Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde

Transkript

1 Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde Dessa riktlinjer har fastställts av rektor och träder i kraft Dnr HS 2015/917

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definition av ämne, huvudområde och resursämne Process för inrättande Ansökningarnas struktur Allmänna förutsättningar för huvudområdet Motiv, omvärldsanalys och relation till utbildningsprogram Definition samt relation till närliggande huvudområden och ämnen Företrädare för ämnet Klassning och översättning till engelska Förutsättningar för utbildningen i huvudområdet Lärarkapacitet och lärarkompetens Utbildningsmiljö Infrastruktur Huvudområdets innehåll Struktur och mål Undervisning, kurslitteratur och examination Huvudområdets resultat Måluppfyllelse Anknytning till arbetsmarknaden Vidare studier Granskning av examensarbeten på kandidatnivå Ämnets förutsättningar Motiv för inrättande Lärarkompetens Infrastruktur Ikraftträdande... 9 BILAGOR Bilaga 1 Handläggningsordning för ansökan om inrättande av ämne och 10 huvudområde Bilaga 2 Matris för säkring av examensmål 13 Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

3 1. Inledning Ämne 1.1 Definition av ämne, huvudområde och resursämne Ett ämne är ett avgränsat område med egen benämning. Nya ämnen utformas när ny utbildning skapas och forskning äger rum inom nya områden. Etablering av nya ämnen sker i ett samspel mellan flera parter, där universitet och högskolor och det internationella forskarsamhället är viktiga aktörer. Vid Högskolan i Skövde (Högskolan) används ämne för att klassificera utbildningen. Varje kurs tillhör ett ämne vilket framgår av kursplanen. Ett ämne kan antingen vara ett huvudområde eller ett resursämne (se nedan). Ämne används även i den officiella nationella statistiken där all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ämnesklassificeras. Den nationella klassificeringen, som görs av Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån (SCB), är på en övergripande nivå, där indelning görs i ämnesgrupper (grupper av ämnen). Varje kurs tillhör därför både ett lokalt ämne och en nationell ämnesgrupp. Huvudområde och inriktning Ett huvudområde är den del av högskoleutbildningen som definierar inriktningen inom en examen. Generella examina 1 utfärdas inom huvudområden, det huvudsakliga området för utbildningen. Universitet och högskolor bestämmer själva vilka huvudområden som ska finnas vid lärosätet inom utbildning på grundnivå och magisternivå. Tillstånd att utfärda examen inom ett område på masternivå (inom ett eller flera huvudområden) kan erhållas efter prövning av Universitetskanslerämbetet (UKÄ). UKÄ prövar även ansökningar om att utfärda konstnärliga examina och yrkesexamina. Vid Högskolan utgörs ett huvudområde alltid av ett ämne. Ett ämne kan ha status som huvudområde på kandidat-, magister- eller masternivå. UKÄ och SCB har fastställer grupperingar av huvudområden för beskrivning av generella och konstnärliga examina i den officiella statistiken, s.k. huvudområdesgrupper. Som framgår ovan utfärdas en generell examen i ett ämne som är huvudområde. Inom ämnen/huvudområde finns ofta olika inriktningar men examen utfärdas normalt i det breda huvudområdet. I vissa fall kan dock en examen även utfärdas i en särskild inriktning inom ett ämne/huvudområde. För att detta ska vara möjligt krävs att inriktningen är väl forskningsförankrad. Sett ur student- och användbarhetsperspektiv har ofta en generell examensbenämning många fördelar. Den ger studenten fler alternativ på arbetsmarknaden och löper inte samma risk att bli inaktuell som en specifik inriktning. Samma skäl gäller i princip även för Högskolan, som utbildningsanordnare. Alltför specifika inriktningar kan vara problematiska i en föränderlig omvärld, inte minst med tanke på behov av särskild lärarkompetens. Examen med inriktningar ska därför utfärdas sparsamt och efter särskild prövning (se avsnitt 1.3). 1 De generella examina som, enligt Högskoleförordningens bilaga 2, kan utfärdas är högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Förutom generella examina finns även konstnärliga examina konstnärlig högskoleexamen, konstnärlig kandidatexamen, konstnärlig magisterexamen och konstnärlig masterexamen samt ett stort antal yrkesexamina. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

4 Resursämne Vid sidan av de ämnen som utgör huvudområden finns det vid Högskolan ett antal resursämnen där möjlighet finns till studier på grundläggande nivå (fördjupningsnivåerna G1N och G1F). Utbildningen inom dessa ämnen utgör stöd och komplement för utbildningar inom huvudområden och program som leder till yrkesexamen. Förteckningar Såväl de nationella som de lokala förteckningarna över ämnen och huvudområden finns tillgängliga via Högskolans webbplats, Process för inrättande Inrättande av nytt ämne och/eller huvudområde är strategiska beslut där lärosätet åtar sig betydande ansvar av såväl kvalitativ som ekonomisk art. Nya huvudområden inrättas av rektor. Rektor avgör också om en ansökan ska lämnas vidare till UKÄ för prövning (gäller examenstillstånd inom områden på masternivå samt för konstnärliga examina och yrkesexamina). Rektors beslut föregås av en beredning som görs av Högskolans fakultetsnämnd. I beredningen kan sakkunnigprövning ingå. Handläggningsordning för ansökningarna framgår av bilaga Ansökningarnas struktur Ansökan om inrättande av huvudområde i kandidat- eller magisterexamen ska innehålla en redogörelse där aspekterna som anges i avsnitt 2-5 behandlas. Aspekterna har sin grund i den struktur som utformats av Universitetskanslerämbetet för examensrättsprövningar. I ansökan om inrättande av ämne lämnas en redogörelse enligt de aspekter som anges i avsnitt 6. Strukturen ska anpassas efter de förutsättningar som gäller vid respektive ärende. Redovisning av en del av de angivna aspekterna kan i vissa fall slopas. Exempel på fall när en förenklad ansökan kan göras är om det nya huvudområdet skapas inom ramen för utbildningsmiljöer som redan är väl etablerade, genom sammanslagning av befintliga huvudområden eller avknoppning från befintligt huvudområde. Andra exempel på när en förenklad ansökan kan vara tillräcklig är om ämnet nyligen genomgått en nationell eller lokal utvärdering. Om ansökan görs om att utfärda examen i en inriktning inom ett huvudområde måste, där så är relevant, särskild redovisning lämnas för förutsättningar, innehåll och resultat relaterat till den specifika inriktningen. Vilken struktur som är lämplig avgörs i varje enskilt fall av fakultetsnämnden (se handläggningsordningen i bilaga 1). En generell mall för ansökan finns tillgänglig via Medarbetarportalen. Denna mall anpassas sedan efter aktuell ansökan. Ansökan om examenstillstånd inom områden på masternivå samt för konstnärliga examina och yrkesexamina utformas i enlighet med UKÄ:s anvisningar. Fakultetsnämnden ger stöd för ansökan, bland annat genom tillhandahållande av en generell högskolegemensam mall för ansökan. Denna mall anpassas sedan efter aktuellt examenstillstånd. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

5 2. Allmänna förutsättningar för huvudområdet 2.1 Motiv, omvärldsanalys och relation till utbildningsprogram Motivet för ansökan om inrättande av huvudområdet ska beskrivas. Beskrivningen ska främst innehålla en redogörelse för nytta och behov av utbildning på aktuell nivå inom ämnet - såväl för studenter och omgivande samhälle som för institutionen och Högskolan. Vidare ska relevans i förhållande till Högskolans övergripande strategier, främst utvecklingsplanen, anges. I beskrivningen ska det ingå beskrivning av vilket eller vilka utbildningsprogram (program inom aktuellt utbud eller planerade nya program) som ska leda till en examen inom huvudområdet. Även en omvärldsanalys ska lämnas. Finns huvudområdet vid andra lärosäten i Sverige och/eller i övriga världen etc. 2.2 Definition samt relation till närliggande huvudområden och ämnen En preciserad definition ska finnas för varje ämne och huvudområde vid Högskolan. Om ämnesdefinition inte tidigare fastställts ska förslag på definition lämnas. En ämnesdefinition ska vara kortfattad (normalt inte mer än en och högst två meningar), heltäckande och om möjligt utformad så att den kan förstås även av andra än ämnesspecialister. Det finns inom en sådan ram möjlighet att lokalt ge ett ämne en särskild profilering eller ett särskilt fokus. Definition av ämne ingår, som underbilaga, i den förteckning över ämnen och huvudområden vid Högskolan som rektor fastställer. Nya ämnesbeskrivningar fastställs av berörd fakultetsnämnd. Relationen till närliggande huvudområden och ämnen vid Högskolan ska beskrivas, med beaktande av de definitioner som finns för dessa huvudområden och ämnen. 2.3 Företrädare för ämnet Det ska finnas en ämnesföreträdare för varje huvudområde (se uppdragsbeskrivning för ämnesföreträdare och ämnesansvarig lärare). Om möjligt ska förslag på vem som ska företräda ämnet anges. 2.4 Klassning och översättning till engelska Förslag ska lämnas på klassning i utbildningsområde (regeringens indelningsgrund för tilldelning av resurser) samt klassning i nationell huvudområdesgrupp och ämnesgrupp. Mer information om klassning finns i de lokala och nationella förteckningarna över ämnen och huvudområden ( Huvudområdets benämning måste ha en engelsk översättning. Om översättning av benämningen inte finns tidigare ska förslag till engelsk benämning lämnas i ansökan. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

6 3. Förutsättningar för utbildningen i huvudområdet 3.1 Lärarkapacitet och lärarkompetens Uppgifterna om lärarkapacitet och lärarkompetens redovisas dels i löpande text (sammanfattande beskrivning), dels i en tabellbilaga (detaljerad beskrivning). Särskild mall för tabellen finns tillgänglig via Medarbetarportalen. Lärarkapacitet Antalet tillsvidareanställda lärare och övriga lärare måste stå i proportion till utbildningens beräknade omfattning på olika nivåer. Särskilt ska resurser för handledning och examination av examensarbeten beaktas. Kompetens och kompetensutveckling Lärarna ska ha vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen. Vidare ska lärarna ges reella möjligheter till kompetensutveckling och egen forskning. Enligt Högskolans utvecklingsplan är målet för de tillsvidareanställda lärarna inom en utbildningsmiljö att minst 80 procent har doktorsexamen (eller motsvarande kompetens) och att minst 25 procent har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering (se riktlinjerna för Pedagogisk karriärstege, I de fall ansökan gäller inrättande av huvudområde i magisterexamen bör behovet av docent- och professorskompetenta lärare särskilt uppmärksammas. Ansökan ska innehålla uppgift om vilka lärare och forskarstuderande som bedriver eller kan bedriva utbildning inom ämnet, uppdelat på kön och anställningsform. Omfattningen i tid av lärarnas/forskarstuderandes anställning (med uppskattad uppdelning mellan undervisning och forskning) ska anges liksom akademisk titel, ämne för anställningen samt utbildning i högskolepedagogik och forskningshandledning. 3.2 Utbildningsmiljö Forskningsaktivitet Utbildningen ska ges i en forskande miljö och den ska i huvudsak vara relaterad till en eller flera av Högskolans forskningsspecialiseringar. För kandidatexamen gäller att forskning ska bedrivas inom ämnet med en sådan volym att en kreativ forskningsmiljö kan upprätthållas. Det är nödvändigt att vetenskaplig verksamhet av viss kvalitet pågår i en sådan omfattning att kontinuiteten i verksamheten säkerställs. För magisterexamen gäller att den forskning som bedrivs inom ämnet ska hålla internationell kvalitet. Forskningsaktiviteten ska ha en sådan volym och nivå att lärarna kan utveckla sin kompetens och att studenterna kan komma i kontakt med levande forskning. Ansökan bör innehålla sammanfattande beskrivning av forskningsaktiviteten inom ämnet (löpande text) samt detaljerad beskrivning (berörda forskares CV i bilagor). Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

7 Kritisk och kreativ miljö Utbildningen ska ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Beskrivning ska lämnas av ämnesgruppens, avdelningens och institutionens arbete för att upprätthålla en kritiskt och kreativ utbildningsmiljö. Etablerade nationella och internationella samarbeten inom ämnet bör finnas och beskrivning ska lämnas av dessa. Vidare bör ämnets relation till närliggande ämnen vid Högskolan beskrivas. En viktig aspekt för en kritisk och kreativ miljö är goda villkor för informationsförsörjning i ämnet. Redovisning av detta sker under rubriken Infrastruktur (se avsnitt 3.3). En viss volym i verksamheten måste finnas i vad gäller utbildning inom ämnet och inom angränsande ämnen. I de fall utbildning redan bedrivs inom ämnet ska uppgift om helårsstudenter och helårsprestationer (uppdelat på nivå) ska lämnas. Kvalitetsarbete En beskrivning ska lämnas av berörd ämnesgrupps interna kvalitetsarbete. Exempel på aspekter som kan tas upp är mötesstruktur, seminarier, arbete med kursutvärderingar samt intern och/eller extern granskning av examensarbeten. 3.3 Infrastruktur Bibliotek och informationsförsörjning Gynnsamma utbildningsbetingelser förutsätter god tillgång till vetenskaplig litteratur inom ämnesområdet. Tillgång till goda sökmöjligheter i databaser är också en nödvändighet. Beskrivning ska finnas i ansökan om villkoren för informationsförsörjning i ämnet. Vidare ska redogörelse lämnas för hur utbildning i informationskompetens, i samråd med högskolebiblioteket, integreras i utbildningen. Lokaler och utrustning En god materiell miljö för utbildning i ämnet förutsätts. Här kan särskilt nämnas god tillgång till informationstekniska resurser och studieplatser. För utbildning och forskning inom exempelvis laborativa ämnen är tillgången till ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning betydelsefullt. God tillgång till grupparbetsrum och andra mötesplatser stimulerar kommunikationen och umgänget dels studenter emellan, dels mellan lärare och studenter. Mötesplatserna bidrar också till utveckling av en kritisk och kreativ miljö (se punkt 3.2). Beskrivning ska lämnas av lokaler och miljö. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

8 4. Huvudområdets innehåll 4.1 Struktur och mål Ingående kurser För kandidatexamen gäller att kurser om minst 90 högskolepoäng måste ingå (eller planeras ingå) i ämnet. Dessa kurser måste omfatta minst 30 högskolepoäng, inklusive examensarbete om minst 15 högskolepoäng, på fördjupningsnivå G2. För magisterexamen gäller att kurser om minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå måste ingå (eller planeras ingå) i ämnet, inklusive examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Kursstrukturen måste innehålla en progression som motsvarar examensordningens krav på fördjupning. Utförlig beskrivning ska lämnas av denna progression. Ansökan ska innehålla en förteckning över samtliga kurser (inklusive planerade kurser) i ämnet. Kursplaner (inklusive utkast till planerade sådana på aktuell fördjupningsnivå) ska bifogas ansökan. Relation till utbildningsprogram Redogörelse ska lämnas för vilka program (inklusive planerade program) där utbildning i ämnet ingår. Utbildningsplaner (inklusive utkast till planerade sådana på aktuell fördjupningsnivå) ska bifogas ansökan. Nationella examensmål Särskild vikt ska läggas vid beskrivning av hur ämnets kurser och programmets struktur ger förutsättningar för att examensmålen ska kunna uppnås. Redogörelse för kopplingen mellan examensmål och kurser ska lämnas i text, på en övergripande nivå, samt i matrisform (se bilaga 2). Allmänna bestämmelser och mål Allmänna bestämmelser och mål för högskoleutbildning (nationella och lokala) måste beaktas vid planering och genomförande av utbildning (kurser och program). Redogörelse ska lämnas för hur följande aspekter uppmärksammas i utbildningen i ämnet: - hållbar utveckling, - internationalisering, - jämställdhet och mångfald (inklusive genus- och mångfaldsperspektiv i undervisningen) - samverkan med det omgivande samhället samt - studentinflytande 4.2 Undervisning, kurslitteratur och examination Beskrivning ska lämnas av undervisning, kurslitteratur och examination. I beskrivningen ska framgå hur val av undervisningsformer, kurslitteratur och examinationsformer säkrar utbildningens kvalitet, främst forskningsanknytning och progression. Kvalitetssäkring som relaterar till aspekterna som anges under punkt kan också redovisas. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

9 De krav som ställs för att studenten ska få godkänt resultat på kurser inom ämnet ska finnas klart dokumenterade, i form av betygskriterier. Betygskriterierna ska framgå av instruktioner för tentamina, examensarbeten och annan examination. Exempel på betygskriterier från någon eller några kurser ska bifogas ansökan. 5. Huvudområdets resultat 5.1 Måluppfyllelse Som framgår ovan måste utbildningen ge studenterna goda förutsättningar att nå de nationella examensmålen. Aspekter som garanterar måluppfyllelse berörs i avsnitt 3 (förutsättningar) och avsnitt 4 (innehåll). Vid behov kan, under denna punkt, en sammanfattande beskrivning lämnas vad gäller utbildningens måluppfyllelse. 5.2 Anknytning till arbetsmarknaden De studenter som examineras från utbildningen ska vara anställningsbara inom en definierad arbetsmarknad och de ska kunna bidra till arbetslivets kvalitetsutveckling. En sammanfattande beskrivning ska lämnas vad gäller utbildningens anknytning till arbetsmarknaden. 5.3 Vidare studier Beskrivning ska lämnas av studenternas möjlighet till vidare studier, främst vad gäller studier på nästa nivå i utbildningssystemet (magister-, master- eller forskarnivå), vid Högskolan i Skövde eller vid annat lärosäte. 5.4 Granskning av examensarbeten på kandidatnivå För inrättande av huvudområde i magisterexamen ställs krav på erfarenhet av utbildning i huvudområdet på grundnivå som leder till kandidatexamen. Kravet gäller för att kunna dels säkerställa att lärarna har erfarenhet att handleda studenter, dels granska kvaliteten på nivån under magisterexamen. För inrättande av huvudområde i magisterexamen granskas därför examensarbeten på kandidatnivå. Förteckning över examensarbeten på kandidatnivå under föregående år/läsår ska bifogas ansökan. Uppgift om betyg, handledare och examinator ska framgå av förteckningen. Fyra arbeten begärs sedan in som underlag för granskningsprocessen. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

10 6. Ämnets förutsättningar 6.1 Motiv för inrättande Motiv för inrättande av nytt ämne ska anges. Vilken nytta och vilket behov finns av ämnet? Planeras en uppbyggnad av utbildning inom ämnet till huvudområdesstatus eller ska ämnet utgöra ett resursämne även på sikt? En analys ska göras av hur ämnet knyter an till Högskolans utvecklingsplan. Om ämnets roll är att utgöra ett resursämne ska beskrivning lämnas av ämnets tänkta roll i förhållande till andra ämnen och utbildningar. 6.2 Lärarkompetens Beskrivning ska ges av den lärarkompetens som finns inom ämnet, alternativt vilka behov av nyanställning som finns för utbildning och utveckling av ämnet. Normalt ska det finnas minst en tillsvidareanställd lärare med kompetens inom ämnet alternativt förutsättningar att utlysa en läraranställning inom ämnet. 6.3 Infrastruktur Redogörelse ska lämnas för vilka behov som finns gällande infrastruktur för utbildning i ämnet (informationsförsörjning, studieplatser, datorer, laborationslokaler, grupparbetsrum etc). 7. Ikraftträdande Dessa riktlinjer gäller från och med De ersätter riktlinjer med dnr HS 2014/410 från Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

11 Bilaga 1 Handläggningsordning för ansökan om inrättande av ämne och huvudområde Högskolan i Skövde (Högskolan) fattar själv beslut om inrättande av huvudområde i kandidat- och magisterexamen samt inrättande av ämne (resursämne). Beslut om examenstillstånd inom områden på masternivå samt för konstnärliga examina och yrkesexamina fattas av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) efter ansökan från Högskolan. För att garantera kvaliteten i ansökningar om examenstillstånd sker en lokal granskning innan ansökningarna lämnas till UKÄ. När det i handläggningsordningen anges huvudområde eller ämne inbegrips även områden på masternivå samt konstnärliga examina och yrkesexamina. Ansökningar om inrättande av ämne och huvudområde behandlas kontinuerligt av rektors ledningsgrupp och fakultetsnämnden. Särskilda tidsramar kan gälla för ansökningar som ska lämnas till UKÄ. Mallar och övrigt underlag för ansökningarna finns tillgängligt via Medarbetarportalen. 1 Initiering vid institution Förslag till inrättande av huvudområde eller ämne initieras normalt av institution. Rektor kan uppdra åt institutionens prefekt att inleda en sådan process. 1 Presentation för rektors ledningsgrupp Förslag till nytt huvudområde eller ämne presenteras för rektors ledningsgrupp 2 av företrädare för institutionen. Institutionen företräds av prefekt och berörd avdelningschef, berörd ämnesföreträdare samt eventuellt ytterligare berörda personer. Presentationen sker inom ramen för ordinarie möten med ledningsgruppen där institutionens företrädare föredrar sitt förslag till nytt huvudområde eller ämne. Bokning av föredragning görs via rektors sekreterare. Inför mötet med ledningsgruppen ska vissa förutsättningar för utbildning inom huvudområdet eller ämnet ha utretts av institutionen. Redogörelse för följande aspekter i Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde ska lämnas: Motiv, omvärldsananalys och relation till utbildningsprogram (huvudområde) eller 6.1 Motiv för inrättande (ämne) samt Definition samt relation till andra huvudområden och ämnen (huvudområde) Om ansökan gäller område på masternivå, konstnärliga examina eller yrkesexamina ska även följande aspekt behandlas: - UKÄ:s kvalitetsaspekter (sammanfattande bedömning av hur väl kvalitetsaspekterna som anges i UKÄ:s anvisningar möts). 2 I rektors ledningsgrupp ingår - förutom rektor själv - prorektor, högskoledirektören, planeringschefen, dekanen och prodekanen. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

12 Underlaget ska lämnas till rektors sekreterare senast två veckor före mötet. Vid detta tillfälle skickar institutionen även en kopia av underlaget till Studentkåren, för kännedom. Efter mötet avgör rektor, med stöd av ledningsgruppen, om arbetet med ansökan ska fortsätta. Den bedömning som görs är dels av strategisk karaktär, dels av mer kvalitativ karaktär. De kvalitativa aspekterna rör den potential och de förutsättningar som finns för att erbjuda utbildning inom huvudområdet eller ämnet med hög kvalitet. I detta skede anges även om institutionen, som stöd för utarbetande av ansökan, ska anlita sakkunniga av något slag. De sakkunniga kan vara personer med akademisk och/eller pedagogisk kompetens från svenska högskolor eller yrkesverksamma personer med erfarenhet från det berörda arbetslivet. 2 Utarbetande av ansökan Ansökan utformas i enlighet med den struktur som beskrivs Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde och enligt särskild mall (se nedan). Det är viktigt att ansökan håller en hög kvalitet, såväl vad gäller innehåll som språk och struktur. Den kompetens och de personella resurser som finns inom Högskolan bör användas. Samråd med studentrepresentanter ska ske under arbetet med ansökan. I vissa fall kan en förenklad ansökan göras, se avsnitt 1.3 i riktlinjerna. Innan arbetet med avsnitt 3-5 i ansökan påbörjas ska därför alltid samråd ske med fakultetsnämndens presidium och handläggare. Den generella mall som finns anpassas då för den specifika ansökan. Ansökan om examenstillstånd inom områden på masternivå samt för konstnärliga examina och yrkesexamina utformas i enlighet med UKÄ:s anvisningar. Fakultetsnämnden ger stöd för ansökan, bland annat genom tillhandahållande av en generell högskolegemensam mall för ansökan. Denna mall anpassas sedan efter aktuellt examenstillstånd. 4 Fakultetsnämndens beredning Presentation under pågående process Fakultetsnämnden ska, under den pågående processen med utarbetandet av ansökan, beredas tillfälle att lämna synpunkter. Normalt sker detta vid ett ordinarie möte med fakultetsnämnden. Behandling av färdigställd ansökan Färdigberedd ansökan lämnas till fakultetsnämndens sekreterare. Prefekt ansvarar för ansökan och ansökan ska undertecknas av prefekt. Fakultetsnämnden kan vid behov begära att ansökan revideras eller att kompletterade underlag lämnas. Efter slutförd beredning lämnar fakultetsnämnden förslag till rektor om inrättande av huvudområde eller ämne. I de fall där förslag lämnas om att ansökan ska avslås är det angeläget att tydliggöra de brister som ligger till grund för ställningstagandet. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

13 5 MBL I samband med fakultetsnämndens beredning av ansökan lämnas information om ärendet, enligt 19 i Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), till arbetstagarorganisationerna vid Högskolan. Fakultetsnämndens handläggare ansvarar för kontakterna med arbetstagarorganisationerna. 6 Beslut av rektor Rektor beslutar om nytt huvudområde eller ämne ska inrättas eller om institutionens ansökan ska avslås. Vid prövningar som rör ansökan om examenstillstånd inom områden på masternivå samt för konstnärliga examina och yrkesexamina skickas ansökan till UKÄ, efter slutgiltigt ställningstagande av rektor. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

14 Matris för säkring av examensmål Bilaga 2 I matrisen markeras koppling mellan de nationella examensmålen i Högskoleförordningen och kurserna i utbildningen inom huvudområdet. Som exempel har målen för kandidatexamen använts. I de fall måluppfyllelse säkras i flera steg, genom en progression (som normalt sker via kurser på olika fördjupningsnivåer), används beteckningarna ax, bx och cx (eller endast ax och cx). Om måluppfyllelsen säkerställs genom en eller flera kurser men utan tydlig progression används beteckningen x. Säkring av examensmål sker normalt genom examination av kursmål men det kan också ske på andra sätt, t ex genom obligatorisk närvaro på seminarier eller tidsmässiga deadlines för olika uppgifter inom en kurs. Fyll i matrisen enligt följande: ax målet säkerställs på grundläggande nivå bx målet säkerställs på en mer fördjupad nivå cx målet säkerställs slutligt x målet säkerställs Huvudområdets benämning: För kandidatexamen ska studenten Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut

15 Färdighet och förmåga - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Riktlinjer för inrättande av ämne och huvudområde rektorsbeslut