Hur ser uppföljningen ut för magsäcksopererade och upplever de ett behov av stöd och rehabilitering efter ingreppet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ser uppföljningen ut för magsäcksopererade och upplever de ett behov av stöd och rehabilitering efter ingreppet?"

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskap Hur ser uppföljningen ut för magsäcksopererade och upplever de ett behov av stöd och rehabilitering efter ingreppet? Olsson, Eleonor Examensarbete (rehabiliteringsvetenskap, nivå C) 15 hp Juni 2011 Östersund

2 Abstrakt En magsäcksoperation medför stora förändringar i individens liv och kräver en livslång anpassning, för att ge ett långsiktigt och lyckat resultat. Att göra en magsäcksoperation är ett radikalt ingrepp som påverkar individen på många plan, både fysiskt och psykiskt. Detta kan många uppleva som svårt att hantera på egen hand. Idag lämnas många magsäcksopererade helt utan stöd efter ingreppet. Detta kan skapa olika hälsoproblem och svårigheter att anpassa sig i sin nya livssituation. Syftet med denna studie var att undersöka de magsäcksopererades upplevda behov av stöd och rehabilitering efter operationsingreppet. Metoden som användes var en kvalitativ studie, med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Fem kvinnor blev intervjuade och fick beskriva sitt upplevda behov av stöd och hjälpinsatser efter operationen. Resultat: Deltagarna i studien, upplevde att det fanns ett behov av olika stödinsatser efter operationen. Diskussion: Personer som genomgått en magsäcksoperation, saknade stöd från vårdgivaren inom flera olika områden, men det som framträdde tydligast, var behovet av emotionellt stöd. Att få prata om sin situation, sina upplevelser och dela erfarenheter med andra var av stor betydelse. Detta påverkade till stor del hur väl individen anpassade sig till sin nya livssituation. Nyckelord: Gastric bypass, magsäckskirurgi, stöd/support, rehabilitering, förväntningar/expectations

3 Förord Till en början vill jag rikta ett stort tack till de kvinnor som deltog i studien och som jag fick intervjua. Tack även till Sven-Uno Marnetoft som varit min handledare under arbetet med denna studie. Han har gett mig god feedback på mitt arbete genom hela processen och hjälpt mig framåt när jag upplevde att jag ibland körde fast. Tack till mina närmaste som har fått stått ut med att jag har varit mer eller mindre frånvarande i allt socialt liv de senaste veckorna och som har stöttat och trott på mig. Ett varmt tack vill jag rikta även till mina fina kurskamrater, som jag kunnat få stöd, kunskap och en hel del glada skratt tillsammans med. Ni har alla hjälpt mig framåt och till mål. Sörberge 22 maj 2011 Eleonor Olsson

4 Innehåll 1. Bakgrund Valet att göra magsäcksoperation Anpassning till livet efter operationen Eftervården av magsäcksopererade Behov av stöd och insatser Individens förväntningar Teoretisk referensram Tidigare forskning Problemformulering.6 2. Syfte Frågeställningar/Temaområden Begreppsdefinitioner och förkortningar Metod Urval Trovärdighet Etiska aspekter Resultat Vad var bakgrunden till att genomgå en magsäcksoperation? Anpassningen till livet efter operation, komplikationer Vägen tillbaka till arbete Vilket stöd och vilka rehabiliteringsinsatser behövs i den nya livssituationen? Diskussion...17

5 5.2 Metoddiskussion Resultatdiskussion Förslag till vidare studier Konklusion..20 Litteraturlista...21 Bilaga Bilaga

6 1. Bakgrund Att genomgå en magsäcksoperation i syfte att möjliggöra en hållbar viktnedgång, är en stor och omfattande omställning för individen, både fysiskt och psykiskt. Det har nu gått ett år, sedan jag själv genomgick en magsäcksoperation och det är den erfarenheten och den kontakt jag fått med andra magsäcksopererade, som väckt mitt intresse och min nyfikenhet inom detta område, vilket styrt mitt val av uppsatsämne. Att ta steget till att göra ett så pass stort ingrepp kräver starka incitament. Övervikten kan ha påverkat individen på olika sätt i den vardagliga livsföringen, inte bara fysiskt utan även psykiskt, socialt och i arbetet. Vad var det som avgjorde för respondenterna, att ta detta beslut om operation? Jag har genom min egen erfarenhet och i kontakt med andra, märkt att det saknas stöd och uppföljning för de som opererat sig. Upplevelsen av de som gjort operationen är den, att sjukvården anser att de gjort sitt och nu ligger resten på individens ansvar. Söker man inte aktivt hjälp, råd och stöd själv hos vårdgivaren, så blir man utan. I min kontakt med andra som genomgått operationen, så har det framkommit hur viktigt och betydelsefullt det är att få stöd och information, även efter operationen. Att få kontakt med andra i liknande situation, dela erfarenheter och kunna stötta varandra är något som efterfrågas av de personer som jag träffat på innan jag genomförde denna studie. För att nå framgång och varaktiga resultat med sin viktoperation, som är en radikal förändring i individens liv behövs stöd och hjälp, för att kunna anpassa sig till sin nya livsstil och få ett fungerande liv inom alla områden, till exempel socialt och i arbetslivet. Magsäckskirurgi har blivit ett allt mer vanligt sätt att behandla fetma och patienterna som opereras blir allt fler och fler. Magsäcksoperationerna har blivit väldigt uppmärksammade i olika media, där det diskuteras om operationen är en snabb och enkel lösning på ett allvarligt hälsoproblem. Vårdgivarna har till stor del fokuserat på viktminskningsresultat och mäter framgången med operationerna på så sätt, även andra medicinska faktorer är tecken på den gynnsamma effekten av operation, till exempel att patienterna förbättrar sitt blodtryck, diabetes och andra sjukdomar som följer av fetma. Det som inte har varit lika uppmärksammat är den mentala och själsliga förändring som de opererade ställs inför, efter operation. I och med att de tappar sin övervikt och eventuella viktrelaterade sjukdomstillstånd, så är min upplevelse den, att då är det en lyckad operation och en lycklig patient som vårdgivaren kan släppa ansvaret över. Men att genomgå en magsäcksoperation, är en livslång resa och något som individen ska anpassa sig till och leva med resten av sitt liv. På senare tid, har det blivit mycket uppmärksammat i media, framförallt i tidskrifter och i tv, att personer som genomgått magsäckskirurgi anser sig, vara helt i avsaknad av stöd och hjälpinsatser efter operation. Svårigheterna som kan uppstå efter operation kan vara av skilda slag. Dels rent fysiska, att muskulaturen påverkas mycket av den kraftiga viktminskningen och kan orsaka fysiska smärtproblem och svårigheter att klara av arbete, socialt liv och olika aktiviteter. Överskottshud är 1

7 ett sådant problem som kan orsaka mycket lidande, både av rent fysiskt slag, med infektioner och sår, men också den rent mentala biten, att individen skäms och försöker dölja sitt hudöverskott, vilket begränsar individen och gör denne obekväm med sig själv. I dagsläget är detta något som individerna ofta får ta ansvaret för själv och bekosta operationen för att ta bort överskottshud, vilket inte många har ekonomisk möjlighet till. Överviktiga har kanske tidigare inte ägnat sig så mycket åt träning och fysisk aktivitet och kan behöva stöd och rehabiliteringsinsatser i form av sjukgymnastik och träningsprogram, för att förhindra och förebygga ohälsa. Att anpassa sitt nya matbeteende kan också vara en stor utmaning för vissa människor. Det kan saknas kunskap om näringsämnen och livsmedel och individen kan behöva ha mycket stöd i hur sammansättningen av mat bör se ut, för att få i sig den näring som behövs. Att få praktiska råd, till exempel i utformning av matsedel och tips på vad/hur man kan äta på sitt arbete, kan vara till stor hjälp för de som upplever detta som ett bekymmer. Den mentala och själsliga omställning som följer efter operationen, kan man som individ ha svårt att förbereda sig inför. Det är iallafall min erfarenhet. Viktminskningen sker snabbt och det kan vara svårt att hänga med i förvandlingen. I takt med att kilona rasar, så kan uppfattningen vara att personen borde vara glad och lycklig, men det är inte alltid så är fallet. Att mötas av en främmande spegelbild kan skapa vilsenhet och förvirring och viktminskningen kan skapa delade känslor som man kan behöva hjälp att reda ut. Forskning har visat att det inte är alltför ovanligt att depressioner och nedstämdhet kan följa efter en magsäcksoperation, framförallt om man använt maten som tröst och självmedicinering. Att få möjlighet till att prata om sin upplevelse, sina känslor och funderingar är av stor vikt för många magsäcksopererade. Att dela sin erfarenhet med andra, känna att man inte är ensam och tänker konstigt, är en rehabilitering och läkande i sig. Det är således många faktorer som är avgörande för hur väl individen anpassar sig till livet efter magsäcksoperation. Att få rätt hjälp, i rätt tid, av rätt kompetens är betydelsefullt för att individen ska få ett fungerande, hälsosamt liv med god livskvalitet inom till exempel yrkesliv och övrigt. 1.2 Valet att göra magsäcksoperation Vägen fram till beslutet om operation, har i de allra flesta fall varit lång och något som individen tänkt på länge. Det är inte allför ovanligt att individen upplever det som om att det inte finns någon annan utväg och något annat val, än att genomgå en operation för att komma tillrätta med sin övervikt. (Centrum för tillhållskirurgi, 2011). Övervikt kan ge en rad olika följdsjukdomar, så som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, sömnapne, för att nämna några`. Men det är inte bara rent fysiska faktorer som har betydelse för hälsan, utan övervikten kan också orsaka psykiska problem, depression, nedstämdhet 2

8 och mindervärdeskomplex, inte sällan kan överviktiga uppleva sig sämre behandlade och diskriminerade i samhället. Att ha gjort flera misslyckade försök tidigare, på egen hand, för att komma tillrätta med övervikten påverkar den redan dåliga självkänslan och resulterar i en försämrad livskvalitet för individen. ( Lindblad & Mårtensson, 2007). Den långa väntetiden innan operation, gör det möjligt att förbereda sig, skaffa kunskap och känna sig trygg i sitt beslut om att slutligen genomföra operationen. Läkare, sjukgymnast, dietist och psykolog finns där innan som stöd och kan ge upplysning kring det som rör magsäcksoperationen, svar på de funderingar och frågor som kan finnas inför det kommande ingreppet. Operationen är dock bara halva steget. Den andra halvan får individen göra själv, genom att ändra sitt ätande och hela sin livsstil och det är något som gäller för resten av livet. Det är därför viktigt att individen har en realistisk syn på operationen och livet som följer efteråt. Att det då funnits gott om tid att fundera igenom vad det hela innebär, är därför av stor betydelse. (Vård & Vetenskap, nr 3 / 2010). 1.3 Anpassning till livet efter operationen Efter ingreppet skrivs man ut efter några dagar och får sedan på egen hand hantera den omställning som följer efter operationen. Ett återbesök görs hos kirurgen för att se att operationssåret läkt och att inga komplikationer uppstått. Därefter är det upp till patienten att anpassa sig till sitt nya liv. Individens nya livsstil kräver nya rutiner och vanor och dessa påverkar i stort hela individens dagliga livsföring. Det krävs ett förändrat förhållningssätt till måltidssituationen, individen behöver längre tid på sig för att äta och behöver äta mindre portioner men ofta. Detta kan kännas svårt att få att fungera på arbetet till en början. Äter den opererade för fort så kan man drabbas av dumping, vilket innebär att man till exempel kan få yrsel, bli illamående, matt och få hjärtklappning. Vi dumping, så kan personen behöva lägga sig ner tills det går över, vilket kan ta olika lång tid. (Centrum för titthålskirurgi, 2011). Framförallt i början efter operationen, innan man anpassat sig och hittat ett fungerande matbeteende så är detta vanligt och kan vara mycket besvärande på arbetet. Familjens reaktioner kring den nya livsstilen kan också skapa en del svårigheter och inte minst det egna psykiska måendet kan påverkas starkt. Familjens stöd och engagemang har stor betydelse för hur individen hanterar sin viktnedgång och hur väl viktnedgången kan bli varaktig och stabil. T ex att det finns tillåtelse till egen tid för fysisk träning, delaktighet i barntillsyn, acceptans av annan kost och känslomässigt stöd för att lyckas med viktminskningen (Barbarian & Tirado1984). Det krävs att individen gör en betydande beteendeförändring. För detta behövs resurser och stödinsatser, för att de opererade ska kunna nå framgång och få en bestående viktnedgång. Den kraftiga och snabba viktnedgången påverkar inte bara individen mentalt, utan även kroppen och muskulaturen påverkas till mycket stor del. Här är det av stor vikt 3

9 att få rätt insatser, för att förebygga hälsoproblem och smärttillstånd som kan uppkomma på grund av försvagad muskulatur och som i sin tur kan påverka den fysiska förmågan, i till exempel arbetslivet. Jennifer Bechdel skriver om i World of Psychology, (2006) Think gastric Bypass Surgery is Quick Fix? Think Again, att det kan finnas en risk att individen försöker finna andra vägar att hantera sina känslor och ett annat missbruk, än matmissbruk kan uppstå, eller rent av depressioner. Dåliga matvanor och brist på effektiva strategier vid svåra känslomässiga lägen, kan ju finnas kvar även efter operationen. Relationen till mat förändras och att maten som tidigare fungerat som en vän, och tröst, inte längre går att använda som botemedel, kan vara en besvärlig anpassning och risk för depression är stor. Avsaknaden av tröstätning, kan bli en dörröppning till andra beroenden. Alkohol, tabletter och tobak kan bli ett substitut för maten (Kippersund & Friberg, 2009). Trots den långa förberedelsetid innan operationen, så kan livet efter ingreppet ändå kanske inte bli så som individen tänkt sig. 1.4 Eftervården av magsäcksopererade Det tycks variera mellan de olika landstingen och även mellan privata aktörer, hur eftervården och uppföljningen ser ut. Att förhålla sig till dietrekommendationer, ett förändrat matbeteende och kroppsförändringar, är ingen enkel sak och behov av psykologiskt stöd och behandlig kan uppstå, speciellt för de individer som kanske använt sitt ätande för att hantera sina känslor. (Centrum för titthålskirurgi, 2011). Det satsas väldiga resurser på viktoperationer inom primärvården och det opereras så mycket att det är svårt att hinna med att ge det stöd och den uppföljning som skulle behövas. På kliniken Centrum för titthålskirurgi råder en annan åsikt. Där ingår tre års uppföljning och stödinsatser i samband med operationen, då man vet att många kan få olika slags psykiska besvär efter ingreppet. En teori om varför de viktopererade inte söker hjälp för sina problem, är att de är vana vid att må dåligt, eller att de upplever sig sämre behandlade i vården. Oklarheten om vem som egentligen har ansvaret för uppföljningen av dessa patienter, kan göra att de faller ur systemet. (Vård och vetenskap, nr 3/2010). 1.5 Behov av stöd och insatser Här finns ett behov av insatser, resurser och stöd till individen, att få hjälp och råd i att finna sig till rätta i den nya livsstilen och de svårigheter och funderingar som kan uppstå efter hand. Att beskriva det upplevda behovet om sådana resurser och hur dessa resurser och insatser skulle kunna se ut, kan 4

10 vara av intresse, dels för vårdgivare, men också för den enskilde individen som befinner sig i en ny, utmanande situation. Även andra människor i individens närhet, så som arbetsgivare, familj och vänner, kan ha nytta av att få större förståelse och insikt om hur de bäst kan stötta personen efter operation. Eftersom detta är en kvalitativ undersökning, så är det svårt att i förväg sia om vad stödet och insatserna skulle bestå utav, då det är det jag vill undersöka. Där får respondenternas svar ligga till grund för hur den önskade rehabiliteringen skulle se ut och framgå i resultatet. Det har visats sig att många individer har svårt att följa de direktiv och riktlinjer som de bör, efter magsäckkirurgi, vilket kan riskera effekten av proceduren. Det som kan vara avgörande för hur väl individen tar till sig de råd och riktlinjer som följer, tycks bero på individens själveffektivitet, det vill säga individens förmåga att tro på sin egen styrka och makt över sig själv, samt hur denne upplever faran eller hotet, över att missköta sig, vilket kan riskera att individen återigen får problem med övervikt. Vissa individer kämpar verkligen med att hålla fast vid de kostråd och riktlinjer som följer efter operationen. Studier har visat att betydelsen av själveffektivitet och rädslan för att åter igen gå upp i vikt, är viktiga faktorer för att hålla motivationen till att följa givna riktlinjer. ( Boeka, Prentice-Dunn, Lokken, 2010). Den tilltro som individer sätter till sin egen förmåga att kunna förändra sitt matbeteende, har en stor påverkan vad gäller en långsiktig beteendeförändring och ger individerna en upplevelse av positiv psykologisk förändring. ( Batis et al. 2009). 1.6 Individens förväntningar Tidigare undersökningar har visat att det inte är alltför ovanligt att individen har orealistiska förväntningar på hur livet ska bli efter operationen. Uppfattningen att man blir lyckligare, mer omtyckt och lyckad efter att ha tappat sin övervikt kan förekomma. Detta gäller även förväntningarna på hur mycket vikt denne kan bli av med. Studier har visat att individer med mycket grav fetma har högre förväntningar på viktnedgång än de som inte har lika hög grad fetma. Även ålder kan ha betydelse, då yngre kvinnor har visat sig ha mer orealistiska viktmål. Risken finns att individen känner sig besviken över att inte nå sin drömvikt och bli mindre motiverad att upprätthålla viktminskningen. Därför är det av stor betydelse att individerna får god information och att man diskuterar detta med vilka förväntningar som kan vara realistiska, och att viktnedgången är en fördel och en hälsovinst, även om man inte kommer till sin drömvikt. (Heinberg, Keating, Simonelli, 2009). Magsäckskirurgi leder till en mycket snabb viktnedgång, vilket kan påverka individens förmåga att skapa en realistisk syn på sin kropp och kroppsform. Den snabba viktnedgången kan få individen att önska sig att bli ännu mindre och att det är möjligt att tappa ännu mer vikt och synen på den ideala kroppsformen ändras allteftersom kilona rasar. 5

11 När individen slutligen hamnar i en platå där vikten stabiliseras, kan det påverka motivationen att hålla fast vid både kostråd och fysik aktivitet om de inte kan nå sin bild av den ideala kroppsformen. (Munoz et al. 2010). Den kroppsliga förändringen går snabbt och det kan vara svårt att riktigt hänga med och acceptera det. Individen kan uppleva både håglöshet och bli nedstämd i den kroppsliga förvirring som kan uppstå. Att se sig själv med samma ögon som innan operationen och sedan möta en annan person i sin spegelbild, skapar delade känslor och kan vara svårt att anpassa sig till. ( Kippersund & Friberg, 2009). 1.7 Teoretisk referensram Det paradigm jag utgår ifrån är den empirisk-holistiska kunskapsansatsen. Jag har valt att arbeta utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt, där tonvikten ligger på att uppfatta saker och ting utifrån individens synvinkel. Genom en kvalitativ strategi, som är induktivistisk och tolkande, vill jag skaffa mig en förståelse för, på vilket sätt individerna efter en magsäcksoperation upplever behov av stöd och rehabiliteringsinsatser. 1.8 Tidigare forskning Mycket av den forskning som finns, riktar mest in sig på de rent fysiska effekterna av magsäcksoperationerna, t ex då viktnedgångens omfattning, vilka fysiska komplikationer som kan följa, samt förbättring i livskvalitet hos de opererade. ( Batis et al. 2009). I tidigare undersökningar som gjorts, så framkommer behovet av ytterligare forskning kring de mer psykologiska effekterna och anpassningarna efter operationen. ( Boeka, Prentice-Dunn, Lokken, 2010). Dels för att det finns indikationer på att de opererade själva upplever ett behov av bättre stöd och uppföljning, men även vårdgivarna har uppmärksammat hur viktigt det är med långsiktigt stöd och uppföljning av dessa patienter, för att vidmakthålla viktnedgången och för att ha en god livskvalitet. (Centrum för titthålskirurgi, 2011). 1.9 Problemformulering Att mycket snabbt rasa i vikt kräver en omvärdering av den egna identiteten och kan komma att skapa en främmande självuppfattning, såkallad kognitiv dissonans. Individens tankar stämmer inte överens och det skapas en inre obalans mellan tankar och känslor. (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Att uppleva motstridiga känslor inför den nya livssituationen, kan upplevas som svårt att hantera på egen hand. 6

12 Individen kan ha fått en bättre fysisk hälsa, med mer ork, sänkt blodtryck och förbättrad diabetes för att nämna några exempel, men samtidigt, så kan den rent kroppsliga förändringen skapa en reaktion av mer själslig och mental karaktär. För att ringa in mitt problemområde, så avser jag att undersöka denna grupps avsaknad av stöd och rehabilitering efter ingreppet. Detta framkommer bland annat i olika gruppforum som finns på internet som riktar sig till magsäcksopererade. På TV4, i Kalla Faktas dokumentär om viktoperationer, den 10 mars, 2011, belystes den bristande eftervården av dessa patienter och att behovet av stöd och hjälp efter ingreppet är betydande. Många opererade upplever ett behov av stöd och rehabiliteringsinsatser efter sin operation. Idag lämnas de i de flesta fall, helt till att klara sig själva, vilket kan skapa olika ohälsoproblem och svårigheter i den förändrade livssituationen. 2. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva magsäcksopererades upplevelse av uppföljning efter ingreppet och om de upplever ett behov av stöd och rehabilitering efter operationen. 2.2 Frågeställningar/ Temaområden För att få kunskap kring mitt forskningsområde, så arbetade jag utifrån några olika frågeställningar och temaområden. *Vad var bakgrunden till att genomgå en magsäcksoperation? *Anpassningen till livet efter operationen, komplikationer. *Vägen tillbaka till arbete *Vilket stöd och vilka rehabiliteringsinsatser behövs i den nya livssituationen? 2.3 Begreppsdefinitioner och förkortningar Gastric Bypass är den vanligaste operationsmetoden, vilket innebär att större delen av magsäcken kopplas ur, så även en del av tunntarmen. Det innebär dels ett minskat näringsintag till magsäcken och ett minskat näringsupptag i tunntarmen. Det är detta som åstadkommer viktminskningen och ger en varaktig och säker viktnedgång. 7

13 Det finns även an annan typ av operation, som heter Sleeve Gastrectomy, och det innebär att man behåller magsäcken, men den görs om till ett smalt rör och ca ¾ av magsäcken tas bort. Volymen på magsäcken minskar därför mycket kraftigt. Ghrelin, kroppens hungerhormon bildas i den del av magsäcken som tas bort, vilket innebär att en minskning av ghrelinnivån i blodet hjälper till med viktminskningen. Sleeve Gastrectomy har visat sig, att risken för dumping och brist på vitaminer och andra näringsämnen är mindre än vid Gastric Bypass. Efter en magsäcksoperation är det viktigt att ha livslång kontroll på detta och äta tillskott av vitaminer och mineraler. Dumping betyder, att eftersom den nedre magmunnen inte kan reglera hur snabbt maten når tarmen, så kan det då orsaka känslor av matthet, yrsel, illamående, kallsvettning och hjärtklappning. ( Centrum för titthålskirurgi, 2011). 3. Metod För att undersöka patienternas åsikter, känslor och tankar har jag arbetat efter en kvalitativ metod, som är induktiv och tolkande till sin art (Bryman, 2007). Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansåg jag att det mest lämpade sättet att samla in data var genom semistrukturerade intervjuer. Denna metod var flexibel och gav respondenten stor frihet, samtidigt som den höll fokus på det område studien riktar sig till. Syftet att använda intervjuer som datainsamlingsmetod, var att samtalande och reflektion kring deltagarnas olika berättelser ger en förståelsegrundad data. (Thomsson, 2002). I början av mitt arbete letade jag litteratur inom det aktuella ämnet, för att skaffa mer information om ämnesområdet och tänka igenom hur jag skulle lägga upp min intervjuundersökning. Jag arbetade fram de frågeområden som jag ansåg vara angelägna att undersöka, vad ville jag veta? vad var jag nyfiken på? Sökning i universitetets databaser, bland annat PubMed och PsycINFO kring detta område och dess frågeställning, visar att det finns en del tidigare skrivet om behovet av stöd och uppföljning av magsäcksopererade, framförallt gäller det då forskning som riktat sig mer till de rent fysiska/medicinska efterföljderna och komplikationerna kring magsäcksopererade. Söker man med sökordet Gastric Bypass på PubMed och PsychInfo, så kan man ana tendenser till att det är forskat mer inom det rent medicinska/fysiska området kring dessa patienter, men det är svårt att dra någon klar slutsats kring detta då områdena går in lite i varandra. PsycINFO har 630 publikationer, jämförelsevis med PubMed som har 5775 publikationer, med sökordet Gastric bypass. Jag letade även efter annan information på internet med samma sökord och fann olika artiklar och forum som var aktuella. Utifrån det materialet byggde jag upp mina frågeställningar. Med stöd av dessa utformade jag en intervjuguide att ha som stöd och hjälp under intervjuerna, så att alla fick möjlighet att svara på samma frågor, men på ett fritt och flexibelt sätt. 8

14 I utformandet av intervjuguiden så försökte jag skapa en viss ordning, så att frågorna kring ett temaområde skulle följa varandra på ett bra sätt, men samtidigt vara flexibla att ändra under intervjuns gång. Jag tänkte på att göra frågorna lättbegripliga och inte allför specifika. (Bryman, 2007). Till en början hade jag tänkt använda mig av personer i min närhet i min intervjuundersökning, men det visade sig att de tilltänkta personerna jag tänkt vända mig till, inte kunde/ville bidra i min undersökning. Jag hade tidigare blivit inbjuden till en stödgrupp på internet via facebook, som riktade sig till magsäcksopererade personer. Jag lade in en förfrågan på forumet för att undersöka om det fanns personer som var intresserade att vara med som intervjupersoner i mitt studentarbete, med information om vad arbetet gick ut på. Varav fem kvinnor slutligen anmälde sitt intresse att delta. Till dessa kvinnor skickade jag ett informationsbrev, där jag beskrev bland annat syfte med undersökningen, hur urvalet gått till, att det var en del i mitt studentarbete och hur intervjun skulle gå till. Jag fick respondenternas samtycke till att spela in intervjuerna. Vi kontaktade varandra för att bestämma tid för intervju och dessa intervjuer skedde via telefon. Till hjälp använde jag mp3-spelare för att spela in mina intervjuer och jag antecknade också under tiden, t ex reflektioner över tonläge hos respondenten. Jag påbörjade arbetet med att bearbeta data parallellt med den fortsatta insamlingen. Intervjupersonernas personliga berättelser och data analyserade jag via en innehållsanalys för att också få en beskrivning av vad jag sett, det vill säga det latenta innehållet. Jag började med att läsa igenom de utskrivna intervjuerna ett flertal gånger för att få en känsla för helheten. Meningar, fraser och citat markerades, som var relevanta för syfte och frågeställningar. Dessa meningsbärande enheter sammanfattades, kondenserades, kategoriserades och slutligen tolkades det sagda. Varje intervju delades upp i olika kategorier utifrån de tidigare redovisade temaområdena. Jag strävade efter att få kategorierna att vara fullständiga och att de skulle återspegla det viktigaste budskapet i intervjuerna, samt att de meningsbärande enheterna skulle höra till en enda passande kategori. (Föreläsning, Åsa Svensson, Kvalitativ metod, 8 mars, 2011). Se efterföljande tabell. 9

15 Ett exempel på studiens innehållsanalys med utgångspunkt från några citat från respondenterna Tabell 1 Frågeområde Meningsbärande enhet Kondenserad form Kategori Egen tolkning Upplevda behov av stöd och insatser 3 Skulle vara bra att få träffa kurator för att få ordning på alla konstiga känslor där jag tappade bort mig själv Behov av att få prata om sin upplevelse Behov av stöd och insatser Upplever ett behov av stöd i att hantera den nya identiteten och förändringen som sker 5 Önskar att man kunde få hjälp av en dietist att komponera bra matsedlar Hjälp att hitta bra kostvanor Svårt att bryta gamla vanor och mönster i matbeteende, behöver mer information och praktiska råd 2 Har ju aldrig gått på gym, muskulaturen påverkas mycket av viktnedgången, kan göra riktigt ont, så det skulle vara bra med träningsgrupper för opererade Brist på kunskap hur man kan träna på ett bra sätt efter operationen Behov finns av att komma igång med rätt träning för att undvika andra typer av ohälsa och smärttillstånd 10

16 3.2 Urval Urvalet skedde genom att jag via en nystartad grupp på facebook fick kontakt med respondenter. Jag skrev ett inlägg där jag efterfrågade personer som kunde tänka sig att ställa upp i min studie. Jag fick ganska snart kontakt med ett antal personer som ville ställa upp på en intervju. Antalet respondenter som jag behövde till min studie var 5-6 stycken och det var 5 kvinnor som visade sitt intresse att delta. Samtliga var kvinnor med skiftande bakgrund. En är sjukpensionär på grund av sin övervikt och värk, en arbetslös, två arbetar inom vård/omsorg och en driver eget företag inom administration. Alla hade operarats sig vid landstinget, ingen hade opererats på privat klinik. Två av kvinnorna är drygt 30 år och de övriga tre är kring år. De har hittills tappat mellan kg av sin kroppsvikt sedan operationen. Samtliga är gifta, de äldre kvinnorna har vuxna barn och barnbarn, de yngre kvinnorna har inga barn. Problemet med övervikt hade alla kvinnorna dragits med sen barndomen eller tidiga tonår. Alla hade gemensamt att deras problem med övervikt tillkommit genom ett matmissbruk och tröstätning, i kombination med dåligt självförtroende och osäkerhet genom uppväxten. 3.3 Trovärdighet I den kvalitativa forskningen används orden tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering, när man diskuterar kring studiens trovärdighet. Tillförlitlighet motsvarar intern validitet, det vill säga hur troliga resultaten är. ( Bryman, 2007). Genom att visa exempel på citat som respondenterna lämnat anser jag att resultaten visar på trovärdighet. Respondenternas svar överrensstämmer i många fall och gör att studien till viss del är överförbar, men för att styrka att så är fallet, behövs ytterligare studier göras. När det gäller pålitligheten, har jag strävat efter att noga förklara i metodavsnittet och öppet redovisa metoden, för att beskriva hur korrekt studien har gjorts, för att uppnå kravet på pålitlighet. Möjlighet att styrka och konfirmera resultaten, gäller objektivitet. Jag har genom min egen erfarenhet, en förförståelse kring respondenternas situation, men genom att vara medveten om detta och kunna kontrollera mina egna värderingar och hålla mig objektiv anser jag att det inte har påverkat studien på något avgörande sätt. 3.4 Etiska aspekter Viktigt i vetenskapliga undersökningar är att väga det förväntade forskningsresultatet mot negativa konsekvenserna för deltagarna i undersökningen. Studien medförde ett intrång i respondenternas privatliv och detta togs i beaktande. Jag anser att nyttan med denna undersökning var högre än risken och genom att respondenterna fick uttrycka sina upplevda behov och önskningar, kunde detta komma att påverka positivt för andra framtida patienter. Undersökningen innebar ett inkräktade på deras privatliv och jag ville måna om deras integritet. 11

17 Jag har strävat efter att bygga upp tillit och öppenhet gentemot intervjupersonerna. Att tänka på etiska aspekter genom hela studiens genomförande har varit min strävan, dels i utformningen av intervjufrågor, i kontakten med respondenterna, men även i hanteringen av data. I vetenskapliga undersökningar finns fyra viktiga principer att följa. Dessa etiska grundprinciper gäller krav på information, samtycke, konfidentialitet och slutligen nyttjandekravet (Bryman, 2007) Informationskravet, innebar att jag gav god information till deltagarna om deras uppgift i projektet, att deltagandet var helt frivilligt och att de närsomhelst kunde avbryta sin medverkan. Jag upplyste dem om, att informationen och uppgifterna de lämnade, endast skulle användas i detta studieprojekt och jag beskrev hur undersökningen skulle genomföras. Information lämnades att det var ett studentarbete på C-nivå vid Mittuniversitetet och att studien sker via en forskningshuvudman - min handledare. Detta skedde både i informationsbrevet och i anslutning till intervjun. Den andra principen gällde samtyckeskravet. Genom respondenternas samtycke till att delta i undersökningen, så förstod de att det medförde ett avkall på privatlivets helgd. I denna studie så anmälde de själva sitt intresse till att delta, så då såg jag samtyckeskravet som uppfyllt. De hade även samtyckt till att intervjuerna spelades in, för att efter avslutat arbete med studien förstöras. Den tredje principen var konfidentialitetskravet, det vill säga att informationen hanterades på så sätt att det inte hamnade i orätta händer och att deltagarna inte skulle kunna identifieras. Inga namn har nämnts, inte vart de bor, utan uppgifterna är helt avpersonifierade. Återgivna citat går inte att knyta till någon av personerna. Den fjärde och sista principen var således nyttjandekravet, alltså till vilket ändamål uppgifterna och resultaten skulle användas till och det var ju endast i mitt studieprojekt och inte i något annat sammanhang. 4. Resultat Resultaten har delats upp i några kategorier för att bli lättare att överblicka. Vad var bakgrunden till att genomgå en magsäcksoperation, Anpassningen till livet efter operationen, vägen tillbaka till arbete, Vilket stöd och vilka rehabiliteringsinsatser behövs i den nya livssituationen? För det första, bakgrunden till respondenternas beslut om operation, för att få en förståelse för helheten. Detta följs av anpassningen efter operation/ komplikationer och vägen tillbaka till arbete, för att slutligen visa på det upplevda behovet av stöd och insatser som de opererade önskat efter operationen. 4.2 Vad var bakgrunden till att genomgå en magsäcksoperation? När en av kvinnorna fick arbete inom vården, upplevde hon att hon inte orkade röra sig, så som hon ville och behövde. Att gå i trappor var ansträngande och hon kände sig trött och svag. 12

18 Tanken på att vara så pass ung som 26 år och vara så begränsad i sin fysiska förmåga avgjorde beslutet om operation. En annan av deltagarna fattade beslutet att genomgå operation när hon skulle bli mormor. Hon vill vara en mormor som kan sitta på golvet och leka med barnen. Hon har även en hunduppfödning och på grund av sin övervikt, så kunde hon inte klara av att visa upp sina hundar och springa med dem i ringen. En annan av respondenterna upplevde ett utanförskap när hon inte kunde/orkade delta i fysiska aktiviteter på samma villkor som sina vänner och att alltid vara bunden till att gå på avdelningarna för stora kläder i butikerna. Till slut orkade jag inte pendla upp och ner i vikt mer och kände att nu får det vara nog, säger hon om beslutet att operera sig. Jag började på ryggis och där var en läkare som sa rent ut till mig du är fet. Han föreslog operation och efter två veckors betänketid hade jag bestämt mig, säger en av kvinnorna, Jag hittade alltid på en ursäkt för att slippa vara med på fysiska aktiviteter, jag vill inte skämma ut mig, säger en annan. Resultaten visar att samtliga respondenter hade en lång historia när det gäller kampen mot övervikt. Samtliga hade prövat olika metoder och dieter, med skiftande resultat, som aldrig gav någon varaktig viktnedgång. Dåligt självförtroende, osäkerhet och att använda maten som tröst var ett gemensamt drag mellan intervjupersonerna. Beslutet att genomgå operation har i några av fallen skett i samråd med familjemedlemmar, men i några fall var det ett beslut som individen fattat helt på egen hand. Att återfå sin rörelseförmåga, sin ork och energi var starka drivkrafter till beslutet, även att övervikten bidrog till skamkänslor och upplevelse av otillräcklighet. Intervjupersonerna hade alla en önskan av att få ett mer aktivt och hälsosammare liv med högre livskvalitet. Samtliga hade kommit till en punkt i livet, där de upplevde, att nu får det faktiskt vara nog och att operation var det enda som kunde hjälpa dem. Bristen på ork och förmåga hade fått dessa kvinnor att dra sig undan i sociala sammanhang, när de upplevt att de inte kunnat delta på samma villkor som de andra. På sommaren fick man be om en annan stol, då dessa plaststolar var så obekväma på grund av att man inte fick plats i dem och det var ju jättepinsamt, berättade en av intervjupersonerna. Det gemensamma för samtliga respondenter var, att beslutet till operation grundade sig till stor del i att återfå sin fysiska förmåga, förbättra sin hälsa och att kunna vara delaktig i det sociala livet på ett annat sätt. 13

19 4.3 Anpassningen till livet efter operationen, komplikationer. Några av respondenterna har haft komplikationer med bland annat bukhinneinflammation, men i det stora hela så har ingreppet gått över förväntan. Ingen av de intervjuade har upplevt varken nedstämdhet eller depression. En svårighet har varit att hantera de situationer där man tidigare tog till maten som tröst, vilket inte längre är möjligt. Att se sig själv som smal upplevde några av intervjupersonerna som svårt. En av respondenterna säger, att se sig själv på foton kan vara konstigt, då man tidigare varit den som varit störst och nu är normal. Det gör det svårt att förstå hur jag ser ut i förhållande till andra. Samtliga deltagare har fått en mycket bättre fysisk förmåga, med mer ork och energi. De kan vara delaktig i sociala sammanhang på ett större sätt, drar sig inte undan som tidigare, utan vågar, vill och kan ta mer plats än tidigare. En kvinna säger, jag har fått ett otroligt självförtroende och kan nu säga vad jag tycker och tänker. En annan kvinna säger, Operationen har inte bara gjort mig mindre, utan mitt självförtroende har stärkts, jag älskar att träna och träffar mina vänner mer nu, än innan. Den snabba viktnedgången kan påverka blodtrycket och en av kvinnorna har haft stora bekymmer med blodtrycksfall, så ofta som gånger per dag. Med hjälp av att lägga till mer mat och dryck i kosten, så har det förbättrats, men det sker ändå 1-3 gånger i veckan att hon svimmar. Två av kvinnorna berättar att musklerna i kroppen som legat i koma så länge kan göra tillvaron lite jobbig, när de helt plötsligt ska börja användas igen, vilket kan skapa muskelknutar och spänningshuvudvärk. Samtliga intervjupersoner uppgav att de blivit av med sina hungerskänslor, vilket krävde ett helt nytt förhållningssätt till att sköta sina måltider. Att bli mer lyhörd för kroppen signaler, äta vid fasta tider och hålla regelbundna rutiner var något alla strävar efter, för att klara av den nya livssituationen. Tidigare så har det kunnat vara allt för stora portioner med onyttig mat, långt mellan måltiderna, vilket inte längre fungerade. Den nya kosthållningen innebar bättre sammansatta måltider, regelbundenhet och små mängder men ofta. Ingen av respondenterna ångrade sitt beslut. Alla var nöjda och övertygade om att det var det bästa de kunnat göra. Kan sammanfattas av kvinnan som säger, Allt är toppen, jag tar långa promenader flera gånger om dagen. Jag har svårt att sitta still, vill röra på mig. Jag är gladare, mer pratsam. Mitt självförtroende och min självtillit har kommit tillbaka. Jag njuter av livet. Anpassning till livet efter operationen har för de allra flesta gått förhållandevis bra. Ingen av respondenterna har upplevt några större svårigheter, varken fysiskt eller psykiskt. Att inte längre kunna använda mat som tröst, utan finna andra sätt att hantera känslomässiga upplevelser verkade vara en svårighet, där man önskat att man fått bättre stöd. Svårigheten att känna av hunger och tyda kroppen signaler var ett annat gemensamt drag mellan intervjupersonerna. 14

20 Då det finns en risk att glömma och missa sina måltider, var det viktigt att finna strategier och sätt att hantera den situationen. När personen bara kan äta lite vid varje måltid var det av extra vikt att äta regelbundet för att få i sig den näring som behövs under dagen. 4.4 Vägen tillbaka till arbete Intervjupersonerna har skiftande yrkesliv. Kvinnan som har sjukersättning, kommer att kontakta Försäkringskassan för att undersöka sina möjligheter att komma tillbaka i arbetslivet. En svårighet som hon upplevde var, att den medicin hon äter för sin ADHD, slutade fungera efter operationen. Detta upplevde hon som mycket frustrerande och det påverkade hennes psykiska mående till en början. Nu hade hon dock fått en ny medicin som fungerade och kände att hon återfått lite av sin arbetsförmåga och ville ut i arbetslivet igen. En annan arbetar inom hemvården, vilket har fungerat bra. Nu orkar hon springa i trappor och har bättre fysik för att klara av det ibland tunga arbetet. Hon har inte haft något problem med att komma tillbaka till arbetet, utan matraster och tid till mellanmål har fungerat för henne. En annan arbetar som personlig assistent och uppger att det inte varit några som helst problem att återgå till arbetet. Hon har känt stor förståelse och stöd ifrån sin chef och sina arbetskamrater., speciellt då hon drabbas av sina blodtrycksfall. En är arbetslös, men hoppas på att få ett arbete snart. Hon känner att hon har bättre förutsättningar på arbetsmarknaden nu och att hon skulle orka arbeta på ett helt annat sätt än innan operationen, då hon hade dåligt med ork och ofta ont i kroppen. En kvinna driver eget företag och har kunnat styra sin arbetstid ganska mycket själv, utifrån hur hon har mått. Uppger att det har varit en stor frihet att kunna styra sin egen tid och haft möjlighet att lyssna till kroppen och ta sig tid att äta. Tycker att det är lätt att glömma bort att äta när hon inte längre känner hunger på samma sätt som tidigare. Går det för långt mellan måltiderna, blir hon skakig och får huvudvärk, men det brukar gå över snabbt om hon tar sig något att äta. Det krävs lite bättre planering och framförhållning, säger hon. Samtliga deltagare har fått en mycket bättre fysisk förmåga och ork efter operationen och upplever sig ha förbättrat sin situation i yrkeslivet. Ingen av kvinnorna har upplevt några större problem med att återgå till sitt arbete efter operationen. Det krävs dock ett nytt förhållningssätt till sitt matbeteende, att äta lite och ofta, kunna ta sig den tiden och lyssna till kroppens signaler för att kunna orka och fungera på arbetet och fritiden. 15

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004

Forum för talare. En fet läskig smäll. Paolo Roberto. Oktober 2005 Augusti 2004 Oktober 2005 Augusti 2004 En fet läskig smäll Folkhälsoinstitutet oroar För ett år sedan fi ck jag se en rapport från folkhälsoinstitutet som skrämde mig. Den visade alarmerande siffror när det gällde

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!!

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Susanne Ekelund, Svalöv Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Jag har alltid tränat mycket och ätit mycket, framförallt något gott på kvällarna. Då jag slutade träna

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Tre M dialoggrupper för överviktiga

Tre M dialoggrupper för överviktiga 1(7) Tre M dialoggrupper för överviktiga Vi satt i en dialoggrupp för överviktiga och började närma oss slutet av kvällen. Det var en förtätad stämning. Ingen ville riktigt bryta upp. Ni får mig att tänka

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Patientinformation angående överviktskirurgi

Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Innehållsförteckning Din roll... 5 Konsekvenserna av svår fetma.... 5 BMI-tabell...6-7 Introduktion.... 8 Att

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Talängslan något vi inte kan blunda för

Talängslan något vi inte kan blunda för Hjälp dina elever och studenter att behärska sin ängslan för att tala inför publik. av Ulrika Axelsson Talängslan något vi inte kan blunda för JAG FÅR PANIK och börjar svettas, blir röd i ansiktet och

Läs mer

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget

19 maj Tog bara toppen av smärtberget Fick ambulans och taxi till akuten tog bara toppen av smärtberget 19 maj Anitha ramlade och fick fraktur på L4 Sjukgymnastik, träningsprogram att ha hemma, akupunktur och ultraljudsbehandling Morfinliknande preparat samt Alvedon Tog bara toppen av smärtberget Fick Diskbråck

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer