Huvudstabens press- och informationsavdelning

Transkript

1 Huvudstabens press- och informationsavdelning 2009

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Huvudstabens press- och informationsavdelning Besöksadress Högbergsgatan 21 Post PB 919, Helsingfors Telefon Fax E-post Webbplats Ge din respons om denna eller andra publikationer utgivna av Huvudstabens press- och informationsavdelning på adressen: Försvarsmaktens informatörer / 722 Informationsavdelningens produktionssektor Militärmusik Försvarsmaktens tidning Ruotuväki utkommer två gånger i månaden Prenumerationer PB 25, Helsingfors Telefon Fax E-post ruotuvaki@mil.fi Webbupplaga Prenumerationsblankett för tidningen Ruotuväki finns på sidan 72 i denna publikation Publikation utgiven av Huvudstabens press- och informationsavdelning Andra reviderade upplagan ISBN Papper G-print 80 g/m², Lumiart Silk 170 g/m² Tryckeri Edita Prima Ab, 2009 Bilder Försvarsmakten, om inget annat anges Vad? Försvarsmaktens uppgifter... 4 Försvarsmaktens verksamhetsidé... 5 Vilken? Försvarsmakten Hur? Huvudstabens organisation... 8 Prestationsförmåga Försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor Prestationsförmåga Markförsvar Prestationsförmåga Sjöförsvar Prestationsförmåga Luftförsvar Varför? Finlands säkerhetspolitiska omgivning Finlands utrikes- och säkerhetspolitik bestämmer Finlands militärpolitiska omgivning Hur försvaras Finland? En del av totalförsvaret Ledning av försvaret Det territoriella försvaret förnyas Ledning av försvarsmakten Reglering av försvarssystemets beredskap Värnplikt Frivillig försvarsutbildning Försvarsmaktens personal Kompetensutveckling för försvarsmaktens personal Fakta om försvarsutgifterna Hur samarbetar försvaret med andra myndigheter? Samverkan med andra myndigheter Hur fungerar internationell militär krishantering? Internationell verksamhet Kontaktuppgifter Gradbeteckningar Publikationen finns tillgänglig på internet i en pdf-version på adressen

3 Vad? FÖRSVARSMAKTENS UPPGIFTER FÖRSVARSMAKTENS VERKSAMHETSIDÉ 1) Det militära försvaret av Finland, vilket innefattar a) övervakning av landområdena, vattenområdena och luftrummet samt tryggande av den territoriella integriteten b) tryggande av befolkningens livsbetingelser, de grundläggande fri- och rättigheterna och statsledningens handlingsfrihet samt försvar av den lagliga samhällsordningen c) givande av militär utbildning och styrning av den frivilliga försvarsutbildningen samt stärkande av försvarsviljan 2) stödjande av andra myndigheter, vilket innefattar a) handräckning för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, för förhindrande och avbrytande av terroristbrott samt för skyddande av samhället i övrigt b) deltagande i räddningsverksamheten genom att tillhandahålla utrustning, personalresurser och sakkunnigtjänster som behövs i räddningsverksamheten c) deltagande i lämnande av bistånd till en annan stat till följd av en terroristattack, en naturkatastrof, en storolycka eller någon annan motsvarande händelse, samt 3) deltagande i internationell militär krishantering. Försvarsmakten upprätthåller och utvecklar en prestationsförmåga utgående från Finlands statslednings utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjer. Prestationsförmågan består av markförsvarets, sjöförsvarets och luftförsvarets prestationsförmågor samt försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor. När prestationsförmågan proportioneras efter säkerhetsmiljön förebyggs uppkomsten av krissituationer och att de eskalerar till situationer där vapenkraft används. Prestationsförmågan dimensioneras för det militära försvaret av Finland samtidigt som den anpassas för försvarsmaktens övriga två uppgifter. Försvarsmakten upprätthåller beredskap att fullgöra alla uppgifter som ålagts försvaret. Förberedelserna för användning av försvarets prestationsförmåga görs så att den omfattar hela landet. 4 5

4 Vilken? FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTENS FÖRVALTNINGSSTRUKTUR KOMMENDÖREN FÖR FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTEN CHEFEN FÖR HUVUDSTABEN HUVUDSTABEN Försvarsmaktens Ledningssystemcenter Försvarsmaktens Internationella Center Militära Underrättelsecentret Försvarsmaktens Tekniska Forskningsanstalt Centret för Militärmedicin Försvarsmaktens Servicecenter för Bespisning REKTORN FÖR FÖRSVARSHÖGSKOLAN FÖRSVARSHÖGSKOLAN Försvarsmakten leds av kommendören för försvarsmakten. Försvarsmakten består av armén, marinen, flygvapnet, Huvudstaben och Huvudstaben underställda inrättningar samt Försvarshögskolan. Inom försvarsmakten tjänstgör drygt personer, varav militärer och civila. Försvarsmakten utbildar årligen cirka beväringar och från och med år 2008 cirka reservister. I krishanteringsuppgifter tjänstgör högst ungefär personer åt gången. Finska försvarsmaktens krigstida maximala styrka är personer. Arméns styrka är cirka , flygvapnets och marinens Därtill utbildar och uppställer gränsbevakningsväsendet gränstrupper för användning av det krigstida försvaret. KOMMENDÖREN FÖR ARMÉN KOMMENDÖREN FÖR MARINEN KOMMENDÖREN FÖR FLYGVAPNET ARMÉN MARINEN FLYGVAPNET Arméstaben Marinstaben Flygstaben Finska vikens Marinkommando Lapplands Flygflottilj Skärgårdshavets Marinkommando Satakunta Flygflottilj Nylands Brigad Karelens Flygflottilj Sjökrigsskolan Flygkrigsskolan Marinens Forskningsanstalt Luftkrigsskolan Marinens Materielverk Flygvapnets Tekniska Skola Flygteknikanstalten Flygvapnets Signalteknikanstalt Signalprovanstalten Kommendören för Östra Finlands Militärlän Staben för Östra Finlands Militärlän Staben för Savolax-Karelens Militärlän Reservofficersskolan Karelska Brigaden Norra Karelens Brigad Kommendören för Västra Finlands Militärlän Staben för Västra Finlands Militärlän Staben för Österbottens Militärlän Björneborgs Brigad Artilleribrigaden Pionjärregementet Pansarbrigaden Signalregementet Tavastlands Regemente Markstridsskolan Uttis Jägarregemente Kommendören för Norra Finlands Militärlän Staben för Norra Finlands Militärlän Staben för Lapplands Militärlän Kajanalands Brigad Lapplands Luftvärnsregemente Jägarbrigaden Kommendören för Södra Finlands Militärlän Staben för Södra Finlands Militärlän Gardesjägarregementet Chefen för Arméns Materielverk Staben för Arméns Materielverk Södra Finlands Underhållsregemente Västra Finlands Underhållsregemente Östra Finlands Underhållsregemente Norra Finlands Underhållsregemente Elektronikanstalten Provskjutningsanstalten Sprängmedelsanstalten 6 7

5 Hur? HUVUDSTABENS ORGANISATION Huvudstaben är ledningsstab för kommendören för försvarsmakten. Den är en myndighet som hör till centralförvaltningen. Huvudstaben leder och övervakar utförandet av de uppgifter som ålagts försvarsmakten. Huvudstaben förbereder de krav på prestationsförmåga och uppgifter som förutsätts av försvarsgrenarna och de inrättningar som är underställda Huvudstaben enligt deras operativa struktur och förvaltningsstruktur och tilldelar dem resurser för uppgifterna. Huvudstaben leds av chefen för Huvudstaben. CHEFEN FÖR HUVUDSTABEN KANSLIET STABSAVDELNINGEN JURIDISKA AVDELNINGEN PRESS- OCH INFORMATIONSAVDELNINGEN UNDERSÖKNINGSAVDELNINGEN KONTROLLENHETEN TEKNISKA BESIKTNINGSAVDELNINGEN FÖRSVARSMAKTENS PERSONALCHEF PERSONALAVDELNINGEN EKONOMIAVDELNINGEN FÖRSVARSMAKTENS OPERATIONSCHEF UNDERRÄTTELSEAVDELNINGEN OPERATIVA AVDELNINGEN PLANERINGSAVDELNINGEN LEDNINGSSYSTEMAVDELNINGEN FÖRSVARSMAKTENS LOGISTIK- OCH MATERIELCHEF LOGISTIKAVDELNINGEN MATERIELAVDELNINGEN 8 9

6 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor Förutom markförsvarets, sjöförsvarets och luftförsvarets prestationsförmågor består prestationsförmågan av försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor. Underrättelse och övervakning Försvarsmaktens spanings-, underrättelse-, övervaknings- och ledningssystem möjliggör en tillräcklig förvarning på strategisk nivå samt skapande av en operativ-taktisk lägesbild. Den behövs för höjning av den egna beredskapen och en rättidig ledning av trupperna. Detta skapar förmåga att leda försvarsmaktens trupper både under krig och i fred även i störda förhållanden och att samverka med olika myndigheter eller internationellt. Genom att utveckla underrättelsesystemet förbättras den strategiska och operativa förvarningsförmågan, den lägesbild som produceras för försvarsmakten och statsledningen samt förmågan att delge underrättelseinformation. Förvarning om hot mot befolkningens säkerhet och infrastrukturen i Finland skaffas i samverkan med andra myndigheter. I övervakningssystemet kombineras övervakningsdata och skapas en enhetlig operativ och taktisk lägesbild, som delges alla försvarsgrenar. Under år 2009 kommer data från försvarsmaktens alla sensorer att kunna kombineras till en gemensam lägesbild för försvarsgrenarna. Ledning vapensystem samt beslutsfattande. Därmed kan beslutsfattande och annan ledningsverksamhet snabbas upp väsentligt. Samtidigt förbättras systemets rörlighet och uthållighet i strid. Vid utveckling av ledningsverksamheten på strategisk och operativ nivå samt vid utveckling av organisationsstrukturer tillämpas allmänna internationella principer för att möjliggöra gemensam användning av datanäten. Försvarsmaktens ledningssystem möjliggör skapandet av en operativ-taktisk lägesbild, höjning av den egna beredskapen och en rättidig ledning av trupper. Med hjälp av ledningssystemet kan man leda försvarsmaktens trupper både under krig och i fred även i störda förhållanden och samverka med olika myndigheter eller internationellt. Genom systemutveckling skapas under år 2012 en integrerad operativ dataöverförings-, behandlings- och hanteringsmiljö som täcker alla försvarsgrenar och verksamhetsområden. Detta 10 möjliggör samordning på alla nivåer när det gäller sensorer och 11 Verkan Försvarsmakten satsar på att öka verkansförmågan för att förbättra den kvalitativa avvärjningsförmågan vid försvaret av hela landet. I dagsläget kan koncentrerad användning av eldkraft endast ske med begränsad räckvidd. Markförsvarets slagkraft utvecklas genom det tunga raketkastarsystemet, precisionsstyrd ammunition och specialammunition för artilleriet. Med ny ammunition utvecklas förmågan att beskjuta yt- och punktmål. Genom detta ersätts också en del av den prestationsförmåga som förloras då man avskaffar truppminorna. I nuläget används flygvapnets Hornetmateriel inom jaktförsvaret. Flygvapnets verkansförmåga utökas genom anskaffning av markmålsammunition. Dessutom skapas ledningsförmåga och spanings- och målangivningssystem som är nödvändiga för gemensamt bruk av eldkraft. Prestationsförmågan hos försvarsmaktens specialtrupper höjs genom att man utvecklar deras spanings- och målangivningsförmåga. Gränsbevakningsväsendets specialtrupper utvecklas som en del av utvecklingen av försvarsmaktens specialtrupper. I försvarsmaktens verkansförmåga beaktas de krav som internationellt samarbete ställer.

7 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor Logistik Försvarsmaktens logistikverksamhet tryggar och underhåller stridsdugligheten hos försvarsmaktens trupper samt handlingsförmågan under normala förhållanden och i alla hot- och krissituationer och bidrar därmed till tryggandet av försvarssystemets prestationsförmåga. Uppgiften utförs genom anskaffning, produktion, distribution, underhåll och nedskrotning av materiel samt genom produktion av olika personal- och materielinriktade tjänster, t.ex. hälsovård, bespisning för värnpliktiga och transporter. Försvarsmaktens logistiksystem är en helhet som inbegriper de logistiska delarna inom försvarsmakten, det inhemska och internationella näringslivet och det övriga samhället. I systemet samordnas försvarsmaktens egna resurser och de resurser samhället anslagit för försvarsändamål, för stödjande av andra myndigheter och för internationella operationer. Systemet omfattar servicecentren, försvarsgrenarnas underhållssystem och partnerskapen inom logistikområdet. Systemet är funktionsmässigt indelat i komplettering, underhåll, transport, medicinaltjänst och service. Underhållsregementena har både regionalt och riksomfattande ansvar. Vart och ett av de fyra underhållsregementena som verkar redan i fredstid svarar för underhållsstöd till det operativa militärlänet i det egna området. Underhållsregementena har dessutom ansvar för systemet på riksnivå. Underhållsregementena producerar tjänster för alla försvarsgrenar och deras trupper. Försvarsmaktens aktörer skapar nätverk med aktörer inom inhemskt och utländskt näringsliv samt andra samhällsaktörer. Försvarsmaktens logistiksystem bidrar för sin del till att säkra vårt lands försörjningsberedskap i samarbete med Försörjningsberedskapscentralen. Materielkomplettering för krishanteringstrupper Försvarsmaktens logistiksystem leds inom Huvudstaben av logistik- och materielchefen. Logistiksystemets stomme utgörs av arméns underhållssystem, som inbegriper Staben för Arméns Materielverk samt fyra underlydande underhållsregementen och tre riksomfattande inrättningar. Huvudstaben har två servicecenter inom logistiksektorn under sin ledning. Centret för Militärmedicin svarar för de värnpliktigas hälsovård samt fältmedicin. Försvarsmaktens Servicecenter för Bespisning ordnar i sin tur de värnpliktigas proviantering. Båda centren har egna servicepunkter och verksamhetsställen inom samtliga truppförband: hälsostationer och provianteringscenter. Armén har helhetsansvaret för underhållet inom armén samt hela livscykeln för den militära utrustningen som är gemensam för alla försvarsgrenar, vilket innefattar anskaffning, lagring, underhåll 12 och slutbehandling. Flygvapnet och marinen svarar för livscykeln 13 för sin specialmateriel.

8 Mitä? Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Markförsvar Armén är regionalt indelad i operativa militärlän samt underlydande regionala militärlän och regionalbyråer. SODANKYLÄ Jägarbrigaden Arméstaben Förutom ledning och planering av markförsvaret svarar Arméstaben för riksomfattande värnplikts- och underhållsfrågor exklusive specialunderhåll för övriga försvarsgrenar. Arméstaben leder även arméns internationella verksamhet. Lapplands Luftvärnsregemente Teckenförklaring Södra Finlands Militärlän Västra Finlands Militärlän Östra Finlands Militärlän Norra Finlands Militärlän Operatiivisen sotilasläänin raja Ort Arméstaben Staben för militärlän Pionjärregementet Artilleribrigaden Björneborgs Brigad Pansarbrigaden VASA Österbottens Militärlän NIINISALO SÄKYLÄ TAVASTEHUS RIIHIMÄKI KEURU Västra Finlands Militärlän LAHTIS ULEABORG ROVANIEMI Lapplands Militärlän Norra Finlands Militärlän VEKARANJÄRVI UTTI KOUVOLA S:T MICHELS FREDRIKSHAMN KUOPIO KAJANA Savolax-Karelens Militärlän Östra Finlands Militärlän VILLMANSTRAND Kajanalands Brigad KONTIOLAHTI Karelens Brigad Norra Karelens Brigad Arméstaben Markstridsskolan Uttis Jägarregemente Operativa militärlän och regionalbyråer De operativa militärlänen svarar för planering, förberedelse och ledning av försvaret inom sitt område. De regionala militärlänen, regionalbyråerna och truppförbanden verkar under ledning av kommendörerna för de fyra operativa militärlänen. Regionala militärlän och regionalbyråer De regionala militärlänen och regionalbyråerna svarar för försvarsplaneringen, värnpliktsfrågorna och försvarsarbetet inom sitt område. Regionalbyråernas synligaste uppgifter är att organiser av uppbåden och stödj den frivilliga försvarsutbildningen. Regionalbyråerna hör antingen till det operativa eller regionala militärlänets stab eller truppförbandets stab. Staberna för de regionala militärlänen och regionalbyråerna bildar vid en höjning av beredskapen staben för ett militärområde. Staben ansvarar för försvaret av det egna området. 14 Signalregementet HELSINGFORS Södra Finlands Militärlän Gardesjägarregementet Reservofficersskolan Tavastlands Regemente Armén Kommendören för armén leder armén och är underställd kommendören för försvarsmakten. Han har ansvaret för att upprätthålla och utveckla markförsvarets prestationsförmåga i enlighet med försvarsmaktens verksamhetsidé. Truppförband Vid arméns femton truppförband utbildas beväringar och reservister för krigstida trupper. Truppförbanden är underställda kommendören för det operativa militärlänet med undantag av Markstridsskolan och Uttis Jägarregemente, som är direkt underställda kommendören för armén. Den frivilliga försvarsutbildningen stöds av truppförbanden.

9 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Markförsvar Arméns Materielverk Underhållsregementena vid Arméns Materielverks ansvarar för ledningen av underhållsarrangemangen och är underställda chefen för Arméns Materielverk. Ett underhållsregemente utgörs av en stab samt depåer, förrådsavdelningar och andra underhållsenheter. Även verksamheten vid Sprängmedelsanstalten, Provskjutningsanstalten och Elektronikanstalten leds av Arméns Materielverk. Raketkastaren MLRS M270 är ett bandfordon byggt på stridsfordonet Bradley M993. Vapendelen utgörs av raketladdarmodulen M269 med apparatur. Raketkastaren kan användas för att skjuta av raketer och artillerirobotar, t.ex. AT2-minraketer (räckvidd 38 km), M30 GMLRSstyrda raketer (räckvidd km) och ATACMS-robotar (räckvidd km). CV9030 är ett stridsfordon avsett för infanteritransporter. Fordonet är bestyckat med en 30 mm stridsvagnskanon och ett 7,62 mm stridsvagnsmaskingevär. Förutom manskapet på tre personer ryms åtta personer för transport. Satsning på prestationsförmågan Armén är stommen i försvarsmaktens prestationsförmåga. Under de senaste åren har armén framför allt satsat på att utveckla prestationsförmågan hos beredskapsbrigaderna, som ingår i de operativa trupperna, så att dessa blir eldkraftiga och rörliga beredskapsförband. Målet för arméns utvecklingsprogram har varit att flytta tyngdpunkten från utveckling av enskilda vapenslag eller system till att utveckla truppernas prestationsförmåga. Under de kommande åren ligger fokus på utvecklingen av de regionala trupperna

10 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Markförsvar Vid Uttis Jägarregemente utbildas arméns specialtrupper. Stridsvagnen Leopard 2 A4 är bestyckad med en 120 mm stridsvagnskanon och två maskingevär. Trupptransportfordonet Patria XA-360. Vagnen ger bra rörlighet på land och i vatten samt skydd mot splitter

11 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Sjöförsvar KOMMENDÖREN FÖR MARINEN Marinstaben Finska vikens Marinkommando Skärgårdshavets Marinkommando Nylands Brigad Sjökrigsskolan Marinens Materielverk Marinens Forskningsanstalt Marinens Materielverk Marinens Forskningsanstalt Sjökrigsskolan ÅBO FREDRIKSHAMN ESBO Kommendören för marinen leder marinen och är underställd kommendören för försvarsmakten. Han har ansvaret för att upprätthålla och utveckla sjöförsvarets prestationsförmåga i enlighet med försvarsmaktens verksamhetsidé. Marinens operativa uppgift är att övervaka rikets havsområde och trygga dess territoriella integritet och de för samhällets funktion vitala sjöförbindelserna. En för uppgiften kompetent och motiverad personal samt modern materiel skapar en effektiv prestationsförmåga för försvarsmaktens bruk. Marinen är specialiserad på de krävande förhållandena vid kusten och i skärgården. Marinen utgörs av marinstaben och sex truppförband och inrättningar. Robot- och minflottiljerna samt kustförbanden är placerade inom Skärgårdshavets Marinkommando och Finska vikens Marinkommando. Försvarsmaktens enda truppförband för svenskspråkig beväringsutbildning, Nylands Brigad, fokuserar vid sidan av marinkommandona på utbildning av kustförbanden. Marinkadetterna och marinens blivande reservofficerare samt underofficerare utbildas vid Sjökrigsskolan. Marinens Forskningsanstalt är specialiserad på forskning som stöder marinens utveckling och forskning kring undervattenskrigföring samt testning av marinens nyaste teknik. Marinens Materielverk svarar för service och underhåll av marinens specialmateriel. Inom marinen arbetar totalt cirka officerare, special- och institutofficerare, militär specialpersonal och civila. Arbetsuppgifterna varierar från fartygschef till ingenjör och från beväringsutbildare till jurist. Varje år gör personer sin militärtjänst i marinen och av dessa är cirka 30 kvinnor, som gör frivillig militärtjänst. Vid marinens repetitionsövningar utbildas årligen cirka reservister. S a a r i s t o m e r e n M e r i p u o l u s t u s a l u e Skärgårdshavets Marinkommando OBBNÄS EKENÄS HELSINGFORS S u o m e n l a h d e n M e r i p u o l u s t u s a l u e Finska vikens Marinkommando Marinstaben Nylands Brigad 20 21

12 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Sjöförsvar De flesta av de marinens fartyg lämpar sig för minering. Sjöminor är effektiva vapen i ett havsområde med en inskuren och grund kust. Robotbåten av Haminaklass är bestyckad med 4 sjövärnsrobotar och 8 luftvärnsrobotar samt en fartygskanon och två luftvärnsmaskingevär. 22 Minfartyget Hämeenmaa och en trupptransportbåt av Jurmoklass. 23

13 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Luftförsvar KOMMENDÖREN FÖR FLYGVAPNET Flygstaben Lapplands Flygflottilj Satakunta Flygflottilj Teckenförklaring Luftförsvarsområdets gräns Militärlänets gräns Ort Territorialvattengräns Flygflottilj Karelens Flygflottilj Luftkrigsskolan Flygkrigsskolan Lapplands Flygflottilj Flygvapnets Tekniska Skola ROVANIEMI Flygteknikanstalten Flygvapnets Signalteknikanstalt Signalprovanstalten Flygvapnets Tekniska Skola Flygkrigsskolan Flygteknikanstalten Kommendören för flygvapnet leder flygvapnet och är underställd kommendören för försvarsmakten. Han har ansvaret för att upprätthålla och utveckla luftförsvarets prestationsförmåga i enlighet med försvarsmaktens verksamhetsidé. Flygvapnet övervakar och tryggar Finlands territoriella integritet i luften dygnet runt. Vid kris bygger luftförsvaret på samverkan mellan jaktplan och luftvärn. Luftvärnet skyddar nationellt viktiga objekt liksom uppställning och förflyttning av stridande förband samt deras operationer mot luftanfall. Flygvapnet har förmåga att snabbt och flexibelt koncentrera avvärjningsstyrka till de ställen där det behövs. Flygvapnet svarar för planering och förberedelse av luftförsvaret inklusive integrering av arméns och marinens luftförsvarsåtgärder till en effektiv helhet. KAUHAVA TIKKAKOSKI HALLI (JÄMSÄ) TAMMERFORS KUOPIO Karelens Flygflottilj Flygstaben Luftkrigsskolan Flygvapnets Signalteknikanstalt Signalprovanstalten Satakunta Flygflottilj 24 25

14 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Luftförsvar En tredjedel av flygvapnets beväringar utbildas för specialuppgifter. Luftkrigsskolan ger vid sidan av flygutbildning undervisning inom bland annat luftvärn, elektronisk krigföring och signaltjänst. Flygvapnets Tekniska Skola, som utbildar hjälpmekaniker, är Finlands största flygtekniska läroanstalt. Beväringar med placering inom luftvärnet utbildas vid Lapplands Luftvärnsregemente, Karelska Brigaden, Pansarbrigaden och Reservofficersskolan. Flygvapnet har börjat utbilda och utrusta en beredskapsenhet för internationell krishantering. Styrkan på 200 personer kommer att stå klar under år 2010 och kan delta i operationer som en del av en multinationell flygavdelning. Ett typiskt uppdrag kan vara t.ex. övervakning av en flygförbudszon. De ensitsiga F-18C- (55 st.) och tvåsitsiga F-18D- (7 st.) Hornetplanen kommer att användas för övervakning och tryggande av den territoriella integriteten och i stridsutbildningen för jaktplanspiloter under ännu ett par årtionden. Jaktflyget är koncentrerat till tre flygflottiljer, vilka utgör flygvapnets beredskapsband. Huvudvapnet i Hornetplanen utgörs av jaktroboten AIM-120 AMRAAM. Vid närförsvar används den värmesökande IR-roboten Sidewinder. Ett nytt hjälmsikte gör det möjligt att skjuta roboten i den riktning piloten tittar mot även i sidled

15 Hur? PRESTATIONSFÖRMÅGA Luftförsvar Flygvapnets piloter får sin grundutbildning vid Luftkrigsskolan. Flygutbildningen ordnas av Patria Aviation med hjälp av 28 inhemska Vinkaplan. Robotsystemen hör till den mest imponerande luftvärnsutrustningen. ITO 90 Crotale NG har avvärjningsförmåga för mål på 10 kilometers avstånd (6 kilometer i höjdled), medan ITO 96 BUK M1 når mål på upp till 35 kilometers avstånd (22 kilometer i höjdled). ITO 2005 ASRAD-R-systemets Bolide-robotar har en räckvidd på 8 kilometer. Bilden visar ITO90 Crotale N6. Flygplanets två spanska transportplan av typ EADS CASA C-295M hör till den nyaste utrustningen. Förutom transport av trupper och materiel kan planen användas i humanitära stöd- och räddningsoperationer. För jaktflygspecifik påbyggnadsutbildning och fortbildning används Flygkrigsskolans 49 jetskolplan av typen Hawk Mk51/51A. Dessutom förstärker de 18 Hawkplan som skaffats från Schweiz Flygkrigsskolans ställning som ett betydande europeiskt flygutbildningscenter

16 Varför? FINLANDS SÄKERHETSPOLITISKA OMGIVNING Vår säkerhetspolitiska omgivning påverkas avsevärt av och grannskapet till Ryssland, situationen i Nordeuropa och Östersjöområdet samt utvecklingen av relationerna mellan Nato och Ryssland. Även Sveriges säkerhetspolitiska lösningar är viktiga faktorer för Finlands säkerhet på grund av ländernas speciella historiska relationer och våra likartade intressen. Främjande av säkerhet och stabilitet i Nordeuropa kvarstår som det primära målet för Finlands säkerhets- och försvarspolitik. I norr gränsar Finland till Natolandet Norge, i väster till det militärt alliansfria EU-landet Sverige och i öster till Ryssland. I söder finns de baltiska länderna, som anslutit sig till Nato och EU. Trots förändringarna i den internationella omgivningen har säkerhetssituationen i Nordeuropa förblivit relativt stabil under de senaste åren. Nordeuropa särskilt länderna i Östersjöområdet kommer att ha en bestående strategisk betydelse också i framtiden. De olika säkerhetspolitiska lösningarna som Östersjöns kuststater valt har tydligt förändrat läget så att det utgör en större utmaning än tidigare. Rysslands ökade intressen i Östersjön ökar spänningen, bl.a. genom den ökande sjöfarten och energidistributionen. För Finland är den handels-, militär- och miljöpolitiska betydelsen av sjöfartsförbindelserna alltjämt mycket stor ur välfärds- och säkerhetssynpunkt. I norra Östersjön har Finland ansvar för försvaret av det strategiskt viktiga och i fredstid demilitariserade Åland. I Finlands närområde ligger staden S:t Petersburg och basområdet i Murmansk, vilka båda är centrala för Ryssland. I bägge områdena upprätthåller Ryssland en betydande militär styrka och beredskap. Den militära betydelsen av dessa områden kvarstår även i framtiden. Ryssland har dock hittills bedömt att de största militära hoten mot landet kommer söderifrån. Finlands säkerhetspolitiska läge påverkas av Europas säkerhetsoch försvarspolitiska utveckling, EU:s och Natos utvidgning samt det utökade antalet verksamheter. Dessutom har den samhälleliga och militära utvecklingen i Ryssland en avgörande betydelse. Finland deltar i Europeiska unionens gemensamma krishantering och har ett brett samarbete med Nato. Det transatlantiska och nordiska samarbetet har under den senaste tiden blivit ännu tätare. Därutöver har Finland ett bilateralt samarbete med Ryssland. Som del av det internationella samfundet har Finland beredskap för militära hot samt för olika typer av omfattande hot. Ur säkerhetssynpunkt är Finlands mest centrala nya hot terrorism, organiserad brottslighet, okontrollerad spridning av massförstörelsevapen och informationskrigföring. Att kunna möta dessa hot förutsätter ett totalförsvar: samverkan mellan olika förvaltningsområden samt både nationell och internationell samverkan

17 Varför? FINLANDS UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK BESTÄMMER 2004 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse är statsrådets grundläggande riktlinje kring principerna och målen för rikt- säkerhets- och försvarspolitik även i fortsättningen. Ansökan om medlemskap kvarstår som en möjlighet för Finlands linjerna inom Finlands säkerhets- och försvarspolitik. Under år Därutöver strävar Finland efter att stärka det multilaterala samarbetet, FN och internationell rätt samt efter att hantera globali blev en ny redogörelse färdig. Statsrådets försvarsmaktens sedan år 1997 upprättade riktlinjer för utveckling bygger på långsiktig strategisk planering. utslagning. Villkoren för bruk av militära maktmedel bör bestämseringen för att öka säkerheten genom att minska ojämlikhet och Finlands säkerhets- och försvarspolitiska linje syftar till att trygga landets självständighet och samhällets demokratiska grundvärmas multilateralt utgående från principerna i FN-stadgan. den samt skydda medborgarnas säkerhet, välbefinnande och livsbetingelser från verkningarna av de säkerhetshot som riktas mot dessa. För att nå målet strävar man genom säkerhetspolitiken efter att förebygga kriser och hot, skydda mot deras verkningar samt skapa möjligheter för krislösning. Grundfaktorer är upprätthållande och utveckling av en trovärdig försvarsförmåga samt deltagande i internationellt samarbete för att stärka säkerhet och stabilitet. Den centrala utmaningen för Finlands säkerhets- och försvarspolitik är att bevara och stärka handlingsförmågan i den förändrade omgivningen, där betydelsen av den globala utvecklingen, regionala konflikter och nya hot för Finlands säkerhet har ökat. Finland deltar aktivt i utvecklingen och genomförandet av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Finland har som EUmedlem ökat sina påverkningsmöjligheter och utvidgat sitt ansvar i den Europaomspännande stabilitetspolitiken. Finland strävar tillsammans med EU:s övriga medlemsländer efter att förstärka unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik så att unionens förmåga att reagera på kriser som hotar säkerhet och stabilitet förbättras. Dessutom utvecklar Finland sin förmåga och beredskap att delta i EU:s civila krishanteringsverksamhet och militära krishanteringsoperationer inklusive snabbinsatsstyrkan. Finland anser att ett starkt transatlantiskt band är viktigt för både Europas säkerhet och den internationella säkerheten och främjar detta bilateralt, som EU-medlemsstat samt partner i Natos fredssamarbete. Finland vidareutvecklar samarbetet med Nato genom att delta aktivt i partnerskap för fred och samarbetet mellan EU och Nato. Finland följer kontinuerligt hur Nato förnyas, hur dess handlingsförmåga utvecklas och dess internationella betydelse

18 Varför? FINLANDS MILITÄRPOLITISKA OMGIVNING Naturtillgångar i kontinentalsockeln DE MILITÄRA STYRKEFÖRHÅLLAN- DENA I FINLANDS NÄROMRÅDEN UNDER FREDSTID FINLAND Sveriges och Norges försvarslösningar Kolahalvöns betydelse SVERIGE NORGE NATO RYSSLAND OCH VITRYSSLAND UKRAINA (OSS-AVTAL) ALLIANSFRIA Energiöverföringsförbindelser S:t Petersburg Rysslands militärdoktrin och -reform RYSKA NORRA FLOTTAN Strat RYSKA ÖSTERSJÖFLOTTAN RYSKA VÄPNADE STYRKOR I NÄROMRÅDENA Natos militära samarbete ökar: PFF-programmet EU:s krishanteringssamarbete Natos utvidgning

19 Hur försvaras Finland? EN DEL AV TOTALFÖRSVARET Lagen om försvarstillstånd Mottagning av hjälp Informationskrigföring Hålla, skydda Kristålighet Skydd och luftskydd Evakuering Förhindra intrång Uthållighet i strid Gemensamma operationer Försvarsvilja Samhällets alla resurser Avvärja, slå ned Luftförsvar Gränstrupper Nöta ut, bromsa Beredskapsevakueringar Befästning Markförsvar Sjöförsvar Inleds vid gränserna Finland förlitar sig på en modell för totalförsvaret som bygger på både militär och civil verksamhet. Denna modell syftar till att garantera den nationella självständigheten, trygga medborgarnas livsbetingelser och ge beredskap inför externa hot. Totalförsvaret och samordningen av det konkretiseras i tryggandet av samhällets vitala funktioner. Totalförsvaret möjliggör korrekt användning av myndigheternas, företagens och medborgarsamhällets resurser. Alla förvaltningsområden precis som näringslivet svarar för sina egna uppgifter. Totalförsvaret stöds av en omfattande frivillig organisationsverksamhet. De viktigaste författningarna som gäller försvaret är beredskapslagen och lagen om försvarstillstånd. Med beredskapslagstiftningen har riksdagen till statsrådet delegerat till den till- och stöder samtidigt en utveckling av vår försvarsberedskap. stärker vår militära samarbetsförmåga, vår internationella ställning kommande befogenheter att ta i bruk bestämmelser som berör undantagsförhållanden på olika områden som hör till totalförsvaret. I beredskapslagen ingår bestämmelser om myndigheternas förberedelseskyldighet för undantagsförhållanden. Den högsta verkställande makten i totalförsvarsärenden innehas av statsrådet. Uppgifterna som hör till totalförsvaret har enligt lagstiftningen hänförts till statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, Försvarsministeriet och säkerhets- och försvarskommittén, som biträder de två förstnämnda. Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet förbereder viktiga totalförsvarsärenden samt frågor som gäller samordningen av dessa. Till Försvarsministeriets uppgifter hör bland annat att samordna totalförsvaret. De olika ministerierna svarar för förberedelserna för undantagsförhållanden och försvarsarrangemangen som hör till deras förvaltningsområde. Ministeriernas beredskapschefer svarar för förberedelserna inom sitt förvaltningsområde och för hur dessa ärenden behandlas på övriga förvaltningsområden. Det militära försvaret är en central del av denna helhet. En central utgångspunkt är att det finns en nationell försvarsförmåga som är dimensionerad enligt säkerhetsmiljön. Försvarslösningen bygger på medborgarnas starka försvarsvilja, allmän värnplikt och ett förnyat regionalt försvarssystem. Målet för försvaret är att i alla lägen trygga medborgarnas livsbetingelser och grundläggande frioch rättigheter samt statsledningens handlingsfrihet och den lagliga samhällsordningen. Försvarsmaktens förmåga att ansvara för vår territoriella säkerhet och integritet är det viktigaste. Vår försvarsförmåga ska göra det möjligt att förebygga hot om användning av militär styrka och att vårt område blir föremål för militära åtgärder. Finlands statsledning utnyttjar försvarsmakten som ett säkerhetspolitiskt redskap, som möjliggör en smidig reglering av försvarsberedskapen på en skala som omfattar allt från territorialövervakning och avvärjning av territoriella kränkningar till ett riksomfattande väpnat försvar som omfattar alla resurser. Samarbetet med övriga säkerhetsmyndigheter ökar och blir allt viktigare. En utveckling av det internationella militära säkerhetssamarbetet är en förutsättning för att Finland ska kunna delta i internationell militär krishantering med en trovärdig insats. Deltagandet

20 Hur försvaras Finland? LEDNING AV FÖRSVARET Centrala aktörer i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik samt i det militära försvaret är riksdagen, republikens president och statsrådet, utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, bland ministerierna särskilt Utrikes- och Försvarsministeriet, säkerhets- och försvarskommittén, ministeriernas kanslichefs- och beredskapschefsmöten, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet. Republikens president är försvarsmaktens överbefälhavare. Försvarsmaktens överbefälhavare har rätt att utfärda militärorder. Presidenten utnämner officerarna. Som militära kommandomål beslutar presidenten om de centrala grunderna för det militära försvaret, betydande förändringar av den militära försvarsberedskapen, principerna för det militära försvarets genomförande samt övriga omfattande eller principiellt betydande militära kommandomål som gäller försvarsmaktens militära verksamhet och den militära ordningen. Försvarsministern föredrar ärenden som berör Försvarsministeriets militära kommandomål gällande strategisk planering av centrala grunder för försvaret medan kommendören för försvarsmakten föredrar övriga militära kommandomål. ÖVRIGA MINISTERIER CENTRALA ÄMBETSVERK RIKSDAGEN STATSRÅDET Utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet Kansli- och beredskapschefsmöten Säkerhets- och försvarskommittén FsU UtU FiU FÖRSVARS- MINISTERIET GRÄNSBEVAKNINGSVÄSENDET HUVUDSTABEN REPUBLIKENS PRESIDENT KOMMENDÖREN FÖR FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten leds av kommendören för försvarsmakten, som avgör militära kommandomål som berör försvarsmak ten, om beslutet enligt vad som bestämts eller föreskrivits inte ska fattas av republikens president eller av någon annan militär chef. I militära kommandomål är kommendören för försvarsmakten underställd republikens president. I ad minis trativt avseende lyder försvarsmakten under Försvars ministe riet. Riksdagen beslutar om de centrala grunderna för totalförsvaret och det militära försvaret genom bruk av lagstiftnings-, tillsynsoch budgetmakt samt andra grundlagsenliga styrmedel. Statsrådet svarar för bruk av den högsta exekutiva makten i alla säkerhetssituationer. Statsrådet utarbetar säkerhets- och försvarspolitiska redogörelser för riksdagen att behandla och godkänna. Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottets uppgift är att bereda viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden och andra ärenden som rör Finlands relationer till utländska stater, med dessa relaterade interna säkerhetsärenden samt betydande ärenden som rör totalförsvaret och ärenden som rör samordning av alla dessa ärenden. Försvarsministeriet, som en del av statsrådet och styrande organ inom sitt förvaltningsområde, svarar för försvarspolitiken. Säkerhets- och försvarskommittén är ett stödorgan för Försvarsministeriet samt statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott i ärenden som rör totalförsvaret. Utrikesministeriet leder i samarbete med Försvarsministeriet bland annat beredningen av statsrådets riktlinjer och beslut om internationell krishantering. Dessutom utgör ministeriernas kanslichefs- och beredskapschefsmöten ständiga samarbetsorgan i säkerhetsfrågor

21 Hur försvaras Finland? DET TERRITORIELLA FÖRSVARET FÖRNYAS Finlands försvar är inte baserat på någon specifik fiende- eller hotbild. Vid planeringen av det militära försvaret används hotmodeller som: ÖVERVAKA!!!! SKYDDA politisk, ekonomisk och militär påtryckning, som kan inbegripa hot med militära maktmedel och begränsad användning av sådana och användning av militära maktmedel, vilket kan innebära ett strategiskt överfall ett anfall som inleds med ett strategiskt överfall och som görs i syfte att erövra områden FÖRSVARSMAKTENS GEMENSAMMA PRESTATIONSFÖRMÅGOR BEHÅLLA!!!! AVVÄRJA OCH SLÅ NED I TYNGDPUNKTSRIKTNING! MARK-, SJÖ- OCH LUFTFÖRSVARETS PRESTATIONSFÖRMÅGOR Försvarslösningen för avvärjande av militära hot utgörs av ett territoriellt försvar som är dimensionerat och anpassat efter befolkning, ekonomiska resurser, omständigheter och behov som HELA SAMHÄLLETS RESURSER finns i det egna området. Tyngdpunkten i försvarsplaneringen är att förebygga och avvärja ett strategiskt anfall. Förberedelser för Principen för militärt försvar av Finland att avvärja ett anfall som syftar till att erövra områden görs, men att uppnå avvärjningsförmåga kräver tid. Dessutom finns beredskap för att stödja andra myndigheter i olika störningssituationer. Under normala förhållanden övervakar försvarsmakten rikets Avvärjningen av ett markanfall som syftar till att erövra territoriella territorium och avvärjer eventuella kränkningar av den territoriella områden inleds vid rikets gräns, där insatser görs för att integriteten. Dessutom upprätthålls beredskap att förstärka verksamheten bromsa och nöta ut inkräktaren med hjälp av det djup riket skän- och höja försvarsmaktens beredskap om situationen så ker, stridande regionala trupper och gemensamma prestationsför- kräver. Övriga myndigheter ges stöd enligt behov. mågor såsom långdistanseld. Anfallet avvärjs och inkräktaren slås Vid en påtryckningssituation höjs beredskapen i lednings- och ned i en gemensam operation mellan armén, marinen och flygvapnet underrättelsesystemen och förberedelser görs för att uppställa de på för försvararna fördelaktiga områden med hjälp av ope- trupper som hotet förutsätter. rativa trupper och försvarsgrenarnas gemensamma prestationsförmågor. Användning av militära maktmedel besvaras med ett territoriellt försvar som bygger på alla försvarsgrenars regionala och operativa Luftförsvaret avvärjer luftangrepp genom att bestrida angripa- trupper, försvarsmaktens gemensamma prestationsförmågor rens luftherravälde och åsamka denna förluster. Jaktflyg och luft- samt hela samhällets resurser. Samhällets vitala funktioner samt värn används för att skydda viktiga objekt på riksnivå, förhindra ur militär synpunkt viktiga objekt tryggas och skyddas i samverkan att försvarssystemet förlamas samt stödja de andra försvarsgrenarna med andra myndigheter. Angriparens intrång på områden som är genom att skydda deras trupper. viktiga för rikets funktion förhindras och områden som är viktiga Sjöförsvaret tryggar sjöförbindelserna, avvärjer anfall från havet för den egna verksamheten hålls i alla förhållanden. Anfall avvärjs samt förhindrar angriparen att från havssidan påverka för ri- och slås ned i en gemensam operation mellan försvarsgrenarna. ket och försvarsmakten viktiga områden

22 Hur försvaras Finland? LEDNING AV FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten leds av kommendören för försvarsmakten. I militära kommandomål är kommendören för försvarsmakten direkt underställd republikens president. Kommendören för försvarsmakten fungerar som sakkunnig vid statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott i ärenden som rör rikets försvar. Han beslutar om genomförande av försvarsmaktens uppgifter och resursanvändning. Kommendören för försvarsmakten fattar de strategiska besluten om det militära försvaret och beordrar uppgifterna till försvarsgrenarna. Försvarsgrenarna utgörs av armén, marinen och flygvapnet. Huvudstaben är ledningsstab för kommendören för försvarsmakten. Försvarsmaktens gemensamma operationer planeras och verkställs av Huvudstaben. Huvudstaben koordinerar för försvarsmaktens del olika myndigheters verksamhet och det internationella samarbetet i syfte att nå målen för det militära försvaret. Huvudstaben utformar de krav som ställs på försvarsgrenarnas, Försvarshögskolans, de underställda inrättningarnas och servicecentrens prestationsförmåga och fördelar eller koncentrerar de resurser som behövs för att förverkliga dessa intentioner. Huvudstaben leds av chefen för Huvudstaben. Kommendörerna för försvarsgrenarna är underställda kommendören för försvarsmakten. De ansvarar för försvarsgrenens beredskap, prestationsförmåga och utvecklingen av den samt planering och verkställande av försvarsgrenens operationer. Dessutom ansvarar de för skötseln av försvarsgrenens myndighetsuppgifter och samarbetet med andra myndigheter på riksnivå och regional nivå samt för försvarsgrenens internationella samarbete. Försvarsgrensstaberna är Arméstaben, Marinstaben och Flygstaben. Försvarsgrensstaberna är försvarsgrenskommendörernas ledningsstaber. De förbereder och verkställer försvarsgrenskommendörernas beslut och order. Det operativa militärlänet svarar på regional nivå för planering och verkställande av försvaret i sitt område, upprätthållande och reglering av beredskapen, samordning av försvarsförberedelserna med de andra aktörerna i området samt uppställning av beordrade förband. Kommendören för det operativa militärlänet leder de regionala militärlänen samt arméns truppförband och militära inrättningar inom sitt ansvarsområde. Det regionala militärlänet lyder under det operativa militärlänet. Det ansvarar tillsammans med regionalbyråerna för skötsel av värnpliktsfrågorna och planeringen som rör undantagsförhållanden enligt vad som beordrats av det operativa militärlänet. KOMMENDÖREN FÖR FÖRSVARSMAKTEN HUVUDSTABEN ARMÉN FLYGVAPNET MARINEN FÖRSVARSHÖGSKOLAN FÖRSVARSGRENARNAS REGIONALA LEDNINGSINSTANSER HUVUDSTABEN UNDERSTÄLLDA INRÄTTNINGAR OCH SERVICECENTER FÖRSVARSGRENARNAS LOKALA LEDNINGSINSTANSER 42 43

23 Hur försvaras Finland? REGLERING AV FÖRSVARSSYSTEMETS BEREDSKAP Med reglering av beredskapen avses flexibel förstärkning, höjning eller sänkning av försvarssystemets beredskap. Regleringen av beredskapen har som mål att ge försvarsmakten tillgång till de prestationsförmågor som föreliggande behov och hot förutsätter. Under normala förhållanden upprätthålls en ständig lednings-, jour-, bevaknings- och övervakningsberedskap inom försvarsmakten. Vad försvarsmakten gör under normalläge: upprätthåller ledningssystemets funktionsduglighet producerar genom underrättelse och övervakning en lägesbild och analyser som möjliggör ett förutseende beslutsfattande skyddar de viktigaste militära målen stöder andra myndigheter med att upprätthålla för samhället vitala funktioner övervakar och tryggar den territoriella integriteten deltar i beordrade krishanteringsoperationer samt uppfyller beordrade beredskapskrav som berör uppställning och operativ tillgänglighet av trupper. Försvarsmaktens beredskap förstärks vid behov för att utföra uppgifter inom övervakning och tryggande av den territoriella integriteten. Försvarsmaktens beredskap höjs för att förebygga hot i andra säkerhetssituationer. Med höjning av beredskapen avses verkställande av försvarssystemet för att försvara Finland militärt. En omfattande beredskapshöjning förutsätter befogenheter som avviker från den normala verksamheten samt tilldelning av extra resurser. Försvarsmaktens beredskap sänks i takt med att behovet och hotet minskar. Utvecklingen av hotbilden och beredskapen Under normala förhållanden regleras truppstrukturen i beordrade steg i proportion till det aktuella hotet. Med SIETO-trupperna skapas en förmåga att förebygga och avvärja ett strategiskt överfall. Uppställningen av trupperna och särskilt operativ användning förutsätter tilläggsresurser och befogenheter enligt beredskapslagen. ALTO-trupperna används för att avvärja ett anfall som syftar till att erövra områden. Gruppering och operativ användning av trupperna förutsätter befogenheter enligt lagen om försvarstillstånd. REGLERING AV FÖRSVARSMAKTENS BEREDSKAP Uppställning och gruppering av trupper Försvarsstrid! Med stöd av lagen om försvarstillstånd SIETO-trupp = Trupp som används för att förebygga och avvärja ett strategiskt överfall. Krisnivå ALTO-trupp = Trupp som används för att avvärja anfall som syftar till att erövra områden. Höjd materiell beredskap Beredskapen som situationen kräver uppnås Höjd ledningsberedskap Med stöd av beredskapslagen och andra undantagsbefogenheter eller lagändringar Försvarsmaktens egna åtgärder Extra befogenheter 44 Med befintliga befogenheter och 45 Förstärkt i samverkan med andra myndigheter territorialövervakning Timmar-Dygn Dygn-Veckor Veckor-Månader Tid

24 Hur försvaras Finland? VÄRNPLIKT Till militärtjänstgöringen hör förutom beväringstjänsten också utbildningen av reserven, t.ex. repetitionsövningarna. Enligt lag börjar värnpliktstiden från början av det år mannen fyller 18 år och upphör vid utgången av det år han fyller 60 år. Frivillig militärtjänst för kvinnor inleddes år Beväringstjänsten genomförs i regel inom tre år efter uppbådet, vid års ålder. Man kan ansöka om ändring av tidpunkten för inledande av tjänst eller ändring av tjänstgöringsplats t.ex. på grund av studier. Tjänstgöringen ska dock fullgöras senast under det år den värnpliktige fyller 30 år. Vid armén, marinen och flygvapnet rycker man in i två kontingenter, i januari eller juli. Beväringstjänsten varar i 180, 270 eller 362 dygn. För dem som utbildas till officerare, underofficerare och manskapets mest krävande specialuppgifter är utbildningstiden 362 dagar. De som utbildas för manskapsuppgifter som kräver speciella färdigheter tjänstgör 270 dagar. För övriga manskapsuppgifter ges 180 dagars utbildning. Under beväringstiden får de värnpliktiga utbildning och övning för det militära försvarets uppgifter. På detta sätt skapas förutsättningar för att producera de trupphelheter som behövs i händelse av krig. Detta förutsätter allmän värnplikt och att varje värnpliktig utbildas för sådana krigstida uppgifter som motsvarar hans UPPBÅDEN 180 dgr 270 dgr 362 dgr BEVÄRINGS- - TJÄNSTEN Värnpliktstiden är 43 år MANSKAPET I RESERVEN Repetitionsövningar max 40 dgr eller 75 dgr DEN ERSÄTTANDE RESERVEN KATEGORI I OFFICERARE OCH UNDEROFFICERARE I RESERVEN Repetitionsövningar max 100 dgr Värnpliktiga utbildas i hela landet och under alla förhållanden förmåga och färdighet. Ungefär 80 procent av en årsklass genomför sin beväringstjänst. Reservistutbildningen genomförs vid reservens utbildningar, vilka utgörs av repetitionsövningar, försvarsmaktens frivilliga övningar samt t.ex. Försvarsutbildningsföreningens militära kurser. Med utbildningen eftersträvas en planmässig kompetensutveckling för reserven, vilken utgår från försvarsmaktens behov. Officerare och underofficerare i reserven kan beordras till repetitionsövning för en tid av 100 dygn. För specialutbildat och övrigt manskap är tiden 75 respektive 40 dygn. Målet är att utbilda de viktigaste krigstida förbanden med en utbildningsrytm på fem år. Årligen utbildas cirka reservister utifrån försvarsmaktens behov. Vid försvarsmaktens kompletterande frivilliga övningar och på Försvarsutbildningsföreningens kurser utbildas därutöver cirka personer per år. Beväringarna och reservisterna har rätt till avgiftsfri inkvartering, förplägnad, beklädnad, hälsovård, övrigt uppehälle, ekonomiska och sociala förmåner (bl.a. dagspenningar och resor) samt rådgivning i sociala frågor (socialkuratorerna). DEN ERSÄTTANDE RESERVEN KATEGORI II 46 DEN ERSÄTTANDE RESERVEN KATEGORI III Befriade från tjänstgöring under fredstid 47

25 Hur försvaras Finland? FRIVILLIGT FÖRSVAR Frivilligt försvar är verksamhet som styrs och understöds av myndigheterna för att utveckla förvaltningsområdenas samt medborgarnas beredskap att klara störningssituationer och undantagsförhållanden. Försvarsmaktens uppgift är att leda de militära uppgifter som hör till den frivilliga försvarsutbildningen samt styra, stödja och övervaka den övriga verksamheten. Partneravtalet mellan försvarsmakten och Försvarsutbildningsföreningen preciseras årligen. Försvarsutbildningsföreningen är en offentligrättslig förening och riksomfattande samarbetsorganisation för frivillig försvarsutbildning. Försvarsmakten beställer varje år militära kurser av Försvarsutbildningsföreningen enligt fastställda planer. Kurserna riktar sig till försvarsmaktens krigstida trupper. Dessa kurser är avgiftsfria för deltagarna. Försvarsutbildningsföreningen arrangerar även kurser som är öppna för alla, såsom kurser för utveckling av militära färdigheter och andra kurser. Dessa kurser betalas huvudsakligen av deltagarna själva. De krigstida förbandens frivilligverksamhet - försvarsmaktens frivilliga övningar Repetitionsövning 60 år Försvarsmakten utvecklar utbildningen av utbildare för reserven och utbildar dem i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen. Utbildningen är avgiftsfri för personer som valts ut som deltagare. Frivillig militär försvarsutbildning är även ett medel för att förbättra prestationsförmågan hos försvarsmaktens krigstida trupper. Detta sker genom utbildningar för reserven, vilka utgörs av försvarsmaktens frivilliga övningar samt de militära kurser och övningar som beställs av Försvarsutbildningsföreningen. Landskapstrupper Ur en del av försvarsmaktens krigstida trupper bildas regionala trupper, som lyder under försvarsmakten och som utses till landskapstrupper. De utgörs av frivilliga reservister som är lämpliga för uppgiften och som vill delta i verksamheten. De kvinnor och män som inte gjort militärtjänsten kan delta i verksamhet som stöder landskapstrupperna via Försvarsutbildningsföreningens utbildnings- och stödenheter. Försvarsmakten svarar för utbildning av reservister som blivit godkända för uppgifter inom försvaret. En del av landskapstruppernas utbildning beställs av Försvarsutbildningsföreningen enligt fastställda planer. Målet med landskapstrupperna är att förbättra det territoriella försvarets prestationsförmåga, reservisternas militära färdigheter samt förmågan och beredskapen att stödja de andra myndigheternas verksamhet inom området. Frivillig försvarsutbildning är ett medel för att stärka medborgarnas försvarsvilja och försvarsanda. Beväringstjänsten Värnpliktstiden slutar 15 år 18 år Försvarsutbildningsföreningen - kurser, utbildning och stödenhetsverksamhet Värnpliktstiden börjar 48 Försvarsmaktens utbildningsportal