Litteraturöversikt: Klinisk forskarutbildning i Norden erfarenheter och utvecklingsområden. Kristina Sundberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteraturöversikt: Klinisk forskarutbildning i Norden erfarenheter och utvecklingsområden. Kristina Sundberg"

Transkript

1 Litteraturöversikt: Klinisk forskarutbildning i Norden erfarenheter och utvecklingsområden Kristina Sundberg 1

2 Syfte I oktober 2009 sammankallade dekanus för forskarutbildning, Clara Hellner Gumpert, arbetsgruppen för forskarutbildning av kliniker. Arbetsgruppens uppdrag är att under perioden september 2009 juni 2010 göra en översyn av den kliniska forskarutbildningen och att presentera förslag på möjliga områden för utveckling. Att utveckla forskarutbildningen för kliniker är även ett av de fyra strategiska områden som för närvarande ligger i fokus för forskarutbildningsstyrelsens arbete: 1. Urval/rekrytering transparent system för antagning 2. Stimulera utbildning i translationell miljö 3. Stärka pedagogiken målstyrning/formulera lärandemål 4. Utveckla forskarutbildning för kliniker (arbetsgruppens uppdrag) Problemområden som forskarutbildningsstyrelsen identifierat för klinisk forskarutbildning är: Avsaknad av kritisk massa Alltför sen antagning till forskarutbildning medför risk för ad-hoc planering av projekten För lite internationell exponering bland kliniska doktorander jämfört med vissa andra doktorandgrupper på KI Disputerade sjuksköterskor lämnar sin institution och även Karolinska Institutet Balansen mellan olika verksamheter: för mycket klinik för läkarna och för lite klinik för professioner inom vårdvetenskap? Problemen ter sig olika inom olika professionsgrupper. I arbetsgruppens uppdrag ingår att kartlägga de nuvarande förutsättningarna för utbildning på forskarnivå för kliniker samt att utgå från en bred och öppen vision och kreativt fokusera på de områden som kan förbättras: att våga tänka nytt, vid behov utmana och ge konkreta och konstruktiva förslag på förbättringar. Målet är att skapa en förbättrad struktur för utbildningen på forskarnivå för kliniker med bakgrund i bland annat de förändringar som genomförts inom högre utbildning i Sverige (Bolognaprocessen), den förändrade arbetssituationen inom sjukvården och hur detta påverkat förutsättningarna för den kliniska forskningen. Syftet med denna specifika litteraturöversikt är att dess resultat ska kunna fungera som ett bakgrundsmaterial och hjälpmedel till arbetgruppens arbete med uppdraget. 2

3 Litteraturöversikten fokuserar på erfarenheter och utvecklingsområden kopplat till klinisk forskarutbildning i Norden. Metod Med utgångspunkt i sökfrågan klinisk forskarutbildning gjordes det första urvalet av material till litteraturöversikten genom sökningar i Swe Med+. Valet av sökverktyget Swe Med+ gjordes då litteraturöversikten berör nordiska förhållanden; material som är skrivet på nordiska språk och främst publicerade i nordiska medicinska tidskrifter. Sökningar gjordes initialt även via Pub. Med., men utan träffresultat för området. Första sökningen via Swe Med+ resulterade i 113 artikelträffar, varpå en manuell bedömning av materialet gjordes utifrån följande inklusionskriterier: koppling till ämnesområdet klinisk forskarutbilning på en konkret nivå, behandlar nordiska förhållanden samt faller inom tidsramen Genom att välja att granska den senaste tioårsperioden närmre, ges möjligheten att följa debatten kring klinisk forskning och klinisk forskarutbildning över ett längre, kontinuerligt förlopp. Bilden av debatten kan på så sätt bli mångfacetterad och berikande. Att inkludera artikelmaterial från en tioårsperiod kan dock även innebära att exempelvis de äldre artiklarna i urvalet innehåller föråldrat material som inte längre är giltigt eller korrekt för dagens förhållanden. Då sökningar i Swe Med+ visat att Läkartidningen var den mest frekvent förekommande källan till material, har även sökningar i Läkartidningens eget arkivsök (fulltextsökning) gjorts på sökordet klinisk forskarutbildning. Artiklar har därefter granskats utifrån samma inklusionskriterier som tidigare beskrivits. Refererade artiklar har även kommit att inkluderas i litteraturöversikten och även dessa har granskats utifrån samma inklusionskriterier. Ovan beskrivna sökningsprocess resulterade slutligen i 16 st artiklar, varav 15 st var från Sverige, 0 från Norge, 1 st från Danmark och 0 från Finland. Processen kan även beskrivas grafiskt enligt följande: 3

4 Sökfrågan: Klinisk forskarutbildning Databas: Swe Med+ Första sökningen: Totalt 133 st artiklar Andra sökningen: Manuell bedömning utifrån inklusionskriterier Totalt 6 st artiklar Tredje sökningen: Tidskriftsarkiv Manuell bedömning utifrån inklusionskriterier Totalt 12 st artiklar Fjärde sökningen: Refererade artiklar manuell bedöming utifrån inklusionskriterier Totalt 15 st artiklar Totalt 16 artiklar Sverige: 15 Norge: 0 Danmark: 1 Finland: 0 4

5 För att få tillgång till kompletterande material och bakgrundsmaterial (främst rapporter och utvärderingsresultat) har även en sökning gjorts med hjälp av internetsökmotorn Google. Som den grafiska beskrivningen av huvudsökprocessen visar, så fanns det brister främst vad gällde övrigt nordiskt material. För att få tillgång till bakgrundsmaterial om status för klinisk forskning gjordes även en sökning på denna specifika term. Utifrån sökorden klinisk forskning, klinisk forskarutbildning (sv/fi), klinisk forskerutdanning (no) och klinisk forskeruddannelse (dk) har material från de första 50 sökträffarna granskats utifrån tidigare beskrivna inklusionskriterier. Den kompletterande sökprocessen kan även beskrivas grafiskt enligt följande: Sökfrågan: Klinisk forskarutbildning (sv/no/dk/fin) & Klinisk forskning Sökmotor: Google Första sökningen: Totalt antal poster Andra sökningen: Manuell bedömning av respektive 50 poster utifrån inklusionskriterier Totalt 14 st poster Sammanlagt totalt antal poster + artiklar i litteraturöversikten: 31 st Sverige: 24 st Norge: 3 st Danmark: 3 st Finland: 1 st 5

6 Svårigheterna att få fram material angående finska förhållanden tros till viss del bero på språkbarriären, vilken omöjliggjort sökandet av material författat på finska. Disposition Litteraturöversiktens disposition inleds med delarna syfte, metod och disposition. Därefter följer en belysning av befintligt material om klinisk forskarutbildning för respektive land som ingått i litteraturöversikten: Sverige, Finland, Danmark och Norge. Sverige: Avsnittet om klinisk forskarutbildning inleds med en bakgrundsbeskrivning av resultaten från några av de utredningar, utvärderingar och granskningar av klinisk forskning och klinisk forskarutbildning som genomförts i Sverige under den aktuella tidsperioden. Denna beskrivning är menad att ge förståelse för de svenska förhållandena för klinisk forskning och klinisk forskarutbildning i generella drag. Därefter följer en översyn av det material som inkluderats i litteraturöversikten i kategorin Sverige, och vilket delats in i temana generell översikt av debatten kring klinisk forskning och klinisk forskarutbildning, studenter och yngre läkares syn på klinisk forskarutbildning och efterföljande karriärvägar samt konkreta förbättringsinitiativ. Finland: Avsnittet om klinisk forskarutbildning i Finland bygger på granskning av utvärderingsresultat från en utvärdering av klinisk forskning i Sverige/Finland, och berör både klinisk forskning och klinisk forskarutbildning. Danmark: Avsnittet om klinisk forskarutbildning i Danmark bygger på granskat material och består av temana klinisk forskning, klinisk forskarutbildning/efterföljande karriärvägar samt exempel på ett konkret förbättringsförslag. 6

7 Norge: Avsnittet om klinisk forskarutbildning i Norge bygger på granskat material på följande teman: konkret förbättringsförslag forskarskolor samt utvärderingsresultat kopplade till klinisk forskning och klinisk forskarutbildning. Det avslutande avsnittet i litteraturöversikten är sammanfattning/diskussion. 7

8 Klinisk forskarutbildning Sverige Bakgrund Allt sedan 1998 då Medicinska rådet för forskning presenterade sin rapport Den kliniska forskningens pris och kris har bland annat enskilda debattörer, Läkarförbundet och Cancerfonden rapporterat, diskuterat och larmat om försämrade förhållanden för klinisk forskning. 1 Under senare tid, , har klinisk forskning och forskarutbildning i Sverige kartlagts, utretts och utvärderats av olika myndigheter och organisationer. Nedan följer en översikt över resultaten från dessa uppföljningar och utvärderingar, då de utgör en illustrativ bakgrund till den diskussion kring vilka styrkor och svagheter som existerar inom området idag. Utredningen av den kliniska forskningen (SOU 2008:7 och 2009:43) I mars 2007 tilldelades särskild utredare, professor Olle Stendahl, uppdraget av regeringen att utreda den kliniska forskningen situation i Sverige inom tre olika områden: finansiering, organisation och kvalitet. I uppdraget ingick även att göra en internationell jämförelse och utredningen skulle resultera i en åtgärdsplan med syfte att att främja hög kvalitet inom klinisk forskning och stärka den kliniska forskningens situation i Sverige. En av aspekterna kopplade till området klinisk forskning är forskarutbildning för kliniker samt de efterföljande karriärvägen för disputerade kliniker. Detta område granskas även i den aktuella utredningen och nedan följer en översikt över huvudpunkterna för utredningen i sin helhet. Det kan vara av intresse att lyfta fram de centrala temana i utredningen då den kliniska forskarutbildningen ligger till grund för och/eller är sammankopplad med flera olika delar av det som idag är det större området klinisk forskning. Den aktuella utredningen resulterade 2008 i delbetänkandet Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. Delbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen. (SOU 2008:7) och 2009 i slutbetänkandet Klinisk forskning Ett lyft för sjukvården (SOU 2009:43). I delbetänkandet presenterades en åtgärdsplan som utgår från dåvarande förutsättningar för den kliniska forskningen och som innefattar områdena uppföljning och prioritering, rekrytering och karriär, infrastruktur och forskningens hälsoperpektiv och implementering. Slutbetänkandet, tillsammans med resultaten från en internationell utvärdering med fokus på 1 Samuelsson (2007) 8

9 svenska/finska förhållanden samt åtgärdsplanen från delbetänkandet, resulterade i ett förslag till ett slutligt åtgärdspaket med syfte att stärka klinisk forskning. 2 Delbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen (SOU 2008:7) I utredningens delbetänkande konstateras att svensk klinisk forskning har många fördelar på den internationella arenan, t.ex.: bra utbildning, etablerade internationella samarbeten, god tillgång till inhemska hälso- och kvalitetsregister/biobanker samt en stabil offentlig sjukvård. Sammantaget ger dessa fördelar svensk klinisk forskning potentialen att hålla världsklass därav titeln på delbetänkandet. Samtidigt pekar dock delbetänkandet även på en rad olika faktorer som har lett till att svensk klinisk forskning inte har uppnått sin fulla potential, utan istället har tappat i status och kvalitet på den internationella arenan: lågt meritvärde för forskning, dåliga karriärmöjligheter, ekonomiska förhinder för att implementera forskningsresultat samt brist på ekonomiska medel på universitetsnivå etc. Andra identifierade problemområden är splittrad finansiering (främst ALF och FoU-medel) med brister i uppföljning och utvärdering, avsaknad av tydligt uppdrag för hälso- och sjukvårdens verksamhetschefer att utveckla forskningen, avsaknad av tjänster på olika nivåer för disputerade medarbetare inom hälso- och sjukvården med tid för forskning, avsaknad av investering i infrastruktur (exempelvis högteknologisk utrustning, kompatibla IT-system etc.), avsaknad av tydlig roll för Universitetssjukhusen som ett naturligt nav för forskning, avsaknad av generell modell för regionala forskningscentra knutna till Universitetssjukhus samt brister i att omvandla resultat från klinisk forskning till innovationer inom hälso- och sjukvården. I delbetänkandet presenteras ett förslag på en åtgärdsplan, vilken inkluderar fyra huvudområden: uppföljning och prioritering, rekrytering och karriär, infrastruktur samt forskningens hälsoperspektiv och implementering. Några av de åtgärdspunkter som föreslogs i delbetänkandet var följande: Ge Vetenskapsrådet och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att skapa ett nationellt system för uppföljning och utvärdering av ALF-finansierad forskning Utveckla ledarskapet och förtydliga verksamhetscehefens roll i forskningen Skapa 10 nationella forskarskolor 2 SOU 2009:43 9

10 Skapa 160 nya tjänster för kliniker med procents tid för forskning Öka stödet till translationell forskning, biobanker, och teknikplattformar med 100 miljoner kronor årligen Utveckla universitetssjukhusen till ett nav för den kliniska forskningen Ersätt nuvarande ämnesråd för medicin med ett ämnesråd för hälsoforskning Skapa ett nationellt program omfattande 200 miljoner kronor årligen för implementering och innovation Skapa en nationell webbplats för den kliniska forskningen Flera av åtgärdsförslagen i delbetänkandet kom även att ingå i forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) som regeringen överlämnade till riksdagen i oktober 2008, och i vilken regeringen lämnade sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden Åtgärdsplanen vad hände sedan? Av de tio nationella forskarskolor som utredningen föreslog, gav regeringen klartecken för fem stycken, vilka av Vetenskapsrådet beviljas 15 miljoner vardera under femårsperiod. Pengarna fick inte användas till löner till doktoranderna utan skulle istället finansiera kurser och kunna avlöna internationellt erkända lärare. Forskarskolorna inrättas vid Göteborgs (psykiatrisk forskning), Linköpings (generell klinisk forskning) och Umeå universitet (allmänmedicinsk forskning) samt Karolinska Institutet (psykiatrisk och generell klinisk forskning). Tanken med de nya nationella forskarskolorna är att forskarutbildningen ska sträcka sig över en längre tidsperiod och på så sätt erbjuda en mer sammanhållen forskning och ett bra nätverk för deltagande doktorander. 3 Målet med satsningen är att främja lärosätenas kvalitetsarbete och forskarskolorna ska stärka rekryteringen till den kliniska forskningen, komplettera de forskarutbildningar som redan finns vid lärosätena, stimulera till mång- och tvärvetenskap samt gynna samverkan nationellt och internationellt. 4 Tanken är också att de disputerade kliniska forskarna senare ska kunna kombinera forskning och arbete på kliniken. Regionala forskarskolor för kliniker finns sedan tidigare redan i bland annat Stockholm och Skåne. 5 3 Westerlund (2010) 4 Truedsson (2019) 5 Westerlund (2010) 10

11 Slutbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen (SOU 2009:43) I slutbetänkandet presenteras utredningen slutgiltiga förslag, vilka kan sammanfatts i fyra huvudpunkter: Rekryteringsåtgärder Förstärk forskningsanknytning i utbildning och skapa fler tjänster där forskning och kliniskt arbete kan kombineras på ett tydligt sätt Nya universitetssjukhus med forskningsfokus- Integrera forskningen i sjukvården på universitetssjukhusen och ombilda dessa till Universitetsmedicinska Centra (UMC) med stat och landsting i en gemensam ledning. I första hand föreslås att UMC drivs i bolagsform. Nyttiggörande av forskningsresultaten- Inrätta en fond för behandlingsforskning och en nationell samverksangrupp. Detta för att nyttiggöra nya forskningsresultat i vården. Satsningar på infrastruktur Ge stöd till infrastruktur i form av biobanker samt kvalitets- och patientdataregister. Inrikta nya satsningar på translationella forskningsmiljöer för snabbare kunskapsöverföring. I slutbetänkandet ingår även resultaten från en internationell utvärdering av klinisk forskning vid sex svenska och fem finska universitet med medicinsk fakultet. Utvärderingen genomfördes i samarbete mellan utredningen, Vetenskapsrådet och Finlands Akademi. Resultaten av utvärderingen låg i linje med det som identifierats i utredningen sedan tidigare, och resultaten kommer mer specifikt att belysas i denna litteraturöversikt i samband med en genomgång av finska förhållanden för klinisk forskarutbildning. Det är framförallt det föreslagna åtgärdsområdet Rekryteringsåtgärder som har nära koppling till klinisk forskarutbildning och de därefter närmst följande karriärstegen. I slutbetänkandet konstateras att en massiv generationsväxling står för dörren vad gäller forskarutbildad personal inom flera vårdprofessioner. För att kunna attrahera yngre personer till en forskarkarriär krävs tydliga och goda karriärsmöjligheter, vilket idag saknas. Det finns även ett upplevt behov av att se över rekryteringsprocessen till klinisk forskarutbildning. De konkreta förslag på åtgärder som presenteras i anslutning till slutbetänkandet är att forskningen får en tydligare roll i alla utbildningssteg: grund-, specialist- och 11

12 vidareutbildning. Genom att integrera forskningen på de olika utbildningsnivåerna tros en bred massa av peronal inom hälso- och sjukvårdsprofessionerna få en vetenskaplig förståelse, och på detta sätt kunna följa nya vetenskapliga rön och fakta om exempelvis förebyggande sjukvård, diagnostik och behandling. Att introducera forskning på grundutbildningsnivå tros bland annat kunna leda till engagemang för forskningsprojekt. Integrerad forskarutbildning för läkare är en modell som i utredningen föreslås få än större genomslagskraft än idag, eftersom modellen medfört en god start inför vidare forskarkarriär samt haft en stor efterfrågan. Genom att avsättas tid för forskarstudier under sin AT- och STtjänstgöring, sk Forskar-AT och Forskar-ST, kan klinisk tjänstgöring varavas med forskning. Denna typ av tjänster med tydlig forskningsprofil är särskilt lämpad för universitetssjukhusen. I nästa steg av forskarkarriären finns även andra problematiska faktorer. Det saknas integrerade karriärvägar för disputerad personal inom hälso- och sjukvården, deras kompetens efterfrågas inte alltid samt avsaknaden av långsiktig finansiering gör sammantaget att många väljer att lämna forskarbanan. En helt central åtgärd i sammanhanget är därför att skapa möjligheter för tjänster där det går att kombinera forskning och klinikarbete. Sådana tjänster skapar långsiktig finansiering, vilket i sin tur medför både en karriärsväg samt möjlighet och tid för forskningsrön att komma hälso-och sjukvården till nytta. Denna typ av tjänster finns redan i viss utsträckning idag, men måste utökas i antal och göras så i samarbete mellan fakulteter och landsting (via ALF-avtalet). 6 Högskoleverkets utvärdering av utbildning på forskarnivå inom medicin, vårdvetenskap och farmaci (Rapport 2008:12 R) Under 2007 genomförde Högskoleverket en utvärdering av forskarutbildningen inom medicin, vårdvetenskap och farmaci på fakultetsnivå vid åtta lärosäten i Sverige: Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Utvärderingens syfte var att bidra till utbildningarnas kvalitetsutveckling, bidra till information samt granska om utbildningarna svarar mot mål och bestämmelser i högskolelag och högskoleförordningen. Formen för utvärderingen bestod av en kollegial bedömning (inklusive självvärdering och platsbesök) gjord av en bedömargrupp, vars resultat Högskoleverket beaktar, kommenterar 6 SOU 2009:43 12

13 och använder som underlag för beslut. Utvärderingens resultat visade att samtliga utbildningar fyllde kvalitetskraven för högre utbildning, men att det fanns områden att förbättra och utveckla. Eftersom utvärderingen identifierat kliniska forskarstuderande som en särskild grupp med specifik problematik, så har klinisk forskning och forskarutbildning särskilt belysts i bedömargruppens utvärderingsresulat. Bedömargruppens uppfattning är att klinisk forskning och forskarutbildning har växt mycket i omfång under de senaste decennierna i Sverige, och att dess förutsättningar och former har också genomgått stora förändringar. Exempelvis har högskolor och universitet fått anpassa sin organisation och sina resurser efter att forskningen inte enbart är kopplat till staten, utan att även landstingen är involverade i den kliniska forskningen. Bedömargruppen vill även belysa att både svensk klinisk forskning och klinisk forskarutbildning båda sedan en tid tillbaka har förlorat sin tidigare höga status på den internationella arenan. Ett ökat tryck på sjukvården i kombination med minskad bemanning har medfört ökad tid för kliniskt sjukvårdsarbete, minskad tid och kontinuitet för klinisk forskning och forskarutbildning, vilket i sin tur leder till försämrad kvalitet. Andra hot mot statusen för svensk klinisk forskning och forskarutbildning är ett alltför lågt meritvärde för forskningsinsatser, stigande medelålder på kliniska doktorander (medelålder ca 40 år vid registering för kliniska doktorander och 27 år för prekliniska doktorander), en urholkning av forskningsbredden på bekostnad av satsning på elitenheter. Utvärderingens resultat gällande specifikt klinisk forskarutbildning visar att bland gruppen forskarstuderande i medicin, så utgörs hela två tredjedelar av kliniskt verksamma doktorander. Utvärderingen visar också att gruppen har särskilda förutsättningar i samband med sina forskarstudier, eftersom de ofta bedriver sina studier på deltid samtidigt som de har en tjänst vid en klinik. Resultatet av dessa förhållanden är att det blir svårt att få tillräckligt med tid avsatt till sina studier och som en följd svårigheter att avsluta dessa inom tidsperioden på åtta år. Svårigheter vad gäller finansiering, tillgång till handledare, akademisk miljö, meritvärde och inställning från huvudman är andra återkommande problem kopplade till klinisk forskarutbildning. För att kunna skapa en framtida högkvalitativ klinisk forskarutbildning är bedömargruppen av åsikten att detta utvecklingsarbete bör ske i samarbete mellan högskolor/universitet och sjukvårdshuvudmännen, och man bör fokusera på utvecklingsområdena: 13

14 Förutsättningar att för att bedriva forskarutbildning i kombination med den aktuella anställningen Innehållet i forskarutbildningen Förutsättningar för doktoranderna Tillhandahållandet av en kritisk, kreativ vetenskaplig miljö Handledarnas förutsättningar att bedriva handledning Problematik som beskrivs mer utförligt av bedömargruppen utifrån ovanstpående punkter är att samarbetet med sjukvårdshuvudmannen tycks fungera sämst i den kliniska vardagen, men något bättre på en övergripande nivå. Den tid som forskarstuderande beviljas för forskning är alltför ofta bestående av enbart enstaka utspridda veckor eller dagar. Ytterligare ett identifierat problem i sammanhanget är att det enligt bedömargruppen tycks finnas en oönskad separation mellan kliniska forskare från olika områden, exempelvis medicin och vårdvetenskap, vilket bör åtgärdas då modern klinisk forskning kännetecknas av disciplinöverskridande. Lösningar som prövats för att komma till rätta med något och/eller några av de ovanstående problemen är bland annat forskarskolor. Bedömargruppens uppfattning är dock att dessa oftast fungerat enbart som förberedande inför antagning till forskarutbildning. Ett annat förslag på lösning som lyfts fram som ett gott exempel i utvärderingen är det kontrakt som tecknas mellan Uppsala universitet och sjukvårdshuvudmannen, och som garanterar tid för bedrivande av forskarutbildning. Ytterligare ett förslag på lösning vad gäller kvalitetshöjning av forskarutbildningen är att skapa ett system där resurserna efter antagning kopplas till den individuelle doktoranden. Han eller hon kan sedan välja den handledare som verkar erbjuda den bäste utbildningen och/eller intressanta projekten, och en positiv konkurrens uppstår således på handledarmarknaden. 7 Bättre hälsa kräver klinisk forskning vad kännetecknar de goda exemplen? Svenska Läkaresällskapet bildade år 2000 Kommittén för klinisk forskning och sjukvårdens organisation, vilkas medlemmar har sin bakgrund i SLS, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vetenskapsrådet, de medicinska fakulteterna samt representerar gruppen yngre forskare. Syftet med kommitténs arbete är att bidra till förbättrade möjligheter att bedriva klinisk forskning presenterade kommittén rapporten Bättre hälsa kräver klinisk forskning vad kännetecknar de goda 7 Högskoleverket, Rapport 2008:12 R 14

15 exemplen?, vars syfte var att belysa goda exempel på klinisk forskning och vad som krävs för att driva denna framåt trots vissa hinder och svårigheter i organisationsstrukturen. Rapportens resultat bygger på tolv intervjuer med verksamhetschefer och forskningsledare som trots svårigheter lyckats skapa möjligheter att bedriva framgångsrik klinisk forskning. Rapportens resultat ger en bild av att så stor del av läkare och forskares tid går åt till sjukvårdsproduktion, att det inte finns tid över till tid för forskning och undervisning. Åtgärder som föreslås för att stärka den kliniska forskningen, och som har koppling till klinisk forskarutbildning och dess efterföljande karriärssteg är bland annat: Vikten av att verksamhetschefer fredar den tid som kliniskt verksamma forskare tilldelats för forskning Utveckla karriärvägar för dem som har forskarutbildat sig stärk forskningens meritvärde och avsätt särskilda medel och ge ett substantiellt lönepåslag för den som disputerar Inrätta fler tjänster som gör det möjligt att kombinera arbete i sjukvården med klinisk forskning och utbildning 8 Litteraturöversikt Klinisk forskning har under perioden återkommande diskuterats i svenska medicinska tidskrifter. En översikt av artiklar och rapporter kopplat till området visar att det genomgående temat för debatten har varit oron för att svensk klinisk forskning tappar mark på den internationella arenan, orsakerna till varför detta hänt samt olika förslag på hur detta skulle kunna åtgärdas. I denna debatt har även klinisk forskarutbildning kommit att diskuteras. Exempel på konkreta diskussionsämnen i debatten är bland annat den unga generationen läkares ointresse att ägna sig år klinisk forskning på grund av minskat värde för den fortsatta karriären 9, ökad medelålder för disputerade kliniska forskare, bristen på tid för kliniska forskare att ägna sig åt forskning 10, dålig kommunikation mellan universitet och klinik, kulturella skillnader mellan klinisk och experimentiell forskning 11 samt att allt färre 8 Svenska Läkaresällskapets kommitté för klinisk forskning och sjukvårdens organisation (2007) 9 Öhrn (2003) 10 Stensmyren & Hellstrand (2009) 11 Arner (2003) 15

16 studerande på grundutbildningsnivå vill ägna sig åt forskning överhuvudtaget 12. Det har även framförts i debatten att nyckeln till framgångsrik klinisk forskning bör baseras på translationell (överskridande) forskning, det vill säga team som innefattar både kliniker och forskare och som är kopplade till universiteten för kvalitetssäkring. Uppfattningen är här att i ett överskridande team skulle kombinationen mellan å ena sidan patientkontakt, patientnära material för forskning samt aktualitet kring kliniska frågeställningar och å andra sidan kunskap om och tillgång till de mest avancerade forskningsmetoderna, kunna utgöra en högkvalitativ kombination. 13 En forskarskola med inriktning på överskridande forskning, där deltagare med olika vetenskaplig bakgrund kan utforma gemensamma och starka vetenskapliga projekt, är ett annat förslag som presenterats i debatten. 14 Ytterligare en infallsvinkel i debatten kring problematiken för klinisk forskning är att de flesta problemområdena som har koppling till de förändrade förhållandena har sin upprinnelse i två huvudsakliga omständigheter. Den första omständigheten är att sjukvården på ett organisatoriskt plan under de sista sextio åren har utvecklats mot att ägna sig åt renodlad tjänsteproduktion, vilket i sin tur lett till en avgränsning mellan de tidigare tätt sammanlänkade universiteten och universitetssjukhusen samt lett till liten plats för klinisk forskning. Den andra omständigheten är att utvecklingen inom den medicinska vetenskapen har inneburit att fokus för den medicinska forskningen har förflyttats från kliniska till mer grundläggande vetenskapliga frågeställningar. 15 Debatten har även enat olika professioner i strävan att uppnå en kvalitetssäkring och förbättrad status för klinisk forskning. Ett exempel på detta är det upprop som gemensamt gjordes av tio vårdförbund till regeringen i juli 2008, med en önskan om ökade satsningar på klinisk forskning för att säkra utvecklingen av evidensbaserad och säker vård. Vad gäller klinisk forskarutbildning önskar vårdförbunden gemensamt i uppropet bland annat tryggare anställningsvillkor, bättre löneutveckling samt ett bättre meritvärde vid tillsättning av högre tjänster inom vården. Under doktorandtiden ska forskartjänstgöringen gå att kombinera med klinisk tjänstgöring under en längre period och kliniska postdoktorstjänster bör inrättas efter en disputation. En bättre fungerande tjänstestruktur för kliniska forskare efterfrågas också 12 Ibid. 13 Ahrén (2006) 14 Zetterström (2009) 15 Thörn (2004) 16

17 med kombinationstjänster inom samtliga vårdområden inom både offentlig och privat sektor. 16 Mycket av innehållet i debatten de senaste tio åren kring klinisk forskning och forskarutbildning sammanfattas dock även i resultaten från Utredningen av den kliniska forskningen (SOU 2009:43) som presenterats tidigare. Granskningen av den svenska debatten kring klinisk forskning och forskarutbildning i denna litteraturöversikt, visar att allt sedan utredningen startade har debatten kommit att kretsa kring innehållet i och resultaten av utredningen. Forska eller inte forska? Studenters och yngre läkares uppfattning Ett exempel på en närmre granskning av gruppen studerandes inställning till klinisk forskning var i samband med den enkätundersökning som Ämnesrådet för medicin på Vetenskapsrådet genomförde under hösten Enkätundersökningen var riktad till studerande på läkarprogrammet i termin 1 (samtliga sex medicinska fakulteter) och termin 7 (Linköping, Lund och Umeå) samt AT-läkare som genomgick AT-provet i november Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på hur stort intresset för klinisk forskning var bland blivande läkare, och resultatet visade ett svalt intresse för forskning tidigt i grundutbildningen, men som ökade något över tid. Skäl som de studerande uppgav för att ägna sig åt klinisk forskning var intellektuell nyfikenhet, stimulans samt möjligheten till variation i arbetet. Skäl som uppgavs emot att i framtiden ägna sig åt klinisk forskning var framför allt en ökad arbetsbelastning men även dålig ekonomisk kompensation. Då Karolinska Institutet var en av de lärsoäten där lägst andel studerande uppgav ett intresse för att i framtiden kombinera klinisk verksamhet med forskning drog man på rektorsnivå slutsatserna att det är av vikt att öka intresset för klinisk forskning redan under grundutbildningen, att inrätta kliniska forskartjänster med fredad tid för forskning samt se till att lönerna blir konkurrenskraftiga för läkare som vill forska. 17 På grund av svårigheter att rekrytera läkarstudenter till forskning och forskarutbildning undersöktes under våren 2006 forskningsintresset och forskningsaktivitet (både för preklinisk och klinisk forskning) bland läkarstuderande på Sahlgrenska akademin genom en enkätstudie. Enkäten besvarades av 645 läkarstudenter på termin 1-11, dvs 75% av alla läkarstuderande på Sahlgrenska akademin, och frågorna handlade bland annat om orsaker eller incitament till att 16 Johansson et al. (2008) 17 Öhrn (2003) 17

18 vilja/inte vilja forska, uppfattningar om rekrytering till forskning samt om huruvida forskningsaspekter tas upp i undervisningen. Fördelningen mellan preklinisk och klinisk forskning var jämn i hela studentpopulationen, men intresset för klinisk forskning ökade i samband med övergången till kliniska studier på termin 5. Endast 3 av 97 forskarstuderande var registrerade doktorander. Två tredjedelar av den totala svarspopulationen uppgav att man hade en önskan att göra detta tack vare anledningar som exempelvis intresse för vetenskapliga frågor och personlig utveckling. De studenter som forskade var överlag positiva till detta tack vare anledningar som exempelvis att forskningen genererade kritiskt tänkande, bidrog positivt till läkarstudierna och skapade kontaktnät. De viktigaste anledningarna till att inte vilja forska uppgavs vara tidbristen och svårigheten att kombinera läkarstudier, forskning och fritid. Ytterligare en vanligt förekommande anledning var att det ansågs vara svårt att få rättmätig ekonomisk ersättning för forskningsarbetet. Vad gäller rekryteringen ansåg flera studenter att lärare på läkarprogrammet väldigt gärna talade om sin egen forskning, men inte lade lika mycket gav särskilt mycket konkret information om hur man går till väga för att börja forska eller komma i kontakt med forskargrupper. Konkreta insatser som gjorts på Sahlgrenska akademin för att komma till rätta med situationen att allt färre läkare skaffar sig forskarutbildning är Amanuensprogrammet samt ett samarbetsprojekt mellan Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Kandidatföreningen (Svenska Läkaresällskapets studentorganisation) för att stimulera forskningsintresset i gruppen. Slutsatser om önskvärda insatser utifrån resultaten är bland annat att informationen om forskarutbildning bör förbättras på grundutbildningen, att se till att forskarutbildningen blir en naturlig del av läkarkarriären, att öka antalet AT- och ST-block på universitetssjukhusen, att tillföra mer resurser så att ekonomiska aspekter inte blir den avgörande faktorn i valet att forska eller inte samt att premiera forskarkompetens i den kliniska karriären. 18 Ytterligare en studie genomfördes vid Sahlgrenska akademin, denna gång bland läkare som under våren 2006 var registrerade till forskarutbildning. I studien undersöktes bland annat grad av forskningsaktivitet och antal publikationer och resultaten pekade på att läkare som var doktorander, trots låg grad av forskningsaktivitet, hade en relativt hög grad av antalet publiceringar jämfört med andra doktorander inom medicin. Möjliga förklaringar till detta är enligt studien att läkare för att hinna med både forskning och klinik bedriver en del av forskarstudierna på sin fritid samt att hög arbetsbelastning på kliniken gör att det blir svårt att få tid över till forskning. Studien slår fast att detta i sin tur betyder att det är av vikt att 18 Giglio & Bergh (2008) 18

19 forskningen får ta plats i den kliniska vardagen för den forskarstuderande läkaren samt att tid avsätts till forskning. Det är även av vikt att inte förlora ekonomiskt på att forskarutbilda sig. 19 Vad gäller karriärvägar efter avslutad forskarutbildning skrevs 2006 en artikel i Läkartidningen av tre disputerade läkare vid Karolinska Institutet (Edsmo, Religa och Piehl), angående möjligheterna för yngre forskarutbildade läkare att kunna kombinera forskning med klinisk verksamhet. Ett av problemen i sammanhanget är enligt författarna att det inte finns någon realistisk plan för hur forskning och klinik ska kunna kombineras under en period i livet då många bildar familj och/eller lever i förhållanden med två jämställda karriärer. Satsningar som MD-PhD-program ifrågasätts av författarna även till viss del, eftersom få får möjlighet att fortsätta sin forskning efter avslutad utbildning och disputation. Författarna gjorde även en enkätundersökning bland 24 läkare som alla disputerat vid Karolinska Institutet mellan 1995 och 2000 och där en majoritet vid undersökningens genomförande var klinsikt verksamma vid Karolinska Universitetssjukhuset. De medverkande i undersökningen tillfrågades vilka fördelar och svårigheter de kan identifiera med att kombinera klinisk verksamhet och forskning, och problemområden som identifierades var tidsbrist som leder till sämre forskningsresultat, svårigheter i konkurrensen om forskningsmedel med preklinisk forskning, svårigheter att forska på deltid och konkurrera med grupper som forskar på heltid samt synen från icke-forskande kollegor att forskning är en fritidssysselsättning och att forskning är ett sätt att slippa mer betungande kliniskt arbete. Författarna tror att denna problematik skulle kunna lösas genom en större satsning på möjlighet till forskning parallellt med specialistutbildningen, fleråriga kombinationstjänster för yngre disputerade läkare samt ett forum där yngre, forskande läkare kan träffas, bilda nätverk och synliggöras. 20 Vad är det som gör att en så stor del av de forskarintresserade läkarna avstår från att välja en akademisk karriär? var den fråga som Sylf (Sveriges yngre läkares förening) ställde sig Utifrån uppfattningen att den enskilde individen alltför ofta glöms bort i debatten kring hur Sverige ska återta en topplacering inom den internationella kliniska forskningen, genomförde Sylf 2008 en enkätundersökning bland 2000 yngre läkare i Sverige. Resultaten visade att nästan hälften av de ST-läkare som inte forskade hade intresse av göra detta, och de tre viktigaste faktorerna som uppgavs skulle bidra till att man skulle välja en forskarkarriär var: möjlighet att forska inom ramen för anställning (82%), bättre löneutveckling under tiden 19 Giglio (2009) 20 Eidsmo et al. (2006) 19

20 jag forskar (35%) samt bättre handledning än vad som ges idag (31%). Utifrån enkätresultaten antog Sylf en forskningspolicy för den kliniska forskningen med fem åtgärdsförslag: 1. Förbättra möjligheten att forska inom ramen för anställning Enkätundersökningen visade att den vanligaste finansieringsformen för forskning bland doktorander är genom stipendier/bidrag (44%), vilket bidrar till utsatta förhållanden vid sjukdom och/eller föräldraledighet. Att få möjlighet att forska inom ramen för anställning innebär ekonomiska fördelar, trygghet och en möjlighet att jobba under normal arbetstid. 2. Anpassa löneutvecklingen och öka meritvärdet - Enkätundersökningen visar att den delat näst vanligaste finansieringsformen (29%) är ingen finansiering alls man forskar mestadels på sin fritid eller jourkomp. Ingen seriös verksamhet kan fungera på detta sätt och Sveriges universitetslärarförening visar i sin studie Att doktorera eller inte doktorera? det är frågan! från 2003 att läkare är den enda grupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. 3. Förkorta utbildningstiden och inrätta fler forskar-at och forskar-st block Om samhället och den enskilde individen ska få ut större nytta av klinisk forskarutbildning måste medelåldern för läkare som disputerar sänkas från dagens nivå på 42 år. Den totala studietiden för forskarintresserade läkare måste förkortas och ett sätt att göra detta på är att införa fler forskar-at och forskar-st block. 4. Öka basresurserna och ändra fördelningen av ALF-medel ALF-medlen är den största finansieringskällan för den kliniska forskningen men måste få en bättre transparens i fördelningsprocessen. Anslagen bör i högre grad också delas ut för innovationsförmåga istället för vad forskaren redan åstadkommit sedan tidigare. 5. Värna sambandet mellan stärkt forskning och bättre sjukvård Synsättet på forskning inom den landstingsdriva sjukvården måste förändras: den måste värdesättas både ekonomiskt och värderingsmässigt, samtidigt som dess kostnader för utveckling inte får ställas mot kostnader för kortsiktig vårdproduktion Stensmyren & Hellstrand (2009) 20

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd 1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Matsson Professor, dekanus Ordförande Krister Nilner Professor Ing-Mari Redmo Emanuelsson Forskarassistent Björn Söderfeldt Professor

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06 1 Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper Beslutad: 2012-02-06 2 1 Bakgrund Målen i verksamhetsplan 2012 utgår från Umeå universitets verksamhetsplan, med prioriterade mål och verksamhetsuppdrag.

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning HÖGSKOLAN I BORÅS REGLER Sid 1 (8) Regler vid doktorandanställning vid Högskolan i Borås Fastställd av rektor 2012-12-18, dnr 796-12-10 Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 2 2 Inledning... 2 3 Antagning

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Svårt för läkardoktorander. få tid och pengar till forskning Ändå är publicerings- och disputationsgraden tämligen hög. klinik och vetenskap

Svårt för läkardoktorander. få tid och pengar till forskning Ändå är publicerings- och disputationsgraden tämligen hög. klinik och vetenskap originalstudie Svårt för läkardoktorander få tid och pengar till forskning Ändå är publicerings- och disputationsgraden tämligen hög DANIEL GIGLIO, med dr, leg läkare, sektionen för farmakologi, Sahlgrenska

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Av Medicine Studerandes Förbund Stockholm 30 oktober 2011 Medicine Studerandes Förbund Stockholm - en del av Sveriges Läkarförbund www.msfstockholm.se

Läs mer

Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010

Framtidens Tandläkare. En enkätundersökning genomförd av Sveriges Tandläkarförbund 2010 Framtidens Tandläkare En enkätundersökning genomförd av Om undersökningen har för fjärde gången sedan 1 genomfört en enkätundersökning riktad till nylegitimerade tandläkare. Syftet med undersökningen är

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017. Lars Grip Christina Jern

Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017. Lars Grip Christina Jern Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017 Lars Grip Christina Jern Centralt ALF avtal - 1 mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (7) INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Del A) Övergripande plan för år (Ifylles i omedelbar anslutning till antagningen)

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Delegationens uppdrag:

Delegationens uppdrag: Delegationens uppdrag: Stärka samverkan inom den kliniska forskningen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete mellan aktörer som är verksamma inom klinisk forskning Delegationens uppdrag gäller

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

FoU i befattningsutvecklingen Åtgärder för ett effektivare utnyttjande av FoU i verksamhetsoch

FoU i befattningsutvecklingen Åtgärder för ett effektivare utnyttjande av FoU i verksamhetsoch FoU i befattningsutvecklingen Åtgärder för ett effektivare utnyttjande av FoU i verksamhetsoch individutveckling Bakgrund Landstingen har ett lagstadgat ansvar för att medverka vid finansiering planering

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi MITTUNIVERSITETET Fakulteten för humanvetenskap Rådet för utbildning på forskarnivå 2012-10-08 Dnr MIUN 2006/1794 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi Fastställd av Rådet för utbildning

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv

Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn

Läs mer

UFV 2003/39 2004-01-20

UFV 2003/39 2004-01-20 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008. Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer