Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 2016

Transkript

1 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 2016 Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen till förändringar av de riktlinjer som är gemensamma för vårdgivarna i Norrbotten tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Förslag till förändringar av riktlinjer som riktar sig till enbart landstingsförskrivare ingår i hjälpmedelskonsulentverksamhetens uppdrag. Enligt strategin för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna i arbetet med förslag till riktlinjeförändringar. Medverkan har skett vid tre möten under året. Översikt Förslag inför 2016 innehåller endast två förändringsförslag, övriga förslag är förtydliganden. Förtydliganden är viktiga för att förskrivaren ska kunna göra en individuell behovsbedömning i samverkan med patienten. Tydliga riktlinjer är också viktigt så att ändamålsenliga produkter upphandlas. Ändringar per ISO-kod ISO-kod Kommun NLL Ändring Förtydligande Andningsmuskeltränare X x x enl. praxis x Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen X x x Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustningar för cirkulationsproblem x x Stimulatorer för smärtlindring Hjälpmedel för trycksårsprevention vid liggande Tränings- och ergometercyklar X x x X x x X x x Gåbord X x x Manuella tvåhjulsdrivna X x x 1

2 rullstolar Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Stationära lyftar monterade på eller i andra produkter X x x X x x inte förskrivningsbart Stolar X x x Modulära sittsystem X x x Portabla ramper X x x Utrustning för att spela in och återge ljud X x x Personliga nödlarm x x Generella riktlinjer X x x Andningsmuskeltränare Hjälpmedel för att träna andningsmuskulaturerna, antingen genom att anbringa motstånd vid andningen eller genom direkt tryck mot bröstkorgen. Här ingår t.ex. masker som ger in- och/eller utandningsmotstånd. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser PEP set/ mask som ger utandningsmotstånd för att underlätta sekretmobilisering och förbättra eller bibehålla b440 andningsfunktioner*. Läkare, Sjukgymnast/Fysioterapeut Kriterier för förskrivning PEP munstycke/mask kan förskrivas till patient med svår* nedsättning av andningsfunktioner* ex. upprepade problem med sekretansamlingar i luftvägarna och där enklare metoder inte är ändamålsenliga. PEP mask förskrivs till patient som på grund av motoriska och/eller kognitiva funktionshinder inte klarar att sluta tätt kring PEP munstycket. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand 2

3 Eget ansvar Andningsflaska eller BA-tub är eget ansvar Motivering: Förtydligande och ändring så att endast utandningsmotstånd kan förskrivas Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Kläder som ger ett gradvis ökande tryck mot kroppen för att bota eller förhindra ödem efter operationer och sår av åderbråck. Här ingår t.ex. tubliknande elastiska bandage och strumpor för armar och ben för att reducera eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsstörningar. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser förskrivning av kompressionsstrumpor/handskar till patienter med svår* funktionsnedsättning av: b4352 lymfkärlsfunktion* och/eller, b4353 lymfkörtelsfunktion* d.v.s. lymfödem och/eller, b funktioner i hjärt-kärlsystemet* d.v.s. venösa eller arteriella ödem oberoende av diagnos. Landstinget: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal (inom sjukhusvård nivå 3) med lymfterapeututbildning. Förskrivning av kompressionsstrumpor/handskar vid: lymfödem förskrivning av måttbeställda kompressionsstrumpor/handskar vid venösa eller arteriella ödem Landstinget och kommunerna: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal med erforderlig utbildning inom området. Förskrivning av kompressionsstrumpa/handskar klass II i standardstorlekar vid venösa eller arteriella ödem 3

4 Kriterier för förskrivning Landstinget: Förskrivning av kompressionsstrumpor/handskar ska ske enligt landstingets Handläggning av ödembehandling. Landstinget och kommunerna: Kompressionsstrumpor/handskar kan endast förskrivas som hjälpmedel vid varaktigt behov av kompressionsbehandling. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Stödstrumpor/handskar kompressionsklass I är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Ingen förändring Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustningar för cirkulationsproblem Utrustning med luftfyllda tillsatser som kan omsluta en drabbad del av kroppen; utrustning som består av både kompressionsplagg och kompressorer, och som producerar tryckvågor som underlättar cirkulationen och förhindrar svullnad orsakad av cirkulationsproblem. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser förskrivning av kompressionsutrustning till patienter med svår* funktionsnedsättning av: b4352 lymfkärlsfunktion* och/eller, b4353 lymfkörtelsfunktion* d.v.s. lymfödem och/eller, b funktioner i hjärt-kärlsystemet* d.v.s. venösa eller arteriella ödem. Landstinget: Leg. hälso- och sjukvårdspersonal (inom sjukhusvård nivå 3) med lymfterapeututbildning Förskrivning av kompressionsutrustning vid: lymfödem svårbehandlade venösa eller arteriella ödem Leg. hälso- och sjukvårdspersonal efter remiss från behandlande läkare. Förskrivning av kompressionsutrustning vid: 4

5 venösa och arteriella ödem Kriterier för förskrivning Förskrivning av kompressionsutrustning ska ske enligt landstingets Handläggning av ödembehandling. Kompressionsutrustning kan endast förskrivas som hjälpmedel vid varaktigt behov av kompressionsutrustning. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring Stimulatorer för smärtlindring Utrustning som ändrar nervernas känslighet och därmed reducerar känslan av fysisk smärta Egenavgift Landstinget: De patienter som har ett långvarigt behov (längre än tre månader) ska erlägga en egenavgift på kr efter tre månaders lån eller återlämna TENS-apparaten. De patienter som har ett kortvarigt behov av TENS får låna apparaten kostnadsfritt under högst tre månader. Stimulator för smärtlindring förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift från och med Egenavgiften är från och med 1 juli kr/st. Egenavgiften gäller alla patienter. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser TENS för patient med svår b280 smärtförnimmelse* d.v.s. smärta i en eller flera kroppsdelar. Läkare eller sjukgymnast/fysioterapeut med grundutbildning i TENSbehandling. Med grundutbildning avses förutom produktkunskap även ellära, smärtfysiologi och grundläggande behandlingsindikationer med elektrodplacering. Kriterier för förskrivning TENS kan förskrivas för patient med svår smärtförnimmelse* vid långvariga eller akuta smärttillstånd. TENS används som komplement eller som alternativ till annan smärtstillande behandling. För att kunna använda TENS ska patienten själv eller annan person i omgivningen klara av att hantera apparaten. Efter 3 månaders TENS behandling försäkrar sig förskrivaren om att stimulatorn har avsedd effekt innan eventuell långtidsförskrivning sker. Uppföljning ska visa på hög användningsgrad och att användningen ger avsedd effekt. TENS som används som smärtlindringsmetod vid förlossning ingår inte i dessa riktlinjer. 5

6 Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar Elektrodpasta, elektroder, rullhäfta och batterier bekostas av personen vid nyanskaffning av dessa förbrukningsmaterial. För personer som inte har svår smärtförnimmelse* är TENS eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring. Justering av följande: Verksamheter som löst ut TENS från Länsservice äger TENS. Ansvaret för service kan inte läggas på patienten. Ev. kan reparation och underhåll köpas av verksamheten Hjälpmedel för trycksårsprevention vid liggande Hjälpmedel avsedda att omfördela tryck på ömtåliga delar av kroppen under längre perioder av sängliggande samt att förhindra sår och liggsår. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser tryckreducerande madrasser. Ordinärt boende: Distriktssköterska, arbetsterapeut inom barnhabilitering Särskilt boende: Sjuksköterska, Arbetsterapeut enligt lokal tillämpning i vissa kommuner Kriterier för förskrivning Tryckutjämnande madrass kan förskrivas i förebyggande syfte och vid behandling av trycksår till patient med stor* funktionsnedsättning av: b2702 tryckkänsel*, d.v.s. sinnesfunktion att uppfatta tryck mot eller på huden b810 hudens skyddsfunktioner*, d.v.s. hudens funktioner för att skydda kroppen från fysiska, kemiska och biologiska hot* b280 smärtförnimmelse * d.v.s. förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppens struktur. b710 funktioner för rörlighet i leder* t.ex. felställningar 6

7 Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Ordinärt boende: Standard madrass är personens eget ansvar. Motivering: Ingen förändring endast förtydligande. 7

8 Tränings- och ergometercyklar Stationära cyklar för fysisk träning. Ingen egenavgift Egenavgift Särskild förskrivning Ja, för avancerad eldriven träningscykel (t.ex. Motomed/Theratrainer) Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser manuell armtränare/bentränare/manuped för aktiv träning eller eldriven träningscykel för aktiv/passiv träning. Sjukgymnast/Fysioterapeut Kriterier för förskrivning Träningscykel kan förskrivas till patient med svår* funktionsnedsättning som medför behov av daglig träning för att förbättra, upprätthålla och/eller motverka försämring av b 730 muskelkraftsfunktioner*, dvs. muskelstyrka, och/eller b 735 muskeltonusfunktioner* ex spasticitet och/eller b7101 rörlighet i flera leder* och/eller b455 funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete* ex kondition Vid förskrivning av träningscykel ska enklaste alternativet provas först. Patienten ska vara motiverad att använda hjälpmedlet dagligen utifrån överenskommelse med förskrivaren. Avancerad eldriven träningscykel kan förskrivas för en tidsbegränsad period på 4 månader. Träningscykel kan förskrivas till personer med svår* funktionsnedsättning och som på grund av spasticitet inte klarar att använda en enklare träningscykel och att denna träningsform är den enda möjligheten att få delaktighet i träningen. Vid behov av eldriven träningscykel kontaktas hjälpmedelskonsulent. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas 8

9 Motivering: Det har inte funnits en produkt i sortimentet för punkt 2 i kriterierna tidigare. Nuvarande produkter fungerar dåligt för dessa personer som har behov av de mer avancerade produkterna. De enklare produkterna håller inte och går inte att använda när spasticiteten är ett problem. Enklare produkter ska förskrivas till övriga funktionsnedsättningar. Kostnadsberäkning: Thera-trainer Tigo/Motomed Vivo 2 light: Prognos inköp 2015/ st. Månadshyra under 2016: kr/månad. Om samtliga hjm är uthyrda under hela året motsvarar det en total hyreskostnad på kr för 2016 för hela länet Gåbord Hjälpmedel med hjul och/eller doppskor och en stödyta eller underarmsstöd, och som skjuts framåt med hjälp av båda armarna, eventuellt i kombination med överkroppen. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Sjukgymnast/Fysioterapeut Kriterier för förskrivning Gåbord kan förskrivas när en patient är i behov av mer omfattande stöd eller avlastning för d4104 att stå* och d450 att gå* när enklare gånghjälpmedel inte uppfyller behovet. Elektriskt höjdreglerbart gåbord kan förskrivas då personen samtidigt har behov av uppresningshjälp eller inte klarar att sänka gåbord med gaskolv. Vid behov av gåbord med uppresningstillsats rekommenderas kontakt med hjälpmedelskonsulent. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring. 9

10 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Ingen egenavgift Egenavgift Särskild förskrivning Ja, för rullstol med uppresningsfunktion Ja, för Freewheel eller motsvarande produkt Arbetsterapeut Förskrivningsrätt Kriterier för förskrivning Förskrivning kan ske för d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* d.v.s. rullstol när andra förflyttningssätt inte är tillräckliga och för d4153 att bibehålla sittande ställning*. Den enklaste modellen av rullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och behovet av sittkomfort förskrivs i första hand. Förskrivning av mer än en manuell rullstol för samma funktion kan endast göras när andra alternativ till förflyttning i den dagliga livsföringen inte finns. För rullstol med uppresningsfunktion ska målsättningen vara att underlätta i dagliga livets aktiviteter. Rullstolen ska ge patienten ökad självständighet. Behovet av d4104 att stå* ska vara regelbundet, flera gånger per dag. Rullstol med uppresningsfunktion kan inte förskrivas för enbart ståträning. Freewheel eller motsvarande produkt kan förskrivas som tillbehör till förskriven rullstol för att underlätta förflyttning utomhus. Individuell behovsbedömning med översyn av patientens förflyttningsmöjligheter utomhus ska göras. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Motivering: Förtydligande. Ingen förändring i praxis. Riktlinjer för tillbehör saknas Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Ingen egenavgift Egenavgift Särskild förskrivning Landstinget: Ja, både vid ny förskrivning och vid byte. Kommunerna: Ja, vid ny förskrivning. Rekommenderas vid byte. 10

11 Förskrivningsrätt Arbetsterapeut i samråd med läkare. Kriterier för förskrivning Eldriven rullstol kan förskrivas vid stor* eller total* nedsatt d450 förmåga att gå* och behov finns av d465 att förflytta sig med hjälp av utrustning* för d460 att röra sig omkring på olika platser* när andra förflyttningssätt enligt nedanstående kriterier inte är tillräckliga för förflyttning i den dagliga livsföringen. Kriterier: behovet av förflyttning ska inte kunna tillgodoses av andra förflyttningshjälpmedel såsom manuell rullstol, rollator, käppar o dyl. behovet att förflytta sig med elrullstol ska vara frekvent (flera gånger i veckan) och regelbundet patienten ska själv kunna framföra elrullstolen utan fara för sig själv eller annan elrullstol för inomhusanvändning kan förskrivas när andra förflyttningshjälpmedel inte tillgodoser behovet vid förskrivning av elrullstol för utomhusanvändning ska andra förflyttningsmöjligheter i den dagliga livsföringen, t.ex. cykel, buss, bil eller färdtjänst tas i beaktande förvaringsutrymme för elrullstolen ska vara lättillgängligt utrymmet ska ha eluttag, vara torrt samt ha sådan temperatur att det aldrig blir minusgrader den enklaste modellen av elrullstol som tillgodoser förflyttningsbehovet och sittkomfort förskrivs i första hand För elrullstol med uppresningsfunktion ska målsättningen vara att underlätta i dagliga livets aktiviteter. Rullstolen ska ge patienten ökad självständighet. Behovet av d4104 att stå* ska vara regelbundet, flera gånger per dag. Elrullstol med uppresningsfunktion kan inte förskrivas för enbart ståträning. Byte av elrullstol kan ske då elrullstolen blivit utsliten, brukaren vuxit ur den eller då behoven förändrats. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hembesök krävs. Eget ansvar Eldriven rullstol som enbart ska användas för rekreation eller i fritidsaktiviteter, till idrottsutövning är eget ansvar. 11

12 Övrigt Hjälpmedel på arbetsplatsen regleras av annat regelverk. Motivering: Förtydligande. Ingen förändring Stolar Här ingår t.ex. stolar med eller utan en speciell mekanism för att hjälpa en person att resa sig upp ur stolen eller att sätta sig ner. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut Vuxna personer: Förskrivningsrätten avser anpassad arbetsstol till personer med svår funktionsnedsättning*. Med anpassning avses t.ex. bålstöd eller elfunktion. Barn/ungdomar: Förskrivningsrätten avser anpassad arbetsstol till personer med måttlig eller svår funktionsnedsättning*. Kriterier för förskrivning Vuxna Ordinärt och särskilt boende: Anpassad arbetsstol kan endast förskrivas till personer med svår funktionsnedsättning*. Anpassad arbetsstol kan förskrivas till patient med stora problem* gällande att sitta* och/eller bibehålla sittande ställning* oavsett aktivitet: som d465 förflyttar sig med hjälp av utrustning* såsom gånghjälpmedel eller rullstol men som inte klarar d4103 att sitta* d.v.s. sätta sig ner och resa sig upp från vanlig möbel, förhöjd möbel eller vanlig kontorsstol. Om målet är att lättare kunna resa sig och sätta sig på stol ska patienten kunna göra det självständigt. för att d4153 att bibehålla sittande ställning* när rullstol inte är ett alternativ i aktuell aktivitet. 12

13 Daglig verksamhet: Arbetsstol kan förskrivas som hjälpmedel till person i daglig verksamhet som är i behov av en stol med fler inställningsmöjligheter än den grundutrustning som verksamheten har ansvar för att tillhandahålla. Barn/ungdomar Hemmet: Arbetsstol kan förskrivas när funktionsnedsättningen är måttlig eller svår* då stolar på den öppna marknaden och enklare anpassningar inte täcker behovet av sitthjälpmedel. Arbetsstol kan förskrivas för att d 4153 bibehålla sittande ställning* och för att klara av aktiviteter som d550 att äta* och d155 att förvärva färdigheter* t.ex. skriva, leka vid bord. Arbetsstolen kan också förskrivas i syfte att öka förutsättningarna för träning av motoriska funktioner som axel- och bålstabilitet samt huvudkontroll i samband med ovanstående aktiviteter. Elektrisk höj- och sänkbar arbetsstol och/eller elreglerad broms kan kan förskrivas till barn/ungdomar som med denna funktion blir självständiga i förflyttning till och från stol samt i sittande. Arbetsstol med manuellt reglerad höjdinställning ska först ha uteslutits. Skolan: Se Lokal överenskommelse Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Enklare hjälpmedel t.ex. stol, pall eller kontorsstol/arbetsstol i standardutförande är eget ansvar. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring Modulära sittsystem Sittsystem där en stolram kan förses med olika sittmoduler som därefter kan ställas in så att man uppnår en speciell sittställning. Här ingår t ex stolar som sätts samman av olika delar. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Arbetsterapeut och Sjukgymnast/Fysioterapeut. Kriterier för förskrivning Modulärt sittsystem kan förskrivas till patient med svår 13

14 funktionsnedsättning* med sittproblematik och behov av ett individanpassat sittande. Formgjuten sits, se Spinala ortoser och huvudortoser Modulärt sittsystem kan förskrivas för att d4153 bibehålla sittande ställning* och för att klara av aktiviteter som d550 att äta* och d155 att förvärva färdigheter* t.ex. skriva, leka vid bord. Sittsystemet kan också förskrivas i syfte att öka förutsättningarna för träning av motoriska funktioner som axel- och bålstabilitet samt huvudkontroll i samband med ovanstående aktiviteter. Elektriskt höj-och sänkbart sittsystem kan förskrivas när manuellt lyftreglage inte är tillräckligt för behovet av höjdjustering. Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök krävs Eget ansvar Enklare hjälpmedel t.ex. stol, pall eller kontorsstol/arbetsstol i standardutförande är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring. ISO kodsklassificeringen har ändrats och nu finns några produkter som förskrivs under denna ISO-kod. Ingen egenavgift Portabla ramper Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser teleskop- och tröskelramper Arbetsterapeut, Sjukgymnast/Fysioterapeut. Kriterier för förskrivning Förskrivning kan göras vid tillfälligt behov av rullstolsramp/tröskelramp till den egna bostaden. Är behovet att rampen ska vara permanent på plats, kan inte förskrivning göras. Rullstolsramp kan förskrivas för vardagsaktiviteter utanför den egna bostaden. Vid tillfälligt behov ska ramperna återlämnas direkt när behovet har upphört. Vid regelbunden användning i vardagsaktiviteter lånar personen ramp så länge behovet kvarstår. 14

15 Gränsdragning kommun- landsting avtal 2013: Hembesök rekommenderas Eget ansvar Ordinärt boende: Ramper för användning i och ur bil är eget ansvar. Motivering: Ingen ändring. Förtydligande Utrustning för att spela in och återge ljud Egenavgift Landstinget: Daisy-spelare förskrivs som hjälpmedel med en egenavgift på 500 kr från och med 1 januari Daisy spelare som även kan användas som fickminne förskrivs med egenavgift. Barn och ungdomar under 20 år ska inte betala någon egenavgift. Kommunerna: Se respektive kommuns regelverk för avgifter. Ja Särskild förskrivning Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser Daisy-spelare och fickminne. Endast Synpedagog för patienter med nedsatt b210 synfunktion* och nedsatt b1561 visuell perception*. Arbetsterapeut, Logoped för andra funktionsnedsättningar Kriterier för förskrivning Daisyspelare: Daisy-spelare kan endast förskrivas när alternativ lösning till Daisyspelare inte kan användas. Patienten ska kunna hantera hjälpmedlet självständigt. Fickminne: Digitalt fickminne kan förskrivas för att självständigt kunna göra anteckningar och ta del av egna anteckningar då man inte kan använda svartskrift. Patienten ska självständigt kunna hantera fickminnet. För barn/ungdom upp till och med 17 år kan fickminne förskrivas i samband med orientering och förflyttningsträning samt för att skapa ljudalbum. Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013: Hälsocentral i första hand Eget ansvar CD/MP3/DVD-spelare och Daisy-programvara/Daisy-applikation eller motsvarande för användning i dator/surfplatta/telefon är eget ansvar. Motivering: Ingen förändring bara tydliggörande i texten. 15

16 Personliga nödlarm Hjälpmedel som antingen sätts igång av användaren själv eller aktiveras automatiskt i händelse av en personlig nödsituation. Ingen egenavgift Egenavgift Förskrivningsrätt Förskrivningsrätten avser larm för patient med epilepsi Läkare i barnmedicin, invärtesmedicin eller neurologi Kriterier för förskrivning Larm kan förskrivas när det av medicinska skäl finns behov av att påkalla uppmärksamhet från närstående/personal i bostaden. Övrigt Larm kopplat till kommunal larmfunktion hanteras inte av hjälpmedelsverksamheten. Vid behov av trygghetslarm, kontakta kommunens Socialtjänst. Motivering: Förtydligande. Ingen ändring. 16

17 Generella riktlinjer för förskrivare Arbetsgivarens ansvar Avvikelser Beslutsstöd för prioriteringar vid förskrivning av hjälpmedel Begränsningsåtgärder (ex larm, sänggrindar, bälten) Byte av hjälpmedel Dubbelutrustning/trippelutrustning Enkla produkter Förbrukningsmaterial Förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel Förskrivningsrätt Försäljning Hjälpmedel för barn Hjälpmedel för motion, sport och hobby Hjälpmedel i förskola och skola Hjälpmedel till föräldrar med funktionsnedsättning Individuell behovsbedömning och prioritering Informationsöverföring Kostnadsansvar för hjälpmedel Länssortiment Patientens ansvar Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Rådgivning av hjälpmedelskonsulent Specialanpassning av hjälpmedel Särskild förskrivning - Länshjälpmedelsgrupp Förskrivning från specialistenhet Hörhjälpmedel och hörseltekniska hjälpmedel Synhjälpmedel Särskilda förhållanden Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i annat landsting och besöker Norrbotten Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annan ort inom länet Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annat landsting 17

18 Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående Hjälpmedel till fritidsbostad Hjälpmedel till svensk medborgare bosatt i utlandet och vid vistelse utomlands Hjälpmedel till utländsk medborgare bosatt och/eller arbetar i Sverige Hjälpmedel till utländsk medborgare på tillfälligt besök Hyra av hjälpmedel för privatpersoner Personer som flyttar inom länet Personer som flyttar till annat län Personer som flyttar till länet Personer som flyttar till annat land Arbetsgivarens ansvar Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel kan inte förskrivas som personliga hjälpmedel. Utrustning Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten betraktas inte som personliga hjälpmedel. Dessa produkter är verksamhetens ansvar. Avvikelser All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera negativa händelser, tillbud, och risker som avvikelser enligt rutiner i respektive verksamhet. Begränsningsåtgärder Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Beslut måste fattas i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker. 18

19 Personer med nedsatt beslutsförmåga har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Det innebär att personen inte har förmåga att tillfullo själv bestämma. Det är beslutsförmågan man ska fokusera på och försöka hjälpa personen i aktuell situation och det skall vara vägledande för ställningstagande om huruvida samtycke föreligger eller inte. Hjälpmedel i syfte att rörelsebegränsa en person får aldrig användas för att kompensera brist på personal, bristande utbildning hos personalen eller brist i lokaler eller utrustning. Beslutsstöd för prioriteringar vid förskrivning av hjälpmedel Prioriteringsordningen vid förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning finns angiven i den hjälpmedelspolicy som är gemensam för kommunerna och landstinget i Norrbotten. Det är den etiska plattformen som är beslutad av riksdagen och hjälpmedelspolicyn som ska ligga till grund för prioriteringsordningen och de riktlinjer som gäller i länet. I riktlinjerna finns det angivet avgränsningen till patientens eget ansvar. Beslutsstöd Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. Dubbelutrustning/trippelutrustning Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Vid frågor kan hjälpmedelskonsulent kontaktas. Enkla produkter Enkla produkter som finns tillgängliga på öppna marknaden kan inte förskrivas. Förbrukningsmaterial Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar personen själv för inköp av förbrukningsmaterial. Förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel 19

20 Förskrivaren har ansvar för bedömning/handläggning vid förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel. Hjälpmedelskonsulent kontaktas för rådgivning. Inom syn- och hörselenheten utförs handläggningen inom den egna enheten. Förskrivningsrätt Med förskrivning avses den process som leder fram till att en person med funktionsnedsättning får låna ett hjälpmedel. Här ingår bedömning av hjälpmedelsbehov, utprovning, eventuell anpassning, information/instruktion om hjälpmedlets funktion och användning, inträning samt uppföljning och utvärdering av förskrivningen. Förskrivningsrätten grundar sig på den formella kompetens som förskrivaren har och dennes arbetsuppgifter hos vårdgivaren. Förskrivningsansvaret innebär ett medicinskt ansvar då förskrivning av hjälpmedel är en kompensatorisk behandlingsåtgärd när andra habiliterande/rehabiliterande åtgärder inte kan ersätta nedsatt funktion eller förmåga. Nedsatt funktion/förmåga innebär den betydande begränsning eller hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt i daglig livsföring. Förskrivaren har som hälso- och sjukvårdspersonal ett yrkesansvar att vid förskrivning av hjälpmedel följa gällande lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Samtliga åtgärder i förskrivningsprocessen dokumenteras i patientjournalen såsom övriga hälso- och sjukvårdsåtgärder. Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från den enskildes behov och medinflytande. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen: Tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Patienten ska få information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. 20

21 Under vissa förutsättningar ex vid förskrivning av hjälpmedel till yngre barn måste planeringen ske i samråd med barnets ställföreträdare/vårdnadshavare. Vid förskrivning av hjälpmedel är det viktigt att samråd sker med läkare eller annan berörd personal, detta för att tillförsäkra patienten en säker vård/behandling. De flesta produkter som förskrivs är medicintekniska produkter vilka omfattas av lagen om medicintekniska produkter. Avgörande är tillverkarens syfte med produkten. Den som förskriver hjälpmedel, vilka ska brukas av en patient, ensam eller med hjälp av en anhörig eller någon annan person, ska se till att produkten är lämplig samt att patienten har tillräcklig kunskap för att kunna hantera produkten. Utprovning och inträning av hjälpmedel bör ske i den miljö där hjälpmedlet ska användas. Förskrivaren har ett fortlöpande uppföljningsansvar på förskrivet hjälpmedel till dess att: det medicinska ansvaret överrapporteras till annan förskrivare det vid uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts samt att det finns överenskommelse med patienten om hur fortsatt kontakt ska ske hjälpmedlet återlämnats I uppföljningsansvaret ingår även att se till att hjälpmedel återlämnas när behovet har upphört. På grund av säkerhetsskäl får inte hjälpmedel lämnas kvar hos patienten när behovet har upphört. Förskrivna hjälpmedel är ett lån och finns registrerade hos landstingets hjälpmedelscentral, Länsservice. Samtliga hjälpmedel som hyrs av vårdgivaren ska återlämnas till Länsservice för avregistrering. Vissa enklare hjälpmedel som förskrivits och köpts av vårdgivaren avregistreras inte. Hjälpmedel förskrivs för den dagliga livsföringen och för vård och behandling. Förskrivningsrätt för hjälpmedel avseende daglig livsföring Förskrivningsrätt för hjälpmedel avseende daglig livsföring grundar sig på kompetens inom habilitering/rehabilitering. Förskrivaren ska 21

22 kunna bedöma möjlighet till habilitering/rehabilitering före kompensatorisk åtgärd. Förskrivningsrätt för vård och behandlingshjälpmedel Förskrivningsrätt för vård och behandlingshjälpmedel grundar sig på medicinsk kompetens. Förskrivaren ska kunna diagnostisera/bedöma adekvat behandlingsåtgärd. Försäljning Hälso- och sjukvårdspersonal ska inte bedriva försäljning/uthyrning. Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna marknaden. Vissa produkter kan i undantagsfall säljas av Länsservice. Hjälpmedel för barn Alla barn ska ges samma möjlighet att utvecklas oavsett vilken funktionsnedsättning de har. Barnhjälpmedel ska därför kompensera funktionsnedsättning och främja barnets individuella utveckling. Barnet ska ges möjlighet att genomföra de aktiviteter som barn utför, således även leka. Detta för att barnet på alla plan ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. I ett litet barns normala utveckling ingår att kunna känna på olika föremål och stoppa dem i munnen och slicka på dem. Att kunna se olika former och material, kunna höra olika ljud, kunna lukta och uppleva dofter samt vistas inom- och utomhus både sommar och vinter och då även kunna förflytta sig. Barnet ska även kunna utveckla sitt språk, sin vilja att skapa och fantisera, sin intellektuella förmåga och sin förmåga att fungera socialt. Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn/ungdom med funktionsnedsättning. Inom ramen för landstingets ansvar faller att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel för barnets behov. Det kan ibland bli aktuellt att förskriva två likadana hjälpmedel när man regelbundet vistas på två ställen t ex hem och skola, delad vårdnad och periodvis vistelse i familjehem (dubbelutrustning). Förskrivning av dubbelutrustning kan komma i fråga för stora tunga hjälpmedel och där transporten mellan de olika platserna inte går att lösa. Vid mycket speciella förhållanden kan det finnas behov av trippelutrustning, då ska hjälpmedelskonsulent kontaktas innan förskrivning. 22

23 Hjälpmedel för motion, sport och hobby Hjälpmedel för motion, sport och hobby är eget ansvar och kan inte förskrivas. Hjälpmedel i förskola och skola Personliga hjälpmedel i skolan är det man som elev behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning och kunna delta i undervisningen och andra aktiviteter. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för de personliga hjälpmedlen. Detta ansvar omfattar elever i förskola grundskola, inklusive särskola gymnasieskola högskola/universitet statlig och kommunal vuxenutbildning. En skolform som inte omfattas är t.ex.folkhögskolan. Överenskommelse har träffats mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbottens län. Ansvarsfördelning och definitioner bygger på slutsatserna i rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, Hjälpmedelsinstitutet (HI) Överenskommelsen omfattar de pedagogiska verksamheter som kommunerna är huvudman för: Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utrustning, pedagogiska hjälpmedel och läromedel ansvarar kommunerna för. Personliga hjälpmedel ansvarar landstinget för. Personliga hjälpmedel är kompenserande för en funktionsnedsättning och alltid utprovade till en viss patient. För vuxna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommun-landsting avtal Hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet Hemlandstinget har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet. I god tid före skolstart bör förskrivare i NLL i samråd med Riksgymnasiet gå igenom elevens hjälpmedelsbehov. Hjälpmedlen utprovas och förskrivs på hemorten före skolstart och eleven tar med hjälpmedlen till skolorten. Om nytt hjälpmedelsbehov aktualiseras efter skolstarten tar förskrivare på skolorten kontakt med hemlandstinget för samråd. Av praktiska skäl bör utprovning och förskrivning göras av skolortens 23

24 förskrivare som då även har uppföljningsansvaret. Skolortens förskrivare skickar beställningen till hemlandstinget som levererar till skolorten. Hemlandstingets tar kostnadsansvaret. För vuxna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommun-landsting avtal Om eleven vid skollov önskar ta med hjälpmedel till hemorten ansvarar eleven själv för detta och tar även kostnaden för transporten. Service av hjälpmedel under pågående termin sköts på skolorten. Kontakt tas med hemortens förskrivare om servicen medför en kostnad för hemlandstinget. Reparation av hyrda hjälpmedel debiteras Länsservice. Hjälpmedel till föräldrar med funktionsnedsättning Hjälpmedel kan förskrivas till föräldrar med funktionsnedsättning för att underlätta eller möjliggöra skötseln av det egna barnet. Om produkter på den öppna marknaden inte tillgodoser behovet kontaktas hjälpmedelskonsulent. Individuell behovsbedömning och prioritering Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande: Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta. I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden. Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande: På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet. Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs. Nyttjandegraden. Informationsöverföring Överrapportera förskrivaransvar Förskrivaransvaret ska föras över om vårdgivaransvaret övergår till annan verksamhet/vårdgivare. Under förutsättning att 24

25 överrapportering har skett övergår förskrivaransvaret till den som har övertagit vården. Överrapportering ska göras till den nya förskrivaren och det ska antecknas i patientens journal hos båda parter att överrapportering har skett. För att överrapporteringen ska vara patientsäker bör den ske skriftligt och även via telefon när behov av uppföljning bör göras inom kort tid. Överföring av hjälpmedelskostnad I samband med att förskrivaransvar överrapporteras ska även hjälpmedelskostnader för hyrda hjälpmedel överföras enligt Samverkansavtal hjälpmedel och Prismodell. Informationsöverföring vid konsultation Vid konsultation av hjälpmedelskonsulent och Länshjälpmedelsgrupp skickar förskrivaren underlag för rådgivning. Svar skickas till förskrivaren. Kostnadsansvar för hjälpmedel Huvudprincipen är att kostnadsansvaret ska följa förskrivningsansvaret. Den enhet förskrivaren tillhör har kostnadsansvaret. Överrapportering och BMB (byte mottagare-betalare) Överrapportering av förskrivaransvar och överföring av hjälpmedelskostnad ska ske snarast, enligt prismodell. Prismodell hjälpmedel Prismodellen används av landstinget och kommunerna enligt Samverkansavtal Hjälpmedel. I prismodellen finns beskrivet vad som gäller vid hyra eller köp, utrustning, behandlingshjälpmedel och bl.a. direktförskrivning från sjukhusen. Länssortiment Länssortiment är det sortiment av hjälpmedel som har upphandlats. Vid speciella behov då inte länssortimentet täcker behovet tag kontakt med hjälpmedelskonsulent enligt gällande rutiner. Patientens ansvar Förskrivaren ska informera patienten om lånevillkoren när ett hjälpmedel förskrivs. Vårdgivarens skriftliga information "Låneförbindelse" lämnas ut av förskrivaren. 25

26 Hjälpmedel är lån Huvudregeln är att patienten lånar hjälpmedlet från vårdgivaren. Den patient som fått hjälpmedlet förskrivet ska ansvara för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när behovet upphört. Återlämningskravet gäller även trasiga och utslitna hjälpmedel. I bruksanvisning eller liknande som medföljer det utlånade hjälpmedlet finns beskrivet hur hjälpmedlet ska skötas, rengöras och förvaras. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas så snart behovet upphört. De hjälpmedel som återlämnas ska vara rengjorda. Patientens ansvar för förbrukningsmaterial Alla hjälpmedel lämnas ut kompletta och färdiga att använda. När förbrukningsmaterialet är slut är det hjälpmedelsanvändarens ansvar att själv, i öppna handeln, införskaffa och bekosta förbrukningsmaterial till sitt hjälpmedel. Förbrukningsmaterial till hjälpmedel är sådana tillbehör som inte räknas in i hyran för hjälpmedlet och som kan köpas på den öppna marknaden. Dyrare hjälpmedel bör försäkras Hjälpmedelsanvändaren rekommenderas kontakta sitt försäkringsbolag för att se över sitt försäkringsskydd. I patientansvaret för utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön ska också ingå att svara för försäkringsskydd mot t ex stöld och brand samt även annan oförutsedd skadehändelse. Om patienten tappar bort eller skadar ett hjälpmedel Hjälpmedelsanvändaren kan bli ersättningsskyldig vid förlust eller skada på ett hjälpmedel. I det fall ett hjälpmedel utsatts för skadegörelse, onormalt slitage eller skada på grund av bristande vård eller förvaring kan vårdgivaren gentemot hjälpmedelsanvändaren ställa ekonomiska anspråk. Detsamma gäller vid olycka, stöld eller brand som skadat eller förstört hjälpmedlet. Patientens ansvar för användningen 26

27 Används hjälpmedlet till andra ändamål eller i en annan miljö än vad det är utprovat för, är det patientens ansvar om hjälpmedlet skadas eller om något olyckstillbud sker. Personligt utprovade hjälpmedel får inte lånas ut till annan person. Om patienten ändå lånar ut hjälpmedlet till någon annan och något olyckstillbud sker är patienten och den person som lånat hjälpmedlet helt ansvariga för konsekvenserna. Patienten får inte själv förändra hjälpmedlets funktion, till exempel anpassa det eller montera något på hjälpmedlet. Förskrivare i samråd med tekniker ska godkänna alla förändringar på ett hjälpmedel. Utförs anpassning utan godkännande vilar ansvaret helt på patienten. Patientens eget ansvar Om patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han eller hon hänvisad till att själv köpa produkten. Patienten ansvarar då för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service och underhåll, försäkring etc. Hälsooch sjukvården har inget ansvar för den inköpta produkten. Enkla produkter som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den öppna marknaden. Förskrivare av hjälpmedel ska kunna informera hjälpmedelsanvändaren var produkterna finns att köpa, hur de används och vad som är lämpligt att införskaffa för just den personen. Exempel på sådana enkla produkter är bestick, glas och väskor. Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning fastställs årligen av landstinget och kommunerna. Riktlinjernas innehåll är: 1. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas inklusive information om beslutade egenavgifter 2. Vilka yrkeskategorier som har förskrivningsrätt för respektive produktundergrupp av hjälpmedel 3. Kriterier för förskrivning inom respektive produktundergrupp samt eventuella avgränsningar mot eget ansvar Dessutom innehåller riktlinjerna stöd till förskrivarna i förskrivningsprocessen (individuell behovsbedömning, målsättning, utprovning, information, uppföljning och utvärdering) med dokument 27

28 för förskrivaren och informationsmaterial till patienten för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Arbetet med att se över de gemensamma riktlinjerna och föreslå förändringar består av 3 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet och 3 hjälpmedelskonsulenter från landstinget. Gruppen representeras av lika många representanter från kommunerna som från landstinget. Arbetet sker i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Informationsutbyte sker med handikapp- och pensionärsorganisationerna enligt beslutad rutin i landstinget. De synpunkter organisationerna lämnar ska tydligt framgå i den fortsatta beredningen. Rådgivning av hjälpmedelskonsulent Individuell rådgivning När individuella råd ges är kännedom om patientens särskilda behov väsentligt för att kunna ge rådet eller genomföra utprovningen. Ibland är det nödvändigt att tillsammans med förskrivaren träffa patienten för att kunna ge råd. Hjälpmedelskonsulent tar inte över vårdansvaret, men har ett eget yrkesansvar för de råd som ges. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Detsamma gäller när konsultationsremiss skickas till sitteamet, kommunikations- eller kognitionsteamet. Teamen har funktionen som rådgivare och förskrivaren har ansvaret i hela förskrivningsprocessen. Generell rådgivning Generella råd som t.ex. vilka hjälpmedel som ingår i länssortimentet eller vilka tillbehör som finns till ett hjälpmedel bedöms inte som en hälso- och sjukvårdsåtgärd och behöver inte dokumenteras i patientjournalen. Specialanpassning av hjälpmedel Inom ramen för landstingets och kommunernas ansvar ingår att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel. Specialanpassningar som ska 28

29 utföras av tekniker beställs skriftligt av förskrivaren. Leverantören har inte produktansvar för specialanpassade produkter som utförs av landstingets tekniker. Förskrivaren ansvarar för att det specialanpassade hjälpmedlet är säkert och lämpligt för personen. Teknikern har ansvar för att hjälpmedlet är lämpligt att specialanpassa samt att anpassningen är utförd på ett tekniskt korrekt sätt. Specialanpassningen ska dokumenteras och en teknisk och funktionell riskanalys ska alltid göras. Se rutiner på Hjälpmedelsportalen. Särskild förskrivning - Länshjälpmedelsgrupp För att säkerställa en vård på lika villkor och för att kunna ha en samlad kompetens av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel förskrivs dessa hjälpmedel enligt särskild rutin s.k. särskild förskrivning. I riktlinjerna för förskrivning finns det angivet för vilka produkter som särskild förskrivning gäller. Vid särskild förskrivning konsulteras Länshjälpmedelsgruppen. När särskild förskrivning är aktuell skickar förskrivaren ett underlag för konsultation till Länshjälpmedelsgruppen. Hjälpmedelskonsulent presenterar inkomna ärenden. Förskrivaren har möjlighet att presentera sitt eget ärende på Länshjälpmedelsgruppens möte. Förskrivaren avgör själv om han/hon vill delta med sitt ärende. Länshjälpmedelsgruppens uppgift är att utifrån förskrivarens underlag gemensamt ta ställning till om förskrivning är möjlig eller inte enligt de fastställda riktlinjerna för förskrivning och ge förskrivaren ett svar. Det är förskrivaren som gör bedömningen i förskrivningsprocessen (d.v.s. gör en individuell behovsbedömning inklusive riskanalys, provar ut, tränar in, informerar och följer upp och utvärderar enligt uppsatt mål) enligt fastställda riktlinjer för förskrivning. I Länshjälpmedelsgruppen bör även övriga frågor i hjälpmedelsärenden behandlas t.ex. när befintligt sortiment inte tillgodoser patientens behov eller när riktlinjerna inte är tillräckligt tydliga. Där har Länshjälpmedelsgruppen på samma sätt uppgiften att med Hjälpmedelspolicyn och Riktlinjerna för förskrivning som underlag bedöma möjligheten till förskrivning. Länshjälpmedelsgruppens syfte och sammansättning Syftet med Länshjälpmedelsgruppen är: Patientsäkerheten ska vara god vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel Prioriteringarna ska följa den etiska plattform som är beslutad av riksdagen 29

30 Likhet över länet vid förskrivning av hjälpmedel Att riktlinjerna tolkas lika vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel Hög kompetens vid förskrivning av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel Representanterna i Länshjälpmedelsgruppen ska bidra med sin kompetens (förskrivarens yrkeskompetens respektive hjälpmedelskonsulentens kompetens) Länshjälpmedelsgruppens ska rekommendera att den enklaste produkten som motsvarar behovet förskrivs Sammansättning Länshjälpmedelsgruppen består av hjälpmedelskonsulenter med kompetens gällande inkomna ärenden och av 2-3 förskrivarrepresentanter från landstinget (t.ex. barnhabilitering och logoped) samt 4-5 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet. Representationen i gruppen ska motsvaras av den sjukvårds- och hjälpmedelskompetens som behövs för att göra likvärdiga bedömningar om förskrivning kan ske. Representanterna från kommunerna och landstinget deltar under en period på minst 2 år. Ersättare ska finnas för varje representant. Respektive huvudman utser sina representanter. Videokonferensmöten bör ske i största möjliga utsträckning för att möjliggöra att representanter från hela länet kan delta. Samtliga ärenden behandlas i regelbundna möten förslagsvis var 14:e dag. Brådskande och prioriterade ärenden tas löpande i samråd med hjälpmedelskonsulent som behandlar inkomna ärenden. Sammankallande till mötena är enhetschef inom landstingets hjälpmedelskonsulentverksamhet. Länshjälpmedelsgruppen utformar rutiner och arbetssätt. Den grupp av representanter från kommunerna och landstinget som har i uppgift att årligen se över riktlinjerna för förskrivning ska i samråd med Länshjälpmedelsgruppen lämna förslag på revideringar av riktlinjerna. Förskrivning från specialistenhet Hörhjälpmedel och hörseltekniska hjälpmedel Hörseltekniska hjälpmedel kan endast förskrivas till den bostad som patienten är bosatt och folkbokförd på. Om en patient tappar bort ett hörhjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel 30

31 under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. Synhjälpmedel Synhjälpmedel kan endast förskrivas till den bostad som patienten är bosatt och folkbokförd på. Motivering: Tillämpning som för övriga hjälpmedel Särskilda förhållanden Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18b ska landstinget och kommunerna erbjuda habilitering, rehabilitering, hjälpmedel då personen blivit bosatt inom länet. Landstinget är skyldig att erbjuda sjukvård till asylsökande och flyktingar som vistas i landet utan att vara bosatta om de omedelbart behöver sådan. Det är den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet bedömer om omedelbar vård eller vård som inte kan anstå föreligger. Omedelbar vård eller vård som inte kan anstå kan vid behov vara lån av rullstol eller andra hjälpmedel. Asylsökande och andra utländska medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige är inte folkbokförda här och landstingen har begränsad skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till dessa, samt mot övriga personer som vistas i Sverige. När utlänningar fått uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun och folkbokförts där har emellertid landstinget/kommunerna samma skyldigheter mot dem som mot övriga personer bosatta i landet. Asylsökande barn under 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i Sverige. Ett barn med funktionshinder bör få sådan hjälp att funktionshindret underlättas, t ex habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Asyl- och flyktingsjukvård i Norrbottens läns landsting Primärvården ansvarar för flyktingverksamheten. Rekommendation och utprovning av lämpligt hjälpmedel kan göras av landstingets förskrivare. Kostnaderna betalas centralt av primärvården. Kontakta hjälpmedelskonsulent vid eventuella frågor. 31