Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet vx.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611 00 00 vx."

Transkript

1 Fetma hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kontaktperson Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet vx. Reviderat i oktober 2011 Revideras åter i oktober 2014

2 Innehåll Sammanfattning 4 Viktiga mått vid fetma 4 Behandlingsalternativ 5 Inledning 5 Sjukdomar och hälsoproblem relaterade till fetma 6 Basalt omhändertagande 7 Livslång uppföljning 9 Mat och dryck 9 Fysisk aktivitet 10 Läkemedel 10 Primärvård 11 Överviktsenheten 11 Överviktskirurgi 12 Information för patienter 14 Arbetsgrupp Vårdprogrammet Fetma hos vuxna har reviderats av följande grupp: För Primärvården Husläkare Barbro Nordström, Gottsunda vårdcentral Distriktssköterska Margareta Lundvall, Alunda vårdcentral Hälsoplanerare Cecilia Lindholm, Primärvården För Akademiska sjukhuset Överläkare Arvo Hänni, överviktsenheten Dietist Susanne Fredén, klinisk nutrition Chefsdietist Karin Blom Malmberg, klinisk nutrition Överläkare Magnus Sundbom, kirurgi Programmet har granskats av överläkare Mikael Wiklund, Lasarettet i Enköping. Sekreterare: Kerstin Troedsson, Hälsofrämjande sjukhus,

3 Sammanfattning Alla som arbetar i vården ska ha grundläggande kunskaper om bemötande och behanding av patienter med fetma. Alla patienter med fetma ska få professionella råd oberoende av vilken vårdenhet eller vårdpersonal som patienten träffar. All behandling av fetma måste utgå från individens förutsättningar, risknivå och motivation. Den viktigaste delen i fetmautredningen är att väga och mäta patienten. Fetma ökar risken för förtida död samt orsakar ohälsa och försämring i många andra samtidiga sjukdomar. Fetma är en kronisk sjukdom som kräver livslångt stöd och uppföljning. Uppföljning av patienter med fetma är ett gemensamt ansvar för de som har behandlingsansvar för patienten oavsett diagnos och vårdenhet. Viktiga mått vid fetma Body mass index bmi Body mass index = bmi (kg/m 2 ) är ett internationellt accepterat begrepp för att definiera graden av övervikt. Den medicinska termen för fetma är obesitas. Världshälsoorganisationen definierar fetma som en sjukdom vid bmi över 30. Däröver ökar risken för komplicerande sjukdomar markant. Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25 29,9 Fetma 30 34,9 Svår fetma 35 39,9 Mycket svår fetma 40 Midjemått Risken för fetmarelaterade sjukdomar ökar när midjeomfånget ökar. Ökad risk Mycket ökad risk Män mer än 94 cm mer än 102 cm Kvinnor mer än 80 cm mer än 88 cm

4 Behandlingsalternativ Basalt omhändertagande ges oavsett vårdnivå Väg och mät patienten. Bedöm riskprofil och tänkbara behandlingsalternativ utifrån individens fysiska förutsättningar. Ge basala råd om kost och aktivitet. Erbjud fysisk aktivitet på recept (FaR). bmi gör utvärdering av riskprofil Saknas riskfaktorer gäller egenvård. bmi med riskfaktorer/komplikationer bmi bmi >35 med komplikationer bmi >40 Egenvård Sjukvård Specialistnivå Överväg remiss till överviktsenheten, se sid 11. Livslång uppföljning. Stöd till egenvård I vissa fall krävs psykologkontakt för att bedöma patientens förmåga att genomgå föreslagen åtgärd. Detta behov är särskilt tydligt för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Inledning Drygt tio procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppvisar fetma. I många andra länder är andelen feta ännu högre. I Uppsala län är cirka personer i åldern år feta. Det är 14 procent av både män och kvinnor. Andelen feta har ökat med 4 procent sedan år Vi blir feta när vi intar mer energi än vi förbrukar. Våra ändrade levnadsförhållanden har bidragit till att vikten har ökat. Utbudet av livsmedel är obegränsat, vi lever ett mer stillasittande liv och är mer stressade. Även ärftliga och sociala faktorer påverkar kroppsvikten.

5 Sjukdomar och hälsoproblem relaterade till fetma Flera studier visar att fetma ökar risken för död i förtid. Sjukskrivning och sjukpensionering är dubbelt så vanligt hos personer med svår fetma som hos normalviktiga. Personer med fetma skattar ofta sin livskvalitet som lägre än vad normalviktiga gör. Personer med medfödda eller förvärvade såväl fysiska som psykiska funktionshinder kan ha ökad risk att utveckla fetma. Vanliga sjukdomar associerade med fetma är astma belastningssjukdomar cancer (vissa former) depression diabetes typ 2 gallsten hjärt-kärlsjukdom hypertoni hyperlipidemi infertilitet inkontinens leversteatos neuropsykiatriska funktionshinder psykiska sjukdomar sömnapné utvecklingsstörning. Exempel på läkemedel som kan leda till fetma antidepressiva antiepileptika glitazoner glukokortikoider insulin neuroleptika östrogen.

6 Basalt omhändertagande Patientens eget ansvar och förmåga att påverka sin livstil är grunden för all behandling. Patientens längd, vikt, bmi och midjeomfång ska dokumenteras i journalen. Alla patienter ska bemötas med empati och respekt. Utredning vid övervikt Längd Vikt Midjeomfång mäts stående, efter utandning, mitt emellan understa revbenskanten och höftbenskammen. bmi ex. 90 kg = 31 kg/m 2 1,70 m x 1,70 m Provtagning Fasteglukos Lipider TSH Blodtryck (tillräckligt stor manschett!) Sjukhistoria Ärftlighet Viktutveckling Tidigare försök till viktnedgång Mat- och dryckesvanor Ätstörningar Fysisk aktivitet Rökning, alkohol, droger Sömn, sömnapné alt remiss skickad för utredning av sömnapné Relaterade sjukdomar Bedömning av motivationsgrad Aktuell medicinering Psykiskt tillstånd

7 Behandling, mål och utvärdering Behandlingen ska ta tillvara patientens möjligheter och kraft. Ett tydligt individuellt behandlingsmål med långsiktigt perspektiv ska utarbetas tillsammans med patienten. Eventuellt kan behandlingen kompletteras med läkemedel. I patientsamtalet diskuteras hur en vanlig dag ser ut avseende aktiviteter (arbetstider, rörelse med mera), matvanor och stressnivå. Utifrån detta kan rimliga mål sättas. Det är viktigt att betona att även små förändringar som vidmakthålls har stor betydelse för hälsan. Att förändra livsstilen kan ta lång tid. Vårdpersonalen ska ta alla möjligheter att påvisa hälsovinster. Att det har betydelse vad jag gör ska prägla kontakten. Behandling kan, i grupp eller individuellt, påverka patientens matvanor och uppmuntra till fysisk aktivitet och varaktiga förändringar. Förutsättningen är att patienten är motiverad och deltar aktivt för att förändra sina levnadsvanor. Syftet är att patienten genom ökad kunskap om samband mellan hälsa och levnadsvanor ska förändra sin livsstil. Så kallad jojobantning, där patienten snabbt går ner i vikt men inte kan hålla den, leder i ett längre perspektiv till ytterligare viktuppgång. En bestående viktnedgång på 5 10 procent av kroppsvikten innebär en påvisbar förbättring av riskprofil och välmående. För vissa patienter kan målet vara viktstabilitet. Ett bra verktyg i patientsamtalet är motiverande samtalsteknik med öppna frågor, reflektion, feed back och konkreta mål som går att utvärdera. Mål kan vara att patienten orkar mer, sover bättre och kan påverka sin vardag. Vad har du för tankar kring din hälsa och vikt? Vad vill du förändra och hur kan du göra det? Exempelvis äta frukost, promenera 15 minuter varje dag. Kom överens om en handlingsplan med små, konkreta förändringar. Exempelvis gå upp en kvart tidigare för att hinna äta frukost, ha frukostmat hemma, ta en promenad på lunchrasten. Utvärdera hur det går. Vad underlättar, vad försvårar?

8 Årlig kontroll vid kronisk sjukdom Oavsett sjukdom och vårdenhet ska patientens längd, vikt, bmi, midjemått, blodsocker och blodtryck mätas och noteras i journalen. Finns tecken till utveckling av överviktsrelaterade sjukdomar? Gör en samlad bedömning av möjliga hälsovinster och sjukdomsrisker. Landstingets livsstilsformulär kan användas och sammanfattas i ett hälsosamtal. Lämpliga åtgärder för stöd och eventuell vidare behandling övervägs i samråd med patienten Uppföljning kan göras av distriktssköterska, sjuksköterska, husläkare, barnmorska, företagssköterska etc. Livslång uppföljning av patienter med fetma Eftersom fetma är en kronisk sjukdom ska patienten erbjudas livslång uppföljning av vikt och eventuell utveckling av överviktsrelaterade sjukdomar. Mat och dryck Kostråden bygger på Svenska Näringsrekommendationer snr och ska anpassas till den enskilda patienten. (Statens Livsmedelsverk 2005) Måltidsordningen bör bestå av tre huvudmål och ett till tre mellanmål. Måltiderna bör fördelas jämnt över dagen. Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är variationsrik. Mängden fett i kosten bör vara energiprocent. Av denna mängd bör två tredjedelar utgöras av omättade fetter. Kolhydrater bör utgöra energiprocent, varav högst 10 energiprocent från socker. Kostfiberinnehållet i maten bör vara gram per dag. Alkoholintaget bör inte överstiga cirka 10 gram per dag för kvinnor och cirka 20 gram per dag för män. En flaska starköl (33 cl) innehåller cirka 15 gram alkohol. Ett glas vin (15 cl) lika mycket. Dessa fakta kan på olika sätt översättas i mat och dryck. Se Råd om vikt i anslutning till vårdprogrammet på

9 Sammanfattande råd Ät frukost, lunch, middag och ett till tre mellanmål per dag. Ät en portion per måltid. Ät grönsaker och frukt varje dag, sammanlagt cirka ett halvt kilo. Begränsa mängden söta drycker, godis, snacks, kakor och alkohol. Det är de vardagliga vanorna som har störst betydelse för hälsan och vikten. Rådgivning om mat och matvanor bör anpassas till individen. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en nödvändig del i behandlingen. Ur hälsosynpunkt är det bättre att vara överviktig och fysiskt aktiv än normalviktig och fysisk inaktiv. För att inte riskera ohälsa på grund av fysisk inaktivitet bör patienten vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet minst 30 minuter (minst 3x10 minuter) dagligen. Vardagsaktiviteter bör uppmuntras, till exempel cykla eller gå till arbete, ta trapporna istället för hiss och rulltrappa, arbeta i trädgård. Det är också viktigt att inte vara stillasittande långa stunder, utan patienten bör ofta resa sig upp och röra på sig. Övervikt innebär ökad påfrestning på framför allt rygg, höfter, knän och fötter. Avlastande träning, till exempel vattengymnastik, cykling eller stavgång minskar belastingen på kroppen och brukar fungera bra. Vid övervikt är det extra betydelsefullt att börja försiktigt med nya aktiviteter och sedan trappa upp successivt på grund av ökad skaderisk. Rekommendationer om fysisk aktivitet finns i Fyss (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), se Överviktiga patienter ska erbjudas fysisk aktivitet på recept. Läkemedel Farmakologisk behandling kan i vissa fall övervägas som tillägg när behandling med kost och fysisk aktivitet inte givit resultat. Idag finns endast ett registrerat preparat, Orlistat: Orlistat (Xenical) är en lipashämmare som minskar fettupptaget i tarmen med 30 procent och ska fungera som stöd till fettreducerad kost. Dosen är 1 kapsel 120 mg 3 ggr dagligen. Beror fetman huvudsakligen på överintag av kolhydrater har behandlingen begränsad effekt. 10

10 Orlistat har visats motverka diabetes, även i fall med liten viktminskning. Effekten av Orlistat på individnivå är måttlig och starkt varierande. Efter ett års behandling är den genomsnittliga viktnedgången 4 kg. Har ingen viktminskning skett efter två månaders kan behandlingen avslutas. Innan medlet skrivs ut bör fass konsulteras om interaktioner (absorptionsförändringar) med andra läkemedel inkl p-piller. Biverkningar är främst gastrointestinala besvär. Orlistat ska användas enligt rekommendationer i fass med hänsyn taget till indikationer, kontraindikationer och uppföljning. Ingår i läkemedelsförmånen endast för patienter med bmi minst 35 och till patienter som har diabetes typ 2 och bmi minst 28. Primärvård I primärvården finns strukturerad individuell behandling. Det finns även möjlighet till gruppbehandling. Överviktsenheten Remiss till överviktsenheten kan övervägas när bmi >40 eller bmi >35 i kombination med sjukdomar som är relaterade till övervikten överviktskirurgi övervägs. Underlag för remiss till överviktsenheten finns i Cosmic. Den som inte arbetar i Cosmic ska använda ett remissunderlag som hämtas i anslutning till vårdprogrammet på Ange också om patienten är intresserad av överviktskirurgi. Utredning på överviktsenheten: Patienten genomgår en utökad utredning med provtagning, ytterligare kartläggning av viktutvecklingen och bedömning av sjukdomar relaterade till fetman. 11

11 Behandling Livsstilsprogram i grupp Överviktsenhetens livsstilsprogram svea (sunda vanor eget ansvar) startar med ett inskrivningssamtal hos sjuksköterska. Därefter följer en veckas livsstilsprogram i grupp där patienten träffar dietist, psykolog och sjukgymnast. Under veckan arbetar gruppen med matlagning, fysisk aktivitet och livsstilsoch beteendeförändring både i teori och praktik. Efter tre månader träffar deltagaren sjuksköterska för utskrivningssamtal, varefter information skickas till inremitterande läkare. LCD (low calory diet) behandling Denna behandling ges inför överviktskirurgi. Behandlingen innebär att mat ersätts med pulver som löses upp i vatten och ges i lämplig mängd efter bedömning av patientens energibehov. LCD kan inte ses som en isolerad åtgärd utan måste alltid ingå i en långsiktig behandlingsplan. kbt (kognitiv beteendeterapi) I all överviktsbehandling måste patienten arbeta för att ändra sitt beteende. Patienten kan behöva introducera nya vanor för mat och fysisk aktivitet. Varaktiga förändringar av livsstilen uppmuntras. Om patienten har speciella beteendeproblem, till exempel med inslag av ätstörningar, kan kognitiv beteendeterapi av beteendeterapeut/psykolog erbjudas. Överviktskirurgi Kirurgisk behandling är indicerad om andra behandlingsförsök inte gett tillfredsställande resultat, och om bmi >40. bmi >35 och allvarliga komplikationer till övervikten finns. Patienten har en biologisk ålder under 60 år. Patienten remitteras till överviktsenheten för utredning och information om överviktskirurgi. Överviktsenheten remitterar lämpliga patienter vidare till verksamhetsområde kirurgi för slutgiltigt beslut om överviktsoperation. 12

12 Operationstyper Operation är ett oåterkalleligt ingrepp. Standardoperationen är gastric bypass, där magsäcken kopplas bort så att födointaget begränsas. Patienter med bmi >50 kan erbjudas en mer omfattande operation, duodenal switch (ds). Vid detta ingrepp kopplas också tunntarmen om, så att förmågan att sönderdela och ta upp näringen minskar. Gastric bypass utförs i första hand med laparoskopisk teknik. Öppen operation görs vid mycket höga bmi, omoperationer och hos patienter med tidigare multipel bukkirurgi. Ett par procent av alla opererade patienter drabbas av allvarliga komplikationer som kräver omoperation. Beskrivning av operationerna finns på Klicka på Verksamheter i vänsterspalten och sedan på Överviktskirurgi. Vårdförlopp och uppföljning Vårdtiden efter laparoskopisk operation är 3 4 dagar och efter öppna operationer 6 dagar. Sjukskrivningstiden ligger kring 4 veckor för samtliga ingrepp. Patienten måste efter sin överviktsoperation följa rekommendationerna om regelbundna måltider och näringsriktig sammansättning av maten. Man behöver också ta ett tillskott av vitaminer och mineraler dagligen samt kontrollera sitt näringsstatus årligen. Om rekommendationerna följs mår de flesta patienter bra och förbättrar sin livskvalitet avsevärt. Uppföljning efter operationen sker på kirurgmottagningen efter en månad, därefter på överviktsenheten efter ett halvt respektive ett år. Därefter återgår ansvaret för uppföljningen till inremitterande läkare, vilket bland annat innebär kontroll av näringsstatus varje år. Resultat Vid verksamhetsområde kirurgi har mer än 1000 patienter opererats med gastric bypass (mars 2010). De flesta får en viktminskning med drygt 40 kg, dvs cirka 13 bmi-enheter under det första året efter operation och påtagliga förbättringar vad gäller överviktsassocierade sjukdomar. Hos de flesta patienterna är resultaten bestående. Hos vissa patienter kan dock vikten åter börja öka markant. Till faktorer som visats öka risken för sådan viktökning hör avsaknad av regelbundna uppföljande kontroller, för högt energiintag, för mycket kolhydrater och fett i kosten, liksom mentala faktorer. 13

13 Fem år efter sin gastric bypass ligger de flesta patienter på en vikt som innebär att de har förlorat 70% av sin tidigare övervikt. Viktnedgången efter duodenal switch på patienter med bmi över 50 är 23 bmi-enheter vid en nylig mätning fyra år efter operation. Internationella studier (bland annat svenska SOS-studien) har visat att de överviktsrelaterade följdsjukdomarna (diabetes typ 2, sömnapné mm) förbättras dramatiskt och flera andra studier har också påvisat minskad förtida dödlighet hos överviktsopererade jämfört med de som är fortsatt feta. Dessutom anger de flesta patienter förbättrad livskvalitet efter operation. Information För vårdpersonal Information om kost, fysiskt aktivitet, överviktsnätverk med mera finns på intranät Navet. Sökväg: Navet/kunskapsbanken/sjukvård/vårdprogram Broschyren Råd om vikt beställs via Varuförsörjningen. Vårdprogram om fetma hos barn finns på För patienter Broschyren Råd om vikt finns att få på landstingets mottagningar liksom en broschyr om alkoholvanor Det handlar om din hälsa. Patientinformation finns i anslutning till vårdprogrammet på Beskrivning av överviktsoperationer: Klicka på Verksamheter i vänsterspalten och sedan på Överviktskirurgi 14

14 Vårdprogrammet finns på och på landstingets intranät Navet under område Sjukvård, i A-Ö-listan. Häften beställs från Blå rummet, , Tryck: Landstingstryckeriet, oktober 2011

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Hälsosamtalsenkät - referensenkät Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Patientinformation angående överviktskirurgi

Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Innehållsförteckning Din roll... 5 Konsekvenserna av svår fetma.... 5 BMI-tabell...6-7 Introduktion.... 8 Att

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Vanliga frågor och svar om gastric by pass

Vanliga frågor och svar om gastric by pass Vanliga frågor och svar om gastric by pass Generella frågor Hur kan jag förbereda mig? Vad är målet med operationen? Hur får jag stöd i min omgivning för viktminskningsarbetet? Hur högt BMI måste man ha

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

2 Hur är min hälsa idag? 4 Att röra på sig 6 Mat och dryck 10 Vikt 12 Stress 14 Alkohol 16 Tobak 18 Nätverk 19 Annat som påverkar hälsan 20

2 Hur är min hälsa idag? 4 Att röra på sig 6 Mat och dryck 10 Vikt 12 Stress 14 Alkohol 16 Tobak 18 Nätverk 19 Annat som påverkar hälsan 20 MIN BOK OM HÄLSA Innehåll 2 Hur är min hälsa idag? 4 Att röra på sig 6 Mat och dryck 10 Vikt 12 Stress 14 Alkohol 16 Tobak 18 Nätverk 19 Annat som påverkar hälsan 20 Blodsocker och diabetes 21 Blodtryck

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Vårdprogram för prevention och behandling av övervikt och fetma hos vuxna i Region Skåne

Vårdprogram för prevention och behandling av övervikt och fetma hos vuxna i Region Skåne Vårdprogram för prevention och behandling av övervikt och fetma hos vuxna i Region Skåne 1 Fetma är ett av de största hoten mot den framtida folkhälsan. Sjukdomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa,

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer