olika spelformer Satsade pengar i olika spelformer Personer med problemspelande

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Hasardspelsyndrom, Spelberoende

Hasardspelsyndrom, Spelberoende HASARDSPEL SPELBEROENDE Hasardspelsyndrom, Spelberoende ETT BESLUTSSTÖD VID UTREDNING OCH BEHANDLING Tobias Eriksson, chefsöverläkare Beroendemedicin, Akademiska sjukhuset There is a very easy way to return

Läs mer

Förebygga spelproblem Varför? Hur? Vem?

Förebygga spelproblem Varför? Hur? Vem? Förebygga spelproblem Varför? Hur? Vem? Jessika Svensson Drogfokus 20 oktober 2016 Folkhälsomyndighetens uppdrag på området spel om pengar 2016 Regeringsuppdrag att genomföra insatser för att förebygga

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Drivkrafter bakom spel och spelberoende flykt, spänning och förhoppningar

Drivkrafter bakom spel och spelberoende flykt, spänning och förhoppningar Drivkrafter bakom spel och spelberoende flykt, spänning och förhoppningar -Kristina Sundqvist, fil. dr., leg. psykolog, Stockholms Universitet & Alna Sverige Spel om pengar (gambling) Satsa något av värde

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt

Läs mer

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Spelproblem i fokus vad säger lagen, forskningen och praktiken? Folkets hus

Läs mer

Jenny Cisneros Örnberg Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD)

Jenny Cisneros Örnberg Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) Jenny Cisneros Örnberg Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) Bakgrund Attityder till spel Politiska initiativ Tillgänglighet Ökat behov av forskning på individ och samhällsnivå Forskare

Läs mer

Stödlinjens tertialrapport 1 januari 30 april 2016

Stödlinjens tertialrapport 1 januari 30 april 2016 Stödlinjens tertialrapport 1 januari 3 april 1 Sammanfattning Under perioden 1/1-3/4 kontaktades Stödlinjen av totalt 981 personer, varav 69 via telefonsamtal (62%), 254 via chattar (26%) och 118 via e-

Läs mer

Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem. Välkomna!

Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem. Välkomna! Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem Välkomna! 8.00-8.45 Berth Hagel 8.45-9.00 FIKA 9.00-9.25 Kim Grahn 9.25-9.50 Tommy Strömstedt 9.50-10.00 Bensträckare 10.00-11.00

Läs mer

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel.

Statens ansvar för behandling av spelproblem. 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel. Statens ansvar för behandling av spelproblem RFMA 2 februari 2011 Anders Stymne, 1 Tre fakta om spel och spelproblem 1. Spel finns överallt. Den svenska spelmarknaden omfattar alla typer av spel. 2. Spel

Läs mer

Utbud av stöd och behandling för spelproblem

Utbud av stöd och behandling för spelproblem Utbud av stöd och behandling för spelproblem David Forsström Eva Samuelsson Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet 1 REsponding to and reducing GAmbling Problem Studies Möta utmaningar

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem. Välkomna!

Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem. Välkomna! Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem Välkomna! 8.00-8.45 Berth Hagel 8.45-9.00 FIKA 9.00-9.25 Kim Grahn 9.25-9.50 Tommy Strömstedt 9.50-10.00 Bensträckare 10.00-11.00

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:85

Regeringens proposition 2016/17:85 Regeringens proposition 2016/17:85 Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk Prop. 2016/17:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Falun den 9 februari 2017 Stefan Löfven

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Perspektiv på spelande och spelproblem

Perspektiv på spelande och spelproblem Perspektiv på spelande och spelproblem Perspektiv på spelande och spelproblem STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-847-0 (pdf) ISBN 978-91-7257-848-7 (print) OMSLAGSFOTO:

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa IFO chefsnätverket på GR Eva Hallberg, KPH/VGR Yvonne Witzöe, GR Lagstiftning Socialtjänstlagen Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen Samverkan vi utskrivning

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 31 Dnr KS/2017:371

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 31 Dnr KS/2017:371 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-02-07 1 (1) Sida 31 Dnr KS/2017:371 Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso-

Läs mer

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer

Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Motiverande samtal: Behandlingseffekt, känslighet för samsjuklighet och verksamma mekanismer Henrik Josephson Psykolog, lärare, doktorand Kompetenscentrum för psykoterapi Tre frågor om MI och KBT-grupp

Läs mer