En kväll i musikens och konstens namn

Transkript

1

2 Mellan prov och julgranar Skoltidningen är här!! Efter ett års uppehåll så är produktionen igång igen. Redaktionen hoppas att tidningen kan bli en liten avkoppling inför provveckan och julstressen. I det här numret av Concordia kan du bl.a. läsa om sådant som hänt under hösten i form av intressanta intervjuer och fristående artiklar, naturligtvis finns här material om jul och nyår också. Så sätt dig ner, slut ögonen och andas in och ut. Fokusera först på provveckan utan att sucka och stöna och inse sedan att du tillhör en väldigt liten och lycklig grupp människor som snart har nitton långa lata lediga dagar framför sig! Vi önskar dig ett lugnt jullov och en G O D J U L! Innehåll En kväll i musikens och konstens namn 3 Julen 4-5 De ungas musikkultur i Vasa -finns den? 6-8 Pingis i skolan 9 Best of Fall Pengar, pengar, pengar 12 Kulturkarnevalen 13 Know-how mässan 14 Rudy Ruudolf Kulmala Manne kämpar för den unge mannen Är nyårsfirandet överskattat? Gjallarhorn 22 Kulturscen Kvarken 23 Baby feber 24 Bejaka din ljusa sida 25 En del av redaktionen. 2

3 En kväll i musikens och konstens namn Måndagen den 8 november på kvällen ordnade musikprogrammets förstaklassister och andraklassister en konsert för föräldrar och elever samt skolans personal. Bildkonstprogrammet ställde ut konst i Culturum under olika teman. Besökarna upplevde en minnesvärd kväll fylld av varierande musik och vacker konst. Kvällen inleddes med musikettornas konsert i Runebergsalen i Lyceum. Salen var mer än fylld av förväntansfyllda föräldrar och syskon. Många övriga intresserade hade sökt sig till skolan för att njuta av den kulturfyllda atmosfären. Många kända och mindre kända musikstycken framfördes av duktiga elever i musikklassen samt av gymnasiekören. Stämningen var redan på topp när det efteråt serverades kaffe med tilltugg i Culturum och besökarna fick njuta av den konst som ställdes ut av bildkonstprogrammets första- och andraklassister. Rotundan var fylld av människor och trängseln var stor innan det var dags för musiktvåorna att hålla sin konsert i Culturums musiksal. Trots att en del av publiken var tvungna att stå upp under konserten när salen var fullsatt var stämningen inte mindre bra för det. Publiken fick lyssna till temat film och musikalmusik och musiktvåorna framförde båda gamla och nya låtar från kända filmer. Bl.a Your song framfördes från filmen Moulin Rouge och även från musikalen Chess- I know him so well. Eleverna hade själva valt de låtar som framfördes. Som en perfekt avslutning på kvällen fick alla de elever som deltagit i kulturkvällen en egen lysande reflex av rektor Ulla Granfors för att lysa upp vintermörkret. Linn Övergaard 3

4 Julen Som säkert alla vet så firar vi nuförtiden jul som en högtid för att minnas Jesu födelse, men så har det inte alltid varit. Forskning visar att man också före det kristna julfirandet hade party vid dagarna kring den 25 december. På den tiden firade man vintersolståndet vid de östra medelhavsområdena. Vad det innebär helt vetenskapligt är en historia för sig men pointen är i alla fall att man förr också ville pigga upp sig med mer eller mindre nödvändiga festligheter vid denna tidpunkt. Här uppe i norr gick firandet troligen ut på ett fruktbarhetsblot på senhösten, för att främja årsväxten och freden. Detta skedde antagligen kring 900-talet då hednigarna ännu härskade här i trakterna. Det är också från den tiden uttrycket dricka jul härstammar, uttrycket användes i samband med ett hyllningskväde till Hagbard Hårfager. Julen var alltså ett vida spritt fenomen runt Europa redan före kristendomens genombrott. En orska till att kyrkan dröjde med att firar jul ännu några hundra år efter jesufödelse var att det ansågs hedniskt och gudalöst av kyrkan att högtidlighålla födelsedagar. Först omkring 300år efter Kristus började man i det kristna Rom, där man tidigare ärat solguden den 25 december, fira kristen jul som motvikt mot det gamla romerska firandet. Idag är julen en helt kristen happening som dock verkar ha blivit mer av ett frosseri i julklappar och god mat. Detta innebär också att julen blivit ett toppläge för affärer, stora som små, att höja omsättningen. Som man kan se på all reklam och alla erbjudanden som fyller tidningarna och dumburken så verkar det vara en grym kamp om kunder i denna mörka december månad. Bommar du julboomen så torskar du ordentligt. Här nedan har vi intervjuat några slumpmässigt utvalda öviselever för att få veta vad julen betyder för dem. 1. Hur firar du jul? 2. Vad är det bästa med julen? 3. Vad önskar du dig till julklapp? Johan "vege bäckis" Bäckman 1. "helt vakio" 2. "julklappar" 3. "ett par nya strumpor" + utslagsfrågan.. Rykten säger att du int gillar julskinka, stämmer det? Vege bäckis: "ja" 4

5 Aron "HC Arska" Wahlstedt 1. "julklappar och mat" 2. "ledit" 3. "pengar" Simon "Snollun" Nygård 1. "julklappar, mat och chillar me familjen" 2. "ledit och så får man julklappar" 3. "skit mycket pengar, 2 kg godis och ett par supermankalsonger Ellen propellen Ödahl 1. har julmiddag med tomten i kyrkan 2. julstämningen 3. en skiva och mjuka paket Matts maffs Höglund 1. Snapsflaska och porr 2. Kalle Anka 3. en fiskarsax och en köttlimpa Era Mikkonen och Niklas Lahtinen De ungas musikkultur i Vasa 5

6 - finns den? Vart skall alla musikintresserade ungdomar i vår lilla stad ta vägen? Kanske till Doo Bop Club? Nej, där är vanligtvis hela lokalen öppen endast för dig som är 18, och om man som musikintresserad 17- åring diskret försöker smyga sig in dit kommer någon fram, skakar på huvudet, suckar irriterat och pekar på dörren. Men kanske till Keltsu? Nej just det ja, stället finns ju inte mera! Suck. Men Club 25 då? En strålande idé! Om du vill lyssna på hårdrock vill säga Livet är inte lätt för musikintresserade ungdomar, det kan man klart konstatera. Alltför sällan ordnas det något musikevenemang som också vi som befinner oss mellan baråldern och Indigoåldern kan delta i. Och alltför ofta sitter man och önskar att någon skulle ta tag i saken. Musiken är trots allt en stor del av många människors liv, och då inte bara de vuxnas. Den påverkar, förenar människor och öppnar dörren till en värld alla borde få se. Ett liv utan musik är ingenting. En låt kan påverka en människas känsloliv starkt, både i positiv och negativ riktning, och känslan som uppfyller en när man hör en låt vars ord träffar mitt i prick är en speciell upplevelse. Därför tycker jag, kort och koncist, att man borde satsa mera på de ungas musikkultur. Ordna bandkvällar utan åldersgräns, variera musikstilen lite mera och låta fler band få komma fram. Gärna indiepop band då. ( Liten personlig önskan ). Doo Bop Club satsar mest på jazz, och Club 25 på hårdrock. Vad finns det då för alternativ för dem som vill lyssna på punk, indiepop, hardcore, hip- hop, blues, country, heavy- metal, soul m.m m.m m.m? Jag kan nog inte svara på den frågan själv tror jag. Är jag den enda som inte kan få klarhet i detta musikmysterium? Hardcore och Doo Bop Club Hur är det då att vara medlem i ett hardcore band i vårt mysiga Vasa? För att få svar på en del frågor gjorde jag en kort intervju med Era Mikkonen, basist i Trace Of Tellurian. När jag frågade om det är lätt för unga band att få spelningar i Vasa, kom svaret ganska snabbt: Det skulle jag inte säga. På bandtävlingar deltar en massa band man inte hört talas om, som då får chansen att komma fram. Era säger att han tror att det finns ganska många band i Vasa som tränar och har musikintresse, men som aldrig kommer ut i dagsljuset från sina träninggslokaler. Det kan man bl.a se på antalet nya band som dyker upp på bandtävlingar. Många är säkert ( Eras ordval ) 6

7 perus kellari band som bara tränar i källaren nu och då, men det finns potential också i Vasa! Spelningar kan man få ordnat via Drogfri Ungdom ( med Eivor Hedman Joki i spetsen ), eller kanske på Club 25, men där dominerar en viss génre, så det kan vara svårt. Om man har kontakter kan man också få chansen att spela på happenings i Vasa, t.ex. på Konstens natt. Själv har bandet inte haft spelningar på länge, eftersom det inte har ordnats något bra tillfälle för dem att spela på under den senaste tiden. Dessutom satsar de för tillfället på låtskrivandet. Musikkulturen i Vasa är enligt Era helt ok. Men det satsas förhållandevis lite på bandkulturen jämfört med den klassiska musiken, det borde finnas fler träningslokaler för unga. Det verkar vara brist på folk som engagerar sig i att ordna något, säger han. Hurudana musikevenemang borde då ordnas för ungdomar? Jo, något som drar publik. Något som får ungdomarna att komma ut istället för att sitta hemma och lyssna på musik, tycker Era. Det borde ordnas keikkor med några band från Vasa och något större band, och alla evenemang borde inte vara förbjudna under 18, ungdomarna är trots allt en stor målgrupp. Om det skulle ordnas något med musik skulle i alla fall jag fara dit, säger Era. För att utöka min intressanta utredning, gjorde jag också ett besök på Doo Bop Club. Har du åldern inne? var en fråga jag inte behövde vänta länge på att få höra, typiskt nog. Men med sina levande ljus, mysiga atmosfär och lilla utrymme där musiken fyller varje vrå, är det nog ändå ett av mina favoritställen. Jag kan ju förstås inte påstå att jag har så många valmöjligheter, men i alla fall =). Alexander Öhman, som jobbar på Doo Bop Club, berättade att han i gymnasieåldern oftast besökte Club 25 när han ville lyssna på musik, eftersom det var det enda stället där man inte behövde ha åldern inne. Eller så Keltsu, som ju fanns förr. Doo Bop Clubs målgrupp däremot är alla i åldern år med musiksmak i stil med jazz, soul och funk! Som tips åt band som vill komma fram med sin musik, framhäver han att man har möjlighet att få spelningar även om man är under 18 år, åtminstone då Drogfri Ungdom ordnar något. Dessutom ordnar pop- och jazzavdelningen på Kuulainstitutet också konserter på Doo Bop, även om det annars kan vara lite svårt för unga band att få spelningar där. Det hör inte till det vanliga att ungdomar spelar jazz, utan mera heavy eller liknande, och det passar inte in i den genomgående musikstilen på Doo Bop Club. Alexander hoppas att det kommer att ordnas mera evenemang för unga. Det borde garanteras att det finns tillräckligt med övningsutrymmen, så att de som har intresset skall kunna utöva sin musikalitet. För tillfället finns bara Welmus Rockverkstad. Det är inte meningen att man bara ska trycka in allihop i någon liten lokal, säger han. En större lokal för spelningar efterlyses också, eftersom det inte finns 7

8 något passande ställe för band som är för stora för Club 25, och för små för ishallar. Det finns väldigt lite ställen för musikintresserade unga i Vasa, avslutar han till sist. Heidi Hakala Kristian Nordman Pingis i skolan Du har säkert inte undgått ljudet av pingisbollar och rop kommande från källarvåningen bredvid auditoriet. Nej, jag tänkte väl det. Där finns nämligen ett pingisbord som är i full användning. 8

9 Någon gång ifjol skaffade elevkåren pingisbordet. Ganska sällan användes det, men saker och ting ändrades snabbt efter sommarlovet. Nu är bordet fullsatt av entusiastiska spelare under varje rast. Spelarna är oftast från årskurs 2, ytterst sällan spelar ettor eller abin. För den som inte vet så finns bordet under limsa-automaterna, bredvid dörren till auditoriet. Just nu finns endast två racketar till förfogande, en av dom är så gott som obrukbar. Kanske elevkåren skulle kunna ändra på detta? Detta visste du inte om pingis: Bordtennis som pingis officiellt kallas, börjades spela redan på slutet av talet. Idrotten kallades då för inomhus tennis och spelades av brittiska soldater i Sydafrika och Indien. Man använde sig då av avrundade vinkorkar som bollar och lock från diverse lådor som racketar. Som nät användes böcker. Det första bolaget inriktat på bordtennis registrerades 1901 av engelsmannen John Jacques. Redan ett år senare stiftades en bordtennis förening, även denna i England. Första VM turneringen i bordtennis hölls 1927 i London. Under denna turnering regerade Ungern, och även ända fram till andra världskrigets utbrott Så småningom började allt mer asiatiska länder dominera sporten, detta genom att asiaterna använde sig av ett nytt grepp, det s.k. pengreppet. Även introduceringen av en plastyta på racketen var revolutionerande. Detta tillät skruvar och ett snabbare spel. Bordtennis blev en officiell OS-gren år Jakob Wikman Quite a lot have happened during the fall in the IB. For those of you who haven t been able to participate we now bring you Best of Fall In the IB- 9

10 The graph below describes the level of fun during the different events that have been arranged. These are the opinions of very trustworthy, unbiased, objective not to say extremely professional panel of randomly chosen IB students. Tea Party The annual Tea party is an event arranged by the second graders for the first graders or pre- DP:s. It involves secret rituals and partying. This year the theme was Alice in Wonderland and the pre-dp:s went for a walk in the city. CAS walk The CAS walk is a 10 km long walk in the beautiful nature of Replot for the third graders. We haven t really figured out the purpose of it yet, but we re working on it. 20 The Graph of Joy Tea party CAS walk IB evening TOK seminar TOK cruise Thanksgiving dinner fun 5 0 The first day of school -5 The day after the TOK cruise IB Evening time This event was arranged to bring the whole IB together. Even the teachers participated in the games in the Culturum. 10

11 TOK Seminar An IB class from Umeå visited us for a TOK seminar. TOK is an IB subject that we haven t quite figured out yet. It is really demanding because you are supposed to think and stuff Thanksgiving Dinner An IB tradition that includes a lot of food and a turkey TOK Cruise On this cruise you can meet IB students from other Finnish IB schools. The TOKish aura over the cruise is not that strong, but the alcohol is strong. Pengar, pengar, pengar Photos by: Margita Nyman, Nicke Paro, Roman Boguslavski, Vitaly Boguslavski, Manne & Pontus med de blå ögonen Made by the very trustworthy, unbiased, objective not to say extremely professional panel of randomly chosen IB students: Anu & Marie Många gånger har jag undrat hur världen skulle se ut om vi inte hade några pengar överhuvudtaget. Vi skulle vara vänliga och hjälpsamma och inte hela tiden snåla med våra kära pengar. Jag tror att många människor älskar sina pengar så mycket att de skulle kunna dö för dem. Men vad är pengar egentligen? Varför är de så viktiga för oss? Vi får ingen kärlek av våra pengar, det enda vi egentligen har pengarna till är ju att förstöra dem. Vi ger bort pengar för att få mat, kläder, hus, resor,saker,och ja, you name it. 11

12 Men okej, visst, vi behöver pengar i dagens samhälle för att överleva helt enkelt. De som inte har några pengar har ju inte något liv egentligen. Om man inte är nöjd med att leva på gatan och äta möglig mat ur sopkorgen förstås. Jag skulle ärligt talat inte klara mej om jag inte hade pengar att spendera. Då man är på dåligt humör och något gått snett finns det väl inget bättre än att åka ut på stan och bara slösa massa pengar! Man mår i alla fall lite bättre just för stunden. Problemet kvarstår trots allt när man kommer hem, plus att man har ett till problem, bankkortets saldo står på noll euro! Men därför utbildar vi ju oss så vi ska få ett så välbetalt arbete som möjligt, eller? Hur många arbetar bara för att de älskar sitt arbete och skulle kunna göra det gratis? Jag tror att ingen skulle göra det, om de inte är personer som ärvt flera miljoner och arbetar bara för att ha en mening i livet. Men annars så är ju huvuduppgiften med att arbeteta; skaffa pengar så du kan leva! Alla är vi beroende av pengar,vårt samhälle har gjort oss till pengahungriga varelser. Just eftersom man tror att man kan få allt man vill med sina pengar. Om man har otur i kärlek men har mycket pengar är det väl bara att köpa sig nya fina kläder eller skönhetsoperera sig. Och om inte det hjälper så har man ju alltid pengar över att gå till en terapeut som kan försöka hjälpa en. Där ser ni ju, pengar löser alla problem! Eller är det egentligen så.. Vad ska man göra då ens närmaste person avlider eller får en svår sjukdom? Där har man inte så stor hjälp av pengarna. Eller om man själv skulle få veta att man drabbats av en obotlig sjukdom. Där står du då ensam i ditt stora hus med dina Gucci-kläder och pengar upp över öronen. Då kan inte pengarna mera rädda dej. Usch vad skrämmande. Tänk dej en person som litat allt på sina pengar, hela ens liv är grundat på pengarna man har. Och plötsligt kan de inte hjälpa en mera och man kanske glömt bort allt annat som är viktigt i livet. Vännerna till exempel, dem kan du inte köpa för pengar. Inte äkta vänskap i alla fall. Men jag kommer ändå inte ifrån att pengarna är viktiga för oss, vi behöver pengar för att överleva. Så länge inte pengarna tar över helt och vi blir helt besatta av dem ska vi väl kunna erkänna att vi behöver de där papperslapparna. Sofia Backlund Kulturkarnevalen Kulturkarnvalen ordnades för andra gången den november i Grankulla. På plats fanns cirka 400 finlandssvenska ungdomar från olika delar av Finland. Programmet gick ut på workshopliknande labbverksamhet i ett tjugotal olika labb. Labben leddes av 12 Streetdance Kroppspråkslabbet visar upp sitt arbete.

13 professionella ledare och handlade bland annat om improvisationsteater, serietecknande, retorik, capoeira, poesi, street dans och mycket mer. Kulturkarnevalen strävar till att bli ett alternativ till Staffettkarnevalen samt stödja ungdomars kulturintresse. Arrangörer för Kulturkarnevalen var den konstnärliga ledaren Mikael Andersson, producenten Eva-Helen Ahlberg, Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS)och Svenska modersmålslärarföreningen. Finansiellt stöd gavs bland annat av Svenska kulturfonden. Nästa år kommer Kulturkarnevalen gå av stapeln i Korsholm. Några av de 400 deltagarna. Text och bilder: Ronja Boije Know-how mässan gick den första Know-how mässan av stapeln i Botniahallen, Korsholm. Det var en arbetslivs och utbildnings mässa som var riktad till alla från högstadieålder till färdigutbildade, som vill söka sig ut på arbetsmarknaden. Mässan var tänkt att väcka intresse, motivation och inspiration och att informera om den rådande situationen både inom studie- och arbetslivet. Mässan hade besökare och de utställande var 118 till antalet och kom från många delar av landet, men det fanns även representanter ända från Luleå tekniska universitet, Sverige. Mässan erbjöd, förutom de olika montrarna, även chans att närmare bekanta sig med skolor som intresserade genom olika informationstillfällen och 13

14 andra aktiviteter. Svenska yrkesskolan erbjöd bland annat hårklippning, gränsbevakningen bidrog med en båt och man kunde även pröva på hur det känns att volta med en bil. På programscenen kunde man njuta av mode- och dansuppvisningar av exempelvis Mellersta-Österbottens yrkeshögskola respektive Vaasan Lyceo. Viking Cheerleaders bjöd på en uppvisning brevid programscenen och Svenska Yrkeshögskolan på en färgrik fantasishow under namnet Welcome to the Jungle. Överlag hade mässan många intressanta inslag, dock kunde det ha funnits flera skolor representerade. Det positivaste med mässan var att där fanns något för alla. Det fanns representanter från både andra stadiets skolor och högskolor samt universitet. Dessutom fick man en inblick i arbetslivet och efterfrågan av arbetskraft inom olika brancher. Heidi Björkstrand och Cecilia Strömman Rudy Ruudolf Kulmala Jag träffar rapparen Rudy Ruudolf Kulmala i Helsingfors just innan hans skiva släpps i början av november. För de flesta är han ett ganska okänt namn, men har länge varit en känd rappare i undergroundkretsar. Jag börjar med att be 14

15 honom berätta lite om sig själv. RUDY: Okej, jag är 20 år gammal och kommer från Helsingfors. Har gått i gymnasiet men det lämnade på hälft. Har rappat i sex år och 2001 blev jag nationell Rap Champion. Egentligen var det en förstaplats som delades mellan mej och Redrama. För lite mer än två år sen blev jag kristen. Det var en lång process men jag var i farsans kyrka och där berörde Gud mej. Hela mitt liv förändrades av det här. Jag blev till exempel mycket mera hoppfull och positiv i mina sånger. Jag arbetar eller studerar inte för tillfället, har gått utbildningen för civiltjänst men har inte börjat arbeta ännu. På fritiden konditionsboxar jag, går på gym och så tränar jag en israelisk kampsportgren som heter Krav Maga. Hur började du som rappare? RUDY: som elvaåring började jag lyssna på amerikansk hip-hop och blev intresserad av det så jag började skriva texter och kopiera rapparnas texter, men det dröjde tills jag var tretton innan jag började skriva egna texter mer aktivt. Nångång efter det stod jag väl på scen också, minns inte riktigt var, om det var i kyrkan eller var det var. Hurdana relationer till andra artister har du då? RUDY: Jag tycker om att jobba mycket ensam. Ice Dog som också kallas Karri Koira, är med i ett par låtar på min nya skiva. Tidigare var vi i samma crew, Vähäiset Äänet. Jag brukar uppträda med lite olika DJs, men ibland är jag helt ensam på scen och ibland kan vi vara tre emcees tillsammans. Du har just gett ut skivan Doupeimmat Jumala seivaa, vad har du att säga om den? RUDY: Det är min första skiva som sprids över hela Finland, mina tidigare produktioner såldes bara i vissa butiker här i Hesa, förutom att jag sålde själv. Det här är min första skiva som går genom ett skivbolag, Monsp Records. På skivan har jag producerat nio sånger av tio. Med namnet Doupeimmat Jumala seivaa (ungefär Gud frälser dom bästa ) menar jag att alla männsikor är dom bästa. Det är menat som något positivt, att Gud kan frälsa alla som vill bli frälsta! I samband med din nya skiva bytte du namn till Ruudolf. Varför? RUDY: Det var mitt favoritnamn av alla nicknames, och jag ville ha lite variation för jag tycker det är kul att byta namn lite emellanåt. Kanske byter jag mitt artistnamn för varje ny skiva jag gör, vem vet? Hur känns det såhär inför skivsläppet? RUDY: Det känns spännande, men samtidigt är det en stor lättnad då jag äntligen fått skivan klar eftersom den har fört med sig massor med stress men nu är den äntligen klar. 15

16 Vad har du för framtidsplaner? RUDY: Jag ska se hur min nya skiva tas emot och så har jag tänkt gå ett halvår på en bibelskola i Bergen (Norge) som börjar vid nyår. Samtidigt blir det en behövlig halvårs paus från musiken. Sen vill jag hitta en fru åt mej också. Till sist, har du nåt mer som du vill säga till läsarna? RUDY: Köp min skiva! Daniel Huhtamäki Manne kämpar för den unge mannen Att vara ung innebär att famla efter sin identitet. Hjälp tar man kanske av de traditionella könsrollerna. Men dagens ungdom tvingas in i alltför snäva könsroller, anser Manne Forssberg. Genom att generalisera vad som är kvinnligt och manligt hindrar man människor från att vara sig själva. För att råda bot på detta har han skrivit en manual som ska hjälpa åtminstone killar att hitta fram till en sund mansroll och förstå vad jämställdhet innebär. Allt började när dåvarande svenska jämställdhetsminister Margareta Winberg i samband med en rad gruppvåldtäkter gjorde uttalandet att det är typiskt grabbigt att våldta. En som reagerade på detta uttalande var Manne Forssberg - Då gick jag på nian och började fundera på mansrollen. Jag startade en samtalsgrupp för killar eftersom det fanns ett stort behov av att få prata, ett behov som inte fick utlopp i skolan. Förvånansvärt nog kom det många killar till gruppen som kände 16

17 likadant som jag, att de inte passade in i den hårda machomansroll som rådde då och råder ännu. Då hade inte Manne något teoretiskt bagage, men idag kan 21-åringen titulera sig kulturskribent, jämställdhetsarbetare och sedan mars 2004 även författare. Då kom han ut med boken Kukbruk som riktar sig till killar i högstadiet och gymnasiet. Boken tar upp jämställdhet men även klassisk anatomi, sexualitet och porr. - I början kändes det genant att skriva om sex, men med tiden blev det så avdramatiserat att jag kunde börja kalla saker vid deras rätta namn, berätter Manne. Förväntningar på killar När Manne åker runt och föreläser i skolor om sin bok märker han vilken press killar känner idag. Trots att vi lever i en översexualiserad värld är det svårt att få svar på väldigt enkla frågor om sex. Killar vågar inte fråga varandra då de förväntas kunna allting från början. De tror att samlaget är en uppvisning. Sex och jämställdhet hör tätt samman och sex kan vara en inkörsport till jämställdhet för många killar, säger Manne. - När jag gick i sjuan planerade jag noga för sexdebuten. Jag hade beslutat mig för att börja titta på porrfilm och samtidigt föra anteckningar. Idag är jag glad att mina planerade självstudier aldrig blev av. Killar vet att actionfilmer inte är verklighet, men när det kommer till porr förstår man inte alltid att porrfilmer inte speglar verkligheten. Trots det anser Manne inte att porren nödvändigtvis alltid är negativ, men han anser att en nyanserad debatt måste föras. Enligt honom fastnar oftast debatten vid ett moraliserande över nakenhet då man istället borde granska de signaler dagens mainstreamporr sänder ut. Sunda könsroller? Manne talar mycket om de könsroller dagens samhälle präglas av. Enligt honom är idealet idag att mannen ska vara hård och stark och inte visa sig sårbar. En kille förväntas ha sexuell erfarenhet. Har man inte det riskerar man att kallas bög det värsta skällsordet av alla. En flicka däremot måste balansera på en smal medelväg mellan att bli en torris eller en hora. Man ska alltid komma ihåg att även om män lider av könsrollerna så är det ändå kvinnorna som är de största förlorarna. Simone de Beauvoirs gamla citat man föds inte till kvinna, man blir det verkar stämma även för män. - Det krävs blod, svett och stora besvikelser att bli man idag. Mansrollen är som ett nålsöga, ska en kamel komma igenom måste man skära bort mycket av den egna personligheten som inte passar in. Stereotypa könsroller förs ofta fram i dagens medier, men det är av pappor och kompisar de viktigaste värderingarna och influenserna kommer. - Etnologen Johan Fundberg gjorde en studie där han följde ett pojkfotbollslag när spelarna var år. I studien märker man tydligt hur värderingar och åsikter med tilltagande ålder förflyttas från tränare och föräldrar till killarna. Killarna efterapade allt från grova skämt till rasistiska och manschauvinistiska åsikter. 17

18 Att förändra könsrollerna betyder ändå inte att man ska skapa nya. Killar ska inte förvandlas till utseendefixerade stilgurun och tjejer ska inte tvingas bli mer killiga. Då skapar man precis lika snäva könsroller som idag. Killar och feminism Många män känner sig angripna då feminister talar om jämställdhet, men då ser de inte skillnad på mansrollen och enskilda män, menar Manne. Eftersom engagemanget kommer från kvinnorna, som dragit det kortaste strået, blir killar lätt rädda då de känner sig hotade. Det finns dock en humanistisk grundsyn i jämställdheten som alla borde kunna ställa upp på, anser Manne. För att förbättra dagens samhälle ger Manne flera råd. Först och främst måste man bli medveten om hur destruktiva könsroller är. Könsroller och jämställdhet ska tas upp i sexualundervisningen och all daghems- och skolpersonal bör få utbildning inom jämställdhet. - I dagens sexualundervisning lär man sig att sex är dåligt och att mäns sexualitet är demonisk och oberäknelig och att kvinnor ska skydda sig för den. Istället bör man presentera motbilder och försöka komma ifrån tanken om att det skulle finnas ett normalt sexuellt beteende eller en generell roll för kvinnor och män. Text och bild: Ronja Boije Här deltar Manne Forssberg i ett seminarium i Åbo i november om jämställdhet i skolan tillsammans med finlandssvenska gymnasister. Är nyårsfirandet överskattat? Mycket snö och gångar upplysta av facklor. Stora fina raketer som man satsat en förmögenhet på. Kaloririk mat på silverfat. Tillsammans med nära och kära skrattande skåla i champagne. Förväntansfullt följa med tolvslaget i TV. Avge väl igenomtänkta nyårslöften och blicka in i det nya året med förhoppningar om ett spännande år. Titta in i brasan med tindrande ögon medan man stöper tenn. Telefonens inkorg full av glada nyårshälsningar. Är det inte såhär vi ofta föreställer oss nyårsafton? Såhär ser kanske nyårsaftonsidealet ut, men är inte verkligheten en annan? Minus trettio grader kallt och man har självklart glömt vantarna hemma. Yllesockorna också för den delen! Man knackar på dörren till personen som skulle ordna årets häftigaste nyårsfest, och det visar sig att ingen är hemma. De stora fina raketerna består oftast av ett litet poff, och underhållningen varar en sekund. Mikrovärmd mat och varm limsa. Nyårslöftena som skulle ge oss ett bättre år klarar vi av att hålla högst en vecka eller till kvällens slut. Hmm, kan man inte konstatera att nyårsfirandet är lite överskattat? 18

19 För att se vad opinionen i Vasa övningsskola är, så har vi gjort en liten gallup! Vi ställde följande frågor: 1. Hur brukar du fira nyår? 2. Tycker du att nyårsfirandet är överskattat? 3. Beskriv nyårsafton med tre ord. 4. Brukar du ge nyårslöften? Dikla Malm, åk 3 1. Hemma med familjen. 2. Nä, det är nog riktigt roligt, trevligt att fira ett nytt år. 3. Raketer, Butlern, god mat. 4. Nä. Det är ingen vits för jag håller dem ändå inte! Julia Halkivaha, åk 1 1. Partaj med kompisar. 2. Nå lite nog, för jag måst ju hitta på något [att göra]. 3. Mysigt, trevligt 4. Jo, jag brukar nog ge nyårslöften. Varför? För det är kul! Mirjam Heir, åk 2 1. I fjällen i vår underbara fjällstuga. 2. Det vet jag väl inte Man får väl göra som man vill. Egentligen kan man ju börja fira ett nytt år närsomhelst. Det är ju bara en orsak att festa, men why not? 3. Kallt, fjuttiga romerska ljus, stearinljus. NEJ!!! Gode Gud! Dom skulle jag aldrig kunna hålla! Maria Dahlberg, åk 2 1. Då jag var yngre firade jag med mamma och pappa och släktingar, nu är det mera med kompisar. Och absolut ser man ju på raketerna vid tolvslaget! 2. Det är ju en orsak att festa, det är inget egentligt syfte med det. Det skulle ju lika bra kunna vara nyår vid midsommar. 3. Raketer, champagne, vänner. Jag brukar sätta upp mål, men inte några löften som 19

20 jag måste hålla. Max Salonen, åk 2 1. Hemma. Det är tradition hos oss att ha en fest med våra närmaste bekanta, vi brukar ha st. gäster, också mina kompisar brukar vara där ibland. 2. Tycker att det är ganska passligt, jag har inte hört någon som överskattat det. 3. Raketer, snö, kallt. 4. Nej, det är ganska dumt. Varför skulle man göra det bara en gång om året när man kan göra det när som helst? Att avge nyårslöften är ingen sak man borde göra bara en gång om året i så fall. Michael Linder, åk 1 1. Ut och festa. 2. Jo, jävligt överskattat! Man har alltid så höga förväntningar, och så blir man besviken när dom inte uppfylls. I alla fall kan jag säga det av egen erfarenhet. 3. Pånyttfödelse, kyla, förhoppningar. 4. Nej, det brukar jag inte, jag har aldrig haft det som tradition. Tror inte att vårt sätt att dela in året är så viktigt. Sitt liv kan man förändra när som helst, oberoende av om det är januari eller augusti. Nyår behövs inte för det! Anna-Karin Axell, åk 2 1. Med kompisarna, med flaskan i handen! 2. Inte skiljer det ju sig så mycket från andra fester, men lite humor är det nog! 3. Nytt år kommer. 4. Jo, nog brukar jag göra det, men dom glömmer man ju bort efter några dagar Toffe Svenn, åk 3 1. Dricka öl med kaverina och fara och festa någonstans. Skjuta raketer och yra på. 2. Många tar nyårsfirandet för allvarligt, jag vet inte om det är så speciellt. Förstås är det mycket fester då, så man hittar alltid på något att göra. 3. Fylleafton, raketer, kallt. 20