Att förändra fysiskt aktivitetsbeteende

Transkript

1 Att förändra fysiskt aktivitetsbeteende Exempel från sömnmedicin och övervikt Helena Igelström Beteendemedicinsk konferens, 2013 Bakgrund Viktminskning vid obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) Kajaste et al. Sleep Medicine, 2004 Foster et al. Arch Intern Med, 2009 Johansson et al. BMJ, 2009 Tuomilehto et al. Am J Respir Crit Care Med, 2009 Fysisk aktivitet vid OSAS Netzer et al. Pneumologie, 1997 Giebelhaus et al. Sleep Breath, 2000 Norman et al. Sleep Res Online, 2000 Sengul et al. Sleep Breath, 2011 Kline et al. Sleep, 2011 Forskningsprojekt 1

2 Avhandlingens syfte Att utveckla och utvärdera en skräddarsydd beteendemedicinsk behandling för ökad fysisk aktivitet och sunda matvanor hos personer med obstruktivt sömnapnésyndrom och övervikt 1. Intervjuer 2. Mätmetoders överensstämmelse 3. Förklaringsfaktorer 4. Behandlingsstudie Baslinjemätning Randomisering Kontrollgrupp Sedvanlig vård: CPAP + information om samband vikt - sömnapné Experimentgrupp CPAP och beteendemedicinsk intervention för ändrade mat- och aktivitetsvanor 6 månader 10 sessioner (6 mån) 4 booster (9 mån) 18 månader Grundbultar i behandlingen (1) Tailoring Behandlingen skräddarsys för en individ utifrån dennes mål och unika karaktäristika som fastställts genom den individuella undersökningen Kreuter & Skinner,

3 Grundbultar i behandlingen (2) Funktionell beteendeanalys The identification of important, controllable, causal functional relationships applicable to a specified set of target behaviours for an individual client Haynes & O Brien (1999) Tailoring - med utgångspunkt från: patientens egna mål patientens prioriterade aktiviteter patientens self-efficacy för det som ska göras patientens upplevda hinder och underlättande faktorer Behandlingsgång 1. Undersökning/kartläggning 2. Målformulering, prioritering av aktiviteter 3. Självmonitorering av det nya beteendet 4. Funktionell beteendeanalys, feedback på utförande, stegrad målsättning 5. Vidmakthållandeplan: bibehållandestrategier, återfallsprevention 3

4 Undersökning/Kartläggning Fysisk aktivitet Accelerometer Stillasittande Loggbok/Dagbok Biomedicinska faktorer Samtal om beredskap för förändring, om erfarenheter och förväntningar - Tilltro till förmåga att öka fysisk aktivitet - Tilltro till förmåga att utöva fysisk aktivitet trots olika hindrande situationer Undersökning/kartläggning - loggbok för fysisk aktivitet och stillasittande Dag 1: dagen den / 2012 Aktivitet Aktivitet Klockslag Vad gjorde du? Hur länge? Ansträngningsgrad Tid i sittande: tim min INDIVIDNIVÅ Patientfall 4

5 Patientfall Kåre, 74 år Han är pensionär och bor med hustru i villa. De har tre barn, och 5 barnbarn. Han jobbar ideellt i tre föreningar och gillar trädgårdsarbete. Tidigare arbetade han i en livsmedelsbutik. Utgångsläge Vikt: 86.2 kg BMI: 30.5 kg/m 2 Midjeomfång: cm Andel fettmassa: 30.9 % Initialt Genomgång av kartläggningen Accelerometer + Loggbok 5

6 Fysisk aktivitet och stillasittande - genomsnitt per dag enligt accelerometern Steg: 3410 steg/dag Lågintensiv fysisk aktivitet: 2 h 1 min/dag (13%) Måttlig till högintensiv fysisk aktivitet: 23 min/dag (2%) Stillasittande: 13 h 16 min/dag (85%) Ansträngningsgrad Borgs RPE-skala = Lätt = Något ansträngande måttlig intensitet 15 = Ansträngande Rekommendationer för fysisk aktivitet Haskell et al. Circulation, 2007 O Donovan et al. J Sports Sci, 2010 Alla friska vuxna: I viktminskningssyfte: måttligt intensiv fysisk aktivitet måttligt intensiv fysisk aktivitet > 150 min/vecka > 300 min/vecka = = 30 min 5 dagar/vecka 60 min 5 dagar/vecka eller eller högintensiv fysisk aktivitet > 75 min/vecka = 25 min, 3 dagar/vecka högintensiv fysisk aktivitet > 150 min/vecka = 50 min, 3 dagar/vecka samt aktiviteter för att bibehålla eller öka muskelstyrka och muskeluthållighet minst 2 dagar/vecka 6

7 Minskat/avbrutet stillasittande Tillräcklig fysisk aktivitet Samtal: - om erfarenheter - om förväntningar Mer rörlig Bättre uthållighet Lättare att gå och sköta trädgården Hindrande: Tidsbrist, dåligt väder, morgontrötthet Underlättande: sällskap Prioritering av önskade fysiska aktiviteter Viktigast Högst tilltro Enklast Agerandeplan enligt SMART Att promenera 3 gånger under nästa vecka Inte på morgonen, helst eftermiddagen min/gång 7

8 Varje uppföljning: Pt visar självregistreringar, berättar om insikter Vad har funkat bra? Vad har funkat mindre bra? Funktionell beteendeanalys Ev. justeringar i planen, stegrad målsättning Promenerat enligt planen Olika rutter Skönt under tiden Rädd för yrsel/blodtrycksfall Sällskap av dottern Rädd för att misslyckas Fortsättningen Förnyat samtal om rekommendationerna för fysisk aktivitet, intensitet och skattad ansträngning Samtal om dosering och målsättning Får en RPE-skala Information om blodtryck och blodsocker i förhållande till fysisk aktivitet. Lunchen 8

9 Slutsats: han vill öka målsättningen men prioriterar och betonar frekvens (dagligen) framför duration och intensitet Att gå varje dag minuter/gång Senare Upplever sig stå still i vikt Fortfarande orolig att inte klara sin målsättning Lägre blodtryck, förbättrade PK-värden Ökad kapacitet Att ha tid - anpassar promenad utifrån väder Börjar bli rutin, känner behov av att gå Målsättningen och uppföljningarna fungerar som sporre och påminnelse Efter ungefär 4 månader Tillägg: Introducerar vidmakthållandeplan Påbörjar samtal om bibehållandestrategier 9

10 Vidmakthållandeplan 1. Skäl till att jag inte vill gå upp i vikt igen Känner mig fräschare när jag inte är stor Orkar mer Sover bättre 2. Goda vanor att hålla fast vid (matvanor/ätande) ½ tallriken grönsaker. Äta lunch vid 12/12.30 Bara 1 kaka till kaffet 1 gång/dag. Inte fika på kvällen 3. Goda vanor att hålla fast vid (fysisk aktivitet) Dagliga promenader min/gång 4. Faror som jag bör vara vaksam på Godis/kakor. Ursäkta mig med dåligt väder Sista sessionen Uppföljning som tidigare sessioner, inkl. beteendeanalys Summering -uppföljning av personliga målsättningar -färdigställande av vidmakthållandeplanen Ev. stegrad målsättning Personliga utfallsmål Mer rörlig Bättre uthållighet; lättare att gå och sköta trädgården Idag: Orkar mer den här våren, trädgårdsarbetet är roligt! Har fått in promenader som en vana, går sina rundor på kortare tid Upplever sig må bra både fysiskt och psykiskt 10

11 FLER EFFEKTER? Fysisk aktivitet och stillasittande Måttlig till hög Lågintensiv Stillasittande Steg 6-min gångtest Start 2:01 0:23 13:16 (13%) (2%) (85%) m 6 mån 3:44 (23%) 0:79 (8%) 10:56 (68%) m Försök 1: 432 m Försök 2: 531 m Psykologiska aspekter Beredskap för förändring Self-efficacy Att öka Att utöva Depressiva symptom 0 56 p Start Förberedelse 2 53 p 14 p 6mån Agerande p 5 p 11

12 Antrometriska mått Vikt Midjeomfång Andel fett Start 86.2 kg cm 30.9 % 6 mån 83.2 kg 108 cm 26.9 % Tailoring Behandlingen skräddarsys för en individ utifrån dennes mål och unika karaktäristika som fastställts genom den individuella undersökningen Kreuter & Skinner, 2000 Funktionell beteendeanalys The identification of important, controllable, causal functional relationships applicable to a specified set of target behaviours for an individual client Haynes & O Brien (1999) Här: Förväntningar DELARBETE

13 Stillasittande Stillasittandet påverkades inte av interventionen Delarbete 4 Igelström et al. Submitted. Påtagligt stor mängd tid i stillasittande Medel: 11h 45min vs. 7h 39min (Hagströmer et al, 2007) Rörelserädsla förefaller ha en viktig roll för stillasittande (14.3 %) Delarbete 3 Igelström et al. Phys Ther, 2013 Stillasittande Dagsömninghet Body mass index Self-efficacy för att utöva fysisk aktivitet 22.9 % Rörelserädsla Depressiva symptom Rörelserädsla förefaller ha en viktig roll för stillasittande (14.3 %) Delarbete 3 Igelström et al. Phys Ther, 2013 Funderingar: Baslinjen Mäteffekt Duration Dos Progress Resultat på gruppnivå Efter 6 månader hade experimentgruppen: Hälsosammare matvanor Större viktnedgång än kontroll- Större minskning av midjeomfång gruppen Men, det var ingen skillnad mellan grupperna avseende förändring av fysisk aktivitet Delarbete 4 Igelström et al. Submitted. 13

14 Sammanfattning Den beteendemedicinska interventionen - upplägg, längre sikt osv Flera beteendeförändringar samtidigt Stillasittandet Rörelserädslan 14