Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet vx.
|
|
- Per-Olof Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fetma hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kontaktperson Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet vx. Reviderat i oktober 2011 Revideras åter i oktober 2014
2 Innehåll Sammanfattning 4 Viktiga mått vid fetma 4 Behandlingsalternativ 5 Inledning 5 Sjukdomar och hälsoproblem relaterade till fetma 6 Basalt omhändertagande 7 Livslång uppföljning 9 Mat och dryck 9 Fysisk aktivitet 10 Läkemedel 10 Primärvård 11 Överviktsenheten 11 Överviktskirurgi 12 Information för patienter 14 Arbetsgrupp Vårdprogrammet Fetma hos vuxna har reviderats av följande grupp: För Primärvården Husläkare Barbro Nordström, Gottsunda vårdcentral Distriktssköterska Margareta Lundvall, Alunda vårdcentral Hälsoplanerare Cecilia Lindholm, Primärvården För Akademiska sjukhuset Överläkare Arvo Hänni, överviktsenheten Dietist Susanne Fredén, klinisk nutrition Chefsdietist Karin Blom Malmberg, klinisk nutrition Överläkare Magnus Sundbom, kirurgi Programmet har granskats av överläkare Mikael Wiklund, Lasarettet i Enköping. Sekreterare: Kerstin Troedsson, Hälsofrämjande sjukhus,
3 Sammanfattning Alla som arbetar i vården ska ha grundläggande kunskaper om bemötande och behanding av patienter med fetma. Alla patienter med fetma ska få professionella råd oberoende av vilken vårdenhet eller vårdpersonal som patienten träffar. All behandling av fetma måste utgå från individens förutsättningar, risknivå och motivation. Den viktigaste delen i fetmautredningen är att väga och mäta patienten. Fetma ökar risken för förtida död samt orsakar ohälsa och försämring i många andra samtidiga sjukdomar. Fetma är en kronisk sjukdom som kräver livslångt stöd och uppföljning. Uppföljning av patienter med fetma är ett gemensamt ansvar för de som har behandlingsansvar för patienten oavsett diagnos och vårdenhet. Viktiga mått vid fetma Body mass index bmi Body mass index = bmi (kg/m 2 ) är ett internationellt accepterat begrepp för att definiera graden av övervikt. Den medicinska termen för fetma är obesitas. Världshälsoorganisationen definierar fetma som en sjukdom vid bmi över 30. Däröver ökar risken för komplicerande sjukdomar markant. Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25 29,9 Fetma 30 34,9 Svår fetma 35 39,9 Mycket svår fetma 40 Midjemått Risken för fetmarelaterade sjukdomar ökar när midjeomfånget ökar. Ökad risk Mycket ökad risk Män mer än 94 cm mer än 102 cm Kvinnor mer än 80 cm mer än 88 cm
4 Behandlingsalternativ Basalt omhändertagande ges oavsett vårdnivå Väg och mät patienten. Bedöm riskprofil och tänkbara behandlingsalternativ utifrån individens fysiska förutsättningar. Ge basala råd om kost och aktivitet. Erbjud fysisk aktivitet på recept (FaR). bmi gör utvärdering av riskprofil Saknas riskfaktorer gäller egenvård. bmi med riskfaktorer/komplikationer bmi bmi >35 med komplikationer bmi >40 Egenvård Sjukvård Specialistnivå Överväg remiss till överviktsenheten, se sid 11. Livslång uppföljning. Stöd till egenvård I vissa fall krävs psykologkontakt för att bedöma patientens förmåga att genomgå föreslagen åtgärd. Detta behov är särskilt tydligt för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Inledning Drygt tio procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppvisar fetma. I många andra länder är andelen feta ännu högre. I Uppsala län är cirka personer i åldern år feta. Det är 14 procent av både män och kvinnor. Andelen feta har ökat med 4 procent sedan år Vi blir feta när vi intar mer energi än vi förbrukar. Våra ändrade levnadsförhållanden har bidragit till att vikten har ökat. Utbudet av livsmedel är obegränsat, vi lever ett mer stillasittande liv och är mer stressade. Även ärftliga och sociala faktorer påverkar kroppsvikten.
5 Sjukdomar och hälsoproblem relaterade till fetma Flera studier visar att fetma ökar risken för död i förtid. Sjukskrivning och sjukpensionering är dubbelt så vanligt hos personer med svår fetma som hos normalviktiga. Personer med fetma skattar ofta sin livskvalitet som lägre än vad normalviktiga gör. Personer med medfödda eller förvärvade såväl fysiska som psykiska funktionshinder kan ha ökad risk att utveckla fetma. Vanliga sjukdomar associerade med fetma är astma belastningssjukdomar cancer (vissa former) depression diabetes typ 2 gallsten hjärt-kärlsjukdom hypertoni hyperlipidemi infertilitet inkontinens leversteatos neuropsykiatriska funktionshinder psykiska sjukdomar sömnapné utvecklingsstörning. Exempel på läkemedel som kan leda till fetma antidepressiva antiepileptika glitazoner glukokortikoider insulin neuroleptika östrogen.
6 Basalt omhändertagande Patientens eget ansvar och förmåga att påverka sin livstil är grunden för all behandling. Patientens längd, vikt, bmi och midjeomfång ska dokumenteras i journalen. Alla patienter ska bemötas med empati och respekt. Utredning vid övervikt Längd Vikt Midjeomfång mäts stående, efter utandning, mitt emellan understa revbenskanten och höftbenskammen. bmi ex. 90 kg = 31 kg/m 2 1,70 m x 1,70 m Provtagning Fasteglukos Lipider TSH Blodtryck (tillräckligt stor manschett!) Sjukhistoria Ärftlighet Viktutveckling Tidigare försök till viktnedgång Mat- och dryckesvanor Ätstörningar Fysisk aktivitet Rökning, alkohol, droger Sömn, sömnapné alt remiss skickad för utredning av sömnapné Relaterade sjukdomar Bedömning av motivationsgrad Aktuell medicinering Psykiskt tillstånd
7 Behandling, mål och utvärdering Behandlingen ska ta tillvara patientens möjligheter och kraft. Ett tydligt individuellt behandlingsmål med långsiktigt perspektiv ska utarbetas tillsammans med patienten. Eventuellt kan behandlingen kompletteras med läkemedel. I patientsamtalet diskuteras hur en vanlig dag ser ut avseende aktiviteter (arbetstider, rörelse med mera), matvanor och stressnivå. Utifrån detta kan rimliga mål sättas. Det är viktigt att betona att även små förändringar som vidmakthålls har stor betydelse för hälsan. Att förändra livsstilen kan ta lång tid. Vårdpersonalen ska ta alla möjligheter att påvisa hälsovinster. Att det har betydelse vad jag gör ska prägla kontakten. Behandling kan, i grupp eller individuellt, påverka patientens matvanor och uppmuntra till fysisk aktivitet och varaktiga förändringar. Förutsättningen är att patienten är motiverad och deltar aktivt för att förändra sina levnadsvanor. Syftet är att patienten genom ökad kunskap om samband mellan hälsa och levnadsvanor ska förändra sin livsstil. Så kallad jojobantning, där patienten snabbt går ner i vikt men inte kan hålla den, leder i ett längre perspektiv till ytterligare viktuppgång. En bestående viktnedgång på 5 10 procent av kroppsvikten innebär en påvisbar förbättring av riskprofil och välmående. För vissa patienter kan målet vara viktstabilitet. Ett bra verktyg i patientsamtalet är motiverande samtalsteknik med öppna frågor, reflektion, feed back och konkreta mål som går att utvärdera. Mål kan vara att patienten orkar mer, sover bättre och kan påverka sin vardag. Vad har du för tankar kring din hälsa och vikt? Vad vill du förändra och hur kan du göra det? Exempelvis äta frukost, promenera 15 minuter varje dag. Kom överens om en handlingsplan med små, konkreta förändringar. Exempelvis gå upp en kvart tidigare för att hinna äta frukost, ha frukostmat hemma, ta en promenad på lunchrasten. Utvärdera hur det går. Vad underlättar, vad försvårar?
8 Årlig kontroll vid kronisk sjukdom Oavsett sjukdom och vårdenhet ska patientens längd, vikt, bmi, midjemått, blodsocker och blodtryck mätas och noteras i journalen. Finns tecken till utveckling av överviktsrelaterade sjukdomar? Gör en samlad bedömning av möjliga hälsovinster och sjukdomsrisker. Landstingets livsstilsformulär kan användas och sammanfattas i ett hälsosamtal. Lämpliga åtgärder för stöd och eventuell vidare behandling övervägs i samråd med patienten Uppföljning kan göras av distriktssköterska, sjuksköterska, husläkare, barnmorska, företagssköterska etc. Livslång uppföljning av patienter med fetma Eftersom fetma är en kronisk sjukdom ska patienten erbjudas livslång uppföljning av vikt och eventuell utveckling av överviktsrelaterade sjukdomar. Mat och dryck Kostråden bygger på Svenska Näringsrekommendationer snr och ska anpassas till den enskilda patienten. (Statens Livsmedelsverk 2005) Måltidsordningen bör bestå av tre huvudmål och ett till tre mellanmål. Måltiderna bör fördelas jämnt över dagen. Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är variationsrik. Mängden fett i kosten bör vara energiprocent. Av denna mängd bör två tredjedelar utgöras av omättade fetter. Kolhydrater bör utgöra energiprocent, varav högst 10 energiprocent från socker. Kostfiberinnehållet i maten bör vara gram per dag. Alkoholintaget bör inte överstiga cirka 10 gram per dag för kvinnor och cirka 20 gram per dag för män. En flaska starköl (33 cl) innehåller cirka 15 gram alkohol. Ett glas vin (15 cl) lika mycket. Dessa fakta kan på olika sätt översättas i mat och dryck. Se Råd om vikt i anslutning till vårdprogrammet på
9 Sammanfattande råd Ät frukost, lunch, middag och ett till tre mellanmål per dag. Ät en portion per måltid. Ät grönsaker och frukt varje dag, sammanlagt cirka ett halvt kilo. Begränsa mängden söta drycker, godis, snacks, kakor och alkohol. Det är de vardagliga vanorna som har störst betydelse för hälsan och vikten. Rådgivning om mat och matvanor bör anpassas till individen. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en nödvändig del i behandlingen. Ur hälsosynpunkt är det bättre att vara överviktig och fysiskt aktiv än normalviktig och fysisk inaktiv. För att inte riskera ohälsa på grund av fysisk inaktivitet bör patienten vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet minst 30 minuter (minst 3x10 minuter) dagligen. Vardagsaktiviteter bör uppmuntras, till exempel cykla eller gå till arbete, ta trapporna istället för hiss och rulltrappa, arbeta i trädgård. Det är också viktigt att inte vara stillasittande långa stunder, utan patienten bör ofta resa sig upp och röra på sig. Övervikt innebär ökad påfrestning på framför allt rygg, höfter, knän och fötter. Avlastande träning, till exempel vattengymnastik, cykling eller stavgång minskar belastingen på kroppen och brukar fungera bra. Vid övervikt är det extra betydelsefullt att börja försiktigt med nya aktiviteter och sedan trappa upp successivt på grund av ökad skaderisk. Rekommendationer om fysisk aktivitet finns i Fyss (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), se Överviktiga patienter ska erbjudas fysisk aktivitet på recept. Läkemedel Farmakologisk behandling kan i vissa fall övervägas som tillägg när behandling med kost och fysisk aktivitet inte givit resultat. Idag finns endast ett registrerat preparat, Orlistat: Orlistat (Xenical) är en lipashämmare som minskar fettupptaget i tarmen med 30 procent och ska fungera som stöd till fettreducerad kost. Dosen är 1 kapsel 120 mg 3 ggr dagligen. Beror fetman huvudsakligen på överintag av kolhydrater har behandlingen begränsad effekt. 10
10 Orlistat har visats motverka diabetes, även i fall med liten viktminskning. Effekten av Orlistat på individnivå är måttlig och starkt varierande. Efter ett års behandling är den genomsnittliga viktnedgången 4 kg. Har ingen viktminskning skett efter två månaders kan behandlingen avslutas. Innan medlet skrivs ut bör fass konsulteras om interaktioner (absorptionsförändringar) med andra läkemedel inkl p-piller. Biverkningar är främst gastrointestinala besvär. Orlistat ska användas enligt rekommendationer i fass med hänsyn taget till indikationer, kontraindikationer och uppföljning. Ingår i läkemedelsförmånen endast för patienter med bmi minst 35 och till patienter som har diabetes typ 2 och bmi minst 28. Primärvård I primärvården finns strukturerad individuell behandling. Det finns även möjlighet till gruppbehandling. Överviktsenheten Remiss till överviktsenheten kan övervägas när bmi >40 eller bmi >35 i kombination med sjukdomar som är relaterade till övervikten överviktskirurgi övervägs. Underlag för remiss till överviktsenheten finns i Cosmic. Den som inte arbetar i Cosmic ska använda ett remissunderlag som hämtas i anslutning till vårdprogrammet på Ange också om patienten är intresserad av överviktskirurgi. Utredning på överviktsenheten: Patienten genomgår en utökad utredning med provtagning, ytterligare kartläggning av viktutvecklingen och bedömning av sjukdomar relaterade till fetman. 11
11 Behandling Livsstilsprogram i grupp Överviktsenhetens livsstilsprogram svea (sunda vanor eget ansvar) startar med ett inskrivningssamtal hos sjuksköterska. Därefter följer en veckas livsstilsprogram i grupp där patienten träffar dietist, psykolog och sjukgymnast. Under veckan arbetar gruppen med matlagning, fysisk aktivitet och livsstilsoch beteendeförändring både i teori och praktik. Efter tre månader träffar deltagaren sjuksköterska för utskrivningssamtal, varefter information skickas till inremitterande läkare. LCD (low calory diet) behandling Denna behandling ges inför överviktskirurgi. Behandlingen innebär att mat ersätts med pulver som löses upp i vatten och ges i lämplig mängd efter bedömning av patientens energibehov. LCD kan inte ses som en isolerad åtgärd utan måste alltid ingå i en långsiktig behandlingsplan. kbt (kognitiv beteendeterapi) I all överviktsbehandling måste patienten arbeta för att ändra sitt beteende. Patienten kan behöva introducera nya vanor för mat och fysisk aktivitet. Varaktiga förändringar av livsstilen uppmuntras. Om patienten har speciella beteendeproblem, till exempel med inslag av ätstörningar, kan kognitiv beteendeterapi av beteendeterapeut/psykolog erbjudas. Överviktskirurgi Kirurgisk behandling är indicerad om andra behandlingsförsök inte gett tillfredsställande resultat, och om bmi >40. bmi >35 och allvarliga komplikationer till övervikten finns. Patienten har en biologisk ålder under 60 år. Patienten remitteras till överviktsenheten för utredning och information om överviktskirurgi. Överviktsenheten remitterar lämpliga patienter vidare till verksamhetsområde kirurgi för slutgiltigt beslut om överviktsoperation. 12
12 Operationstyper Operation är ett oåterkalleligt ingrepp. Standardoperationen är gastric bypass, där magsäcken kopplas bort så att födointaget begränsas. Patienter med bmi >50 kan erbjudas en mer omfattande operation, duodenal switch (ds). Vid detta ingrepp kopplas också tunntarmen om, så att förmågan att sönderdela och ta upp näringen minskar. Gastric bypass utförs i första hand med laparoskopisk teknik. Öppen operation görs vid mycket höga bmi, omoperationer och hos patienter med tidigare multipel bukkirurgi. Ett par procent av alla opererade patienter drabbas av allvarliga komplikationer som kräver omoperation. Beskrivning av operationerna finns på Klicka på Verksamheter i vänsterspalten och sedan på Överviktskirurgi. Vårdförlopp och uppföljning Vårdtiden efter laparoskopisk operation är 3 4 dagar och efter öppna operationer 6 dagar. Sjukskrivningstiden ligger kring 4 veckor för samtliga ingrepp. Patienten måste efter sin överviktsoperation följa rekommendationerna om regelbundna måltider och näringsriktig sammansättning av maten. Man behöver också ta ett tillskott av vitaminer och mineraler dagligen samt kontrollera sitt näringsstatus årligen. Om rekommendationerna följs mår de flesta patienter bra och förbättrar sin livskvalitet avsevärt. Uppföljning efter operationen sker på kirurgmottagningen efter en månad, därefter på överviktsenheten efter ett halvt respektive ett år. Därefter återgår ansvaret för uppföljningen till inremitterande läkare, vilket bland annat innebär kontroll av näringsstatus varje år. Resultat Vid verksamhetsområde kirurgi har mer än 1000 patienter opererats med gastric bypass (mars 2010). De flesta får en viktminskning med drygt 40 kg, dvs cirka 13 bmi-enheter under det första året efter operation och påtagliga förbättringar vad gäller överviktsassocierade sjukdomar. Hos de flesta patienterna är resultaten bestående. Hos vissa patienter kan dock vikten åter börja öka markant. Till faktorer som visats öka risken för sådan viktökning hör avsaknad av regelbundna uppföljande kontroller, för högt energiintag, för mycket kolhydrater och fett i kosten, liksom mentala faktorer. 13
13 Fem år efter sin gastric bypass ligger de flesta patienter på en vikt som innebär att de har förlorat 70% av sin tidigare övervikt. Viktnedgången efter duodenal switch på patienter med bmi över 50 är 23 bmi-enheter vid en nylig mätning fyra år efter operation. Internationella studier (bland annat svenska SOS-studien) har visat att de överviktsrelaterade följdsjukdomarna (diabetes typ 2, sömnapné mm) förbättras dramatiskt och flera andra studier har också påvisat minskad förtida dödlighet hos överviktsopererade jämfört med de som är fortsatt feta. Dessutom anger de flesta patienter förbättrad livskvalitet efter operation. Information För vårdpersonal Information om kost, fysiskt aktivitet, överviktsnätverk med mera finns på intranät Navet. Sökväg: Navet/kunskapsbanken/sjukvård/vårdprogram Broschyren Råd om vikt beställs via Varuförsörjningen. Vårdprogram om fetma hos barn finns på För patienter Broschyren Råd om vikt finns att få på landstingets mottagningar liksom en broschyr om alkoholvanor Det handlar om din hälsa. Patientinformation finns i anslutning till vårdprogrammet på Beskrivning av överviktsoperationer: Klicka på Verksamheter i vänsterspalten och sedan på Överviktskirurgi 14
14 Vårdprogrammet finns på och på landstingets intranät Navet under område Sjukvård, i A-Ö-listan. Häften beställs från Blå rummet, , blarummet@akademiska.se Tryck: Landstingstryckeriet, oktober 2011
Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merDuodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se
Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får
Läs merGastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se
Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merÖverviktskirurgi vem, hur och resultat?
Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp
Läs merViktigaste Ändringar
Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merVad händer efter kirurgisk obesitasbehandling
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik
Läs merHälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merKriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset
Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merNamn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31
Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,
Läs merÖvervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här
Läs merHälsosamma levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merDel 4_9 sidor_17 poäng
Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat
Läs merHur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare
Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden
Läs merFetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014
Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor
Läs merVikt, viktminskning, & Modifast
Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merSjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network
Sjukdomen fetma Sjukdomen fetma är när fettvävnaden i kroppen påtagligt försämrar hälsan. Det kan bero på hur fettvävnaden är fördelad i kroppen, fettets funktion och hur stor del av kroppens totala vikt
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merÖvervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merFrågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b
AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merLänge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden
Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merÄrftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merHur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.
Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merSMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merrågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!
0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES
Läs merSamband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.
Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merVilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal
Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI
Läs merÖverviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26
Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merFör vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi
För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merBakgrund Prevalens Definition Etiologi Betydelse
Fetma 52 Bakgrund Prevalens För närvarande är ca 2,5 miljoner invånare i Sverige överviktiga och en halv miljon av dessa är feta. Av Region Skånes vuxna befolkning mellan 18 och 80 år (ca 900 000 individer)
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merFetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merÖvervikt och prevention
Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merKonsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?
Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.
Läs merFysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merIFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merViktminskning och Modifast LCD
Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-12-21 SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen
Läs merViktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Läs merStark inför kirurgi stark för livet
Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs mer