OCH. Perspektiv på källor till samisk historia. 4-5 november 2014 Rentzhogsalen, Jamtli, Östersund

Transkript

1 MAKT OCH MINNE II Perspektiv på källor till samisk historia Foto av Lill-Jakob ur Janrik Bromées arkiv,. Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund 4-5 november 2014 Rentzhogsalen, Jamtli, Östersund Arrangeras av Gaaltije-sydsamiskt kulturcentrum, Riksarkivet-Landsarkivet i Östersund och Jamtli

2 Foto ur KMA:s Fjällgårdsarkiv, Föreningsarkivet i Jämtlands län. Makt och minne II Perspektiv på källor till samisk historia Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum, Riksarkivet Landsarkivet i Östersund och Jamtli önskar välkommen till en spännande konferens 4 5 november 2014! Konferensen är en uppföljare av Makt och minne I som hölls 2006 och som blev ett välbesökt och uppskattat arrangemang, där både fackfolk och allmänhet deltog. Tanken var att göra konferensen till ett återkommande arrangemang och nu är det äntligen dags för Makt och minne II! Även denna gång vill vi visa på hur källor till samisk historia arkiv, föremål, konst, berättelser, jojk, fotografi, arkeologiska lämningar osv har använts och tolkats, och hur de i dag tolkas, omtolkas och används, inte minst när det gäller kampen om rättigheter till mark och naturtillgångar. Forskare, museifolk, arkivarier och konstnärer från Sverige, Norge och Finland kommer att diskutera källor till samisk historia ut ifrån sina perspektiv. Hur dokumenteras samernas rättigheter och historia? Hur används dokumentationen? Hur ska vi förhålla oss till forskare som hade värderingar som vi i dag tar avstånd i från, och till allt som de har producerat? Hur kan man tillgängliggöra källorna? Hur kan konst och musik fungera som dokumentation av samiskt liv? Dessa och en rad andra frågor kommer att tas upp under konferensen. Välkomna till två spännande dagar i Östersund!

3 Program vid konferensen Makt och Minne II i Östersund 4 5 november 2014, Jamtli, Rentzhogsalen Moderator bägge dagarna är Ol Johan Sikku, vice ordförande i Sametingets styrelse 4 november Registrering och Kaffe Kommunalrådet Karin Thomasson hälsar välkommen Ol Johan Sikku, v. ordf. i Sametingets styrelse Sverigedemokraterna och fri renskötsel Lars Rumar, f.d. landsarkivarie, presenterar sin nyutkomna bok Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys Paus Frode Pettersen, IKT rådgiver og prosjektleder i Sør Trøndelag fylkeskommune Sørsamisk kultur digitalt Lunch Krister Stoor, universitetslektor, Umeå universitet Jag dricker mitt brännvin själv. En jojkares repertoar om diskriminering på 1900 talet Anders Sunna, bildkonstnär och Michiel Brouwer, dokumetärfotograf Konsten som medium: Utställningen Maadtoe väcker diskussion om ursprung och främlingskap Kaffe Anne Severinsen, sociolog, expert bl.a. i Samerättsutvalget Makt och avmakt ett exempel från Helgeland Den goda forskaren en debatt om moraliska aspekter på humanistisk vetenskap. Diskussion mellan Stig Welinder, professor emeritus i arkeologi och Magnus Alkarp, fil.dr. i arkeologi Middag på Restaurang Hov

4 5 november Vuokko Joki, Direktör för landsarkivet i Uleåborg Samearkivet i Finland dess begrundande och uppgifter Harald Lindbach, Arkivar, Statsarkivet i Tromsø Festival som formidlingspunkt for samisk arkivmateriale Kaffe Ewa Ljungdahl, Arkeolog, Gaaltije och Ingrid Rehnfeldt, Mittådalen Lucia Larsdotter, Lussi Lars, från Mittådalen Håkon Hermanstrand, historiker Samer som ikke finnes? Teori og metode i sørsamisk historie Paus Ulf Stefan Winka, Projektledare, Gaaltije Jakten på samiska arkiv Lunch Åsa Össbo, bitr. universitetslektor, Umeå universitet Industrikolonial politik och praktik kring mark och vatten inom renskötselområdet på svensk sida Sápmi Anders Hansson, chefsarkeolog, Jamtli Kvinnan från Gransjön en studie i arkeologi och politik Ingwar Åhrén, f.d verksamhetschef Gaaltije Kraantje ett av sijtesamhällena i Frostviken på talet Kaffe Marie Persson, gruvdebattör och ledamot i Sametinget David mot Goliat: Kampen mot nickelgruvan i Rönnbäck utanför Tärnaby för en framtid längs Umeälven Avslutning Britt Bohlin, direktör för Nordiska rådet, f.d. landshövding i Jämtland

5 FÖREDRAGSHÅLLARE Ol-Johan Sikku Ol Johan Sikku från Saarivuoma sameby är vice ordförande i sametingets styrelse, är utbildad civilekonom och jobbar brett som konsult med organisations och företagsutveckling. Han arbetar också ideellt för föreningar och organisationer och brinner för att utveckla det samiska samhället på olika sätt. Under senare år har han t.ex. varit drivande i uppbyggnaden av organisationen Slow Food Sápmi och ser den samiska matkulturen som grunden för hela det samiska kretsloppet och att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingen av näringarna och de samiska rättigheterna till land och vatten. Han arbetar för samiskt självstyre och dekolonisering. Ol Johan Sikku kommer att vara moderator under konferensen. Lars Rumar Lars Rumar, fil.lic. och f.d. landsarkivarie, har under mer än 30 år varit verksam inom Riksarkivet i Stockholm samt vid landsarkiven i Vadstena, Härnösand och Östersund. I Östersund var han landsarkivarie under åren Efter pensioneringen engagerades han som sekreterare i Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet och skrev huvuddelen av de historiska avsnitten i dess omfattande betänkande Samernas sedvanemarker (SOU2006:14). I september i år släpptes hans bok Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys. Frode Pettersen Frode er ansatt som IKT rådgiver og prosjektleder i Sør Trøndelag fylkeskommune. Han er utdannet som systemutvikler og jobbet med mange ulike prosjekt i skjæringspunktet mellom kultur og web. Krister Stoor Krister Stoor är doktor i samiska studier vid Umeå universitet. Han forskar om jojk, urfolksfrågor och skogssamisk kultur. Är internationellt engagerad inom University of Arctic där han ingår som ordförande i Indigenous Issues Committee. På fritiden uppträder han ofta med traditionell jojk och använder gärna nyare former med andra musikanter, t.ex. Lasse Sörlin i Östersund eller med sitt nya band Stuoris & Bálddonas. Har medverkat vid 4 olika CDproduktioner och ett antal bildspel som publicerats av samiskt informationscentrum i Östersund.

6 Anders Sunna och Michiel Brouwer Anders Sunna är en samisk bildkonstnär som med sin konst och bilder beskriver hur den svenska staten har behandlat samer och han berättar gripande om de händelser och hat mot samer som han upplevde under sin uppväxt i byn Kieksiäisvaara, nära finska gränsen i Pajala kommun. Michiel Brouwer är dokumentärfotograf från Ljusdal och skolad i Nederländerna. Hans examensarbete handlade om den svenska rasbiologin och hur samerna har bemötts och fortfarande behandlas. Under vintern reste han runt i norra Sverige för att fotografera och möta de personer som påverkats av landets rasbiologiska förflutna. I januari 2013 ställde Anders Sunna och Michiel Brouwer ut Maddtoe på Gaaltije Sydsamiskt Kulturcentrum i Östersund. Utställningen försökte väcka diskussioner om vårt förhållande till mångkultur, främlingskap och tolerans med konst som utgångspunkt eller medium i de här konversationerna. Deras föreläsning handlar om arbetet med utställningen, vilka diskussioner den väckte och varför det är viktigt att använda konst som utgångspunkt och medium för den här typen av frågor. De kommer även att dela med sig av nya erfarenheter från VärldsKulturMuseet i Göteborg. Anne Severinsen Anne är sociolog och har suttit som expert i bl.a. i Samerättsutvalget där hon har gjort en historisk genomgång av samernas markanvändning och rättigheter. I sitt föredrag vill hon tala om ett mycket aktuellt tema både i Sverige och Norge, nämligen planerna om at sätta upp 72 vindkraftverk mitt inne i ett gammalt renbetesdistrikt i den södra delen av Nordland och där man inte tagit hänsyn till samernas rättigheter. Magnus Alkarp Magnus är fil dr i arkeologi, historiker och författare. Har bland annat skrivit boken "Fyra dagar i april" om politiska kravaller i Uppsala Kritiserade Kulturhuvudstaden Umeå 2014 för att ha initierat vad som kunde uppfattas som en hyllning av Hallström. Stig Welinder Stig är fil dr och professor emeritus i arkeologi vid Mittuniversitetet, tidigare verksam vid universiteten i Lund, Tromsö, Oslo och Uppsala. Författare till ett stort antal artiklar och böcker, bland annat publikationen "Jämtarna och samerna kom först". Gustaf Hallström som forskare väcker många problemställningar. Hallström hade värderingar som vi i dag tar avstånd i från. Samtidigt utförde han ett viktigt insamlingsarbete som många fortfarande refererar till. Hur ska vi förhålla oss till sådana forskare, och till allt som de har producerat? Vad krävs av oss om vi ska fortsätta att använda deras material? Eller bör vi helt enkelt låta bli?

7 Vuokko Joki Vuokko är direktör för Landsarkivet i Uleåborg (omfattar hela norra Finland, dvs hälften av Finland) sedan Vuokko har arbetat inom det finska arkivverket sedan slutet av 1980 talet. Hon har som specialintresse privata arkiv, och har under lång tid särskilt arbetet med hembygdsarkiven. Harald Lindbach Harald Lindbach er arkivar ved Statsarkivet i Tromsø. Cand.philol i historie 1997, styremedlem i urfolksfestivalen Riddu Riddu. Har spesielt arbeidet med urfolk og minoriteter i offentlige og private arkiv. Ewa Ljungdahl och Ingrid Rehnfeldt Ingrid Rehnfeldt, Mittådalens sameby. Ingrid är född och uppvuxen i en renskötarfamilj i Mittådalen och har bott där under större delen av sitt liv. Ewa Ljungdahl är arkeolog och projektledare på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Har arbetat med arkeologi och kulturmiljövård tillsammans med samebyarna på sydsamiskt område under tjugo år. Föredraget handlar om Lucia Larsdotter, Lussi Lars från Mittådalen. Lussi föddes 1851 och levde hela sitt liv nära renskötseln. Hon levde under en tidsperiod när det var stora omstruktureringar i det samiska samhället. Hon upplevde bland annat omställningen från skattefjäll till lappby, konflikterna med Ljusnedals bruk samt övergången från ett nomadiserande liv till en mer permanent bosättning i Mittådalen. Ewa och Ingrid har följt Lussi Lars liv genom arkiven, muntliga uppgifter, fotografier och fysiska lämningar. Håkon Hermanstrand Håkon er historiker med sørsamisk historie som spesialfelt. Har skrevet om kystsamer i Nord Trøndelag og boka "Røyrvik Samene i Østre Namdal (sammen med Ansgar Kosmo). Han har arbeidet i prosjektet "Sørsamer, landskap og historie" og vært fagansvarlig for et studium i sørsamisk kulturkunnskap ved Høgskolen i Nord Trøndelag Ulf Stefan Winka Ulf Stefan arbetar på Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum i Östersund och har varit projektledare för flera olika projekt som har handlat om dokumentation av samisk arkeologi och samisk historia. Ulf Stefan har tidigare arbetat med digitalisering och tillgängliggörande av arkivhandlingar om samer på Ájtte, Svenskt Fjäll och Samemuseum i Jokkmokk.

8 Åsa Össbo Åsa är historiker och biträdande universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, där hon undervisar i Samiska studier. Åsa disputerade i mars 2014 på avhandlingen Nya vatten, dunkla speglingar. Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftsutbyggnad i renskötselområdet Åsa är bosatt i Dikanäs i Vilhelmina kommun. Anders Hansson Anders Hansson är 1:e antikvarie och chefsarkeolog vid länsmuseet Jamtli. Specialområde är fjällvärldens arkeologi med inriktning på samisk historia. Har bland annat skrivit om dagens politiska bruk och missbruk av den samiska historien Ingwar Åhrén Ingwar är tidigare verksamhetschef på Gaaltije och var Sametingets förste styrelseordförande. Han har också varit förbundsordförande för Svenska Samernas Riksförbund och rektor på Samernas Folkhögskola. Marie Persson Marie Persson är gruvdebattör och ledamot i Sametinget. Utsedd till Årets Västerbottning 2012 för sitt arbete mot det planeradenickelgruvsprojektet i Rönnbäck/Umeälven utanför Tärnaby. Marie har magisterexamen i systemvetenskap och driver sedan 2008 det egna företaget Kvanne grafiska. Bor utanför Tärnaby med sin sambo Anders som är samisk språkkonsulent och deras barn Ailo och Freja. Marie är grundare av Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby och har de senaste fem åren kämpat mycket med att dela information, öka kunskap och samarbeta med andra gruvkampsgrupper för att öka medvetenheten kring Sveriges koloniala mineralpolitik. Britt Bohlin Britt Bohlin har lång politisk erfarenhet och var bland annat riksdagsledamot och också gruppledare för (S) i riksdagen var hon omtyckt landshövding i Jämtlands län, men nu har hon gått vidare till en tjänst som direktör i Nordiska rådet och är bosatt i Köpenhamn. Det stöd hon har visat de samiska frågorna har varit mycket betydelsefullt. Konferensen Makt och minne II har därför glädjen att hälsa henne som varmt välkommen hedersgäst.

9