Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet vx.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fetma hos vuxna. Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet 018-611 00 00 vx."

Transkript

1 Fetma hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kontaktperson Kerstin Troedsson, sekreterare i arbetsgruppen för vårdprogrammet vx. Reviderat i oktober 2011 Revideras åter i oktober 2014

2 Innehåll Sammanfattning 4 Viktiga mått vid fetma 4 Behandlingsalternativ 5 Inledning 5 Sjukdomar och hälsoproblem relaterade till fetma 6 Basalt omhändertagande 7 Livslång uppföljning 9 Mat och dryck 9 Fysisk aktivitet 10 Läkemedel 10 Primärvård 11 Överviktsenheten 11 Överviktskirurgi 12 Information för patienter 14 Arbetsgrupp Vårdprogrammet Fetma hos vuxna har reviderats av följande grupp: För Primärvården Husläkare Barbro Nordström, Gottsunda vårdcentral Distriktssköterska Margareta Lundvall, Alunda vårdcentral Hälsoplanerare Cecilia Lindholm, Primärvården För Akademiska sjukhuset Överläkare Arvo Hänni, överviktsenheten Dietist Susanne Fredén, klinisk nutrition Chefsdietist Karin Blom Malmberg, klinisk nutrition Överläkare Magnus Sundbom, kirurgi Programmet har granskats av överläkare Mikael Wiklund, Lasarettet i Enköping. Sekreterare: Kerstin Troedsson, Hälsofrämjande sjukhus,

3 Sammanfattning Alla som arbetar i vården ska ha grundläggande kunskaper om bemötande och behanding av patienter med fetma. Alla patienter med fetma ska få professionella råd oberoende av vilken vårdenhet eller vårdpersonal som patienten träffar. All behandling av fetma måste utgå från individens förutsättningar, risknivå och motivation. Den viktigaste delen i fetmautredningen är att väga och mäta patienten. Fetma ökar risken för förtida död samt orsakar ohälsa och försämring i många andra samtidiga sjukdomar. Fetma är en kronisk sjukdom som kräver livslångt stöd och uppföljning. Uppföljning av patienter med fetma är ett gemensamt ansvar för de som har behandlingsansvar för patienten oavsett diagnos och vårdenhet. Viktiga mått vid fetma Body mass index bmi Body mass index = bmi (kg/m 2 ) är ett internationellt accepterat begrepp för att definiera graden av övervikt. Den medicinska termen för fetma är obesitas. Världshälsoorganisationen definierar fetma som en sjukdom vid bmi över 30. Däröver ökar risken för komplicerande sjukdomar markant. Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25 29,9 Fetma 30 34,9 Svår fetma 35 39,9 Mycket svår fetma 40 Midjemått Risken för fetmarelaterade sjukdomar ökar när midjeomfånget ökar. Ökad risk Mycket ökad risk Män mer än 94 cm mer än 102 cm Kvinnor mer än 80 cm mer än 88 cm

4 Behandlingsalternativ Basalt omhändertagande ges oavsett vårdnivå Väg och mät patienten. Bedöm riskprofil och tänkbara behandlingsalternativ utifrån individens fysiska förutsättningar. Ge basala råd om kost och aktivitet. Erbjud fysisk aktivitet på recept (FaR). bmi gör utvärdering av riskprofil Saknas riskfaktorer gäller egenvård. bmi med riskfaktorer/komplikationer bmi bmi >35 med komplikationer bmi >40 Egenvård Sjukvård Specialistnivå Överväg remiss till överviktsenheten, se sid 11. Livslång uppföljning. Stöd till egenvård I vissa fall krävs psykologkontakt för att bedöma patientens förmåga att genomgå föreslagen åtgärd. Detta behov är särskilt tydligt för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Inledning Drygt tio procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppvisar fetma. I många andra länder är andelen feta ännu högre. I Uppsala län är cirka personer i åldern år feta. Det är 14 procent av både män och kvinnor. Andelen feta har ökat med 4 procent sedan år Vi blir feta när vi intar mer energi än vi förbrukar. Våra ändrade levnadsförhållanden har bidragit till att vikten har ökat. Utbudet av livsmedel är obegränsat, vi lever ett mer stillasittande liv och är mer stressade. Även ärftliga och sociala faktorer påverkar kroppsvikten.

5 Sjukdomar och hälsoproblem relaterade till fetma Flera studier visar att fetma ökar risken för död i förtid. Sjukskrivning och sjukpensionering är dubbelt så vanligt hos personer med svår fetma som hos normalviktiga. Personer med fetma skattar ofta sin livskvalitet som lägre än vad normalviktiga gör. Personer med medfödda eller förvärvade såväl fysiska som psykiska funktionshinder kan ha ökad risk att utveckla fetma. Vanliga sjukdomar associerade med fetma är astma belastningssjukdomar cancer (vissa former) depression diabetes typ 2 gallsten hjärt-kärlsjukdom hypertoni hyperlipidemi infertilitet inkontinens leversteatos neuropsykiatriska funktionshinder psykiska sjukdomar sömnapné utvecklingsstörning. Exempel på läkemedel som kan leda till fetma antidepressiva antiepileptika glitazoner glukokortikoider insulin neuroleptika östrogen.

6 Basalt omhändertagande Patientens eget ansvar och förmåga att påverka sin livstil är grunden för all behandling. Patientens längd, vikt, bmi och midjeomfång ska dokumenteras i journalen. Alla patienter ska bemötas med empati och respekt. Utredning vid övervikt Längd Vikt Midjeomfång mäts stående, efter utandning, mitt emellan understa revbenskanten och höftbenskammen. bmi ex. 90 kg = 31 kg/m 2 1,70 m x 1,70 m Provtagning Fasteglukos Lipider TSH Blodtryck (tillräckligt stor manschett!) Sjukhistoria Ärftlighet Viktutveckling Tidigare försök till viktnedgång Mat- och dryckesvanor Ätstörningar Fysisk aktivitet Rökning, alkohol, droger Sömn, sömnapné alt remiss skickad för utredning av sömnapné Relaterade sjukdomar Bedömning av motivationsgrad Aktuell medicinering Psykiskt tillstånd

7 Behandling, mål och utvärdering Behandlingen ska ta tillvara patientens möjligheter och kraft. Ett tydligt individuellt behandlingsmål med långsiktigt perspektiv ska utarbetas tillsammans med patienten. Eventuellt kan behandlingen kompletteras med läkemedel. I patientsamtalet diskuteras hur en vanlig dag ser ut avseende aktiviteter (arbetstider, rörelse med mera), matvanor och stressnivå. Utifrån detta kan rimliga mål sättas. Det är viktigt att betona att även små förändringar som vidmakthålls har stor betydelse för hälsan. Att förändra livsstilen kan ta lång tid. Vårdpersonalen ska ta alla möjligheter att påvisa hälsovinster. Att det har betydelse vad jag gör ska prägla kontakten. Behandling kan, i grupp eller individuellt, påverka patientens matvanor och uppmuntra till fysisk aktivitet och varaktiga förändringar. Förutsättningen är att patienten är motiverad och deltar aktivt för att förändra sina levnadsvanor. Syftet är att patienten genom ökad kunskap om samband mellan hälsa och levnadsvanor ska förändra sin livsstil. Så kallad jojobantning, där patienten snabbt går ner i vikt men inte kan hålla den, leder i ett längre perspektiv till ytterligare viktuppgång. En bestående viktnedgång på 5 10 procent av kroppsvikten innebär en påvisbar förbättring av riskprofil och välmående. För vissa patienter kan målet vara viktstabilitet. Ett bra verktyg i patientsamtalet är motiverande samtalsteknik med öppna frågor, reflektion, feed back och konkreta mål som går att utvärdera. Mål kan vara att patienten orkar mer, sover bättre och kan påverka sin vardag. Vad har du för tankar kring din hälsa och vikt? Vad vill du förändra och hur kan du göra det? Exempelvis äta frukost, promenera 15 minuter varje dag. Kom överens om en handlingsplan med små, konkreta förändringar. Exempelvis gå upp en kvart tidigare för att hinna äta frukost, ha frukostmat hemma, ta en promenad på lunchrasten. Utvärdera hur det går. Vad underlättar, vad försvårar?

8 Årlig kontroll vid kronisk sjukdom Oavsett sjukdom och vårdenhet ska patientens längd, vikt, bmi, midjemått, blodsocker och blodtryck mätas och noteras i journalen. Finns tecken till utveckling av överviktsrelaterade sjukdomar? Gör en samlad bedömning av möjliga hälsovinster och sjukdomsrisker. Landstingets livsstilsformulär kan användas och sammanfattas i ett hälsosamtal. Lämpliga åtgärder för stöd och eventuell vidare behandling övervägs i samråd med patienten Uppföljning kan göras av distriktssköterska, sjuksköterska, husläkare, barnmorska, företagssköterska etc. Livslång uppföljning av patienter med fetma Eftersom fetma är en kronisk sjukdom ska patienten erbjudas livslång uppföljning av vikt och eventuell utveckling av överviktsrelaterade sjukdomar. Mat och dryck Kostråden bygger på Svenska Näringsrekommendationer snr och ska anpassas till den enskilda patienten. (Statens Livsmedelsverk 2005) Måltidsordningen bör bestå av tre huvudmål och ett till tre mellanmål. Måltiderna bör fördelas jämnt över dagen. Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är variationsrik. Mängden fett i kosten bör vara energiprocent. Av denna mängd bör två tredjedelar utgöras av omättade fetter. Kolhydrater bör utgöra energiprocent, varav högst 10 energiprocent från socker. Kostfiberinnehållet i maten bör vara gram per dag. Alkoholintaget bör inte överstiga cirka 10 gram per dag för kvinnor och cirka 20 gram per dag för män. En flaska starköl (33 cl) innehåller cirka 15 gram alkohol. Ett glas vin (15 cl) lika mycket. Dessa fakta kan på olika sätt översättas i mat och dryck. Se Råd om vikt i anslutning till vårdprogrammet på

9 Sammanfattande råd Ät frukost, lunch, middag och ett till tre mellanmål per dag. Ät en portion per måltid. Ät grönsaker och frukt varje dag, sammanlagt cirka ett halvt kilo. Begränsa mängden söta drycker, godis, snacks, kakor och alkohol. Det är de vardagliga vanorna som har störst betydelse för hälsan och vikten. Rådgivning om mat och matvanor bör anpassas till individen. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en nödvändig del i behandlingen. Ur hälsosynpunkt är det bättre att vara överviktig och fysiskt aktiv än normalviktig och fysisk inaktiv. För att inte riskera ohälsa på grund av fysisk inaktivitet bör patienten vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet minst 30 minuter (minst 3x10 minuter) dagligen. Vardagsaktiviteter bör uppmuntras, till exempel cykla eller gå till arbete, ta trapporna istället för hiss och rulltrappa, arbeta i trädgård. Det är också viktigt att inte vara stillasittande långa stunder, utan patienten bör ofta resa sig upp och röra på sig. Övervikt innebär ökad påfrestning på framför allt rygg, höfter, knän och fötter. Avlastande träning, till exempel vattengymnastik, cykling eller stavgång minskar belastingen på kroppen och brukar fungera bra. Vid övervikt är det extra betydelsefullt att börja försiktigt med nya aktiviteter och sedan trappa upp successivt på grund av ökad skaderisk. Rekommendationer om fysisk aktivitet finns i Fyss (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), se Överviktiga patienter ska erbjudas fysisk aktivitet på recept. Läkemedel Farmakologisk behandling kan i vissa fall övervägas som tillägg när behandling med kost och fysisk aktivitet inte givit resultat. Idag finns endast ett registrerat preparat, Orlistat: Orlistat (Xenical) är en lipashämmare som minskar fettupptaget i tarmen med 30 procent och ska fungera som stöd till fettreducerad kost. Dosen är 1 kapsel 120 mg 3 ggr dagligen. Beror fetman huvudsakligen på överintag av kolhydrater har behandlingen begränsad effekt. 10

10 Orlistat har visats motverka diabetes, även i fall med liten viktminskning. Effekten av Orlistat på individnivå är måttlig och starkt varierande. Efter ett års behandling är den genomsnittliga viktnedgången 4 kg. Har ingen viktminskning skett efter två månaders kan behandlingen avslutas. Innan medlet skrivs ut bör fass konsulteras om interaktioner (absorptionsförändringar) med andra läkemedel inkl p-piller. Biverkningar är främst gastrointestinala besvär. Orlistat ska användas enligt rekommendationer i fass med hänsyn taget till indikationer, kontraindikationer och uppföljning. Ingår i läkemedelsförmånen endast för patienter med bmi minst 35 och till patienter som har diabetes typ 2 och bmi minst 28. Primärvård I primärvården finns strukturerad individuell behandling. Det finns även möjlighet till gruppbehandling. Överviktsenheten Remiss till överviktsenheten kan övervägas när bmi >40 eller bmi >35 i kombination med sjukdomar som är relaterade till övervikten överviktskirurgi övervägs. Underlag för remiss till överviktsenheten finns i Cosmic. Den som inte arbetar i Cosmic ska använda ett remissunderlag som hämtas i anslutning till vårdprogrammet på Ange också om patienten är intresserad av överviktskirurgi. Utredning på överviktsenheten: Patienten genomgår en utökad utredning med provtagning, ytterligare kartläggning av viktutvecklingen och bedömning av sjukdomar relaterade till fetman. 11

11 Behandling Livsstilsprogram i grupp Överviktsenhetens livsstilsprogram svea (sunda vanor eget ansvar) startar med ett inskrivningssamtal hos sjuksköterska. Därefter följer en veckas livsstilsprogram i grupp där patienten träffar dietist, psykolog och sjukgymnast. Under veckan arbetar gruppen med matlagning, fysisk aktivitet och livsstilsoch beteendeförändring både i teori och praktik. Efter tre månader träffar deltagaren sjuksköterska för utskrivningssamtal, varefter information skickas till inremitterande läkare. LCD (low calory diet) behandling Denna behandling ges inför överviktskirurgi. Behandlingen innebär att mat ersätts med pulver som löses upp i vatten och ges i lämplig mängd efter bedömning av patientens energibehov. LCD kan inte ses som en isolerad åtgärd utan måste alltid ingå i en långsiktig behandlingsplan. kbt (kognitiv beteendeterapi) I all överviktsbehandling måste patienten arbeta för att ändra sitt beteende. Patienten kan behöva introducera nya vanor för mat och fysisk aktivitet. Varaktiga förändringar av livsstilen uppmuntras. Om patienten har speciella beteendeproblem, till exempel med inslag av ätstörningar, kan kognitiv beteendeterapi av beteendeterapeut/psykolog erbjudas. Överviktskirurgi Kirurgisk behandling är indicerad om andra behandlingsförsök inte gett tillfredsställande resultat, och om bmi >40. bmi >35 och allvarliga komplikationer till övervikten finns. Patienten har en biologisk ålder under 60 år. Patienten remitteras till överviktsenheten för utredning och information om överviktskirurgi. Överviktsenheten remitterar lämpliga patienter vidare till verksamhetsområde kirurgi för slutgiltigt beslut om överviktsoperation. 12

12 Operationstyper Operation är ett oåterkalleligt ingrepp. Standardoperationen är gastric bypass, där magsäcken kopplas bort så att födointaget begränsas. Patienter med bmi >50 kan erbjudas en mer omfattande operation, duodenal switch (ds). Vid detta ingrepp kopplas också tunntarmen om, så att förmågan att sönderdela och ta upp näringen minskar. Gastric bypass utförs i första hand med laparoskopisk teknik. Öppen operation görs vid mycket höga bmi, omoperationer och hos patienter med tidigare multipel bukkirurgi. Ett par procent av alla opererade patienter drabbas av allvarliga komplikationer som kräver omoperation. Beskrivning av operationerna finns på Klicka på Verksamheter i vänsterspalten och sedan på Överviktskirurgi. Vårdförlopp och uppföljning Vårdtiden efter laparoskopisk operation är 3 4 dagar och efter öppna operationer 6 dagar. Sjukskrivningstiden ligger kring 4 veckor för samtliga ingrepp. Patienten måste efter sin överviktsoperation följa rekommendationerna om regelbundna måltider och näringsriktig sammansättning av maten. Man behöver också ta ett tillskott av vitaminer och mineraler dagligen samt kontrollera sitt näringsstatus årligen. Om rekommendationerna följs mår de flesta patienter bra och förbättrar sin livskvalitet avsevärt. Uppföljning efter operationen sker på kirurgmottagningen efter en månad, därefter på överviktsenheten efter ett halvt respektive ett år. Därefter återgår ansvaret för uppföljningen till inremitterande läkare, vilket bland annat innebär kontroll av näringsstatus varje år. Resultat Vid verksamhetsområde kirurgi har mer än 1000 patienter opererats med gastric bypass (mars 2010). De flesta får en viktminskning med drygt 40 kg, dvs cirka 13 bmi-enheter under det första året efter operation och påtagliga förbättringar vad gäller överviktsassocierade sjukdomar. Hos de flesta patienterna är resultaten bestående. Hos vissa patienter kan dock vikten åter börja öka markant. Till faktorer som visats öka risken för sådan viktökning hör avsaknad av regelbundna uppföljande kontroller, för högt energiintag, för mycket kolhydrater och fett i kosten, liksom mentala faktorer. 13

13 Fem år efter sin gastric bypass ligger de flesta patienter på en vikt som innebär att de har förlorat 70% av sin tidigare övervikt. Viktnedgången efter duodenal switch på patienter med bmi över 50 är 23 bmi-enheter vid en nylig mätning fyra år efter operation. Internationella studier (bland annat svenska SOS-studien) har visat att de överviktsrelaterade följdsjukdomarna (diabetes typ 2, sömnapné mm) förbättras dramatiskt och flera andra studier har också påvisat minskad förtida dödlighet hos överviktsopererade jämfört med de som är fortsatt feta. Dessutom anger de flesta patienter förbättrad livskvalitet efter operation. Information För vårdpersonal Information om kost, fysiskt aktivitet, överviktsnätverk med mera finns på intranät Navet. Sökväg: Navet/kunskapsbanken/sjukvård/vårdprogram Broschyren Råd om vikt beställs via Varuförsörjningen. Vårdprogram om fetma hos barn finns på För patienter Broschyren Råd om vikt finns att få på landstingets mottagningar liksom en broschyr om alkoholvanor Det handlar om din hälsa. Patientinformation finns i anslutning till vårdprogrammet på Beskrivning av överviktsoperationer: Klicka på Verksamheter i vänsterspalten och sedan på Överviktskirurgi 14

14 Vårdprogrammet finns på och på landstingets intranät Navet under område Sjukvård, i A-Ö-listan. Häften beställs från Blå rummet, , Tryck: Landstingstryckeriet, oktober 2011

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Del 4_9 sidor_17 poäng

Del 4_9 sidor_17 poäng Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network Sjukdomen fetma Sjukdomen fetma är när fettvävnaden i kroppen påtagligt försämrar hälsan. Det kan bero på hur fettvävnaden är fördelad i kroppen, fettets funktion och hur stor del av kroppens totala vikt

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! 0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Bakgrund Prevalens Definition Etiologi Betydelse

Bakgrund Prevalens Definition  Etiologi Betydelse Fetma 52 Bakgrund Prevalens För närvarande är ca 2,5 miljoner invånare i Sverige överviktiga och en halv miljon av dessa är feta. Av Region Skånes vuxna befolkning mellan 18 och 80 år (ca 900 000 individer)

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Stark inför kirurgi stark för livet

Stark inför kirurgi stark för livet Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Roche AB har ansökt om att Xenical kapslar skall ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs.

Roche AB har ansökt om att Xenical kapslar skall ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs. 1(6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2003-06-03 Vår beteckning 118/2003 SÖKANDE Roche AB SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden beslutar att Xenical skall ingå i läkemedelsförmånerna

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Del 6. 7 sidor 13 poäng

Del 6. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Carina Nyberg, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer